Påverkanskampanjer mot forskning och högre utbildning

Interpellationsdebatt 14 juni 2024

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 36 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Herr talman! Sofia Amloh har frågat mig hur jag arbetar för att freda den fria forskningen från vilseledande information samt hat och hot.

Jag vill tacka riksdagsledamoten, som lyfter en mycket viktig fråga. Universitet och högskolor har en speciell roll i vårt samhälle. Deras oberoende sökande efter ny kunskap är en princip som måste värnas och främjas. Fri och öppen tillgång till forskning och faktabaserad information är viktig för ett demokratiskt och starkt samhälle.

Tyvärr ser vi en ökning av desinformation och påverkanskampanjer. Tendenserna till kunskapsresistens och vetenskapsförnekelse ökar. Vissa delar av samhället accepterar inte faktabaserad kunskap och vetenskapliga resultat. Det gäller även när det råder bred enighet bland forskare. Detta riskerar att påverka allmänhetens förtroende för den vetenskapliga processen och i längden forskningens genomslag och användbarhet i samhället.

Under det svenska ordförandeskapet i EU 2023 bjöd undertecknad därför in mina europeiska ministerkollegor till en diskussion om hur vi kan hantera kunskapsresistens och vetenskapsförnekelse. Bland annat diskuterades vikten av att fortsätta arbeta med att öka kunskapen och medvetenheten om riskerna med vetenskapsförnekelse och att ge medborgarna stöd att kunna skilja mellan desinformation och evidensbaserad kunskap.

En av svenska universitets och högskolors uppgifter är att samverka med det omgivande samhället och verka för att deras forskning kommer samhället till nytta. Detta sker bland annat genom att forskare deltar i samhällsdebatten. Men det offentliga debattklimatet har blivit hårdare och mer polariserat. Personer som deltar i det offentliga samtalet och som engagerar sig i samhällsfrågor är särskilt utsatta för hat, hot och trakasserier. Det gäller inte minst forskare. Detta är inte acceptabelt. Forskare och lärare måste ha möjlighet att utföra sitt arbete utan att behöva oroa sig för att till exempel få hatmeddelanden eller få sitt kontor vandaliserat. Det inkluderar att kunna ställa frågor som kan uppfattas som kontroversiella och presentera resultat som kanske är oväntade eller oönskade. Ett samhälle där forskare inte vågar forska på viktiga områden eller undviker att kommunicera sin forskning är ett samhälle som inte utvecklas.

Skyddet av nationella intressen, kunskap och teknik är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har bland annat inlett ett arbete med att ta fram en ny nationell informations- och cybersäkerhetsstrategi för att höja informations- och cybersäkerhetsnivån på nationell nivå. Lärosätena har också ett viktigt ansvar för informationssäkerheten inom sin verksamhet. De statliga lärosätena har därför fått i uppdrag att återrapportera sitt arbete med informationssäkerhet, bland annat i fråga om skydd av forskningsdata och vad som görs för att höja medvetenheten och kompetensen inom informationssäkerhetsområdet.

Säkerhetsfrågor har tagits upp med samtliga lärosäten under de årliga dialoger som pågått nu under våren. Utbildningsdepartementet har nyligen haft ett möte med samtliga rektorer för att bland annat diskutera aktuella säkerhetsfrågor som lärosätena behöver hantera. Skyddet för bland annat lärare vid universitet och högskolor har dessutom stärkts genom lagändringar som innebär ett utvidgat straffansvar för våld eller hot mot vissa yrkesgrupper.

Det oberoende sökandet efter kunskap och sanningar, även obekväma sådana, är en princip vi alla har ett ansvar att värna och främja. Arbetet med att motverka påverkanskampanjer, desinformation samt hat och hot mot forskare är en mycket viktig fråga som regeringen följer nära.


Anf. 37 Sofia Amloh (S)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för interpellationssvaret och möjligheten till debatt. Det är flera saker i svaret som jag uppskattar. Det betonas hur viktigt detta är. Det oberoende sökandet är viktigt för att forskningen ska kunna vara öppen och faktabaserad. Det här är hela grunden för det demokratiska och starka samhället.

Opålitlig information och politisk propaganda har ökat de senaste åren. Det har bidragit till en försvagning av demokratiska institutioner i många länder. Utvecklingen har exempelvis blivit väldigt tydlig på andra sidan Atlanten och har redan fått följder även på vår kontinent.

Sociala medier spelar en stor roll, eftersom inläggen sprids snabbt där, snabbare än i traditionella medier. Uppgifterna förhåller sig inte till någon form av pressetiskt system, och möjligheten till spridning är i stort sett obegränsad. Algoritmerna premierar ett högt tonläge och konfrontation. Detta utnyttjas såklart av populistiska och extrema rörelser som använder just anonyma konton för att sprida sin agenda och underminera demokratiska processer.

Herr talman! I maj avslöjade Kalla fakta i TV4 att Sverigedemokraterna använder sig av hemliga konton på sociala medier i syfte att just misskreditera dem man ogillar och påverka opinionen i Sverige. Metoder som används är desinformation, att öka misstro och riktad propaganda. Allt sker i syfte att påverka förtroendet för samhällets institutioner. Detta är metoder vi känner igen från andra makter, som Ryssland eller Kina.

TV4 visar att Sverigedemokraternas hemliga konton på olika sociala medier hade 260 000 följare, och under årets första tre månader publicerades omkring 1 000 inlägg. Det genererade mer än 27 miljoner visningar.

Jag tycker att det är uppenbart, trots ministerns svar, att det kvarstår många frågor och tvivel om regeringens förmåga att effektivt skydda den fria forskningen från vilseledande information och hat. Jag vill ställa min fråga till statsrådet igen: Hur ser arbetet framöver ut för att freda fri forskning från vilseledande information, hat och hot?


Anf. 38 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Herr talman! Tack, Sofia Amloh, för din interpellation! Jag tror att vi delar engagemanget för den fria forskningen och möjligheten att få forska om det man vill och att som akademiker få sprida kunskap om det man vet.

Vi ser ett antal olika områden - jag ska ta några exempel - där det är väldigt svårt att vara akademiker och fri forskare. Det var människor inom akademin som drabbades under covid-19 när de forskade om vaccin. Individer som inte ville lyssna på vad experterna sa blev aggressiva och attackerade och hotade forskare. I några fall fick det mycket långtgående konsekvenser där man valde att lägga om sin forskning.

Det kan också handla om klimatområdet, där experter och akademiker drabbas av att människor blir hotfulla eller på olika sätt agerar mot dem. Och i närtid har vi sett hur forskare som forskar om Israel-Palestina-konflikten fått se sitt kontor förstört av vad vi får anta är Palestinaaktivister. De hade gått in på ett lärosäte och klottrat och förstört ett arbetsrum.

På område efter område ser vi hur människor utifrån olika ideologiska utgångspunkter kommer samman kring att hota och trakassera akademiker och forskare. Alla dessa är lika allvarliga, men min poäng är att det kommer från väldigt olika håll.

Från regeringens sida tycker vi att detta är väldigt viktigt, och vi går nu fram med ny lagstiftning som innebär att det straffrättsliga skyddet för lektorer och professorer som drabbas av hot stärks. Det får alltså mycket större tyngd i lagstiftningen, vilket innebär att straffen blir högre för dem som hotar.

Det är också viktigt att vi står upp för den fria akademin. Den signalen sänder ju regeringen. Genom att vi tar den här typen av frågor på allvar sänder vi en signal till akademin om att den ska vara fri och kunna sköta sin fria kunskapsspridning som den själv vill. I de här lägena står vi på den enskilda forskarens sida och inte på aktivistens eller vetenskapsförnekarens sida.


Anf. 39 Sofia Amloh (S)

Herr talman! Detta är något som jag på riktigt är engagerad i, för det handlar om vad det demokratiska samtalet vilar på. Som statsrådet också är inne på har vi alla ett stort ansvar i det samtalet, inte minst vi i den här kammaren.

Vi ser att mer och mer hat och hot sprids i syfte att tysta samtalet, att tysta åsikter eller att stoppa forskning som man inte gillar. Vi ser hur självcensuren kan smyga sig in. Jag tycker att vi alla ska tänka på det. Jag funderar en del på det själv: Självcensurerar jag mig när det är något jag väljer att inte säga?

Av statsrådet fick vi höra om straffskärpningar när det gäller den här typen av brott. Det är jättebra. Men jag vill gärna höra mer om vad man gör i förebyggande syfte, alltså så att det inte kommer dithän att brottet faktiskt begås?

Det är positivt att man uppmuntrar forskare att delta i samhällsdebatten, men jag tycker ändå att det brister och att stödet inte är tillräckligt med tanke på att forskare utsätts för hot och hat, vilket avskräcker många från att delta i den viktiga debatten. Det blir enklare att avstå. Vilka mer konkreta stödmekanismer eller resurser för forskarna på plats anser statsrådet behövs med tanke på att denna situation fortfarande pågår? Jag talar om stöd för dem att ge sig in i debatten och vara med, vilket man ju uppmuntrar till här. Jag bygger vidare på den frågeställningen.

Vi anser att det behöver göras mer när det kommer till speciella åtgärder för att minska påverkan från aktörer som påverkar det offentliga samtalet och forskningsklimatet. Med ett avslöjande som det som kom från Kalla fakta anser jag att åtgärderna bör stå i proportion till det som kommit fram där.

Jag undrar: Vad anser statsrådet om avslöjandet? Det är ändå något som vi inte har sett tidigare. Vi har inte sett något liknande bli granskat på det sättet tidigare. Vi ser hur organiserat, systematiskt och strategiskt detta har varit från Sveriges näst största parti. Då krävs insatser som står i proportion till det för att motverka det. Jag har inte hört något om detta i svaret från statsrådet. Statsrådet får gärna återkomma om detta.


Anf. 40 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Herr talman! När det gäller den sista frågan, hur man ska hantera anonyma konton, har regeringen ingen officiell ståndpunkt. Men jag kan ändå här i talarstolen säga att mitt eget parti, Liberalerna, har uppfattningen att vi ska verka för en lagstiftning som förbjuder anonyma konton, och vi har också lagt fram sådana förslag till en pågående utredning. Jag hoppas att så många partier som möjligt vill stödja detta, även Socialdemokraterna. Men detta säger jag alltså utifrån vad olika partier tycker.

Här i talarstolen står jag som statsråd, och i den rollen ska jag svara på de andra frågorna.

Frågan vad man gör för att motverka hot mot enskilda akademiker är ytterst en fråga om ledarskap på lärosätena. Från regeringens sida för vi löpande dialog om vikten av att stå upp för den akademiska friheten för enskilda forskare. Det gäller både externa hot, som är det som ledamoten tar upp, och också interna hot mot den akademiska friheten.

För att öka kunskapsnivån kring den här typen av frågor tillsatte regeringen en utredning om akademisk frihet som presenterades i mitten av maj. Den pekar på att det finns problem både med externa hot och med intern likriktning, alltså att vissa frågor inte får ställas i det vetenskapliga seminariet eller att vissa perspektiv inte godtas för att det finns ett socialt tryck i gruppen på institutionen.

Båda de yttre hoten och de inre hoten behöver vi på olika sätt hantera och lösa. Men ytterst handlar detta om en ledarskapsfråga. Från regeringens sida har vi varit tydliga med att det är viktigt att akademiska ledare står upp för den akademiska friheten både när det handlar om externa hot och när det handlar om interna hot.

Regeringen tittar också på frågan om att öka möjligheten att stänga av studenter som hotar och trakasserar lärare. I dag är det oerhört begränsat i vilken utsträckning man kan göra det. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska titta på den frågan - om man på fler grunder än vad man kan i dag skulle kunna stänga av elever eller studenter som hotar. Det skulle också öka den akademiska friheten och öka tryggheten för enskilda forskare.

Regeringen arbetar alltså på flera nivåer med att öka tryggheten och stå upp för den akademiska friheten.


Anf. 41 Sofia Amloh (S)

Herr talman! Jag tackar för möjligheten till denna debatt. Det handlar om att försöka reda ut en del i vad som görs och vad som kan göras mer. Några flera svar har ändå getts. Det är viktigt med samtalen. Det är viktigt att tala om risker och att medvetandegöra, men det krävs mer handling när det gäller att faktiskt göra den stora skillnaden. Det är jättebra att samtalen förs, att man påvisar och lyfter detta och sätter det på dagordningen. Men det måste också generera någonting, och det saknar jag här.

Det är tydligt att regeringen absolut erkänner problemen. Men vi behöver se något mer konkret, att det också blir handling med tydliga mål eller att det blir åtgärder. Det är endast då vi kan säkerställa att våra forskare kan arbeta fritt och tryggt utan rädsla för hat eller hot eller för att det förekommer desinformation.

Fru talman! Detta är tydligt. Jag vill verkligen betona just det vi pratar om. Det handlar om handling i proportion till vad vi har fått på bordet genom den granskning som Kalla fakta och TV4 har gjort. Man ser att det är systematiskt. Det är organiserat och strategiskt. Det är finansierat med skattemedel. Jag hör att Liberalerna vill göra någonting åt detta genom att lägga fram förslag om att förbjuda anonyma konton - bra. Men genom att varje dag fortsätta upprätthålla Tidöavtalet legitimerar man Sverigedemokraterna och deras metoder, och det tycker jag är djupt olyckligt.


Anf. 42 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Fru talman! Tack, Sofia Amloh, för debatten! Jag välkomnar en debatt om akademisk frihet. Jag tycker att det är viktigt att vi står upp för akademikers rätt att verka fritt, uttrycka åsikter och forska fritt. Det är också därför regeringen nu vidtar en rad olika åtgärder som, om vi ska vara ärliga, borde ha varit på plats tidigare. Det vilar naturligtvis ett tungt ansvar på Socialdemokraterna för att vi inte redan har ett förhöjt straffrättsligt skydd för lärare, rektorer och professorer och för att det är svårt att stänga av studenter som agerar hotfullt.

Nu tar regeringen tag i de frågorna, men det är klart att det hade varit önskvärt att Socialdemokraterna hade tagit sitt ansvar och vidtagit åtgärder och redan genomfört detta under sina långa åtta år vid makten.

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att säga att det är väldigt viktigt att stå upp för den enskilde forskarens rätt att forska fritt och att få samarbeta med vem man vill. Nu har vi en rad aktivister och demonstranter runt om i Sverige som kräver att enskilda forskare inte ska få ha forskningssamarbeten med en kollega i Tel Aviv eller en kollega i Jerusalem. Det tycker jag är oerhört långtgående krav, som innebär långtgående inskränkningar i den akademiska friheten.

Jag har noterat att Vänsterpartiet, som Socialdemokraterna har ett samarbete med, också tycker att enskilda forskare ska tvingas avbryta sina pågående forskningsprojekt med kollegor i Tel Aviv och Jerusalem. Jag tycker att det är mycket olyckligt. Det är en mycket stor inskränkning i den akademiska friheten. På både vänsterkanten och högerkanten - men i det här fallet vänsterkanten - finns det krafter som vill styra den fria akademin och den fria forskningen. Det är mycket oroväckande.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2023/24:794 Påverkanskampanjer mot forskning och högre utbildning

av Sofia Amloh (S)

till Utbildningsminister Mats Persson (L)

 

Samhällsprogrammet Kalla Fakta i TV4 har nyligen visat hur Sverigedemokraternas partikansli driver en trollfabrik med fejkade konton på sociala medieplattformar som försöker påverka opinionen i Sverige. Metoden påminner om de påverkanskampanjer i det dolda som vi också ser från makter som Ryssland, Iran och Kina, liksom från extrema grupperingar på olika håll i Europa.

Vi vet sedan tidigare att vetenskapliga rön, särskilt inom klimatområdet, är en särskild måltavla för denna typ av kampanjer. Klimatförnekarna försöker ständigt förvirra och underminera tilltron till ny kunskap för att påverka politiken på miljö- och klimatområdet. Liknande kampanjer kan ses även på andra områden. Enskilda forskare kan också utsättas för hat och hot.

Jag vill därför fråga utbildningsminister Mats Persson:

 

Hur arbetar ministern för att freda den fria forskningen från vilseledande information samt hat och hot?