Regeringen och arbetslösheten

Fru ålderspresident! Josefin Malmqvist har frågat finansministern varför regeringen har tagit bort målet om lägst arbetslöshet i EU till år 2020 samt vilka åtgärder ministern avser att vidta när nu arbetslösheten stiger samtidigt som sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet sjunker. Interpellationen har överlämnats till mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetslöshetsmålet verkade under förra mandatperioden som en styråra för regeringens politik. Under denna period minskade arbetslösheten med över 1 ½ procentenhet, och ungdomsarbetslösheten minskade med drygt 5 procentenheter. Sysselsättningen ökade med över 300 000 personer, varav 200 000 var utrikes födda. Samtidigt ökade antalet arbetade timmar kontinuerligt. Hela jobbtillväxten kom till i form av reguljära jobb, inte genom subventionerade anställningar.

I dag kan vi konstatera att den svenska arbetsmarknaden fortsätter att vara stark trots en avmattning under första halvåret 2019. Sysselsättningsgraden är historiskt sett hög bland både kvinnor och män, och nivån är den högsta i EU bland kvinnor. Inget annat EU-land har en större andel av sin befolkning i arbetskraften. Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden har gått allt snabbare under de senaste åren.

I den av riksdagen beslutade budgeten för 2019 minskades utrymmet för aktiv arbetsmarknadspolitik betydligt. Mot denna bakgrund föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2020 ett antal åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken som dämpar de tidigare aviserade resursneddragningarna och ger bättre förutsättningar för goda resultat.

En aktiv arbetsmarknadspolitik är viktig för att hålla sysselsättningen uppe vid en ekonomisk avmattning. Resurser bör fortsättningsvis prioriteras till dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden, till exempel långtidsarbetslösa och vissa nyanlända. Det är angeläget att arbetsmarknadsetableringen går snabbare för nyanlända, och då i synnerhet för nyanlända kvinnor. Det är också angeläget att insatserna fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen satsningar för totalt 1,3 miljarder kronor för att fler ska rustas för arbete och för bättre integration, en fortsättning av utbyggnaden av Kunskapslyftet och en aktiv näringspolitik. Därutöver avser regeringen att införa ett ingångsavdrag som syftar till att göra det mer attraktivt att anställa personer som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden och personer som länge stått utanför arbetsmarknaden.

Regeringen föreslår också i budgetpropositionen att resurser tillförs för att öka antalet deltagare i upphandlade matchningstjänster som svarar mot inriktningen på reformeringen av Arbetsförmedlingen. Fler långtidsarbetslösa och nyanlända som befinner sig långt från arbetsmarknaden ska kunna få en extratjänst eller introduktionsjobb.

Regeringen föreslår också att resurser tillförs för att dämpa minskningen av extratjänster och introduktionsjobb samt för att fler arbetslösa ska kunna få en arbetsmarknadsutbildning och på så sätt kunna möta den kompetens som efterfrågas och motverka bristen på arbetskraft.

En väl utformad aktiv arbetsmarknadspolitik bidrar till att fler kan komma i arbete. Arbete är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället.

Fru ålderspresident! För sex år sedan lovade Stefan Löfven att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Då var Sverige på plats tio i EU. Det förutsattes att Sveriges arbetslöshet skulle sjunka snabbare än i andra EU-länder. Sedan dess har dock Sveriges arbetslöshet sjunkit långsammare än i alla EU:s övriga 27 medlemsländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen säger att det handlar om M-KD-budgeten. Dock sjönk deltagandet i olika typer av insatser hos Arbetsförmedlingen långt innan MKD-budgeten beslutades av kammaren, så den är inte anledningen.

Nu, några månader före januari 2020 då målet skulle vara uppnått, väljer regeringen att ta bort målet. Därför blir min fråga: Varför har regeringen tagit bort målet?

Fru ålderspresident! Precis som Josefin Malmqvist säger finns inte detta mål längre som en styråra för arbetsmarknadspolitiken. Det har gjort det under ett antal år, och det var viktigt för regeringens arbetsmarknadspolitik.

Vi har ett nytt politiskt läge i och med januariavtalet, där regeringen samarbetar med Liberalerna och Centern. Utifrån detta har vi tillsammans andra typer av ambitioner.

Jag är stolt över att Sverige har historiskt sett höga sysselsättningsnivåer. Regeringen har gjort ett bra jobb. Jag kan dock inte ta åt mig äran eftersom jag är ny på posten sedan en månad.

Det viktiga är att vi framöver följer utvecklingen på arbetsmarknaden. Vi startar från höga nivåer och ska vara stolta över hur det ser ut på svensk arbetsmarknad, även om det finns en hel del utmaningar.

Nu ser vi en avmattning i ekonomin, och då är det viktigt att politiken inte fokuserar bakåt utan framåt. Vi behöver rusta människor för de nya jobb som kommer i ekonomin. Vi behöver ha handlingskraft inför den avmattning i ekonomin som vi har börjat se. Alla partier måste därför vara beredda att sätta in ytterligare resurser om det skulle behövas.

Fru ålderspresident! Det var alltså sex år sedan Stefan Löfven satte upp detta mål, och sedan dess har det bara gått åt fel håll. Det har gått bättre för övriga EU-länder än för Sverige, trots att Socialdemokraterna då sa att det skulle gå bättre för oss än för dem.

Min andra fråga i interpellationen rörde finansministerns uttalande i Agenda den 22 september. Arbetslösheten utgörs av den andel av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande, och en tidigare socialdemokratisk politik har handlat om att så att säga plocka bort personer från arbetskraften för att på så sätt dölja arbetslösheten. I Agenda sa finansministern att hon hade varit bekymrad över att arbetslösheten stiger om det inte hade varit för att sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet är så höga.

Men nu ser vi att såväl sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet som antalet arbetade timmar i svensk ekonomi sjunker. Därför frågar jag arbetsmarknadsministern: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka dessa parametrar?

Fru ålderspresident! Det är positivt att sysselsättningsgraden och jobbtillväxten ökar i hela Europa. Vi är beroende av att Europa går bra eftersom det är en stor handelspartner. Ungefär 60 procent av vår export går dit, så vi har verkligen ett intresse av att det går bra för EU:s samtliga medlemsländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot att om två veckor möta EU-ländernas arbetsmarknadsministrar. Jag tror att vi på den europeiska kontinenten kan inspirera varandra mycket, vilket är viktigt för konkurrenskraften och tillväxten. Jag ser alltså inget problem med att det går bra för Europa, snarare tvärtom; det är viktigt också för Sverige.

Fru ålderspresident! Jag får frågan vad jag avser att vidta för åtgärder. En viktig åtgärd är det besked vi gav i budgetpresentationen om en kursändring i arbetsmarknadspolitiken med satsningar på 1,3 miljarder kronor för att säkra en fortsatt bra reformering av Arbetsförmedlingen och tillskjuta extra resurser till exempelvis extratjänster och arbetsmarknadsutbildningar. Vi ser till att rusta Sverige.

Det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv. Vi behöver kunna hantera kortsiktiga konjunktursvängningar, men för mig handlar arbetsmarknadspolitik mycket om att bygga och säkerställa en bra framtid för vårt land. Vi har ett läge där artificiell intelligens, nya teknikskiften och en helt nödvändig grön omställning kommer att påverka hur arbetsmarknaden och arbetslivet utvecklas. Det kommer att innebära att nya jobb skapas, och vi behöver vara rustade för det.

Därför behöver vi ha mer utbildningspolitik i arbetsmarknadspolitiken och mer arbetsmarknadspolitik i utbildningspolitiken. Med det menar jag bland annat att det är viktigt att utbildningspolitiken hänger med i den förändring som sker på arbetsmarknaden så att utbildningsväsendet och utbildningsutbudet anpassas efter de behov och inte minst möjligheter som finns i den framtida teknikutvecklingen.

Jag hoppas att vi ska kunna ha fullt fokus på detta.

Givetvis måste vi också hantera de korta tidshorisonterna och säkerställa att vi är rustade att hantera avmattningen i ekonomin beroende på hur den utvecklas och hur långvarig den blir.

Men som sagt, vi måste säkerställa Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, ta till vara de möjligheter som teknikutvecklingen erbjuder och se till att alla människor har möjlighet att vara med på denna resa. Trygghet och utveckling i arbetslivet är mitt fokus.

Fru ålderspresident! Det svar jag får från arbetsmarknadsministern när jag efterfrågar konkreta åtgärder för att bryta denna utveckling är alltså fler dyra och ineffektiva arbetsmarknadsinsatser, exempelvis extratjänsterna, som är subventionerade till närmare 110 procent. Utvärderingar visar att ungefär 2 procent av dem som har deltagit i extratjänster har gått vidare till ett osubventionerat arbete, vilket innebär att dessa jobb alltså har kostat omkring 30 miljoner kronor per jobb.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern: Hur kan detta vara lösningen på det växande utanförskap vi ser bland utrikes födda kvinnor i Sverige?

Fru ålderspresident! Jag vill börja med att säga att jag har märkt att det finns en hel del fokus på frågan om målet att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Målet har funkat som en bra styråra för arbetsmarknadspolitiken. Jag är stolt över det som levererades under den förra mandatperioden. Sedan har vi ett antal utmaningar, som jag tycker att Josefin Malmqvist lyfter upp på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller inte med om att extratjänster skulle vara något dåligt. Jag tror att det är viktigt att vi i arbetsmarknadspolitiken har fokus på träffsäkerhet. Skattepengarna ska användas på ett effektivt sätt, och vi ska kunna förvänta oss resultat av de insatser som sätts in. Samtidigt är det viktigt att vi har olika typer av åtgärder, för människors behov ser olika ut. Detta måste få vara styrande för arbetsmarknadspolitiken.

För de nyanlända kvinnor som har fått en extratjänst och som på det sättet kan komma ut i arbetslivet betyder det oerhört mycket. Jag hoppas att vi inte ska racka ned på denna typ av åtgärder som betyder mycket för människors möjlighet att etablera sig i arbetslivet och få på sitt cv att de har bidragit där. Arbete är grunden för vårt välstånd.

Med detta vill jag tacka interpellanten och önska en trevlig helg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.