Posten AB:s monopol på poströstning

Fru talman! Anna Kinberg har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkerställa möjlig- heten att poströsta inom rimligt avstånd i hela landet, hur jag avser att garantera allas möjlighet till poströstning och under vilka förutsättningar andra lokaler än postkontor kan användas vid poströstning- en. En viktig del i en fungerande demokrati är ett en- kelt och lättillgängligt valsystem, som väljarna kän- ner förtroende för. Det svenska systemet har utfor- mats mot denna bakgrund. Utgångspunkten för valförfarandet är att varje väljare ska kunna rösta i vallokal inom rimligt av- stånd från sin bostad. Det är kommunernas ansvar att detta kan ske. Röstning på något av Postens serviceställen är ett sedan lång tid väl inarbetat sätt att rösta för de väljare som inte röstar i sin vallokal. Ansvaret för detta åvilar nuförtiden Valmyndigheten, som efter samråd med Posten AB bestämmer på vilka av bolagets servi- ceställen s.k. poströstning ska anordnas. Omkring en tredjedel av all röstning sker genom poströstning. Denna form av röstning har således en mycket viktig plats i det svenska valsystemet. I pro- positionen Ändringar i vallagen, m.m. (prop. 2001/02:53) har regeringen gjort bedömningen att en ändring av denna ordning skulle kunna medföra ne- gativa konsekvenser för väljarna, med ett minskat valdeltagande som följd. Riskerna är särskilt stora om en sådan förändring genomförs alltför nära inpå ett val. Regeringen framhåller i propositionen att de för- ändringar som Posten AB för närvarande genomgår medför att förutsättningarna för poströstningen behö- ver ses över. Men till skillnad från utredningens för- slag, som innebar att poströstningens roll i valsystem- et skulle tonas ned kraftigt (SOU 2000:125), borde enligt regeringens mening motsatt väg väljas och de särskilda bestämmelserna i vallagen om röstning på postkontor behållas. En enhällig riksdag godkände så sent som förra veckan propositionens förslag i denna del (bet. 2001/02:KU8, rskr. 2001/02:147). För att säkerställa att det i varje kommun finns lo- kaler att tillgå för poströstningen i den utsträckning som följer av vallagen är det nödvändigt att Posten AB:s ansvar i detta avseende på olika sätt tydliggörs. Ett led i detta är den hänvisning till poströstningen som tagits in i den nya lagen (2001:1276) om grund- läggande kassaservice (prop. 2001/02:34). Även andra åtgärder övervägs. I den mån Postens egna lokaler i vissa fall inte skulle räcka till kommer Posten att hyra lokaler för poströstning av kommunerna i fråga eller från annat håll. Redan i dag används tillfälliga postkontor för förtidsröstning t.ex. på institutioner. Jag vill i detta sammanhang också nämna att rege- ringen har uppdragit åt Valmyndigheten att rapportera om hur poströstningen förbereds inför årets val. Det framhålls i uppdraget att ambitionsnivån för förtids- röstningen ska vara densamma som vid tidigare val. Uppdraget ska delredovisas till regeringen senast den 1 mars och slutredovisas senast den 1 juni i år. Enligt vad jag har inhämtat från såväl Valmyn- digheten som Posten AB har förberedelserna inför årets poströstning hittills fungerat planenligt. Som Anna Kinberg också nämner i sin interpella- tion kommer regeringen att låta följa upp och utvär- dera årets val med avseende på bl.a. genomförandet av förtidsröstningen. I den mån detta ger anledning till en förnyad översyn av den nuvarande ordningen för förtidsröstning avser regeringen att ta initiativ till detta så att nya regler vid behov kan införas i god tid före 2006 års val. Självklart förutsätter en väl fungerande demokrati med ett högt valdeltagande att valsystemet är till- gängligt och rättssäkert. De åtgärder som jag här nämnt visar tydligt att regeringen tar behovet av ett väl fungerande valsystem på största allvar.

Fru talman! Tack för svaret! Jag väckte interpel- lationen efter att ha följt debatten i största allmänhet och debatten här i kammaren i synnerhet angående just tillgängligheten när det gäller postkontor runtom i landet. Vad ett enskilt bolag vill ha för kontor skulle vi här kunna avstå från att lägga oss i, men i just detta fall finns det naturligtvis ett statligt intresse vad gäller tillgänglighet för de samhällsfunktioner som Postver- ket historiskt har haft monopol på. Att kunna rösta för dem som inte kan eller inte vill gå till vallokalen på valdagen är givetvis en sådan funktion. Särskilt vik- tigt är detta med tanke på att det faktiskt är allt färre som utövar sin medborgerliga rättighet att rösta. Så långt kan det verka som att vi är överens. Men sedan tar demokratiministern ett intellektu- ellt skutt till slutsatsen att Postens monopol på poströstning är en garant för den här möjligheten. I själva verket är det precis tvärtom. Ju färre postkon- tor, desto sämre möjligheter till poströstning - i alla fall så länge Posten AB har monopol på att arrangera den; det är min slutsats. Ju sämre möjligheter att rösta, desto färre kan göra det. Ju större risk för dålig tillgänglighet, desto större risk för ett lägre valdelta- gande. Den risken nämner ministern själv i demokra- tipropositionen, och flera av ministerns partikamrater motionerade om detta i samband med behandlingen av valfrågor. Om man verkligen vill att fler, inte färre, ska rösta måste man rimligen öka tillgängligheten - eller i varje fall behålla den. Då är det en rimligare stånd- punkt att tillåta poströstning på flera ställen i stället för att riskera att det blir på färre ställen. T.ex. när det gäller Valtekniska utredningen har vi efterlyst att poströstning tillåts i kommunhus och andra lokaler. Lagrådet har tidigare invänt mot Pos- tens monopolställning. En sådan här central samhälls- funktion är för viktig för att ett enskilt aktiebolag ska få ta hand om den, tycker jag. I svaret anförs att det finns traditionella skäl till att ha poströstning på just Posten. Men bara i år är det ungefär 400 000 väljare som kan rösta för allra första gången. De flesta av dessa saknar den här emotionella bindningen till Posten AB. De går inte till Posten för att betala räkningar. Inte heller brukar de gå dit för att rösta - de har ju inte röstat förut. Många av dem fun- derar i stället på om de över huvud taget ska rösta. Traditionsargumentet är rätt irrelevant för dem. Där- emot är tillgänglighetsargumentet desto viktigare. Med tanke på dessa och med tanke på alla dem som inte längre bor nära ett postkontor undrar jag fortfarande om det inte är en sårbar lösning att låta ett enda aktiebolag, med allt färre kontor, ensamt sköta möjligheten till poströstning. Och vad händer om det vid avrapporteringen i mars eller juni visar sig att tillgängligheten har blivit sämre? Hinner man då vidta åtgärder, eller får det då bli som det blir med valdeltagandet - med ett bibehållet monopol för Pos- ten AB? Skulle tradition i så fall vara viktigare än tillgänglighet?

Fru talman! Anna Kinberg ställer ett flertal frågor till mig. Jag ska besvara dem så gott jag kan. Utgångspunkten för att regeringen valde att inrätta en valmyndighet - som faktiskt är den som har det övergripande ansvaret också för förtidsröstningen - var just att säkerställa en god tillgänglighet och en god framförhållning i valförfarandet. Det var mot bakgrund av de inte alla gånger så lysande erfaren- heterna av tillgängligheten vid Europaparlamentsvalet och de bekymmer som jag som ansvarigt statsråd upplevde att jag hade när det gällde att i god tid få information om tillgängligheten avseende vallokaler- na som vi beslutade att ha en uppstramning av hela proceduren i förberedelsearbetet inför de allmänna valen. Därför valde vi att ändra det centrala ansvaret för valen och att skapa Valmyndigheten. Tillgänglig- hetsargumentet är alltså väldigt viktigt för regering- ens insatser på det här området. Sedan kan jag instämma i den beskrivning som Anna Kinberg gör av de förändringar som har ägt rum i Sverige, förändringar i Postens organisation och i människors beteenden. Det finns en stor grupp förstagångsväljare som, precis som Anna Kinberg säger, med stor sannolikhet inte kommer att rösta i postlokaler därför att de inte har någon tidigare kopp- ling till dessa. Det finns också många äldre som har koppling till postlokalerna och som fortfarande hämtar ut sin pen- sion på posten. Regeringen har gjort bedömningen att det finns all anledning att tillförsäkra alla en god tillgänglighet. Det är därför som Valmyndigheten har fått sitt uppdrag, och det är därför som framförhåll- ningen är så god. Det finns också möjligheter för Valmyndigheten att tillsammans med Posten se till att det finns tillräckligt många vallokaler. För att om möjligt lugna Anna Kinberg när det gäller antalet lokaler kan jag säga att vid 1988 års val skedde 30 % av förtidsröstningen på posten. Det fanns då ca 1 300 postkontor. Vid valet till Europa- parlamentet var antalet ungefär detsamma. Efter den förändring som Posten nu har genomgått gör man bedömningen att i det nya servicenätet kommer fort- farande 1 300 lokaler att kunna användas för förtids- röstning. Omfattningen är alltså densamma som tidi- gare. I de få fall då Postens egna lokaler inte räcker till kommer man att hyra lokaler för poströstning av kommunerna, t.ex. i kommunhus på det sätt som Anna Kinberg efterlyser. Den totala överblicken av hur detta kommer att se ut och den första avstäm- ningen får jag av Valmyndigheten i mars. Jag kan försäkra Anna Kinberg att jag noga kommer att följa utvecklingen av den här frågan. Vi från regeringen kommer att följa upp höstens val på samma sätt som vi alltid följer upp alla val. Då kommer naturligtvis den här frågan att vara viktig inför framtiden. Precis som Anna Kinberg säger finns det nya generationer av väljare som har andra erfa- renheter och nya mönster och traditioner som det finns all anledning att ta hänsyn till.

Fru talman! Tack för svaret. Det var trevligt att vi är överens om att Posten och postbeteendet förändras. Men statsrådet kanske missuppfattade min fråga lite grann. Jag har aldrig argumenterat mot poströstning, tvärtom. Min poäng är att tillgänglighet t.ex. via poströstning är viktigt för deltagandet i demokratin. Vi har ju debatterat den här frågan ur olika aspekter tidigare. Statsrådet minns säkert att jag t.o.m. är lite mer förtjust än vad hon är i brevröstning. Så tillgäng- lighetsdelen är vi helt överens om. De som vill ut- nyttja tillgängligheten och utöva sina demokratiska rättigheter på posten kan ju får göra det. Det jag vänder mig emot är Posten AB:s ansvar för att sköta den här samhällsfunktionen, om än på Valmyndighetens uppdrag, och Posten AB:s mono- polställning. Varför ska just Posten AB hyra lokaler för att tillse att man kan förrätta val? Varför kan inte Valmyndigheten i stället hyra lokaler av någon an- nan? När Posten presenterade sitt nya kassaservicenät hade de slutit avtal med affärsbanker för att säkra betalningstjänsterna. Då blir det ännu mer utlämnat åt ett privat bolags - även om Posten är ett statligt bolag - godtycke och egna avtal med andra privata bolag att ta hand om en samhällelig grundpelare. Det är själva monopolförfarandet som jag vänder mig emot. Om Posten AB inte har tillräckligt många kontor där man kan erbjuda poströstning, kan statsrådet då tänka sig att några andra myndigheter, bolag eller kommuner kan få möjlighet att erbjuda förtidsröst- ning för att garantera att det finns minst 1 300 ställen som man kan rösta på? Varför ska just Posten ha kvar sin monopolställning? Vi är ju båda lite nyfikna på om det ska gå att genomföra valet med tillräcklig tillgänglighet i år. Om det skulle visa sig i juni att monopolet leder till att tillgängligheten verkar bli sämre, vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta för att säkra tillgängligheten i valet? Skulle statsrådet i det hypo- tetiska läget vara beredd att bryta upp monopolet för att säkra att alla medborgare har tillgång till ett av demokratins fundament, nämligen att rösta i eller utanför en vallokal? Ju snabbare statsrådet svarar, desto snabbare får hon gå hem till sin lilla dotter.

Fru talman! Det är ingen nyordning att Posten har haft ansvaret för förtidsröstning på postkontor. Tidi- gare hade också den dåvarande myndigheten som hade det centrala ansvaret för valfrågor - Riksskatte- verket - samma sorts överläggningar och förhand- lingar med Posten som man kommer att ha inför årets val. Regeringen har valt konservativa, trygga, gamla och inkörda hjulspår framför att kasta oss på ett nytt tåg så här kort tid före ett allmänt val. Det betyder naturligtvis inte att tillgängligheten ska lida skada, tvärtom. Den lagstiftning som riksdagen ställde sig bakom - bl.a. Anna Kinberg var en av dem som ställ- de sig bakom vallagstiftningen när man antog den förra veckan - innebär att vi i god svensk tradition har fattat ett beslut i den ordning som gäller. Vi gör inte stora förändringar i regelverket kring valsystemet utan ha mycket goda skäl för det. Om man ska göra det, ska man inte göra det vid en tidpunkt när man riskerar att påverka de allmänna valen. Anna Kinberg ställde en fråga om juni. Den ord- ning som gäller för valet fastställs bl.a. genom lag- stiftning. Om jag inte minns helt fel så brukar det vara uppehåll i riksdagens arbete under sommaren, så jag tror att det blir svårt att ändra på förutsättningarna lagstiftningsvägen.

Fru talman! Det är därför som jag väcker frågan nu. Jag ser med viss bävan fram emot det hypotetiska scenariot att statsrådet i juni får ett brev från valmyn- digheten eller Posten AB där man säger: Hoppsan! Tillgängligheten är lite sämre nu. Det blev inte riktigt som vi hoppades. Trots direktiven blev tillgänglighe- ten lite sämre än förra gången. Själv slipper jag då, som statsrådet mycket riktigt påpekade, hantera den frågan här i kammaren. An- tagligen vill de flesta tjänstemän på departementet ha semester, och vips är det dags att genomföra valet. Det är detta scenario som jag tycker är ett skräcksce- nario. Det är därför som jag tar upp frågan nu. Jag konstaterar i alla fall att statsrådet anser till- gänglighetsfrågan vara central, och det gläder mig. Jag vill bara påpeka att det naturligtvis inte är någon nyordning att man har poströstat på posten. Nyord- ningen som har fått mig att framställa den här inter- pellationen är däremot att Postens tillgänglighet när det gäller lokaler där grundläggande samhällstjänster kan utföras riskerar att bli för dålig. Jag håller tummarna för att Posten AB lyckas med sitt uppdrag. Om så inte är fallet hoppas jag att stats- rådet redan vid redovisningen i mars kan vidta åtgär- der. Vill hon luckra upp Postens monopol för att säkra tillgängligheten och höja valdeltagandet är det nog flera här i kammaren som varmt välkomnar ett sådant förslag - i så fall före juni.

Fru talman! Vi ska nog inte behöva hoppas, utan vi ska ha en god framförhållning som gör att vi kan vara säkra på att valen ska kunna genomföras på ett bra sätt. Det är just därför som jag har bett Valmyndighe- ten att lämna in en rapportering till mig i mars och inte i juni som den brukliga tågordningen är och som har gällt vid tidigare val. Det har jag gjort för att säkerställa att vi har en god kontroll över utveckling- en. Avslutningsvis: För att om möjligt försöka att lugna Anna Kinberg kan jag upprepa de uppgifter som jag hittills har fått, nämligen att det för närvaran- de kommer att finnas ett lika stort antal lokaler för förtidsröstning som det fanns tidigare - detta enligt den plan som för närvarande ligger och som man arbetar med på Valmyndigheten och på Posten AB. Men jag är övertygad om att vi kommer att ha anledning att återkomma till frågor som handlar om vårt valsystem i alla möjliga avseenden också efter höstens val och säkert också till de frågor som Anna Kinberg och jag har diskuterat tidigare som har att göra med den nya tekniken och tillgänglighet i en mängd andra aspekter. Vi har ju också genomfört ett antal förändringar i vallagstiftningen som rör ökade möjligheter för män- niskor med funktionshinder att ta sig till vallokalerna. Det finns mycket att titta på och se hur det har gått efter höstens val. Vi får återkomma då. Jag kan för- säkra Anna Kinberg att vi jobbar för att tillgänglig- heten ska vara den högsta tänkbara.