Reformer av arbetsmarknaden

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilka reformer av arbetsmarknaden som regeringen har gjort och som enligt min mening nu leder till att arbetslösheten sjunker. Han har vidare frågat mig om vilken sysselsättningseffekt respektive reform har haft.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden är stark. Sysselsättningen ökar i hög takt, och arbetslösheten minskar stadigt. Särskilt positiv är tendensen bland utrikes födda kvinnor, vars sysselsättningsgrad har ökat betydligt samtidigt som arbetskraftsdeltagandet har stärkts.

Bakgrunden till den starka utvecklingen på arbetsmarknaden är att tillväxten i Sverige är hög, även i förhållande till andra EU-länder. Regeringens jobbpolitik är bred och innebär investeringar för fler och växande företag, investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning samt investeringar i kompetens och matchning för att rusta människor att ta de jobb som växer fram. Antalet lediga jobb är fler än någonsin, och regeringens satsningar på utbildning är därför centrala för att kunna matcha de arbetslösa mot de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Det är svårt att uppskatta vilken effekt som var och en av regeringens reformer har haft på tillväxten och sysselsättningen. De beräkningar som görs av sysselsättningseffekterna är behäftade med stor osäkerhet och bör användas med försiktighet. Dessutom är det något tidigt att utvärdera effekterna av reformerna. De reformer som bedöms bidra till den högre sysselsättningen är bland annat utbildningsinsatserna och snabbspår för nyanlända invandrare.

Avslutningsvis: Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden är stark och omfattar breda grupper. Regeringens reformer bidrar till att förstärka utvecklingen bland annat genom att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb.

Herr talman! Jag får även i och med denna interpellation be att få tacka arbetsmarknadsminister Ylva Johansson för svaret, även om jag saknar svar på de frågor jag ställde.

Jag ställde följande två frågor till arbetsmarknadsministern: Vilka reformer av arbetsmarknaden är det som regeringen har gjort och som enligt arbetsmarknadsministern nu leder till att arbetslösheten sjunker? Kan arbetsmarknadsministern säga vilken sysselsättningseffekt respektive reform har haft?

De här frågorna ställde jag med anledning av att svansföringen är mycket hög hos Socialdemokraterna, regeringen och arbetsmarknadsministern när det gäller arbetsmarknadspolitiken, vilket vi har varit inne på tidigare. På sin hemsida skriver Socialdemokraterna, det parti som arbetsmarknadsministern tillhör: "Den socialdemokratiskt ledda regeringen har genomfört en rad reformer av arbetsmarknaden - och det har gett resultat. Den senaste prognosen visar att arbetslösheten sjunker."

Denna sista mening är korrekt.

I sitt svar på den första frågan, om vilka reformer som gjorts och som man syftar på, svarar ministern ganska luddigt utan att nämna en enda konkret reform. Det är allmänna ordalag om att regeringens politik är bred och så vidare, trots att man på sin hemsida tydligt skriver att man "genomfört en rad reformer" som "har gett resultat".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På den andra frågan, om vilken sysselsättningseffekt respektive reform har haft, svarar ministern att det är svårt att uppskatta vilken effekt var och en av reformerna har haft - samtidigt som man alltså på hemsidan hävdar att reformerna har haft en effekt.

Då är frågan hur man har kommit fram till detta. Hur har regeringen och Ylva Johansson egentligen mätt effekterna och härlett dem till att det är regeringens reformer som gett den effekt som de skriver om? Jag kan konstatera att jag på frågan om vilka reformer regeringen har genomfört egentligen inte får några konkreta svar om specifika reformer, utan det är mer allmänna ordalag.

De reformerna kan man ju fråga efter, för när det gäller arbetsmarknadsutskottet så kommer vi att ha ett möte i slutet av nästa vecka, den 10 mars, och det kommer att vara det första mötet som arbetsmarknadsutskottet har sedan den 11 februari, alltså på en månad. Normalt sett har vi två möten per vecka i utskottet, men det förutsätter ju att någonting kommer in för att behandlas.

På frågan om reformernas resultat blir svaret att det inte går att härleda vilket resultat som tillkommit av varje enskild reform, av de reformer som jag alltså inte har fått presenterade.

Herr talman! Det skulle vara bra om vi här i debatten kunde få lite mer klargörande och tydliga svar. Vad hänvisar Socialdemokraterna och arbetsmarknadsministern till när man på sin hemsida så tydligt skriver att regeringens reformer har gett resultat?

Självklart är det så att regeringen och ministern vill att det ska bero på regeringens politik om jobben blir fler, men i det läget är det nog på sin plats att man också kan påvisa detta i någon form av fakta, vilket vi också har varit inne och pratat om här med Eva-Lena Jansson, gällande vad respektive reform faktiskt har fört med sig.

Jag ger ministern en ny chans att svara på mina frågor.

Herr talman! Den viktigaste förutsättningen för fler jobb och lägre arbetslöshet är hög tillväxt. Men det räcker inte. Vi behöver också insatser för dem som inte får jobb automatiskt till följd av en bra konjunktur. Hög tillväxt är dock mycket viktigt.

Sverige har nu en mycket stark ekonomisk tillväxt. Den är starkare än i Tyskland, starkare än i USA, starkare än i Storbritannien. Det är en mycket viktig förutsättning för en god utveckling på arbetsmarknaden.

Vad skapar ekonomisk tillväxt? Det är ganska komplext. Det handlar om många olika saker. Men en viktig sak är tilltro och framtidstro och att våga göra investeringar. Det handlar också om stöd och stöd för exporten. Det handlar om resurser och om att anställa fler i kommuner och landsting. Det handlar om utbildningssatsningar. Det handlar om innovationer. Det handlar också om reformer inom Arbetsförmedlingen för att bättre kunna matcha personer mot de lediga jobben.

Jag kommer att göra Christian Holm Barenfeld besviken, för om man inte ser - och det gör inte jag - att reformer är liktydigt med skattesänkningar eller arbetsmarknadspolitiska program är det inte lika lätt att räkna på hur många som påverkas på respektive sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ekonomisk tillväxt beror på många olika saker. Matchningen på arbetsmarknaden beror också på många olika saker, men där har avregleringen av Arbetsförmedlingen fått en mycket viktig roll. Vi har också satsningarna på utbildning.

Mer behöver göras för att vi ska få bästa utfall av tillväxten. Inte minst gäller detta dem som i dag står långt från arbetsmarknaden och som inte med automatik får jobb tack vare att det går bra i ekonomin och på arbetsmarknaden.

Herr talman! Jag förstår att det inte alltid är jätteenkelt att mäta de exakta effekterna, men frågan som jag ställde föranleddes ändå av att Socialdemokraterna, regeringen och ministern är väldigt tydliga med att de har genomfört reformer. Min första fråga var då vilka reformer, men det fick jag inget konkret svar på. Nästa fråga var vilka resultat de konkreta reformerna gett, eftersom man skriver att de har gett resultat. Det får jag inte heller något svar på, utan nu får jag svaret att det är svårt att mäta.

Då kommer vi återigen tillbaka till det här med fakta och evidens. Stämmer alltså inte det som står på Socialdemokraternas hemsida som de skriver om sin politik, det vill säga att de har genomfört reformer och att dessa reformer har lett till resultat? Det är ju faktiskt så det står, och det är fortfarande det vi inte får svar på.

Man får gärna göra fler reformer framöver. Vi har som sagt gott om tid i arbetsmarknadsutskottet. Sysselsättningsgraden där är inte särskilt hög eftersom vi inte får några propositioner från regeringen att behandla. Om regeringen ska lägga fram reformer och förslag kommer de att passera arbetsmarknadsutskottet. Att det är all time low när det gäller antalet arbetsmarknadsutskottssammanträden måste gå att härleda till det faktum att det kommer mycket få förslag från regeringen på arbetsmarknadsområdet.

Jag vill återigen fråga vilka konkreta reformer som Socialdemokraterna grundar konstaterandet på sin hemsida på och hur man har mätt effekten, för det är ändå det här som står.

Herr talman! När regeringen redogör för varför man har valt att beskriva läget på det här sättet kokar det ned till förhoppningar. Ministern säger själv att det är för tidigt att utvärdera de reformer som man har sjösatt. Det har inte varit jättemycket i riksdagen, helt enkelt. Det har inte varit så mycket lagförslag i arbetsmarknadsutskottet. Däremot har regeringen i regleringsbrev - som verkar ha nästan magiska effekter - och så vidare fina ambitioner, mål och förhoppningar om att det här ska ge utfall. Fast riktigt så blir det inte när Socialdemokraterna kommunicerar vad de har genomfört.

Ni säger att arbetslösheten bland ungdomar och andra minskar på grund av er politik. Men på sin höjd kan ni säga att det är er förhoppning att den ska minska på grund av er politik, speciellt med tanke på att er budget bara gällt i 60 dagar. Som ministern själv säger är det för tidigt att utvärdera vad för effekter det här har gett.

Ministern står här och säger att det är för tidigt att utvärdera, att effekterna är svårtutvärderade och så vidare. Trots det framställer man det i medierna, på hemsidor och hos regeringen som att det är reformerna som är orsaken till att arbetslösheten sjunker. Då blir Christian Holm Barenfelds fråga väldigt relevant. Om ni är så himla säkra på att den utveckling vi ser är effekten av er politik borde ni kunna bevisa det på något sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den kritik som ministern hade mot oss tidigare om att det är för tidigt att utvärdera och vi inte kan döma ut hennes reformer än finns det några olika sätt att få kunskap. Ett är att titta på utfallet och ett annat är att göra en logisk slutsats, alltså att rationellt se på vad resultatet blir om jag påverkar A. Blir B bättre om jag påverkar A? Det här är grundläggande gymnasiefilosofi.

Här blir det ganska tydligt att effekterna av regeringens föreslagna reformer som man har hittat i den evidens som finns är ytterst begränsade. Om reformerna har effekter har de det på sin höjd på lång sikt. Därför blir det nästan bisarrt att regeringens budget har gällt i 60 dagar och ministern och Socialdemokraterna säger: Det är en följd av vår politik. Det går helt enkelt inte ihop. Det är inte en hederlig argumentation, och därför är det rimligt att påpeka att om Socialdemokraterna har evidens för att det är deras politik som har sänkt arbetslösheten skulle vi gärna vilja ta del av den. Det vore väl inte alltför mycket begärt.

Herr talman! Både Hanif Bali och Christian Holm Barenfeld har uppenbara problem med att det går bra för Sverige. Jag upprepar mitt svar: Regeringen har halverat underskotten i statens finanser. Regeringen har satsat på en ny exportstrategi. Regeringen har satsat på en nyindustrialiseringsstrategi. Regeringen har satsat stora resurser på fler anställda i kommuner och landsting, inte minst i skolan men också inom socialtjänsten och äldreomsorgen. Regeringen har gjort stora utbildningssatsningar både i antal platser och i utbildningens kvalitet, inte minst till exempel i en utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen har satsat stora resurser på klimatomställningen. Regeringen satsar stort på underhåll av infrastruktur, nybyggnad av infrastruktur och bostäder. Uppenbarligen har det sammantaget lett till en framtidstro som gör att många är beredda att investera. Privata aktörer investerar - det växer i dag - och offentliga aktörer investerar.

Hur mycket bidrar varje beslut till den totala tillväxten? Det är svårt att säga. Men att det bidrar vågar jag faktiskt säga.

Ekonomisk tillväxt är självklart också beroende av utvecklingen i omvärlden. Det är bra att det ändå drar i Europa nu, även om det drar mycket sämre än vad man skulle önska. Vi är inte ensamma. Det spelar roll vad som sker runt omkring, men regeringens politik spelar också roll, och regeringen är alltid ansvarig för utfallet. Oavsett vad som händer i omvärlden är det regeringens ansvar att hantera den situation som råder.

Vi har nu en mycket, mycket stor utmaning med många nyanlända som ska etablera sig i Sverige, skaffa bostad, gå utbildning och komma in på arbetsmarknaden. Det här kommer att vara betydande utmaningar för regeringen, men det är ingenting man kan skylla på, för regeringen är alltid ansvarig för hur det går och hur man hanterar de utmaningar som man ställs inför. Det här är en stor utmaning. Vi kommer att behöva göra mer för att klara det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill säga till Christian Holm Barenfeld att några nya lagar på arbetsmarknadsområdet inte kommer att vara lösningen på de utmaningar som vi står inför, och det kommer inte att komma några sådana förslag när det gäller att hantera arbetslösheten.

Herr talman! Det går bra för Sverige, och det gläds vi alla åt. Vi är i en konjunkturuppgång, och det är trevligt.

Det är inte så länge sedan den nuvarande regeringen var i opposition, vi var i regeringsställning och det rådde en global finanskris. I vissa lägen kunde det då låta som att den svenska regeringen var skyldig till hela den globala finanskrisen, trots att den grund som lades av alliansregeringen faktiskt innebar att sysselsättningsgraden i Sverige var den högsta i Europa, vi hade stabila statsfinanser och bedömdes vara ett av de länder som det gick i särklass bäst för ekonomiskt under den perioden. Vi hade en finansminister som i internationell press bedömdes i väldigt mycket mer positiva ordalag än den vi har just nu.

Med det sagt är det ändå så att det görs saker från regeringen, även om det inte är så mycket som vi skulle önska. Framför allt har det som görs en annan politisk inriktning än vad vi skulle vilja, men så är det att befinna sig i opposition.

Ylva Johansson har ett tidigare år sagt: Det saknas alltså inte allvarliga problem att ta itu med inom arbetsmarknadspolitiken. Ändå finns det inga förslag att behandla i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Bara i år har utskottet ställt in sex av 13 sammanträden på grund av att det saknas propositioner och förslag.

Då hade vi lite drygt ett möte i veckan. Nu har vi ett möte i månaden på grund av att det i det närmaste är totalstopp på förslag från regeringen till arbetsmarknadsutskottet. Jag tror inte att det är bra för regeringen, men det är jag kanske mindre orolig för, för Sverige eller för dem som står utanför arbetsmarknaden. Jag hoppas alltså att vi kommer att få se fler förslag på arbetsmarknadsområdet som leder till jobb.

Herr talman! Nyindustrialiseringsstrategi, exportstrategier och så vidare i all ära, men inte tror Ylva Johansson på allvar att det har hunnit ge effekt ännu? Även om det skulle vara briljanta strategier och tidigare helt oupptäckta, geniala lösningar kan inte Ylva Johansson seriöst stå i riksdagens kammare och säga att de redan har gett effekt - och också gett så stor substantiell effekt att det påverkar sysselsättningen och arbetslösheten i Sverige. Det går inte ihop. Det måste vara något otroligt.

Återigen: Om Ylva Johansson hade en enda millimeter av evidens för att det här gav effekt skulle det vara skäl till ett Nobelpris i ekonomi. Det här tror jag är det tredje kriteriet för ett Nobelpris till den här regeringen.

Det är såklart inte så. De reformer som regeringen aviserat kommer att ha ytterst begränsad effekt. Den positiva ökning av sysselsättning och så vidare som vi ser nu är av temporär karaktär och sker i form av en konjunktursvängning. Den drivs främst av en extremt stor offentlig konsumtion som i hög grad är lånefinansierad samt också i stor utsträckning av den svenska kronan och Riksbankens penningpolitik. Detta kan knappast regeringen med någon form av rationellt sinne reducera till att vara något som regeringen själv är orsak till. Självklart är det inte så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vore också klädsamt om regeringen använde samma retorik och logik som man använde i kammaren nyss.

Herr talman! Låt oss påminna om att samma personer som nu står här och säger att regeringens politik inte har någon effekt på arbetslösheten var exakt samma individer som tidigare sa att en borttagning av skattesubventionen för arbetsgivaravgiften för unga kommer att leda till höjd arbetslöshet bland unga. Resultatet blev det motsatta. För en halvtimme sedan sa de att en begränsning av skatteavdragen för RUT-tjänster till 25 000 kronor per år kommer att få förödande konsekvenser för jobben. Vi får se vilket utfallet blir. Jag tror att vi fortsatt kommer att se en stark jobbtillväxt.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag påpeka att sysselsättningsgraden var den högsta i Europa när jag satt i regeringen innan den borgerliga alliansregeringen tillträdde.

Överläggningen var härmed avslutad.