rättsäkerheten i Sverige

De senaste veckorna har inte bara Sveriges politiska etablissemang utan även svenska medier brunnit för rättssäkerheten inom både vårt eget land och inom EU. Diskussionen har uppkommit med anledning av den långtgående lagstiftning som i skuggan av den 11 september föreslagits för att bekämpa terrorism.

Enligt förslagen ska terrormisstänkta utlänningar kunna häktas på obestämd tid utan rättegång. Lagen är mycket luddig. Den gäller alla som i en framtid kan tänkas ta till hot eller våld i politiska syften. Från början krävdes medlemskap i en bestämd terrororganisation men det kravet är nu borta. Det räcker med misstankar mot en individ, vilket betyder att uppgifter från någon säkerhets- eller underrättelseorganisation i Europa är tillräckligt för att SÄPO ska kunna tillgripa lagen. Besluten om utvisning och förvar (placering i cell) tas av regeringen.

Den svenska terroristlagen från 1973 var från början ettårig och var tänkt som ett provisorium. Men 1975 blev den permanent och heter sedan 1991 lagen om särskild utlänningskontroll. Med små förändringar är det emellertid Carl Lidboms terroristlag från 1973 som fortfarande gäller.

Om det inte går att avvisa eller utvisa en utlänning enligt andra lagar så går det bra enligt terroristlagen, "med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter", han kan tänkas använda hot eller våld i politiska syften.

Den misstänkte får inte veta vad han är anklagad för och kan följaktligen inte försvara sig. Efter protester från Europadomstolen har Sverige infört en domstolsförhandling i proceduren, men det handlar inte om en rättslig prövning utan endast om att den misstänkte och hans advokat, som har tystnadsplikt, informeras om att han är misstänkt @ dock inte för vad han är misstänkt.

Enligt svensk lag ska det mot svensk medborgare krävas konkreta brottsmisstankar, som man informeras om och som man kan försvara sig emot. Enligt svensk lag är det inte tillåtet att anmäla anonymt. Anmäld person ska alltid ha rätt att få reda på vem/vilka som anmält och för vad. Svenska myndigheter ska alltid motivera sina beslut.

Utan mediernas upprörda kommentarer, utan att de etablerade partierna griper in, behandlas vanliga svenska medborgare under många år som terrorister. De blir utsatta för polisförhör, åklagarförhör, blir anhållna och häktade och hamnar inför rätta utan att konkret få reda på vad de anklagats för.

Jag kommer nu att ge några exempel ur verkligheten i rättsstaten Sverige, som visar hur svenska medborgare, som inte är terrorister, av svenska myndigheter behandlas som terrorister. Det anmärkningsvärda är att vare sig det politiska etablissemanget, de svenska myndigheterna eller svenska medierna är det minsta intresserade. Här brinner det inte någonstans för rättssäkerheten för de drabbade svenska medborgarna. Dessa svenska medborgare som inte är terrorister men som behandlas som terrorister.

Tingsrätten i södra Sverige: I anledning av yrkanden, muntliga och skriftliga, från AB att åklagaren ska åläggas att avge "förklaringar vari brottet består" meddelar tingsrätten följande.

Beslut

AB:s yrkande lämnas utan bifall.

Mot beslutet får talan ej föras särskilt.

CD, anklagad för att ha skrivit något som skulle vara förbjudet i Sverige. Samtliga anmälare återtar sina anmälningar. Polis och åklagare vägrar att till CD redovisa vilka brott han anklagas för.

Kronofogden utmäter för EF pengar för inteckning utan att ange fordringsägare. Bevis uppvisas att inteckningen är inlöst. Utan någon sökande och utan mottagare har det felaktigt utmätta inteckningsbeloppet inte återbetalats.

GH går i konkurs. Kronofogden säljer villan utan redovisning av sökande. Ingen avräkning har gjorts. Däremot verkställer kronofogden införsel på parets pensioner, vilket gör att de råkar i obestånd. Socialen avslår ekonomiskt bistånd, med motivering att deras pension före utmätning var tillräcklig att klara hyra och uppehälle.

Försäkringskassan beslutar att IJ ska avregistreras. Beslutet går ej att överklaga. Avslaget är utan motivering.

Länsrätten beslutar om psykiatrisk tvångsvård av KL. Domstolsprotokollet är hemligstämplat, endast domen är offentlig. Ansvarig chefsöverläkare behöver ej uppge namn offentligt.

Detta är några exempel på hur den svenska rättssäkerheten fungerar, eller rättare sagt inte fungerar för svenska medborgare som inte har någonting över huvud taget att göra med terrorism.

Med anledning av att svenska medborgare, som inte är terrorister, av svenska myndigheter behandlas som terrorister vill jag ställa följande frågor till justitieministern.

Vad ämnar justitieministern göra för att säkerställa att svenska myndigheter inte bryter mot artikel 6:3 i Europakonventionen för mänskliga rättigheter, som säger att envar som blir anklagad för brottslig gärning ska bli underrättad om innebörden och orsaken till anklagelsen?

Vad ämnar justitieministern göra för att säkerställa att svenska myndigheter och svenska medier inte bryter mot artikel 6:2 i Europakonventionen för mänskliga rättigheter, som säger att envar som blivit anklagad för brottslig gärning ska betraktas som oskyldig intill dess hans skuld lagligen fastställts?

Vad ämnar justitieministern göra för att säkerställa att inte svenska medborgare, som inte är terrorister av svenska myndigheter behandlas som terrorister?