personal inom offentlig verksamhet

Fru talman! Maria Larsson har frågat mig vad jag avser att göra för att ytterligare öka utbildningen av personal inom skola, vård och omsorg. En av de viktigaste faktorerna för kvaliteten inom skola, vård och omsorg är, liksom inom andra verk- samheter, att det finns tillräckligt med personal med adekvat utbildning. Det är ett av skälen till att reger- ingen under senare år har tagit initiativet till mycket stora satsningar på utbildning på alla nivåer. Bl.a. har högskolan sedan 1997 tillförts resurser för närmare 100 000 nya utbildningsplatser i hela landet. Det är en satsning som påtagligt ökar tillgången på välutbildade inom många olika samhällssektorer. När det gäller utbildningen av personal inom skola, vård och omsorg ser situationen lite olika ut inom de olika sektorerna. För skolan har problemen bl.a. bestått i att rekrytera tillräckligt många studenter till vissa lärarutbildningar med få sökande. Sjukskö- terskeutbildningen har däremot hela tiden haft ett högt söktryck. Regeringens sätt att trygga personal- försörjningen har därför varit olika. För lärarutbildningen har regeringen fastställt ex- aminationsmål sedan läsåret 1993/94. De nu gällande examinationsmålen avser perioden 2001-2004, och de berörda lärosätena har även fått planeringsförut- sättningar för perioden 2005-2008. Examinationen har anpassats till den nya lärarutbildningen med upp- delning i mål för antalet examinerade lärare med inriktning mot tidigare år respektive senare år. Vidare ställs målet att minst en tredjedel av antalet lärarexa- mina ska ha en inriktning med matematik, naturve- tenskap eller teknik. För lärarexamen med inriktning mot tidigare år ska lärosätena särskilt beakta behovet av lärare i förskola och förskoleklass. I budgetpropo- sitionen för 2002 framhålls också behovet av lärare i moderna språk och gymnasielärare i yrkesämnen och praktisk-estetiska ämnen. Med nu gällande mål och särskilt vidtagna åtgär- der med ökade resurser till lärarutbildningen och till skolan, är det regeringens bedömning att fastställda mål bör kunna uppnås och att behovet av lärare där- med kommer att tillgodoses. Den viktigaste åtgärden är härvid reformeringen av lärarutbildningen som bl.a. innebär att rekryteringen till lärarutbildningen underlättas samt att studenterna under utbildningens gång har stora möjligheter att välja examensinriktning och därmed anpassa utbildningen till områden där efterfrågan är störst. För höstterminen 2001 var den nya lärarutbild- ningen det mest sökta yrkesexamensprogrammet med 12 900 förstahandssökande. Antalet nybörjare inom lärarutbildningen kunde därmed öka kraftigt. Enligt preliminär statistik från Högskoleverket kan ökningen komma att uppgå till mellan 15 och 18 %, vilket kan jämföras med en beräknad ökning av antalet nybörja- re, totalt, på ca 5 %. En annan viktig åtgärd, som regeringen satsat på i samverkan med berörda kommuner, är den särskilda lärarutbildningen (SÄL) som ger möjlighet för obehö- riga lärare att komplettera sin utbildning så att de blir behöriga. För perioden 2002-2006 avsätter regering- en medel så att totalt ca 4 000 lärare ska kunna erbju- das plats inom denna utbildning. Hittills har 600 studenter antagits inom SÄL II med start vårterminen 2002. Inför höstterminen 2002 är det 1 600 lärare som sökt utbildningen. Utbildningsdepartementet följer kontinuerligt ut- vecklingen av behovet och tillgången på lärare inom olika områden. Färska prognoser från Statistiska centralbyrån visar att behovet av lärare för grund- och gymnasieskolan generellt sett kommer att tillgodoses om nuvarande examinationsmål nås. Även för sjuksköterskeutbildningen har regering- en satt upp mål för antalet examina för perioden 2001-2004 och givit planeringsförutsättningar för perioden 2005-2008. Enligt dessa mål bör examina- tionen öka från ca 2 900 år 2000 till ca 4 100 år 2006. För att möta behoven har särskilda medel avsatts såväl för kvalitetsförbättringar som för en utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen. Vårdkommissionen föreslog 1999 att antalet nybörjarplatser inom sjuk- sköterskeutbildningen borde öka med 1 000 platser. Regeringen har dock tagit initiativet till en ökning med 1 200 nya nybörjarplatser, vilket innebär en ökning med 30 %. Enligt regeringens bedömning är dessa mål tillräckliga för att tillgodose behovet av sjuksköterskor på arbetsmarknaden, eftersom det till sjuksköterskeutbildningen inte råder någon brist på sökande. För hösten 2001 var antalet behöriga sökan- de till utbildningar med inriktning mot hälso- och sjukvård samt social omsorg 2,7 per antagen. Antalet nybörjare på sjuksköterskeutbildningen ökade kraftigt jämfört med hösten 2000. Preliminära uppgifter från Högskoleverket tyder på en ökning med 20-25 %. Utbyggnaden förutsätter att landsting och kommuner är beredda att erbjuda klinikplatser till sjuksköterske- studenterna. Sammanfattningsvis kommer regeringen även i fortsättningen att följa behovet av och tillgången på såväl högskoleutbildad personal som annan personal inom vård, skola och omsorg samt att verka för att detta personalbehov tillgodoses. Genom den nu aktu- ella utbyggnaden av högskolan läggs en god grund för detta.

Fru talman! Jag har lyssnat en stund på debatten via intern-TV, och jag får ge en eloge för god uthål- lighet. Jag funderade på om jag skulle ta vägen via kafeterian och ta med mig lite eftermiddagskaffe till er, men jag tänkte att det kanske inte passar sig i kammaren. Ni samtliga hade väl förtjänat det. Tack för svaret, utbildningsministern. Statistik går alltid på tvärs, och det finns olika sorters statistik. Den statistik som jag har läst, som gör mig lite oroad och som gjort att jag ställt frågan handlar om att un- gefär 20 % av undervisningen i grundskola och gym- nasieskola i dag utförs av obehöriga lärare. 80,6 % av Sveriges lärare är i dag behöriga. 1995 var siffran 91 %. Det har alltså skett en markant minskning na- turligtvis beroende på stora barnkullar just nu - de befinner sig i grundskolan än så länge - och många pensionsavgångar i lärarkåren. 2004/05 är det väldigt stora barnkullar, det är de riktiga krisåren, samtidigt som de stora pensionsavgångarna också tilltar. Bara i Stockholms län räknar man med att behöva rekrytera 15 600 lärare fram till 2009, alltså under en fyra- femårsperiod. Kommunförbundet säger att det enligt deras beräkningar saknas 23 000 lärare i grund- och gymnasieskola år 2005. När kullarna kommit upp lite kommer det 2010 att saknas 18 000. Kommunförbundet menar vidare att lärarhögsko- lorna i dag examinerar knappt hälften så många lärare som behövs. Maxtaxan har kommit till och ökat be- hovet av förskollärare. Där är det i dag en markant brist, något som jag tycker borde ha vägts in när re- geringen planerade för att genomföra maxtaxan. An- talet tjänstlediga och långtidssjukskrivna grundskollä- rare har dessutom fördubblats sedan 1995. Det inne- bär att vi har en ökande andel vikarier som göms i de här siffrorna. I dag är var tolfte lärare ledig eller sjukskriven. Så var det under höstterminen 2001. Tjänstledigheterna har fördubblats sedan 1995. Det kan vara en positiv siffra. Det är möjligt att en hel del av dem använder sin tjänstledighet för exempelvis vidare studier. Det är ändå 8 735 lärare som ägnade sig åt detta under höstterminen 2001, och då måste de naturligtvis er- sättas. Vi i Sverige har dessutom OECD:s äldsta lärarkår. Det här är statistik som fortsatt talar om ett stort behov av nyrekrytering, av möjligheter för människor att gå lärarutbildning och sedan få ett jobb. SÄL-utbildningen har varit bra. Den hjälper upp tillvaron. Totalt är det 4 000 som ska komma i åtnju- tande av den, och intresset har varit mycket stort. 1 600 söker nu inför hösten, och jag förstår att 500 tas in. Finns det möjligheter att utöka det? Finns det sådana planer? Diskuteras detta i Regeringskansliet? Antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna är 1,8 per plats. Här finns också möjlighet att utöka utbildningsplatserna. Finns de planerna? Jag vet att behovet finns av fler lärarutbildade människor som kan träda in i Sveriges skolor.

Fru talman! Tack för omtanken. Jag måste erkän- na att en kopp kaffe skulle ha suttit ganska fint, men jag får ta det sedan. Det är riktigt som Maria Larsson påpekar att det är en jätteuppgift vi har framför oss, att attrahera och locka väldigt många till inte minst lärarutbildningarna i framtiden, eftersom vi har stora generationsskiften framför oss. Väldigt många av våra lärare som har varit lärare länge, bär upp hela vårt utbildningsväsen- de med sin erfarenhet och kompetens närmar sig pensionsåldern. Det handlar om att attrahera och locka nya grupper och att vara klok i att låta de erfar- na introducera de unga och oerfarna in i läraryrket. Sett så har vi en fantastisk möjlighet. Om vi lyckas attrahera tillräckligt många har vi också en miljö i skolan av erfarna lärare som ju är en väldigt bra öpp- ning för att komma in som ny lärare. Därför ser jag väldigt positivt på utvecklingen med den nya lärarutbildningen. Den har lyckats attra- hera så pass många, och vi har också haft möjlighet att anta så väldigt många fler till lärarutbildningar. Det handlar om en drygt 15 % ökning. Det är en ganska god spridning på de inriktningar som studen- terna har valt. Här måste vi gå vidare. Min bedömning är att fle- ra av våra universitet och högskolor fortfarande inte fullt ut använder alla de resurser som riksdagen har ställt till förfogande för utbildning. Man har gjort en del omstruktureringar. Ett mins- kat intresse för en del av ingenjörsutbildningarna skapar möjligheter att bygga ut lärarutbildningarna ännu mer. Den typen av omprioriteringar sker ju kontinuerligt på våra högskolor. Jag ser gärna att det fortsätter med tanke på att det nu finns en ny attraktiv lärarutbildning på plats. Det är också väldigt glädjande med SÄL- utbildningarna. Vi lade förra året fram programmet om att erbjuda 4 000 obehöriga lärare möjlighet att på deltid utbilda sig vidare så att de får behörighet och samtidigt arbeta kvar på den skola där de undervisar. Kritiken då var att vi var alldeles för optimistiska och att vi aldrig skulle lyckas att attrahera så många obe- höriga till denna utbildning. Intresset har i stället varit mycket stort. Det visar på en väg som vi ska fortsätta att utveckla, när nu responsen är så stor bland dem som i dag jobbar som lärare. Jag tror att det finns goda möjligheter att ut- veckla den här typen av utbildningsinsatser vidare. I grund och botten handlar det naturligtvis om lä- raryrket som ett attraktivt yrke där man har möjlighet att utvecklas under yrkeslivets gång. Man har goda inkomster, känner att man orkar med ett helt yrkesliv och man får stimulans genom vidareutbildning och karriärmöjligheter. Att fortsätta att stärka läraryrkets attraktivitet är en av de stora uppgifter som vi har framför oss. Det är ett av de allra viktigaste yrken som vi har i vårt moderna samhälle.

Fru talman! Läraryrket är ett positivt yrke, något av de viktigaste man kan ägna sitt liv åt. Det är gläd- jande att alltfler har upptäckt det så att sökandefre- kvensen ökar. Vi kristdemokrater tycker att högskolan ska bygg- as ut i en rimlig takt - det är egentligen utbildnings- ministerns replik, men nu tog jag den. Därför vill vi satsa något mindre resurser. Däremot tror jag att just dessa delar behöver byggas ut. Jag fick egentligen inte något svar på min direkta fråga: Är utbildningsministern beredd att medverka till att det sker en ytterligare omprioritering av plat- ser, inte minst när det gäller matematik och naturve- tenskap där det har varit svårt att fylla antalet platser på våra högskolor? Sökandefrekvensen indikerar ju att möjligheten till utbyggnad finns. Det kan vara lite farligt att säga som ministern säger i svaret, att studenter på lärarut- bildningen har stora möjligheter att välja examensin- riktning och därmed anpassa utbildningen till områ- den där efterfrågan är störst. Det är gott tänkt, men man kan inte överlåta hela det ansvaret på de lärar- studerande för att lärarförsörjningen ska fungera. Det skulle jag gärna vilja ha en kommentar till. Mentorsystemet är mycket positivt. Jag tycker ab- solut att det ska fortsätta att utvecklas. Men statisti- ken talar sitt tydliga språk om ett ökat behov. På vilket sätt tänker utbildningsministern tillgodose behovet av utbildade lärare? Handlar det inte ytterst om att det måste till fler platser? I vilken utsträckning tänker utbildningsministern medverka till det? Enligt SCB:s senaste statistik över vårdsektorn kommer det där att råda en skriande brist. Totalt 320 000 personer kommer att fattas, skriver man i en alarmerande rapport från AMS. Halva personalstyr- kan måste ersättas fram till 2015. Trots att sjukskö- terskeutbildningen har utökats tror Landstingsförbun- det att det kommer att kvarstå ett behov av en ytterli- gare utökning med 1 500-2 000 sjuksköterskor. Landstingsförbundet säger att trots den utökning av sjuksköterskeutbildningen som har ägt rum är det inte tillräckligt, utan man skulle vilja se en ytterligare utökning. Hur ser ministern på det? AMS säger likadant när det gäller läkare. Det be- hövs 1 200 nya platser. 2015 kommer det att fattas 80 000 läkare, säger AMS. Siffran låter otrolig i mina öron, men den indikerar att det framöver kommer att finnas ett väldigt stort behov även inom denna sektor. Detta gäller inte minst undersköterskor och vård- biträden. Var tredje ungdom skulle behöva arbeta inom vården. Hur ser utbildningsministerns tankar ut inför dessa rekryteringsbehov?

Fru talman! Det är trevligt när stämningen är så generös att vi bjuder varandra på de bästa replikerna. Med de utbildningsönskemål som Kristdemokraterna har borde de nästan försöka att hänga med Socialde- mokraterna i deras utbyggnadstakt. Det som Maria Larsson pekar på är intressant. Det är också precis min bild att de centrala områden som nu växer i intresse är välfärdens kärnområden. Vi har under lång tid talat bara om civilingenjörsutbildningar och bara om IT-utbildningar, men Maria Larsson har precis samma insikt som jag, att här finns också yr- kesgrupper som är centrala för hela samhällsutveck- lingen. Sjuksköterskor, läkare, lärare och ett flertal olika yrkesgrupper inom den offentliga sektorn, inte minst yrkesgrupper som har gymnasieutbildning som grund, är områden som kommer att avgöra om vi kan öka vårt välstånd eller inte i Sverige. Brist på dessa områ- den under lång tid skadar våra möjligheter att bygga ett gott samhälle. Därför är det viktigt att vi driver på utbyggnaden av högskolan. På sjuksköterskesidan sker det nu en mycket stark utbyggnad. Den ligger över de 20 % som Landstingsförbundet för bara ett par år sedan ansåg behövdes. Regeringens bedömning är att vi bör göra ännu mer, vilket innebär 20 % fler platser. Sammantaget rör det sig om en 30-procentig ökning. Det är klart att det kommer att betyda mycket när dessa sjuksköterskor kommer ut på arbetsmarknaden. Det som i dag är flaskhalsen är inte utbildningssy- stemets möjlighet att utbilda fler, utan det är sjukvår- dens möjlighet att ta emot elever för den viktiga praktik som ingår i utbildningen. I takt med att sjuk- vården bygger ut sin kapacitet kommer vi att fortsätta att bygga ut dessa viktiga utbildningar. Men en utök- ning med 30 % under några få år är naturligtvis en väldig anspänning på utbildningsväsendet, men man klarar det. Det är också roligt att intresset för att bli välutbil- dad inom detta område är så stort. Det finns fler sö- kande än platser trots att vi bygger ut så här kraftigt, och det bådar väldigt gott för framtiden. Det förhåller sig på samma sätt med läkarutbildningarna och lärar- utbildningarna. Intresset finns där och utbyggnads- takten är snabb. Det vi ser framför oss är ett stort behov av att se till att också arbetsmiljön, utvecklingsmöjligheterna i arbetet och villkoren förändras i offentlig sektor så att man fortsatt kan upprätthålla attraktionskraften till dessa yrken. Inte minst när ungdomar i dag på gym- nasienivå funderar över vad de ska välja kan vi se att intresset för omvårdnadsutbildningarna inte är vad det en gång var. Dessa ungdomar behöver inse att detta är intressanta yrken där man får en god arbetsmiljö, goda utvecklingsmöjligheter och en lön som det går att leva på. Det är ett viktigt utvecklingsarbete som återigen sätter ett politiskt fokus på välfärden och den gemen- samma sektorn. Det är en väldigt levande debatt som vi kommer att föra under de närmaste åren. Hur ser vi till att utveckla också den gemensamma sektorn? Den är helt avgörande för vår känsla av välfärd och vår reella välfärd i vårt samhälle. Vi gör en rad olika saker på utbildningens områ- de, och jag utesluter inte att det behöver göras ännu mer. En vidareutbildning av obehöriga lärare, kraftig utbyggnad av lärarutbildningen, av läkarutbildningen och en mycket kraftig utbyggnad av sjuksköterskeut- bildningen är åtgärder som kommer att märkas i väl- färdens kärna.

Fru talman! Jag tolkar ministerns svar välvilligt, att det kommer ytterligare förslag om utökning av antalet platser. Jag tror att det är väldigt viktigt att så sker. Vi har varit försiktiga och något mer återhåll- samma med högskolans utbyggnad därför att vi har velat ha bibehållen kvalitet. Många av de rapporter som vi nu får visar att vi har haft rätt, att kvaliteten har fått sitta emellan på många utbildningar. Det är nog inte det stora problemet med den här typen av utbildningar. Det går att göra rekryteringar av lärare till högskolorna så att man bibehåller kvaliteten. Det finns många inom dessa sektorer som har god utbild- ning när det gäller både pedagogik och annat som man skulle kunna använda sig av. Där finns inte de flaskhalsar som har varit uppenbara på väldigt många andra högskoleutbildningar. Jag fick dock inget riktigt bra svar på hur man re- kryterar elever till gymnasieskolans vårdprogram. Ministern får gärna återkomma till det i det sista svaret. Jag tror att det är viktigt att man för att kunna be- hålla personalen inom de här sektorerna, inte minst inom vårdsektorn, har möjlighet till alternativa ar- betsgivare eller möjlighet att starta eget. 37 % av sjuksköterskorna skulle vilja starta en egen verksam- het. Bara 6 % säger att de tror att det är möjligt i praktiken. Det fattas riskkapital. De tycker att det är svårt att lansera en egen verksamhet i de här stora offentliga monopolen. Hur ser ministern på den situationen? Det handlar ju inte bara om att utbilda och rekrytera utan också om att kunna behålla personal genom åren.

Fru talman! Mångfald är väldigt bra inom den gemensamma sektorn. Att vi har alternativa produ- center som bidrar till att producera välfärd är väldigt bra. Det som striden står om är om vi ska släppa in vinstintressen och privat ägande i de stora akutsjuk- husen och sedan också i universitetssjukhusen. Är det rätt väg att gå för att garantera alla likvärdig sjuk- vård? Kristdemokraterna ställer ju upp på den politi- ken här i Stockholm på ett för mig obegripligt sätt, eftersom man i det aktiva samtalet säger sig vara för en gemensam sjukvård på lika villkor för alla. När man ställer upp på detta befinner man sig på ett slut- tande plan. Det kommer att sluta med att det är plån- boken som avgör och styr. Tyvärr har Kristdemokraterna varit ett litet släp- ankare när det gäller utbildningspolitiken. Jag säger tyvärr, för jag tror att ni på många sätt ligger ganska nära regeringens ståndpunkter. Men när det har gällt satsningar har ni alltid legat någon miljard under. Det gör att det blir lite svårt med tyngden i argumentatio- nen för utbyggnad på en rad områden när ni själva hela tiden har hållit emot. Jag tror att det t.o.m. kan vara så att den dynamik som vi nu har fått har lett till kvalitetsförbättringar, t.ex. när det gäller sjuksköterskeutbildningarna. Hög- skoleverket riktade för några år sedan mycket skarp kritik mot flera sjuksköterskeutbildningar. Därmed har en period av reformering och förändring inletts som har lett till att vi i dag har mycket högre kvalitet på detta område. Det har skett samtidigt som vi bygg- er ut. Det är ett gott exempel på hur en utbildning kan expandera och samtidigt förbättra sin kvalitet. Lärarutbildningen är inne i en motsvarande period med mer forskning och mer koppling till vetenska- pen. Lärarutbildningen liknar mer de statusfyllda läkarutbildningarna och ingenjörsutbildningarna, där studenterna har valfrihet och möjlighet att själva planera sin utbildning. Jag tror att det är viktigt för att också rekrytera framtidens studenter.