Rationellt nyttjande av Sveriges flygmotorarv

Herr talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att säkerställa ett rationellt nyttjande av Sveriges flygmotorarv, till exempel genom vidarenyttjande och eventuellt även vidareutveckling av RM12-motorerna.

Regeringen har i januari 2013 efter riksdagens godkännande fattat beslut om anskaffning av JAS 39E, och Försvarsmakten och Försvarets materielverk har lagt de erforderliga beställningarna till industrin.

Riksdagens beslut föregicks den 8 november 2012 av en öppen utfrågning i riksdagen där olika utvecklingsalternativ belystes. JAS 39E baseras på den demonstrator som riksdagen dessförinnan fattat beslut om 2007 genom handlingsplanen för JAS 39 Gripen. Utgångspunkterna i den operativa kravställningen på JAS 39E har varit att få ökad räckvidd och uthållighet och därmed kunna bära mer internt bränsle samt fler vapenbalkar och därmed få en högre lastförmåga. Även behovet av mer avancerade sensorer fanns med i kravställningen. Samtliga dessa faktorer gör att kravet på dragkraft i motorn är högre än i JAS 39C/D.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

RM12 (F404), den motor som nu används i JAS 39C/D, är i grunden precis som motorn i JAS 39E (F414) en amerikansk motor med ett stort amerikanskt innehåll. En växling mellan de två motoralternativen beroende på uppdraget förutsätter dels en vidareutveckling av RM12, dels en tillkommande utveckling för monteringen av olika motorer i flygplanet samt för alla systemfunktioner, som är beroende av motorns speciella egenskaper. Sådan vidareutveckling med uppgraderingar av flygplanssystemet riskerar att behöva fördubblas på grund av de två motoralternativen. Även logistikförsörjningen för motorerna skulle behöva förändras.

Jag kan konstatera att nödvändiga beslut avseende JAS 39E är fattade sedan drygt tre år, att utvecklingen inom kort är framme vid roll-out och att första flygning och serieleverans därefter närmar sig fort. Att i detta skede överväga en förändring av en så väsentlig komponent i flygplanskonstruktionen som motorn skulle allvarligt öka risken i projektet.

Valet av F414 för Gripen E är inte en passiv väntan på efterkalkylerna utan ett högst medvetet val för att det framtida Gripensystemet ska få rätt prestanda och utvecklingspotential. Det är därför inte aktuellt att vidta några åtgärder.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för svaret! Det kan tyckas vara en lite trivial fråga att interpellera om enskilda motorer i svenska stridsflygplan, men det är viktigt att veta att det projekt som försvarsministern nämner, JAS 39E, totalt över hela sin livscykel omfattar ungefär 100 miljarder kronor. Av detta brukar man generellt säga att ca 40 procent är relaterade just till motorn. Vad vi talar om här är alltså ett år av Sveriges försvarsanslag.

Sedan beslutet om anskaffning av de amerikanska motorerna fattades och fram till i dag har valutakursen förändrats kraftigt. Man antog då att 1 dollar skulle kosta 6,32 kronor. Nu vet vi alla att den kostar en bra bit över 8 kronor. Detta slår hårt mot de projektplaner som vi har.

Så sent som i dag kom också Försvarsmaktens budgetunderlag, där man framhåller riskerna. Man skriver: "Då den ekonomiska omslutningen av stridsflygssystemet är omfattande kan exempelvis valutasvängningar medföra stora finansieringsutmaningar." Man fortsätter: "Sammantaget innebär detta att Försvarsmaktens anslag sedan underlaget i den försvarspolitiska inriktningsperioden i december 2014 urholkas med minst 9 miljarder i perioden 2016 till 2028. Av denna summa återfinns drygt 5 miljarder i perioden 2016-2020", det vill säga den innevarande försvarsbeslutsperioden.

Innebörden av detta är alltså att den försvarsuppgörelse som ledde fram till försvarsbeslutet i somras nu hotas allvarligt av dessa fördyringar, bland annat till följd av valutakursförändringarna. Då säger försvarsministern att vi gör ett aktivt val när vi väljer den amerikanska motorn F414, och han betonar att detta inte är att passivt vänta in en efterkalkyl. Men det blir ju det när försvarsministern går tillbaka så långt som tio år i tiden och säger att vi då fastslog Handlingsplan JAS Gripen. Sedan har vi haft hearingar och fattat beslut i olika omgångar.

Anser man att allt detta är ristat i sten gör man just inget annat än att sätta sig ned och passivt inväntar efterkalkylen och alla de effekter som detta kommer att få för vårt svenska försvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterar också att försvarsministern är tämligen vag när han diskuterar specifikationen för stridsflygplanet. Han talar om ökad räckvidd. Han talar om nya sensorer och möjlighet att bära större vapenlast. Men det faktum att försvarsministern uttrycker sig så vagt i dessa delar indikerar för mig att stridsflygplanet ännu inte har någon detaljerad specifikation. Han kommenterar heller inte det faktum att det inte finns någon underhållsberedning.

Han kommenterar heller inte det faktum att vi i dag faktiskt marknadsför detta flygplan i Indien. Peter Hultqvist har själv varit i Indien och marknadsfört det. Det säger sig självt att när stora länder står på tur för att eventuellt köpa ett flygplan måste man hålla specifikationen öppen.

Vad jag försöker säga är att projektet inte är låst. Det finns möjlighet att påverka det och vara proaktiv, men det kräver aktivitet från regeringen.

Herr talman! JAS 39 Gripen är ett fantastiskt flygplan som har utvecklats i Sverige och sålts till olika länder, exempelvis Ungern och Tjeckien. Nu har det glädjande nog också blivit en affär där den nya E-versionen kommer att säljas till Brasilien.

En fråga som jag skulle vilja ställa är om försvarsministern kan ge besked om en ny amerikansk motor kommer att underhållas i Sverige eller om det kommer att ske i utlandet och om försvarsministern ser risker med att underhållet skulle flyttas från Sverige. Kan det påverka den svenska förmågan på området?

Herr talman! Widman och Oscarsson, ser ni inga som helst risker med att börja rycka ut vitala komponenter ur projektet? Tror ni att det bara är att byta motor, och sedan är problemet löst?

Ni har ingen bild av att detta är ett system som är komponerat för just ökad räckvidd, ökad uthållighet, att kunna bära mer bränsle, fler vapenbalkar, högre lastförmåga och avancerade sensorer. De faktorerna gör att kravet på dragkraft i motorn är högre än det var för JAS 39C/D.

Dessutom var det väl under er regeringstid som besluten togs. Det var då man höll utfrågningar och lade fast specifikationerna. Hur agerade ni på den tiden? Vad gjorde ni för arbete då för att denna situation, som ni inte tycker är tillfredsställande, inte skulle uppstå? Vad gör ni för självrannsakan i det sammanhanget?

Nu kräver ni ett agerande med omedelbar verkan som kan riskera att vi får problem. Vi har ett utvecklingsarbete som har pågått under längre tid, och vi har roll-out inom kort. Första flygning och serieleverans närmar sig.

Visst är detta ett stort projekt. Så är det. Det sträcker sig många år. Det var vi alla medvetna om när besluten togs.

Som utskottsordförande hade jag möjlighet att föra diskussioner med den dåvarande regeringen och den dåvarande försvarsministern, där vi försökte få till stånd en bred överenskommelse i Sveriges riksdag om detta. Jag förutsatte att det var relativt lugnt inom borgerligheten på den här punkten och att man internt hade rett ut alla frågetecken. Vad förde ni för diskussioner på den tiden egentligen? Det skulle vara intressant att få reda på det. Vad är Widmans och Oscarssons minne av den typen av diskussioner, och vad gjorde ni personligen för insatser i det sammanhanget? Det skulle vara intressant att få reda på detta, i jämförelse med den typ av debatt som förs nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också ett faktum att det pågår en diskussion mellan Saab och GKN, tidigare Volvo Flygmotor, om hur den nationella resursen för exempelvis produktionsstöd och bakre underhåll ska se ut. Staten har genom FMV lagt beställning på utveckling och anskaffning av JAS 39E till Saab. Anskaffning och vidmakthållande av motorn är en väsentlig del av denna beställning. Vi får väl se vad Saab och GKN kommer fram till i diskussionerna om just det bakre underhållet. Det finns möjligen öppningar här.

Det är Saab som är huvudintressent i projektet. Saab har som företag huvudansvaret. Där har Saab också huvudansvar för ett av våra säkerhetsintressen i Sverige, som riksdagen också har fastställt.

Det är ingen hemlighet att Gripensystemet, precis som en hel del andra system, innehåller komponenter som är amerikanska och att vi är djupt beroende av amerikansk teknologi i sammanhanget. Det är inte direkt någon nyhet, utan det är ett faktum som de flesta som har intresserat sig för den här frågan väl känner till.

Jag skulle gärna vilja höra vad ni personligen har gjort i den här frågan tidigare och hur ni resonerade i den tidigare regeringskoalitionen innan vi går vidare i den här diskussionen.

Herr talman! Peter Hultqvist efterlyser vad jag och Mikael Oscarsson har gjort under vår tid som riksdagsledamöter 2010 och 2014. Eftersom det var just Peter Hultqvist som ledde den hearing som föregick beslutet om anskaffning av JAS 39E vet han att jag bland annat ställde frågor om den nuvarande flygmotorn, som vi med nuvarande flygtidsuttag kan fortsätta att flyga i ytterligare fyra decennier utan att motorerna tar slut. Jag fick då svar från Försvarsmakten: Sverige kommer inte att flyga med de motorerna när vi har skaffat det nya E-flygplanet.

Men som Mikael Oscarsson framhöll har Sverige sålt, i government-to-government-affärer, det här flygplanet inte bara till Ungern och Tjeckien utan också till Thailand och Sydafrika. Vi har därmed naturligtvis garanterat att de gamla motorerna ska underhållas och vidmakthållas hos de utländska köparna.

Jag har alltså på olika sätt försökt medverka till att minska riskerna i det här projektet. Men nu måste Peter Hultqvist förstå att dollarkursen är förändrad, och det här projektet riskerar att fördyras med ett stort antal miljarder kronor. Varken jag eller Mikael Oscarsson, herr talman, har några som helst möjligheter att gå in och styra över de inblandade myndigheterna eller förhandla med industrin. Det är bara Peter Hultqvist som kan göra detta i egenskap av försvarsminister.

Jag vill gärna understryka att det inte enkom handlar om 39 Gripen E som projekt. Det här är någonting som har potential att kullvälta hela det av riksdagen fattade försvarsbeslutet. Därför måste jag be försvarsministern att inta en mer konstruktiv hållning än den som hans svar ger vid handen.

Viggen, ett utomordentligt stridsflygplan som Sverige för inte så länge sedan faktiskt hade i sin på den tiden icke ensade flotta, hade olika framdrivningsalternativ. Det är inte bara så att de två motorer som vi nu diskuterar, RM12 och F414, är amerikanska i största allmänhet. De tillhör precis samma familj, olika generationer. Och de har samma diameter. Att byta motorer beroende på vilka uppdrag man har är inte så komplext som försvarsministern beskriver. Men det har då potential att spara mycket pengar i en mycket svår situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan ägnar sig försvarsministern åt just frågan om underhåll av de nya flygmotorerna. Jag noterar att han säger att industrin får diskutera det här. GKN, gamla Volvo Aero, får prata med Saab Defence, och så får man komma fram till en lösning. Men ytterst, herr talman, handlar detta om: Var någonstans ska underhållet ske? Ska det ske i Trollhättan i Västergötland? Eller ska det ske i Connecticut i USA? Det är det som det handlar om. Då handlar det inte bara om svenska arbetstillfällen. Det handlar om svensk kompetens på det här området. Och, herr talman, det handlar om hur effektivt underhållet av de här stridsflygplanen ska bli i framtiden. Ska de flyga över Atlanten för att få sitt underhåll kommer tyvärr tillgängligheten och förmågan i de svenska flygstridskrafterna att gå ned radikalt.

Jag ställer nu en väldigt rak fråga till Peter Hultqvist: Är Peter Hultqvist, om industrierna inte kommer överens, beredd att verka för att underhållet av flygmotorerna kvarblir i Sverige och under svensk kontroll och därmed att vi också vidmakthåller en kompetens på flygmotorområdet?

Herr talman! JAS 39 Gripen har varit en viktig sak för Sverige. Det har utvecklats i Sverige. Underhållet av motorn har skett i Trollhättan. Det har varit ett framgångsrikt samarbete, och för GKN:s del sköter man också underhållet för Ungern och Tjeckien.

Det var just det som jag tog upp i min fråga. Kan försvarsministern ge besked om huruvida en ny amerikansk motor kommer att underhållas i Sverige eller i utlandet? Detta är någonting som jag har engagerat mig i under en lång tid. Det handlar om behovet av att detta är i Sverige. Det är en nationell förmåga som vi har, men 50 procent av driftskostnaden gäller ju motorn. Det är en så viktig del. Därför tycker jag att det är värdefullt att ha en diskussion.

Från mitt håll vill jag trycka på att det som görs av GKN i Trollhättan är värdefullt. I en säkerhetspolitisk miljö som blir allt tuffare är det en värdefull aspekt att det sker i Sverige och inte, som föregående talare sa, i Connecticut. Även om Connecticut är trevligt är det bättre att ha det i Sverige. Det är någonting som fungerar.

Det är i det ljuset som försvarsministern ska se min fråga. Kan försvarsministern ge besked om huruvida en ny amerikansk motor kommer att underhållas i Sverige eller i utlandet? Ser försvarsministern risker med att underhållet flyttas? Det var mina frågor. Jag hoppas att jag kan få svar på dem.

Herr talman! Det Widman redogör för är ett agerande från hans sida. Jag vet inte huruvida Oscarsson agerade över huvud taget i fråga om detta under den tid ni satt i regeringsmakten. Men det Widman beskriver är någon sorts agerande utifrån principen: vilja väl men inte kunna i praktiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ni klarade alltså inte av att rigga det här på er tid på ett sådant sätt som ni nu står och talar om och har kravbilder om. Ni verkar inte heller ha någon särskild förståelse för att det har gått ett antal år och att de här produkterna nu har utvecklats rätt rejält och att det är på gång en första flygning, serieleveranser och roll-out i sammanhanget.

Sedan vet jag inte. Jag tänker inte göra mig själv till någon teknisk expert på vare sig det ena eller det andra. Men det är väl ändå så att det när det gäller hearingen i riksdagen och det som har styrt det här projektet har handlat om att åstadkomma prestanda på JAS Gripen E, så att vi skulle kunna mäta oss med det som sker i vårt närområde och i vår omvärld. Dessutom krävdes det en starkare motor för att kunna klara det här. F414 ger ungefär 20 procent mer dragkraft än RM12. Man menar då att Gripen E får så kallad supercruiseförmåga. Valet har gjorts utifrån en operativ kravbild i sammanhanget.

När det gäller dollarkursförändringarna är det väl så att man måste diskutera valutaförsäkringssystem i samband med detta. Det är väl den vägen man får gå när man ska titta på de bitarna.

Sedan gäller det underhållsfrågorna. Det är klart att det skulle vara lockande för mig att nu att ge mig in i en exakt diskussion om var den ena och den andra tillverkningen ska ligga. Jag får ändå säga att det är FMV som hanterar den här typen av frågor för vår del. Sedan noterar jag att det pågår en diskussion mellan Saab och GKN i de här sammanhangen. Vi får följa den utvecklingen och se vart den tar vägen. Men jag är alltid intresserad av att så mycket som möjligt av produktionen sker i Sverige. Så är det. Men vi har också ett myndighetsansvar. Och vi har en förhandlingsprocess. Vi får se hur den utvecklas och hur den slutar.

Men jag tycker inte att det här blir en riktigt rättvisande debatt, för väldigt mycket av det som ni drar upp är sådant som egentligen faller på ert eget ansvar. Ni skulle ha rett ut det i ett tidigare skede. Det här skulle ha gjorts upp inom ramen för den förra regeringen, som var den som ytterst ansvarade för den processen då. Även om Widman ställde någon fråga uppfattade jag inte att det gav någon djupare genklang i dåvarande ministerns öron. Det är ju det vi utgår från nu. Så ser väl läget ut.

Sedan gäller det försvarsöverenskommelsen. Att det finns kostnader som har ökat i sammanhanget är väl inte någonting som är en överraskning för mig. Det varnade jag för redan på Sälenkonferensen. Nu gäller det att man försöker bearbeta den situationen och att man ser hur man hanterar den. Det handlar om att göra det på ett så konstruktivt sätt som möjligt. Då är kanske inte de stora orden det viktigaste, utan det viktigaste är: Hur bearbetar vi varje projekt för att få ned kostnaden och för att få det här så långt som möjligt inom de ramar som gäller?

Herr talman! Svenska Dagbladet har i dag trott sig kunna redovisa ett antal andra materielprojekt som enligt tidningens uppgifter riskerar att fördyras.

Det lite sorgliga i sammanhanget är ju att när Försvarets materielverk ingår avtal med tredje man, i det här fallet olika försvarsindustrier, så är den svenska staten bunden till dessa avtal. När det sker fördyringar på försvarsområdet av det slag som nu kan komma att ske är alltså Försvarsmakten hänvisad till att spara på de kostnader som myndigheten själv kan påverka. Det är sådana kostnader som utbildning av soldater, förbandsverksamhet, övningar av krigsförband och liknande, och givet det omvärldsläge som nu är är det inte några alternativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu talar försvarsministern om valutasäkring. Det är så dags att tänka på det nu. Det spelar väl ingen roll om det var en alliansregering eller om det var en dåvarande ordförande i försvarsutskottet som var med och pillade i de här besluten. Nu har vi den situation vi har, och antingen kan regeringen sitta passiv och invänta efterkalkylen och konstatera att de projekt som man planerade för, det försvarsbeslut som man föreslog i riksdagen, inte kommer att kunna finansieras, eller så agerar man här och nu.

Jag vill till sist säga, herr talman, att Peter Hultqvist har varit en försvarspolitiker som ofta hänvisat till "väsentliga nationella säkerhetsintressen". Han nämnde även här i debatten i dag att Gripenflygplanen är ett sådant, och ubåtarna är ett annat. Då är min avslutande fråga till försvarsministern: Hur är det med det svenska underhållet av flygmotorer? Är det ett väsentligt nationellt säkerhetsintresse?

Herr talman! När det gäller alla de här bitarna om materielprojekts fördyring vill jag bara konstatera att de prognoser och föranstaltningar som vi nu har fått anser jag inte är något avslutat kapitel över huvud taget, utan här måste det föras diskussioner om vad man kan göra åt respektive projekt. Det är heller ingenting som är avslutat och låst från myndighetssidan. Här finns alltså arbete att göra, och då sitter vi inte bara och inväntar några efterkalkyler och accepterar dessa siffror, utan vi ska försöka göra vad vi kan.

Jag hoppas också att jag kan lita på att oppositionen är intresserad av att ett sådant arbete drivs och att vi försöker bearbeta den här kostnadsbilden. Man kan inte bara sätta sig ned och passivt acceptera det som nu har presenterats.

När det gäller efterkalkylerna anser jag att ni har ett ansvar från er regeringstid. Jag tycker därför att man kanske kan tona ned volymen i angreppen lite grann, inse sin egen roll i sammanhanget och därmed nyansera diskussionen något och på det viset komma lite närmare verkligheten, the realities, i det här.

Vi är nog alla intresserade av att lösa upp allt sådant här, men sedan är frågan hur mycket vi ska anklaga varandra. Driver man upp nivån tillräckligt högt i detta så att det nästan blir en rättegång av det hela, då vill jag nog svara upp lite grann mot det och tala om att det finns något som heter historia i det här också, och det kanske är bra att komma ihåg det.

Jag har gett min bild när det gäller underhåll av flygmotorer. I grunden är det dock så att jag är intresserad av att så mycket som möjligt av både tillverkning, underhåll och annat sker i Sverige. Sedan ska jag inte gå in och ge löften om exakt hur det ska gå till i dessa ärenden.

Överläggningen var härmed avslutad.