Patent- och registreringsverkets nuvarande bolagsavdelning

Fru talman! Per Westerberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att undvika att patentsökande drabbas av Bolagsverkets svaga ekonomi. Regeringen föreslog den 6 november 2003 i en proposition till riksdagen att Patent- och registreringsverket skulle delas. Efter beslut av riksdagen kommer PRV:s nuvarande bolagsavdelning i Sundsvall att bli en egen myndighet från och med den 1 juli i år. Arbetet med att inrätta den nya myndigheten, Bolagsverket, pågår just nu. I och med uppdelningen av PRV:s tillgångar och skulder har det kommit fram att bolagsavdelningen inom PRV dras med ett underskott på ca 250 miljoner kronor medan övriga PRV har ett överskott. Det här innebär att om man delar efter verksamhetsområden skulle Bolagsverket starta sin verksamhet med ett betydande negativt kapital. Jag tycker precis som Per Westerberg att det är viktigt att ge Bolagsverket en bra start. Det är en anledning till att frågan om hur tillgångarna och skulderna ska fördelas nu diskuteras inom Regeringskansliet. Vi överväger olika alternativ. Ett är att ackumulerade vinstmedel överförs från PRV till Bolagsverket för att ge verket ett bättre utgångsläge. Bedömningen är i dag att en lösning går att nå utan att företagen ska drabbas av avgiftshöjningar vare sig hos Bolagsverket eller hos Patent- och registreringsverket. Patentverksamheten har visat goda resultat de senaste åren. Min bedömning är mot den bakgrunden att även det nya PRV bör ha goda förutsättningar att utveckla verksamheten på det sätt som regeringen och riksdagen gett uttryck för i sin proposition respektive sitt beslut. Jag vill också passa på att nämna att regeringen ser över andra åtgärder som med största sannolikhet kommer att få en positiv effekt på Bolagsverkets ekonomi. Det handlar först och främst om effektiviseringar genom att göra det möjligt att använda olika elektroniska lösningar. En interdepartemental arbetsgrupp har bildats för att åstadkomma de författningsändringar som krävs för att möjliggöra elektronisk ingivning av ansökan om registrering av aktiebolag, handelsbolag och annat. Justitiedepartementet arbetar just nu med de ändringar som kommer att krävas i aktiebolagslagen. En departementspromemoria beräknas lämnas efter sommaren. Även möjligheten till elektroniskt kungörande skulle innebära en kostnadsbesparing för Bolagsverket och dess kunder. Frågan om elektroniskt kungörande ska utredas vidare, och ett förslag lämnas till regeringen under hösten. Ändringar i firmalagen förbereds också som bland annat innebär att prövningen av firmanamn slopas och i stället ersätts av ett invändningsförfarande. Förändringen förväntas leda till betydligt kortare handläggningstider för Bolagsverket.

Fru talman! Först ber jag att få tacka näringsministern för svaret på en del av mina frågor. Jag har dock en del följdfrågor att komma med. Jag är helt enig med näringsministern om att det är naturligt med en delning av Patent- och registreringsverket till ett bolagsverk och ett patent- och registreringsverk. Det är ganska artskild verksamhet. Därmed bör de fokuserat kunna bedrivas på ett mycket bra sätt på var sitt håll. Jag tror också att vi är ense om att bägge verksamheterna ska vara avgiftsfinansierade. Varje gren ska bära sina egna kostnader, det vill säga att kunderna ska stå får de kostnader man drar på sig i de olika delarna. När man nu gör fördelningen vid bildandet av det nya bolagsverket och separeringen från Patent- och registreringsverket är det viktigt att se till att man inte straffbeskattar patentingivningen i Sverige. Min uppfattning är att Patent- och registreringsverket är ett väldigt underskattat verk. Det är viktigt för teknik- och kunskapsutvecklingen och inte minst för många mindre och medelstora företag som behöver skydda sin kunskap och sina landvinningar i nya produkter. Om man gör en större överföring från den delen till Bolagsverket kommer de egentligen att få betala pengarna två gånger. Även Patent- och registreringsverket står inför ganska stora investeringar de kommande åren. Försöker man täcka bolagsverksamheten med patentens intjänade pengar är det en form av straffbeskattning av det patentverksamheten har dragit samman för att kunna klara de framtida ganska stora krav som ställs. När det gäller bolagsverksamheten har jag själv under min tid i näringsutskottet varit med ett enhälligt utskott att begära att man skulle slippa kungörelsen via Post- och Inrikes Tidningar. Det belastar bolagsverksamheten med 17 miljoner kronor per år. Det kan knappast ha något värde i egentlig mening för själva kungörandet. Jag tror att vi är ganska ense om att Post- och Inrikes Tidningar inte har någon större spridning hos någon bredare allmänhet. Det är snarast mer ett historiskt intresse att man har den typen av kungörande. Det handlar också om att kunna ge in årsredovisningar elektroniskt. Vi har noterat att danskarna har varit väldigt duktiga sedan flera år tillbaka att ta in årsredovisningarna elektroniskt, och de klarar även multipla elektroniska signaturer. Enbart dessa två enskilda delarna skulle klara ekonomin på Bolagsverket ganska påtagligt. Man skulle ganska snabbt kunna minska det underskott man har dragit på sig med åren. Jag skulle därför vilja ställa några följdfrågor till näringsministern. Den första frågan är om näringsministern tycker att det är rimligt att patentdelen ska få betala sina kommande investeringskostnader två gånger genom en överföring. Den andra delen är: När avser näringsministern att återkomma till riksdagen med möjligheterna till två ganska viktiga rationaliseringar inom bolagsverksamheten? Detta är kostnader som belastar inte minst mindre och medelstora företag rätt mycket. Det handlar om att kunna registrera årsredovisningar elektroniskt och kanske slippa annonseringen i Post- och Inrikes Tidningar.

Fru talman! Jag är glad att konstatera att vi är överens om väldigt mycket, åtminstone i det politikområde vi diskuterar här i dag. Vi är, för att ta det grundläggande, överens om att dagens PRV har en roll som är underskattad i den allmänna debatten vad gäller dess betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling och Sveriges framtid. Patentverksamheten - som Per Westerberg talar varmt för - är fundamental för ett kunskapsbaserat näringsliv som det svenska. Det gäller också bolagsavdelningens, det kommande Bolagsverkets, verksamhet. Det är den myndighet i Sverige som samtliga företag varje år måste ha kontakt med. Det är inte den enda. Vi har också Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket och ett par till. Men dess roll, effektivitet, service och huruvida det är i teknisk framkant eller inte har betydelse för hela det svenska näringslivet. Det är roligt att konstatera att vi är överens om att båda verksamheterna är så viktiga att de kräver ledningar som kan fokusera på just deras verksamhet. Det gäller patentverksamheten å ena sidan och bolagsverksamheten å andra sidan. Vi kan nu se fram emot en ännu bättre sådan verksamhet framöver. Det faktum att dessa verksamheter har legat tillsammans har medfört att man inte haft riktigt bra koll på vilka kostnader och vilka intäkter som varit hänförliga till den ena verksamheten och till den andra verksamheten. Det överskott som har visat sig ha funnits i patentverksamheten var man inte medveten om förrän nu när man skulle så att säga dela boet. Att man haft för höga avgifter för patenten har varit fördolt tidigare. Vi är överens om att vi inte ska straffbeskatta patenten. Per Westerberg använder ett ord som gör det lätt för mig att instämma. Men vi har nu en svår avvägning att göra mellan olika alternativ som står till buds för hur vi ska hantera de överskott och underskott som de två verksamhetsgrenarna har burit med sig i det förflutna. Jag skulle vara hjälpt av att höra vad Per Westerberg tycker inför de avvägningar vi har att göra framöver i departementet och regeringen och hur vi ska genomföra det som Per Westerberg beskrev som en bra start för Bolagsverket. Jag utgår från att jag ska tolka Per Westerbergs ord om att detta är verksamheter som ska avgiftsfinansieras som att Moderaterna inte tänker sig att anslå extra medel i sitt budgetalternativ för att höja statsbidragen till denna i grunden avgiftsfinansierade verksamhet. Vi har nu att hantera det arv från det förflutna som vi faktiskt har och de uppgifter för framtiden som vi också är överens om att vi har. Det måste vi göra nu på kort sikt. Sedan är vi överens om att det inte är bra att vi inte ligger längre fram på tekniksidan och inte är lika långt framme som till exempel Danmark. Det bedrivs nu ett intensivt arbete för att lösa detta. Det är svåra juridiska frågor om namnteckningars juridiska hållbarhet och annat som hanteras av Justitiedepartementet. Det går väldigt grundligt till väga i den här frågan. Jag är säker på att vi kommer att få ett mycket bra beslutsunderlag efter sommaren för att hantera detta. Vi kan då ha ett nytt, billigare och snabbare system i drift kanske redan innan utgången av nästa år.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att Bolagsverket är ett viktigt verk. Det är många kontakter som ska ske från ett stort antal företag, där många av företagen inte alltid är så vana vid hanteringen av den här typen av frågor. Det kan även vara en del juridiska frågor som kan vara svårbemästrade i avgörande. Det har skett en del förbättringar, och jag vet att klagomålen har minskat. Men enligt min uppfattning är den bästa starten som Bolagsverket kan ges förbättringar och möjligheter till rationaliseringar av verksamheten. Jag har kvar frågan om Post- och Inrikes Tidningar. Jag tycker inte att det är rimligt att Sveriges småföretagare i stort sett varje år ska betala 17 miljoner kronor för att annonsera i Post- och Inrikes Tidningar via Bolagsverket. Jag tycker inte att det är en rimlig lösning. Det är inte något som är till småföretagens bästa, utan det är snarast ett historiskt arv. Jag tycker därför att Bolagsverket borde befrias från den delen. Danskarna har nu sedan flera år tillbaka lyckats med elektroniska ingivningar av årsredovisningar och klarat av även certifikat och alltihop med det juridiska med så kallade multipla elektroniska signaturer - underskrifterna på årsredovisningarna. Även detta är en mycket stor rationalisering jämfört med att behöva sitta och skanna in originalhandlingar. Därmed skulle man kunna pressa kostnaderna och komma i kapp en del av historien i ekonomisk belastning. För mig är det viktigt att varken patentdelen eller bolagsverksamhetsdelen ska finansieras på något annat sätt än genom avgifter. Men jag kan väl tänka mig att med tanke på Patentverkets stora betydelse för framtiden ska vi ta till vara den enorma kunskap som finns där och även behovet av ganska stora investeringar. Man ska inte brandskatta det som svenska patentsökande har betalt in och som borde gå tillbaka till detta, som faktiskt är en ganska unik stark svensk tillgång. Vi är mycket framstående på patentsidan. Den ska inte behöva beskattas genom att man för över pengar till bolagsverksamheten. Man må väl acceptera att det finns en kredit i bolagsverksamheten samtidigt som man ger möjligheter till de ganska stora rationaliseringarna och effektiviseringarna och att man därmed kan beta av en del av det historiska arvet utan att behöva göra några större förändringar av de avgifter som i dag finns. Jag återkommer till näringsministern och frågar: Är han i enlighet med det krav som näringsutskottet och kammaren har ställt sig bakom redan 2001 beredd att så snart som möjligt se över ett borttagande av annonseringen i Post- och Inrikes Tidningar? Det gäller också att få de andra förändringarna snabbt i sjön nu när man bildar Bolagsverket, det vill säga att få in årsredovisningarna elektroniskt och de multipla digitala signaturerna.

Fru talman! Jag tackar Per Westerberg för svaret, om jag får kontra. Svaret innebär att Per Westerberg, och därmed Moderaterna antar jag, nu binder upp sig för att vara emot en sådan här överföring, som är ett alternativ som nu övervägs. Det innebär i så fall att man tvingas höja kostnaderna för alla de småföretag som i dag tvingas anlita Bolagsverkets tjänster varje år. Något annat sätt att finansiera detta kan jag knappast se. Jag tror inte på att sträcka ut krediten i evig tid så att den aldrig behöver betalas. Oavsett vilken hastighet man väljer måste det betalas av de avgifter som framtida bolagsregistrerare betalar in. Jag inser att detta är ett val mellan två inte alltför roliga alternativ. Vad gäller patentverksamheten finns det ett utrymme för avgiftssänkningar eftersom det nu har visat sig att avgifterna har varit högre än vad som har motiverats av kostnaderna. Rationaliseringsmöjligheter kommer att uppstå, och rationaliseringar kommer att genomföras. Men om vi är överens om att ge Bolagsverket en bra start så kommer inte rationaliseringarna samtidigt. Jag gissar att de rationaliseringar som riksdagen kan komma att besluta om att möjliggöra under loppet av nästa år är svåra att lägga till grund för beslut om bra start nu om ett par veckor. Så fungerar i alla fall tidshorisonten hos mig. Jag tycker att de pengar som nu används för att finansiera Post- och Inrikes Tidningar är onödiga i det här sammanhanget. Det är en ologisk finansiering av Svenska Akademiens verksamhet. Jag noterar att en enig riksdag har beslutat att det här ska tas bort. Dock valde den eniga riksdagen av någon anledning som jag inte riktigt förstår att inte anvisa en alternativ finansiering till Svenska Akademien. När Svenska Akademiens brist på ny finansiering upptäcktes har riksdagens aktivitet för att hindra genomförandet av detta beslut intensifierats. Arbete pågår för att hitta en alternativ finansiering av Akademiens viktiga verksamhet. I avvaktan på det har PRV:s budget inte kunnat avlastas den här posten. Eftersom initiativet i denna fråga i hög grad finns i riksdagen är det en fråga där jag också kan svara med en motfråga. När tänker riksdagen fullfölja sin del av det här? Det gäller att inte bara beställa att frågan ska bort från PRV utan att bestämma vart den ska vägen i stället. Det tycker jag skulle underlätta, och då har vi direkt en kostnadsbesparing på Bolagsverket som i alla fall motsvarar räntan på det underskott som har ackumulerats tidigare, när avgifterna har varit för låga.

Fru talman! Som näringsministern säkert väl känner till är det regeringen som är det verkställande organet. Riksdagen har begärt en förändring på detta område. Jag har känsla för Svenska Akademien, men jag tror inte att det hela ska ligga på anslaget för näringsfrågor. Det ska inte betalas från svenska småföretag. De 17 miljonerna har regeringen nu haft tre år på sig för att försöka skramla fram på det ena eller andra sättet. Det kanske vore rimligt att det låg på kulturbudgeten och inte på budgeten för mindre och medelstora företag. Annonseringen är inte rimlig; den är någon form av kvarleva från tiden som har varit. För mig är det därför angeläget att Bolagsverket, precis som Patentverket i sin helhet, får slippa den här typen av annonsering. Samtidigt borde vi ha kommit fram långt tidigare - och vi borde åtminstone nu kunna komma fram - med rationaliseringen av verksamheten med möjlighet till elektronisk ingivning av årsredovisningar. För mig är det inte höjning av avgifter det handlar om, utan effektivisering av verksamheten och borttagande av utgifter typ Post- och Inrikes Tidningar. Det är orimligt att sådana utgifter ska ligga och belasta den här typen av företag. Samtidigt vill jag inte straffbeskatta patentverksamheten. Jag tycker att den är en så viktig fråga för framtiden. Sverige har traditionellt varit mycket framstående där, och det har funnits ett klart näringspolitiskt intresse för vår tekniska konkurrenskraft och vår kunskapskonkurrenskraft. Därför tycker jag att man borde få behålla de pengar som patentverksamheten har genererat för investeringar i patentverksamheten och kanske sänkningar av avgiften, om det är möjligt. Varje frågekomplex ska bära sina kostnader. Bolagsverksamheten ska bära sina och patentverksamheten sina - både historiskt och i framtiden. Det är det jag är ute efter.

Fru talman! Sverige har ett fantastiskt bra patentverk och ett mycket bra patentväsende. Det är en dynamisk verksamhet stadd i snabb förändring, inte minst på grund av internationaliseringen och utvecklingen inom EU. Det är viktigt att avgifterna för patenten inte höjs, och det vore angeläget om de kunde sänkas. Hittills har avgifterna varit högre än vad som kanske hade behövts, om man ser till summan av historien. Men det duger inte att bara säga att alla ska få det bättre. Vi har ett problem på halsen; vi har en skuld på 250 miljoner kronor. Den betalar sig inte själv genom att man säger att ingen ska behöva betala. Trots att vi är överens om så mycket, befinner vi oss nu på samma plats där vi brukar befinna oss när socialdemokrater och moderater diskuterar. Vi tycker att vi får ta ansvar också för obehagliga avvägningar och målkonflikter och betala notor där de dyker upp. Men som vägledning i detta svåra val får jag bara svaret att vi ska sänka och inte höja och skulderna får väl betala sig på något vis någon gång i framtiden. Det är en väg som jag inte tror på, inte här, inte i skattepolitiken och inte i budgetpolitiken. Vi har valts av Sveriges folk för att träffa val när vi har målkonflikter. De är ofta svåra. Detta är en sådan, och vi får inte ducka för den uppgiften. Men vi ska göra det så att både patentverksamheten och bolagsverksamheten får en mycket bra start och blir mycket dynamiska element i det svenska näringslivet och det svenska företagsklimatet som kan främja en fortsatt dynamisk utveckling av svenskt näringsliv.