rättssäkerhet för svenska medborgare

Fru talman! Marietta de Pourbaix-Lundin har frå- gat mig om regeringen avser vidta åtgärder för att kompensera Stockholm och på ett hållbart sätt ersätta de merkostnader som årligen uppstår för huvudsta- dens polisiära verksamhet genom statens och rege- ringens åtaganden om internationella arrangemang. Marietta de Pourbaix-Lundin har även frågat om jag avser medverka i en offentlig diskussion om polissi- tuationen i Stockholms län. Regeringen gör nu den största satsningen på poli- sen någonsin. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen. Den stora satsningen kommer att ge fler poliser och större re- surser för att förebygga och bekämpa brott. Fler civila specialister ska anställas. Satsningen på att utveckla den lokala polisen, närpolisreformen, ska fullföljas. Nu bedrivs polisutbildning såväl vid Polishög- skolan i Solna som vid universiteten i Umeå och Växjö. Enligt Rikspolisstyrelsens bedömning bör resurstillskotten göra det möjligt att utbilda så många poliser att det 2004 finns 17 000 poliser. Den stora satsning som regeringen har gjort på polisen har lett till att polisen enligt den till regering- en senast inkomna prognosen hade ett överskott på 37 miljoner kronor vid utgången av 2001. De resurser som polisorganisationen har tilldelats för 2001 har således varit tillräckliga för att finansiera både det underskott som fanns vid början av året och den totala kostnaden för polisverksamheten under året. Resurserna till respektive polismyndighet fördelas inte av regeringen, utan av Rikspolisstyrelsen. För- delningen sker efter budgetdialog mellan rikspolis- chefen och länspolismästaren. Vid fördelningen tas hänsyn till t.ex. historiska fördelningsgrunder, antal invånare i länen och hur brottsbelastade länen är. Hänsyn tas även till vilka resurser myndigheten har, bl.a. avseende poliser och civilanställda och hur personalens ålderssammansätt- ning ser ut. I samband med budgetdialogen ges po- lismyndigheten möjlighet att bemöta den analys och bedömning som Rikspolisstyrelsen har gjort samt diskutera de problem man har. I den fördelningsbas som finns har hänsyn tagits till att Stockholm är hu- vudstad och de merkostnader detta leder till, bl.a. kostnader av det slag som Marietta de Pourbaix- Lundin tar upp i sin interpellation. Jag deltar gärna i offentliga diskussioner om po- lissituationen. Den diskussion vi i dag har här i kam- maren är ett exempel på en sådan. Jag tänker fortsätta att delta i sådana diskussioner, och jag har bl.a. svarat Kristina Axén Olin att jag ställer mig positiv till of- fentliga debatter som rör breda frågor om brottsföre- byggande åtgärder och om hur vi ska minska brotts- ligheten och få ett tryggare samhälle.

Fru talman! Jag tackar justitieministern för det ro- senskimrande svaret om polissituationen i Stockholm, men verkligheten är nog en annan. Jag tror inte att farmor Linnéa på Bondegatan i Stockholm, som inte vågar gå ut efter mörkrets in- brott, känner igen sig i justitieministerns beskrivning. Jag tror inte heller att tonårsflickorna från Haninge, som sitter och diskuterar om de vågar åka in på diskot eftersom de känner sig rädda när de ska åka hem, känner igen sig i justitieministerns beskrivning av polissituationen i Stockholm. Poliserna i Stockholm gör nog vad de kan utifrån de förutsättningar de har, men det finns ju för få poli- ser. På papperet ska det finnas 4 500 poliser, drygt, men i verkligheten finns det 3 759 poliser. Det kan säkert skilja på en liten polis hit eller dit, men det är ungefär så det är. Varför är det så? Det finns naturligtvis flera skäl till det. Man brukar säga att man får skörda frukterna. Jag vill säga att vi nu får skörda den ruttna frukten av Socialdemokraternas beslut att stoppa intagningen till Polishögskolan 1996-98. Det är därför det inte finns några poliser att tillgå. Det är ett av skälen till att det inte finns tillräckligt många poliser i Stockholm och till att många känner sig otrygga. Polisen i Stockholm åderlåts. Poliser från Stock- holm blir skickade till olika ställen i Sverige, för att de är duktiga. Det blir man kanske när man jobbar i en storstad. Det går åt väldigt mycket tid för polisen för olika specialarrangemang. Det är det jag tar upp i min interpellation. Det kan vara i samband med EU- arbetet, olika statsbesök osv. Där är regeringen in- blandad och fattar beslut. Som exempel kan jag nämna att det från den 11 september till den 1 oktober gick åt 64 000 polistim- mar i Stockholm för bevakning. Det var inte rege- ringen inblandad i. Av dessa timmar var 20 000 över- tid. Det är klart att det går ut över det vardagliga arbete som polisen ska utföra i Stockholm. Det förstår var och en. Jag är medveten om att det är Rikspolisstyrelsen som fördelar pengarna och inte justitieministern. Men det hänger naturligtvis ihop med hur mycket pengar man får att fördela. Vi moderater vill ge polisen mer, 2,3 miljarder mer än regeringen under en treårsperi- od. Justitieministern säger att han tycker att systemet är bra som det är i dag, dvs. att Rikspolisstyrelsen fördelar pengar. Men det finns väl inget som är så bra att det inte kan bli bättre. Därför måste jag återigen fråga justitieministern om han inte kan tänka sig en central pott som ligger under Rikspolisstyrelsen. Där kunde Stockholm få pengar vid stora internationella arrangemang som regeringen beslutar om. Det är självklart att en huvudstad har internatio- nella arrangemang. En regering som är internationellt inriktad kommer att besluta om mycket sådant - olika statsbesök, det kanske ska vara förhandlingar mellan krigande parter osv. Jag undrar om justitieministern kan tänka sig den- na centrala pott? Om den inte skulle användas ett år får den ligga kvar. Jag vill ändå att man ska ha öron- märkta pengar. Som det är i Stockholm i dag går alla specialarrangemang ut över den vardagliga verksam- heten. Justitieministern menar att det redan har vägts in i budgeten. Nja, det är väl inte helt sant.

Fru talman! Det är riktigt att antalet poliser har minskat. Det gjordes bl.a. efter samarbete mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Sedan har antalet poliser fortsatt att minska, på samma sätt som det har skett en minskning på skolans område och många andra områden för att man ska klara ekono- min. Det är just det som har gjort att vi nu kan göra den största satsningen någonsin - ekonomin är i ba- lans. Det behövs fler poliser. Det kommer fler poliser. En korrekt siffra i Stockholm enligt myndighetens egna beräkningar är 4 519 och inte 3 700. Vi vet att det har vänt och att antalet poliser har ökat fram till nu med ett par hundra poliser. Det finns tre polishög- skolor nu jämfört med en tidigare. Målet 17 000 poli- ser år 2004 står fast. Här talar vi om verkligheten, om farmor Linnéa och tonårsflickor. Det är inte antalet poliser i Stock- holm som avgör om farmor Linnéa eller tonårsflick- orna är trygga. Det handlar om att minska brottslig- heten. Då är inte enbart antalet poliser avgörande. Det handlar om att kunna se till att brotten inte begås, att ge de narkomaner som utför många av brotten en värdefull vård och att ge meningsfull sysselsättning åt de tonåringar som rör sig i Stockholm och som inte får hjälp och stöd av sina familjer. Då går det inte att prioritera skattesänkningar när pengarna behövs så oerhört väl. Alla är medvetna om hur katastrofal situationen är i Stockholm. Narkomaner vistas här öppet och begår brott utan att man tar hand om pro- blemet. Tro inte att det är antalet poliser som avgör! Stockholm bör, som staden har drivits nu, själv- kritiskt granska hur man har gjort och hur man kan göra saker och ting bättre och inte tro att det handlar om antalet poliser. Det finns mycket att göra. Vi har gjort vårt. Vi ökar antalet poliser. Nu är det dags för de borgerliga i Stockholm att se till att de som verkligen behöver hjälp också får det, när det är bättre ekonomiska tider.

Fru talman! Justitieministern fråntog sig själv an- svaret på ett märkligt och samtidigt ologiskt sätt. Om det nu är som justitieministern säger, varför utökar ni då utbildningen av poliser? Varför skryter ni med det, om det nu inte har någon betydelse hur många poliser det finns? Bekymret i Stockholm är trots allt att man inte har de poliser som man borde ha, de som finns på pappe- ret men som man inte har. Även om man skulle ha pengarna finns de poliserna inte att tillgå. Där kan Thomas Bodström inte frånsvära sig ansvar även om han inte var justitieminister när man bestämde sig för att stoppa intaget till polisutbildningen. Han har ändå ett ansvar för detta. Stockholms ekonomi är inte så jättebra. Justitie- ministern antydde att det går med plus överallt. Det gör det inte. Stockholm går fortfarande med minus. Om Stockholm hade alla de poliser man skulle kunna ha anställda och de inte var sjuka skulle minusteck- nen bli ganska stora. Då skulle Stockholm gå med över 100 miljoner minus. Jag förstår att det är facket som har räknat ut det. Att det går med plus beror på att det inte finns poliser, och justitieministern kan väl inte vara ute efter det. Även justitieministern pratar ju om att det behövs ett större antal poliser. Jag kan ta ett exempel från där jag bor, Haninge söder om Stockholm. Det tillhör Södertörns polisdist- rikt som ibland blir beordrat att skicka sina utryck- ningsenheter till innerstaden. Då finns det ingenting kvar på hela Södertörn som består av stora kommuner med långa avstånd: Haninge, Huddinge och Nynäs- hamn. Om det skulle hända något är det flera timmars insatstid. Då handlar det väl ändå om antalet poliser, om ungdomarna ska känna sig trygga. Jag tycker fortfarande att Stockholm bör få kom- pensation om regeringen beslutar om sådant som berör polisens verksamhet i Stockholm, stora interna- tionella arrangemang. Det bör ske genom en central pott, som justitieministern inte alls vill diskutera nu. Jag frågar igen: Skulle man inte kunna tänka sig att ha en sådan pott? Då kunde de pengar som Stock- holm får gå till det vardagliga arbetet. När det sedan händer speciella grejer får man speciella pengar för det. Det kan inte vara så att medborgarna i Stockholm ska få mindre trygghet och säkerhet, bara för att de råkar bo i och runt huvudstaden och har en regering som är internationellt intresserad. Det kan inte vara så. Regeringen inbjuder till många olika statsbesök. Det ska inte medborgarna i Stockholms län behöva lida för, eller hur justitieministern? Jag ser att justi- tieministern knappt lyssnar, för han pratar så mycket med sin rådgivare. Det handlar inte om siffror hit och dit. Jag försö- ker diskutera principerna. Jag vill tillbaka till frågan om en central pott. Kan justitieministern inte övervä- ga en central pott en liten sekund? Jag kan bara nämna debatten som justitieministern deltog i förra veckan. Det svar jag har fått i dag är en repris av svaret förra veckan. Man har lagt till lite om Stockholm. När det gäller Göteborg öppnar justitie- ministern för att man är beredd att täcka en del av de kostnader som Göteborg hade i samband med EU- toppmötet. Det var ett möte som gick riktigt illa och blev uppmärksammat. Det kan inte vara därför man ska få täckning. Stockholm har också haft ett antal EU-möten och en del andra arrangemang som vi skulle kunna få täckning för.

Fru talman! I sitt svar säger justitieministern att man nu gör den största satsningen någonsin. Det handlar om närmare 2 miljarder kronor. Det ska leda till fler poliser, 17 000 vid slutet av år 2004. Det talas om att det är den största satsningen nå- gonsin och att det kommer att få positiva effekter. Så lät det även för ett år sedan. I budgetpropositionen år 2000 hette det att det var 575 miljoner extra till poli- sen. Det skulle räcka till ganska mycket. Det skulle räcka till insatser vid EU-toppmöten och till all övrig polisverksamhet. På grund av kraftigt utvidgad verksamhet visade det sig att det fanns 117 miljoner kvar för polismyn- digheterna att dela på. Mot bakgrund av att de inte fick full kompensation för pris- och löneomräkningar ledde det till att det blev neddragningar i närpolisom- rådena. Där den vanliga vardagliga polisverksamheten bedrivs blev det alltså neddragningar det år då rege- ringen sade att det var den största satsningen någon- sin. Jag vet att justitieministern i mitten på mars 2001 ökade på med 600 miljoner. Men det kunde inte bli någon ökad verksamhet för det. Det skulle närmast täcka det underskott som då fanns. Nu sade ministern här: Vi har gjort vårt, och nu ökar vi antalet poliser. Frågan är om det verkligen blir på det sättet. Jag har i dag varit i kontakt med bl.a. ekonomichefen hos Stockholmspolisen. Ministern sade här att man hade 4 519 poliser i slutet av förra året. Men polisen i Stockholm räknar med att det blir en minskning fram till år 2004. Det blir inte med så mycket, men antalet poliser blir strax under 4 500. Man ska visserligen anställa polisaspiranter. Men det kommer att bli ungefär status quo, som jag nyss visade på. År 2004 beräknar polisen i Stockholm att ligga på ungefär 200 miljoner i underskott. Man kan fråga sig vart den otroligt stora satsningen har tagit vägen när siffrorna inte är bättre. Likadant är det i de andra stora polislänen, Västra Götaland och Skåne. I Västra Götaland är situationen ännu besvärligare än vad den är i Stockholm. Det hade vi en debatt om här i förra veckan, så det behö- ver jag inte gå in på nu. I Skåne tycker man att man har relativt hyfsad ekonomi. Man räknar dock med ett underskott på 70 miljoner år 2004. Man säger att problemet nu är att det inte finns några poliser. Jag inser att regeringen är tillräckligt begåvad för att förstå att om man utbildar många poliser - vilket det bevisligen kommer att göras - kommer det att kosta pengar. Det sorgliga är att regeringen så ofta går in i efterhand, något som flera ekonomichefer har anmärkt på. Först är det ungefär som att man ska se hur myck- et luft som kan pressas ur systemet. Sedan kommer regeringen in i efterhand och justerar budgetar. Det är synnerligen olyckligt. Polisen tappar förmågan till styrning. Den är som en segelbåt på öppet vatten i stiltje. Den kommer ingenvart eftersom den inte vet vad som kommer att gälla. Polisen vet inte hur myck- et regeringen kommer att gå in och stötta med. Det var en ekonomichef som nämnde att när det nu kommer ut en mängd poliser de kommande åren så kommer det också att medföra ökat behov av lo- kaler, ökat behov av bilar och ökat behov av admi- nistrativt stöd. Men det kommer inte några som helst signaler från regeringen om vad man tänker göra åt den situationen Jag skulle vilja att ministern funderar på vilka följder det kan få att polisen upplever att den inte har förmåga till styrning på grund av att regeringen alltid kommer in så sent.

Fru talman! Med en budget på 13 miljarder är det svårt att säga exakt var det slutar. Det är många som gör en alldeles felaktig analys. T.ex. tror jag att samt- liga borgerliga debattörer jag hade med att göra under förra året gjorde en felaktig analys när de sade att det kommer att bli minus. Det visade sig att det var fel. Det blev plus 37 miljoner. Men jag säger inte så mycket om det. Det är svårt att förutse. Vi kan inte säkert veta hur det ser ut 2004. Det beror på saker som vi inte råder över. Det gäller bl.a. löneutveckling osv. Det går inte att säga alldeles säkert. Regeringen sade år 2000 att det var den största satsningen och att den skulle återkomma om det be- hövdes ytterligare medel, och regeringen återkom med 600 miljoner. Det är alldeles riktigt att det var den största satsningen år 2000. Men med det ytterli- gare tillskottet blev det återigen den största satsning- en. Ingemar Vänerlöv uppfattar det alldeles rätt. Vi ökar antalet poliser, och vi tar vårt ansvar. Självklart har det betydelse. Men det handlar inte enbart om det. Jag förstår att man har dragit ned i Stockholm och i många andra städer på kommunal nivå när ekonomin inte räckt till. På samma sätt tvingades regeringen att dra ned på många områden, bl.a. polisen, under svåra år på 90- talet. Men det är nu vi har chansen. Det är nu som vi tar chansen med bl.a. satsningen på polisen. Det är då man så innerligt skulle önska att det gjordes samma satsning på den kommunala nivån. Det sägs att det nu är så dålig ekonomi att kom- munerna inte har råd. Varför är det då så viktigt att sänka skatten, om det nu är brist på pengar? Här har man en chans att använda de välbehövliga pengarna till den vård som behövs och de saker som behövs för våra ungdomar. Slutligen vill jag göra en korrigering. Enligt upp- gift från Polismyndigheten i Stockholm - och det är dess egna uppgifter - blir det 4,6 miljoner i under- skott år 2004, dvs. i stor sett ingenting på en budget på 3,4 miljarder. Det är de siffror som jag har fått från Polismyndigheten själv i Stockholm.

Fru talman! Det hävdas hela tiden att det finns över 4 500 poliser i Stockholm. De finns på papperet, i verkligheten finns de inte. De finns inte att tillgå. Jag undrar fortfarande om justitieministern tycker att det är bra att polisen får ett överskott beroende på att det inte finns poliser att anställa. Det är därför överskotten finns hos polismyndigheterna. Det finns inte några poliser att anställa. Efter mycket om och men har nu justitieministern svarat Kristina Axén Olin. Det är väl ingen tillfällig- het att svaret kom en vecka efter det att jag skrev interpellationen. Kristina Axén Olin skrev redan den 22 november till justitieministern och påminde den 11 januari. Svaret till henne kom först den 4 februari. Min interpellation ställdes den 28 januari. Justitieministern får nu all chans att ytterligare diskutera brottsligheten och hur man bekämpar den. Här i kammaren är det lite begränsat med tid. Vi kan inte gå så väldigt djupt in i det hela. Det är bra att justitieministern äntligen har svarat. Justitieministern har hela tiden har undvikit att ge mig svar på frågan om den centrala potten. Han får nu en sista chans. Justitieministern tycker att det är bra som det är i dag. Men det som är bra kan faktiskt bli bättre. Kan justitieministern över huvud taget tänka sig att diskutera i termer av att det ligger en central pott hos Rikspolisstyrelsen för just sådana olika saker där regeringen för det mesta är inblandad och beslu- tar? Här ska det vara statsbesök. Här ska det förhand- las med människor från olika krigszoner och om olika saker. Det här drar på sig väldigt mycket polisarbete. Det går ut över det vanliga vardagspolisarbetet i Stockholms stad och i Stockholms län. Det berör inte bara Stockholms innerstad. Det berör kommunerna runtomkring som får skicka in folk till staden. Jag berättade om det när justitieministern inte lyssnade. Man skickar utryckningsenheter från Sö- dertörn till staden, och då finns det ingen där. Det tar flera timmar innan polisen kan komma. Justitiemi- nistern bor i länet och vet hur stort det är. Det är långa avstånd om polisen ska till Nynäshamn. Det tar litet tid om den är någon annanstans. Det är vad som händer. Nu har ministern sista chansen att svara på min fråga om den centrala potten.

Fru talman! Jag talade med ekonomichefen på Stockholmspolisen senast i eftermiddag. Jag fick till uppgift att man år 2002 räknar med ett underskott på 37 miljoner, år 2003 ett underskott på 90 miljoner och år 2004 ett underskott på 197 miljoner. Det behöver vi inte debattera. Det är egentligen inte vad det gäller. Det sades att det är 37 miljoner plus. Det kanske egentligen inte är så konstigt att det råkar bli plus med några miljoner med tanke på sparbetingen för polismyndigheterna ute i landet. De insåg med en gång att de var tvungna att vidta åtgärder när de fick de slutliga planeringsförutsättningarna för drygt ett år sedan. Likaväl som man kan vara glad över att det gick plus 37 miljoner kan man vara lite sorgsen över den minskade polisverksamheten som drabbade allmän- heten en hel del. Det har inte minst framgått då och då i medierna. Regeringen täckte upp underskottet på 600 miljo- ner. Varför kom det så sent? kan man undra. Jag vet att Rikspolisen hade ganska bra pejl på läget i mycket god tid. Hade polisen tidigare fått klart för sig vad regeringen tänkte göra, hur mycket pengar som skulle anslås och att ordentliga summor hade anslagits med en gång tror jag att man lättare hade kunnat göra en bra planering av sin verksamhet. Nu får man gå på sparlåga och hoppas på det bästa. I slutet kommer det några miljoner och då kanske man kan sätta in en åtgärd här och där. Jag skulle vilja veta vilka åtgärder ministern kan vidta för att det ska bli någon ändring så att polisen inte måste hållas på halster till dess att regeringen kommer in som en räddande ängel och fixar under- skotten.

Fru talman! Jag vill säga att satsningen påbörjades tidigare, men diskutera 2000 års budget i detalj kan jag inte för jag var inte närvarande då. Jag kan därför inte ge något detaljerat svar. Men jag vet att man påbörjade stora satsningar och sedan återkom. Jag beklagar att jag inte har svarat tidigare. Det beror på att det alltid är svårt när det är flera inter- pellanter. Jag tycker att det här systemet är bra. Det är de- centraliserat och det är demokratiskt. Jag får ofta frågan, t.ex. här i Stockholm, varför man inte satsar mer i Stockholm. Här är ju många arrangemang. Helt riktigt. Det är också därför som Stockholm har be- tydligt fler poliser per invånare än andra orter. Jag får också höra detta från andra områden, t.ex. Norrland som har sina specifika problem. Jag får höra från Gotland och från Halland att man har speciella pro- blem med turism osv. Samma sak får jag höra från Dalarna och andra delar. Alla har sina specifika situ- ationer. Principiellt anser jag att det är bra med ett decent- raliserat och demokratiskt system. Jag håller med om att saker säkert kan göras ännu bättre. Det kan man göra i alla system. Jag är inte främmande för att dis- kutera den saken i sig. Men tills vidare tycker jag att det här är ett bra system. Jag är inte beredd att gå över till någon gemensam pott där regeringen ska fördela pengar. Då tappar vi lite av det demokratiska värdet. Men jag deltar gärna i diskussioner och tar emot förslag till hur det här systemet kan förbättras ytterli- gare. Det är inte min uppfattning att det här är det perfekta systemet som vi ska ha i alla tider. Vi ska bygga ett decentraliserat och demokratiskt system på så sätt att det fördelar sig över hela landet. Diskussio- nerna med de olika landsdelarna kommer nog att fortsätta. Det tycker jag faktiskt också är positivt, därför att det också är en mycket viktig del i diskus- sionen.