IP405

Fru talman! Göte Jonsson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att permetrin ska kunna använ- das även efter nuvarande stoppdatum. Bakgrunden till interpellationen är de stora skador på återväxten som snytbaggen orsakar och att det vanligaste bekämpningsmedlet, permetrin, inte får användas efter 2003. Forskning för att hitta nya lös- ningar till problemen med snytbaggars angrepp på skogsplantor har bedrivits under lång tid med sikte på att hitta en ersättning till permetrin. Forskningsresul- tat visar att man genom att t.ex. kombinera mekaniska plantskydd med olika skötselåtgärder kan minska skaderisken. För att sprida kunskaper om detta är bl.a. information och rådgivning till skogsägarna oerhört viktig. För bekämpningsmedel gäller att preparat anting- en kan vara listade av EU eller att medlemsstaterna själva bestämmer villkoren för preparaten. Finns preparaten med på EU:s lista gäller som huvudregel att ett preparat som är godkänt i en medlemsstat ock- så ska godkännas i andra medlemsstater. Permetrin för behandling av skogsplantor finns inte med på EU:s lista. Det är vidare de företag som marknadsför ett bekämpningsmedel som ansöker om godkännande för det berörda medlet och dess användningsområde. Prövning sker av Kemikalieinspektionen. Kemika- lieinspektionens beslut kan överklagas till regeringen. Vad jag vet finns i dag inga ansökningar om förlängt godkännande för permetrin. Jag delar naturligtvis Göte Jonssons oro för för- yngringsresultaten, inte minst mot bakgrund av att man i Skogsstyrelsens utvärdering av skogspolitiken konstaterar att föryngringsresultaten har försämrats jämfört med föregående återväxtinventering. Det är därför angeläget att vi fortsätter att följa upp föryng- ringsresultatet, och om det visar sig nödvändigt också vidtar åtgärder för att komma till rätta med de pro- blem som kan uppstå.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet Ulrica Mes- sing för svaret. Jag har ställt interpellationen därför att man bland skogsägarna, och när det gäller skogsnäringen i stort, är oerhört bekymrad över de problem som kan kom- ma att uppstå när permetrinförbudet träder i kraft. Statsrådet säger att också hon är medveten om detta. Om vi utgår från de bedömningar som vissa fors- kare gör är perspektiven ganska svindlande. Man bedömer att ungefär 80 % av de nysatta plantorna kommer att slås ut i samband med att permetrinför- budet upphävs. Om vi dessutom utgår ifrån att vi redan i dag har skador i samband med planteringar motsvarande flera hundra miljoner kronor ser vi att vi kommer att få väldigt höga kostnader också i detta perspektiv. Jag skulle vilja fråga statsrådet: Har man från re- geringens sida gjort någon undersökning för att se hur höga kostnaderna för skogsnäringen kommer att bli om förbudet upphävs och man inte kan hitta vettiga ersättningsmedel i stället? Jag tror att det verkligen finns skäl att från regeringens sida försöka göra en sådan analys. Somliga har ställt sig frågan om snytbaggen ska ta över den svenska skogen i framtiden. När man ser detta lilla kräk kan man i och för sig le åt en sådan fråga, men när vi har sett de oerhörda skador som den ställer till med i skogen kan frågan vara berättigad. Vi vet också att skogsnäringen, liksom Skogssty- relsen och skogsvårdsstyrelserna, är oerhört bekym- rad över den situation som kan uppstå. Precis som statsrådet säger har man prövat många olika ämnen, liksom beredningsmetoder, plantstorlekar och liknan- de. Samtidigt vet vi i dag att det kommer att dröja lång tid innan vi får fram alternativa lösningar. Fors- karna säger att det kommer att ta flera år. Om vi utgår från forskarnas inställning och ser den begränsade permetrinanvändningen tycker jag inte att jag är rik- tigt nöjd med svaret. Jag vill citera statsrådet. Hon säger: "Det är därför angeläget att vi fortsätter att följa upp föryngringsresultatet, och om det visar sig nödvändigt också vidtar åtgärder för att komma till rätta med de problem som kan uppstå." Jag menar, fru talman, att man måste förebygga. Vi kan inte vänta och se om problemen uppstår efter- som vi redan nu är medvetna om riskerna. Problemen är utomordentligt stora och därför måste vi redan nu vidta konkreta åtgärder för att komma till rätta med dem.

Fru talman! Jag delar den oro som Göte Jonsson känner. Jag vet också att många företrädare för bran- schen och för näringen diskuterar frågan väldigt mycket. Vi måste alla anstränga oss att fundera på hur vi ska kunna ersätta permetrinet och minska de risker för skador vi vet att snytbaggarna står för. Skogsstyrelsen lämnade i sin utvärdering av man- datperiodens skogspolitik själv synpunkter på vilka åtgärder som kan vara aktuella att vidta fr.o.m. år 2003 då permetrinet inte längre får användas. Den pekar t.ex. på att längre perioder för hyggesvila skulle kunna vara ett sätt. Forskningen har visat att risken då minskar för angrepp av snytbaggar. Skogsstyrelsen understryker det som Göte Jons- son och jag här har talat om, nämligen behovet av forskning och utbildning kring just frågan om snyt- baggar. Det är möjligt att de förslag till åtgärder som Skogsstyrelsen själv har pekat på med anledning av rapporten kan vara skäl för regeringen och riksdagen att gå vidare med frågan. Nu har utvärderingen varit ute på remiss. Vi håller på att sammanställa den. Vi har tidigare till riksdagen lovat att lämna en proposition under hösten med an- ledning av utvärderingen av skogspolitiken. Då kommer just frågan om snytbaggar att vara en viktig fråga att gå vidare med. Den forskning som har gjorts visar ändå på några positiva erfarenheter. Det finns i dag bekämpnings- medel som är godkända av EU och som vi har anled- ning att tro också kan vara väldigt positiva när det gäller att möta angreppen från snytbaggar. De är inte lika effektiva som permetrinet men är vänligare på andra sätt. Vi kommer från svensk sida att fortsätta att stödja den forskningen för att få mer vetskap om de be- kämpningsmedlen för att se om man kan använda dem på andra områden som t.ex. mot angrepp av snytbaggar. Det är nya områden som man inte hade någon aning om tidigare. Vi kommer också att fort- sätta det arbete som sker här hemma i Sverige inom forskningen. I den mån det kommer fram ny kunskap om nya bekämpningsmedel som kan vara effektiva i arbetet mot snytbaggarna måste de som marknadsför ett bekämpningsmedel ansöka om att få det tillåtet. Det är Kemikalieinspektionen som ska pröva en sådan ansökan. Som jag sade i mitt interpellationssvar finns i dag ingen ansökan om att få ett förlängt undantag för permetrin från något av de ansvariga företagen i Sve- rige. Jag utgår ifrån att också de delar vår uppfattning av behovet av mer forskning och mer utbildning. Det måste också göras en seriös bedömning av de förslag som Skogsstyrelsen själv har lyft upp i sin utvärde- ring inför den proposition som ska komma.

Fru talman! I Skogsstyrelsens utvärdering och sy- nen på frågan om återbeskogning utgör permetrinfrå- gan enbart en liten del. Man tar i sitt resonemang upp hela spektrat i frågan i stort. Permetrinfrågan är gi- vetvis viktig också i Skogsstyrelsens utvärdering och i resonemanget. Men Skogsstyrelsens utvärdering är i första hand gjord utifrån vad som har skett hitintills. Det är svårare att se vad som händer när får detta förbud. Det är därför jag frågar mig om inte statsrådet borde ta initiativ att tillsammans med näringen och Skogsstyrelsen ingående diskutera frågan och göra ingående analyser. Det finns, precis som sagts här, en rad olika alternativ som har prövats. Men man har också funnit en rad olika nackdelar med de alternati- ven, bl.a. miljömässiga och funktionsmässiga. Det finns därför anledning att ha en bred över- läggning med näringen och de som står för den skog- liga kunskapen. Jag tänker då på Skogsstyrelsen och andra. Denna fråga är oerhört viktigt. Det gäller så mycket för enskilda skogsägare och för det svenska folkhushållet. Jag skulle vilja fråga statsrådet hur det ligger till med EU. Utgör EU något problem i detta samman- hang? Frågan finns inte med på EU:s lista. Är det något problem i övrigt när det gäller diskussionerna med EU i denna fråga? Även inom EU borde man vara intresserad av att skogsnäringen inom unionen är stark i förhållande till skogsnäringarna som står utan- för unionen. Vi får nu import från andra länder. Det är i och för sig en fråga inte bara för Sverige utan också för den europeiska unionen i stort. Jag skulle vilja vädja till statsrådet att ta initiativ till en bred överläggning i denna fråga eftersom det gäller så pass mycket för skogsnäringen i stort.

Fru talman! För någon månad sedan var jag in- bjuden av riksdagens jordbruksutskott till ett semina- rium i andrakammarsalen om just skogen och skogs- näringens stora betydelse i Sverige. Det var ett semi- narium som spände över ett stort antal frågor. Det blir självklart så, eftersom skogsnäringen är en viktig näring och skogen en oerhört stor resurs och tillgång för alla långt utanför näringen. Vid det seminariet lovade jag att återkomma innan sommaren med en bred inbjudan till små och stora privata och offentliga ägare av skogen för att vi gemensamt ska kunna sitta ned och diskutera vilka ambitioner vi har för skogsnäringen i vårt land och hur vi lever upp till de ambitionerna för näringen. Vi har också höga ambitioner för skogspolitikens andra mål, nämligen miljömålet. Den inbjudan håller vi på att utarbeta på Närings- departementet. Jag kommer gärna att väva in också den problematik som finns kring snytbaggarna vid ett sådant tillfälle. Anledningen till att jag bjöd in till träffen vid seminariet i riksdagen var just att min bild var att vi ibland underskattar näringens stora betydel- se för vårt land. Vi kan gemensamt från näringens sida och från regeringens och riksdagen sida höja ambitionerna avsevärt när det gäller skogen. Det gäller både de miljömål som finns och också de produktionsmål som finns. Ska vi lyckas med det måste vi också ha en gemensam strategi för det. Det var tanken med min inbjudan. Vi ska diskutera både stora utmaningar och höga ambitioner. Snytbaggefrågan är en del på den dagordningen. Jag kan försäkra Göte Jonsson om att EU inte ut- gör något problem när det gäller att bemöta snytbag- geangreppen.

Fru talman! Jag tycker att det var ett väldigt bra initiativ med en sådan bred diskussion och en sam- ordning av uppfattningar. Jag tror att det kan komma ut väldigt mycket av det. Jag delar statsrådets uppfattning att man när det gäller synen på den svenska skogen har underskattat dess värde i väldigt stor utsträckning. Det gäller både det ekonomiska värdet och det miljömässiga värdet. Men i de senaste årens diskussion har det framför allt gällt det ekonomiska värdet. Det är angeläget att vi också för fram denna fråga. Det är i det perspektivet jag har tagit upp frågan om det lilla odjur som finns och härjar ute i skogen. Vi får hjälpas åt, och så får vi se om vi inte kan lösa problemen.