Regeringens agerande kring skatteflykt

Fru talman! Tony Haddou har frågat mig varför jag, enligt vad han uppger, blockerar och motarbetar viktiga åtgärder för att stoppa skatteflykten, inte verkar för att skärpa kriterierna för EU:s lista över skatteparadis och därmed verka för att unionen applicerar sina kriterier på sina egna medlemsländer, om jag avser att på något sätt agera för offentlig öppenhet och transparens i skattefrågorna samt om jag tycker att Sverige bör införa en skatteparadisutredning i syfte att ta fram förslag för att stoppa utförseln av pengar till skatteparadisen.

Först vill jag säga att arbetet mot skatteflykt och skatteundandragande är en grundläggande och prioriterad fråga för regeringen och att jag delar interpellantens engagemang i frågan. Eftersom skatteflykten är global är internationella lösningar en förutsättning för att stoppa den. Stora framsteg har gjorts på det internationella planet under de senaste åren, och mer kan göras.

När det gäller första och andra frågan antar jag att Tony Haddou menar det EU-förslag om offentlig land-för-land-rapportering om skatt som Sverige röstade nej till på Konkurrenskraftsrådets möte i slutet av förra året. Regeringen anser att EU-förslaget om offentlig land-för-land-rapportering om skatt är lagt på fel rättslig grund, eftersom vi anser att det är ett skatteförslag. Det är viktigt att principen om att skattefrågor beslutas enligt det särskilda lagstiftningsförfarande som gäller för skattefrågor och behandlas i den rådskonstellation som har ansvar för skatt upprätthålls. Om vi gör undantag på en punkt kan det användas för att flytta över makten över skattepolitiken på flera punkter. Detta är i enlighet med den ståndpunkt som EU-nämnden har ställt sig bakom. Man ska i sammanhanget komma ihåg att det redan finns en skyldighet för stora multinationella koncerner att lämna land-för-land-rapporter om skatt som sedan utbyts mellan skattemyndigheter i länder såväl inom som utanför EU. Skattemyndigheterna har alltså redan i dag tillgång till rapporter av det aktuella slaget, och det är viktigt att det utbytet fortsätter.

När det gäller frågan om att skärpa kriterierna för EU:s lista över skatteparadis arbetas det kontinuerligt med att utveckla och stärka kriterierna. Det är ett viktigt arbete som Sverige deltar aktivt i. När det gäller frågan om att verka för att unionen ska applicera sina kriterier på sina egna medlemsländer kan det inte nog understrykas att medlemsstaterna är skyldiga att leva upp till två av de tre kriterierna: skattetransparens och genomföra åtgärder för att motverka BEPS. Dessutom har alla medlemsstater åtagit sig att inte ägna sig åt skadlig skattekonkurrens genom att följa kriterierna och principerna i uppförandekoden för företagsbeskattning. Sverige verkar inom ramen för arbetet i uppförandekodgruppen för att samma krav ska ställas på medlemsstater som vi ställer på tredjelandsjurisdiktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen ställs frågan om jag tycker att Sverige bör införa en skatteparadisutredning i syfte att ta fram förslag för att stoppa utförseln av pengar till skatteparadisen. Senast i oktober lade jag en proposition på riksdagens bord med skarpa motåtgärder mot transaktioner med icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

Fru talman! Tack, finansministern!

Vi har under de senaste åren sett hur nya skatteflyktsskandaler avlöser varandra, hur de rikas skatteflykt avslöjas och hur finansbolag undanhåller miljarder från beskattning. Det handlar om en ekonomisk elit som blåser vanliga skattebetalare på flera miljarder varje år, världen över. Skatteflykten undergräver vår välfärd och demokrati, samtidigt som skatteflykten ökar ojämlikheten eftersom vanligt folk med betydligt lägre inkomster fortsätter att betala skatt. Butiksbiträdet, sjukvårdspersonalen och den vanliga arbetaren betalar alla sin sjysta del av skatten - och så har vi den rika eliten som inte gör det utan flyttar pengar och vinster till skatteparadis och tror sig stå över samhället. Däri ligger konflikten.

Hjälporganisationen Oxfam har i sin rapport om skatteflykt, som släpptes förra månaden, räknat ut att Sverige årligen förlorar minst 23 miljarder i skatteflykt. Sedan finns det också ett mörkertal bakom detta. Tax Justice Network kommer fram till ungefär samma siffror när de presenterade nya data förra veckan. Gör man en uträkning gällande välfärden hade de pengar som försvinner från Sverige i skatteflykt räckt till 45 000 sjuksköterskor. Det hade bland annat löst Sveriges sjuksköterskebrist, och det hade minskat de ekonomiska klyftorna - men det skulle framför allt ge Sverige en mer rustad och robust välfärd, liksom ett legitimt skattesystem.

Fru talman! Jag är åtminstone glad att finansministern i sitt svar säger sig dela mitt engagemang i frågan, men jag måste erkänna att det gör det lite mer besvärande dels hur finansministern har agerat i dessa frågor, dels hur finansministern duckar för min tredje och fjärde fråga. För att göra det tydligare: Avser finansministern att på något sätt agera för offentlig öppenhet och transparens som åtgärder för att stoppa skatteflykten? Faktum är nämligen, finansministern, att ni har röstat ned förslaget tillsammans med länder som Malta, Cypern, Luxemburg och Irland - kanske inte det trevligaste sällskapet när det kommer till frågan om aggressiv skatteflykt.

Det argument som finansministern lyfter är det hon kallar "fel rättslig grund", men det är ju faktiskt en fråga om redovisning - att multinationella företag offentligt redovisar öppet vilka vinster de gör och hur mycket skatt de betalar i varje land där de har verksamhet. Utifrån det kan journalister, politiker och allmänhet faktiskt kräva dem på ansvar. Efter att finansministern röstat ned detta förslag väckte Vänsterpartiet ett utskottsinitiativ i riksdagen för att få till en strategi för att gå mot offentlighet. Det förslaget röstades också ned av Socialdemokraterna. Därför blir det konstigt med argumentet om fel rättslig grund.

I stället för öppenhet och transparens kan alltså storföretagen flytta vinster från länder där de har verksamhet till skatteparadis utan att allmänheten eller medierna kan granska det. I stället kommer det nya skatteflyktsläckor från visselblåsare, granskande journalister och så vidare. Jag antecknade också precis att finansministern nämnde att multinationella koncerner är skyldiga att redovisa. Problemet är bara att det finns skattesekretess bakom, och då förblir det ju hemligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan får jag påminna finansministern om att offentlighet, transparens och en sådan här metod inte är något helt nytt utan införlivades för bankerna 2013 enligt en EU-lagstiftning.

Avser finansministern att på något sätt agera för att redovisningen ska vara offentlig, så att vi får öppenhet och transparens som åtgärder för att stoppa skatteflykten?

Fru talman! Regeringen har drivit på hårt, både internationellt och i Sverige, för att stoppa möjligheterna till olika former av skatteflykt och skatteundandragande. Det är ett aktivt arbete som vi har bedrivit hela vägen sedan Stefan Löfven blev statsminister 2014. Låt mig ta upp ett axplock av de förbättringar som har skett!

Vi har nyligen infört ett avdragsförbud som motåtgärd kopplat till EU:s svarta lista.

Vi har jobbat hårt i EU för och implementerar nu ett automatiskt informationsutbyte mellan skattemyndigheter inom EU för att minska möjligheterna till skattefusk och skatteundandragande.

Det kommer att bli skärpta krav på skatterådgivare inom EU; den som tillhandahåller internationella upplägg måste också rapportera det till skatteverken.

Vi har ett register över verkliga huvudmän. Där kommer man också att kunna kontrollera vem som äger ett bolag, vilket kommer att vara viktigt för att minska skattefusket.

Vi har EU:s svarta lista, och vi har ett uppdrag till Skatteverket om åtgärder mot länder som är med på den svarta listan.

Vi har genomfört nya skatteregler för företagssektorn, vilket minskar möjligheterna till skatteundandragande via så kallade räntesnurror.

Vi har genomfört flera regler för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar.

Vi har gjort ändringar i EU:s moder- och dotterbolagsdirektiv för att förhindra skatteundandragande.

Vi har alltså på EU-nivå kunnat driva många viktiga frågor och även fått gehör, och det har nu blivit verklighet.

Även i Sverige har vi jobbat mot detta. Det handlar bland annat om omvänd skattskyldighet för att försvåra momsfusk; nyligen utvidgade vi det till teletjänster, där vi har fått rapporter om att det förekommer fusk. Vi har uppdaterat CFC-reglernas vita lista, och vi har förstärkt resurserna till Skatteverket. Vi har utökat möjligheterna för Skatteverket att arbeta brottsbekämpande och motverka skatteupplägg för överlåtelse av fastighet till juridisk person. Vi har skärpt reglerna för skattetillägg för rättelser på eget initiativ och infört krav på personalliggare samt krav på elektroniska betalningar för rot- och rutavdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är några av de saker som har genomförts under de senaste sex och ett halvt åren för att bekämpa skatteflykt och skatteundandragande. Vi har alltså drivit på hårt både internationellt och i Sverige - och inte helt sällan i samarbete med Vänsterpartiet, så jag vill tacka för ett gott samarbete. Vi delar den här ambitionen. Precis som Tony Haddou säger betalar vanliga löntagare skatt som de ska, och självklart ska även bolag och personer som har goda möjligheter att genomföra internationella transaktioner betala sin skatt precis som vanligt folk.

Vad gäller land-för-land-rapportering kan man få intrycket från Tony Haddou att alla problem kommer att försvinna om den bara görs offentlig. Så är det naturligtvis inte. Den information som är viktig för att man ska ha rätt beskattning får skattemyndigheterna redan via det krav på land-för-land-rapportering som har införts. Det är oerhört viktigt och kommer att minska möjligheterna till skattefusk framöver - eller ja, från och med att det infördes.

Frågan om rapporteringen ska vara offentlig är en annan sak. Anledningen till att vi röstade som vi gjorde i rådet är att vi för en ständig kamp inom EU för att säkerställa att skattefrågorna fortsatt är en nationell kompetens och därmed också ska beslutas med enhällighet. Det är viktigt för att vi ska ha den nationella kompetensen, och det är det som är bakgrunden till att Sverige röstade som man gjorde vid det mötet i rådet.

Nu är min talartid slut. I nästa inlägg kan jag föra mer av en diskussion om de olika för- och nackdelar som finns med en öppen land-för-land-rapportering - för det finns även nackdelar med det. Jag ska återkomma till det.

Fru talman! Finansministern vet precis hur man väljer att göra ett axplock som handlar om framför allt EU-tvingande saker. Många av de förslag som finansministern nu presenterade var sådant som Sverige måste göra på grund av EU-lagstiftning. Kikar man på Finansdepartementets egna initiativ mot skatteflykt blir axplocket inte lika stort.

I fråga om en offentlig land-för-land-rapportering är det som finansministern säger, men problemet med informationsutbytet i dag är att det är sekretess bakom. Förra året gick Socialdemokraterna till EU-val på löftet om att stoppa skatteflykten. Vi har precis hört finansministerns väldigt höga tonläge i den här frågan, men tyvärr är skillnaden mellan ord och handling väldigt stor.

I dag flyger den mest omfattande skatteflykten under radarn, utan möjlighet till extern granskning. Företag kan flytta sina vinster från de länder där de är verksamma till skatteparadis utan att allmänheten eller medierna kan granska det. I dag är det väldigt svårt att avgöra om företag betalar rätt skatt i relation till sin verksamhet i ett land eller inte, och den kunskap vi har om specifika skatteupplägg kommer oftast från läckor. Det är ju därför man behöver tvinga storbolagen till offentlig redovisning.

Fru talman! Finansministern nämnde EU:s svarta lista och ställer samma krav på medlemsländerna som vi ställer på tredjeländer, alltså länderna utanför EU. Det nämndes även i inledningstalet. Detta är ju något positivt, och jag tycker att det är bra att regeringen ställer krav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men finansministern säger sig vilja arbeta mot skatteflykt och stärka kriterierna i EU:s svarta lista samtidigt som hon bara förra månaden tog bort exempelvis Caymanöarna från EU:s svarta lista. Detta är alltså ett av världens mest skadliga skatteparadis avseende företags skatteflykt, och man har en bolagsskatt på 0 procent. Förra året plockades Schweiz och Mauritius bort - Mauritius hade precis en av världens största skatteparadisläckor - vilket jag måste säga är ganska märkligt. Hur är detta att utveckla och stärka kriterierna för att motverka skatteflykt?

Det är självklart att det finns skatteparadis också inom EU. Det är hit nätjättar som Amazon söker sig. Då kan de ha sin verksamhet i ett land, flytta sina vinster till Luxemburg och inte betala mer än 1 procent i skatt. Det handlar alltså om bolag som har skatteflykt som affärsmodell, som kringgår skatteregler och som lobbar hårt för att få så låga skattenivåer som möjligt. Detta är samma bolag som regeringen skickat fjäskbrev till för att de ska etablera sig i Sverige.

Fru talman! Jag har också frågat om finansministern tycker att Sverige bör införa en skatteparadisutredning i syfte att få fram förslag för att stoppa utförseln av pengar till skatteparadisen. Inte heller där fick jag något svar utöver att finansministern lagt fram en proposition. Det är ett väldigt märkligt svar, så jag får fråga igen - propositionen har ju inte med en skatteparadisutredning att göra.

Anser finansministern att Sverige bör tillsätta en skatteparadisutredning? Syftet skulle i så fall vara att stoppa utförseln av pengar till skatteparadisen och att ta fram egna initiativ på området utöver dem som finansministern nämnde, som EU tvingar regeringen till, så att man kan täppa till kryphålen i skattelagstiftningen.

Det behövs en stor översyn i dessa frågor men också konkreta initiativ, vilket Sverige faktiskt kan ta.

Fru talman! Nu blev det här mer än lovligt förvirrat. Tony Haddou har ju kallat mig till riksdagen för att vi ska diskutera Sveriges agerande i EU. När jag sedan berättade hur vi har drivit olika frågor i EU fick jag svaret från Tony Haddou att det bara är saker som EU tvingar oss till. Nu talar vi om hur Sverige har agerat i EU, och alla de punkter som jag lyfte upp är ju saker vi tillsammans i EU har kommit överens om att vi ska genomföra för att stoppa skatteflykt och skatteundandragande. Detta är ju frågor där Sverige har drivit på aktivt för att det ska bli verklighet.

Jag har suttit på ministermöte efter ministermöte nere i Bryssel och drivit på för att vi tillsammans i EU ska stoppa möjligheterna till skatteflykt och skatteundandragande. Jag har lagt många arbetstimmar på det, och jag har gjort det med glädje. Detta är viktigt, inte bara för att vi behöver pengarna för att finansiera välfärden utan också för att det ska vara en sjyst konkurrens gentemot alla bolag som gör rätt för sig.

Här har det skett väldigt stora framsteg. Det ligger dock i sakens natur att vi inte kan stoppa den internationella skatteflykten och det internationella skatteundandragandet bara med svensk lagstiftning, utan det behöver göras via ett internationellt samarbete. Här är EU ett viktigt forum, men vi har också OECD. Sverige har jobbat väldigt aktivt i OECD för att föra fram arbetet mot den möjlighet till skatteundandragande som kan finnas i det internationella skattesystemet. Det har också skett mycket stora framsteg under de senaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kan vara värt att påpeka att många av de skandaler och läckor som nu har kommit fram och som verkligen visar på ett oacceptabelt beteende bland både företag och länder har några år på nacken. Många av dessa skandaler skulle inte vara möjliga med de nya regler som har kommit fram under de senaste åren. Det här är ett område där det har tagits steg framåt men där mer måste ske.

Då är frågan: Är offentlig land-för-land-rapportering en sådan fråga eller inte? Det finns både för- och nackdelar. Informationen finns redan hos dem som ska fatta besluten om beskattningen. Den korrekta beskattningen utifrån de lagar och regler som finns görs redan givet att skattemyndigheterna nu har denna information. Därutöver kan det såklart finnas ett värde i att journalister och allmänhet kan granska detta. Det är någonting som ligger på plussidan när det gäller att göra denna information offentlig.

Det som ligger på minussidan är att det är flera länder som är väldigt tveksamma till att över huvud taget vara med i detta samarbete. Det finns en uppenbar risk att de skulle dra sig ur samarbetet om denna information görs offentlig. Då förlorar man hela poängen. Då minskar möjligheterna för skattemyndigheterna att få denna information, som är viktig för att det ska vara en korrekt beskattning.

Det var dock inte av den orsaken som vi röstade nej i rådet i EU, utan det var just för att det var på fel legal grund. Någonting som riksdagen har tyckt är väldigt viktigt och som jag verkligen står bakom är att skattefrågor är en nationell kompetens. När vi fattar beslut om skattefrågor i EU måste det ske med enhällighet.

Fru talman! Nu är det faktiskt så att finansministern har röstat emot detta. De tveksamheter hon lyfter fram är ju tveksamheter som länder som Luxemburg, Malta och så vidare - länder som är skatteparadis - har framfört. Det är inte heller konstigt, för det handlar om världens skadligaste skatteparadis - det är väl självklart att de är tveksamma, precis som näringslivets lobbyister stoppar nästan alla förslag om skatteflykt och lobbar väldigt hårt mot EU och i riksdagen.

Finansministern nämnde frågan om rapporteringsplikten. Den drogs ju tillbaka så fort näringslivet kom in och skyllde på att det var coronapandemi - då kunde man inte rapportera längre. Ni lyssnar ju mer på näringslivets organisationer än på folket; det är ju det som är beklämmande här.

När det kommer till axplocket är ett stort problem att finansministern lägger sig på en miniminivå när EU-förslagen kommer. Det är ju det som krävs. Det är här vi menar att finansministern kan göra väldigt mycket mer.

Det är också ett tydligt och återkommande inslag att nya läckor år efter år visar att skatteflykten är mer aggressiv. Där följer inte lagstiftningen med. Det räcker inte med att hänvisa till EU och säga att skatteflykt är dåligt. Vi vet att skatteflykten är internationell, men vi vet också att multinationella bolag lobbar för att stoppa skatteflyktsförslag. Här har vi sett tillfällen då finansministern lyssnat mer på näringslivets lobbyister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Bryssel, som finansministern tog upp, vet vi att näringslivets lobbyister många gånger styr den politiska agendan. I Sverige drar man faktiskt tillbaka lagförslag för att man inom näringslivet är sur. Det är ju det som är problemet. Vi har ju haft förslag - även om skatteflykt - på riksdagens bord som har dragits tillbaka för att man inom näringslivet är arg.

Lyssna mer på folket än på näringslivet - annars kommer inte skatteflyktsförslag som verkligen skapar skillnad att läggas fram.

Fru talman! Jag tror inte att näringslivet uppfattar mig som en minister som alltid går i näringslivets ledband, utan det finns ganska många frågor där jag - inte minst i samarbete med Vänsterpartiet - har drivit igenom förslag som man inom näringslivet har varit mindre nöjd med. Jag driver också saker som de är mindre nöjda med.

Sedan finns det många frågor där det finns stor anledning att lyssna på näringslivet. Det finns ju mycket erfarenhet och kompetens inom näringslivet, och det är viktigt för oss politiker att förstå vilken verksamhet som bedrivs och vilken verklighet näringslivet lever i. Det finns alltså all anledning att lyssna på näringslivet, men som politiker fattar man sina egna beslut. Ibland finns det ju också motstående ekonomiska intressen, och där har vi drivit en del förslag som näringslivet inte har uppskattat.

Däremot önskar jag naturligtvis att näringslivet var än mer aktivt i debatten kring att minska möjligheterna till skattefusk, skatteflykt och skatteundandragande, för det handlar ju också om att värna alla de svenska företag som gör rätt för sig.

Jag uppskattar som sagt att jag har fått denna interpellation. Jag tycker att det är en viktig fråga som behöver lyftas mer. Det har hänt väldigt mycket på detta område under de senaste åren. Sverige har varit drivande för att få igenom mycket av den lagstiftning som nu har blivit verklighet i EU, och vi har lagt mycket tid på att driva dessa frågor. Jag ser dock absolut inte att vi kan slå oss till ro med detta - tvärtom vill jag fortsätta att arbeta för att ytterligare minska möjligheterna för företag att skattefuska. Vi behöver de pengarna. Dessutom betalar vanligt folk skatt; storkapitalet ska också göra det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.