Patent och immaterialrättsskydd på vaccin mot covid-19

Fru talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig om jag kommer att verka för att Sverige ska stötta förslaget som presenterats i Trips om ett undantag för det immaterialrättsliga regelverket vad gäller vaccin mot covid-19, för att man ska frångå patent- och licensbestämmelser och för att vaccin ska distribueras efter behov utifrån länders ekonomiska förutsättningar för att få en större global effekt mot spridningen.

Sverige och EU verkar aktivt för att säkerställa global tillgång till vaccin mot covid-19, både politiskt och finansiellt. Detta är en fråga både om global solidaritet och om att skydda vår egen befolkning - ingen är säker förrän pandemin har stoppats överallt, och vaccination spelar en mycket viktig roll. Det är samtidigt av yttersta vikt att alla vaccinkandidater är noggrant testade och godkända innan vaccination inleds, och detta tar tid. I dag har vaccination inletts i ett femtiotal länder, men vi är fortfarande i ett tidigt stadium av vaccination, med runt 40 miljoner vaccindoser givna i världen.

Sverige ingår i EU:s gemensamma vaccinstrategi och ingår därigenom också i det globala vaccinsamarbetet Covax, där EU och medlemsländerna hittills är den största bidragsgivaren. Sverige har bidragit med 100 miljoner kronor till Covax för att bidra till att göra kommande vaccin tillgängligt för låg- och medelinkomstländer. EU har bidragit med stora resurser till vaccinforskning, bidrar genom sina förköpsavtal med avgörande finansiella resurser som möjliggör och skyndar på utveckling och testning av lovande vaccinkandidater samt bidrar till att utveckla produktionskapacitet, något som gynnar alla länder, inte bara vår egen befolkning.

Regeringen följer noga den diskussion som uppkommit i Trips till följd av Indiens och Sydafrikas initiativ om ett temporärt undantag från de immaterialrättsliga reglerna med anledning av covid-19. Från svensk sida ställer vi oss i diskussionerna bakom EU:s position att det existerande immaterialrättsliga regelverket skapar förutsättningar för att bekämpa covid-19 i världen och att det varken förhindrar eller försvårar tillgång till läkemedel för låg- och medelinkomstländer. Flera andra länder delar denna bedömning, bland annat Norge och Storbritannien. Det kan tilläggas att de flexibiliteter som Tripsavtalet redan i dag erbjuder kring tvångslicenser också är en möjlig väg framåt för att tillgodose tillgången till vaccin till en skälig kostnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Patent och övriga immaterialrätter skapar incitament för företag att investera i att utveckla läkemedel, som vacciner. Men det är samtidigt en förenkling att frågan om tillgång till vaccin enbart handlar om immaterialrätt. De verkliga hindren för en rättvis tillgång till vaccin är snarare en hög efterfrågan i kombination med otillräcklig produktionskapacitet, där Sverige genom EU-samarbetet fortsätter att bidra.

Regeringen kommer att fortsätta verka för att säkerställa global tillgång till vaccin mot covid-19.

Fru talman! Som ministern lyfter fram måste vaccinerna såklart vara testade och godkända innan vaccinationen inleds. Jag tror inte att någon här vill leka med kvaliteten. Jag har själv jobbat inom läkemedelsindustrin och vet mycket väl hur hårt man jobbar inom de olika leden för att säkerställa det. Men problemet ligger inte där.

Världen har fler läkemedelsföretag än Astra Zeneca, Pfizer och Moderna och fler faciliteter som producerar läkemedel, bland annat vaccin. Problemet är egentligen en kamp mot tiden. Det är en kamp om att få tillgång till tillräckligt många vaccindoser för att kunna stoppa sjukdomen globalt.

Tankarna om det kan gå i olika led. Helst skulle jag vilja se att tankarna handlade om mänskliga rättigheter och solidaritet. Men i dessa cyniska tider tror jag att man lyssnar mer på behovet av att stoppa sjukdomen för att vi måste få igång samhället och ekonomin.

Förklarat i enkla ord: Vi behöver få ett stopp på corona, och det behöver ske globalt. Det räcker inte med att vi stoppar corona här. Vi måste verkligen få med oss alla länder som drabbas. Det gäller speciellt de som i dag har enorma kriser på grund av icke-fungerande sjukvårdssystem.

Hur ökar vi volymerna? Det gör vi inte genom att vänta på de beställda batcher som håller på att produceras. De är redan beräknade utefter den produktionskapacitet som de nuvarande vaccinproducerande företagen har. Dessutom är de redan sålda och har redan en destination.

Det har redan distribuerats 39 miljoner doser vaccin mot covid-19 i 49 höginkomstländer medan ynka 25 doser har getts till ett låginkomstland. Vi kan tydligt se hur vaccinet kommer att distribueras i världen.

Statsrådet nämner det globala samarbetet för att fördela vaccin, Covax. Men tyvärr är statsrådet inte transparent nog för att nämna att samarbetet haltar rejält. Det är bland annat för att de rika länderna har köpt upp vaccinet. Det är något som WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus påpekade så sent som den 18 januari i år.

Statsrådet själv svarar att det största hindret för global vaccinering är den otillräckliga produktionskapaciteten. Samtidigt vet vi att många länder inte har råd att betala för det vaccinbehov de har. I det avseendet går det inte att komma ifrån att vi behöver fler som kan producera vaccinet. Därför behöver vi ge möjligheten till lokala mindre producenter så att de kan göra billiga kopior av jätteföretagens vacciner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är oron egentligen när det gäller att temporärt lätta på patent- och licensrättigheter tills vi globalt har lyckats stoppa pandemin?

Fru talman! Jag vill tacka Lorena Delgado Varas för att hon lyfter fram den här otroligt viktiga frågan!

Jag vill inleda med att bejaka hur viktigt det är att vi nu tänker utifrån solidaritetens förtecken i dessa svåra tider. Det är verkligen en nyckelfråga hur vi snabbt kan få ut de olika typerna av vaccin till hela världen och framför allt till utvecklingsländerna som inte har möjligheten att skaffa dem själva. Jag vill understryka att jag delar den synen.

Jag vill kommentera det som Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) om Covax. Sverige ingår som jag sa genom EU i detta globala vaccinsamarbete. Sverige är en väldigt stor bidragsgivare i detta. Jag vill även där hålla med Lorena Delgado Varas om att vi måste se till att det blir ett effektivt samarbete och en effektiv distribution.

Nu har vi också produktionsutmaningar när det gäller vaccinet. Men det ska inte hindra att vi lyfter blicken och tänker solidariskt och på den globala distributionen. När vi har produktionsutmaningar är det självklart så att vi ska titta på om vi kan hitta andra kanaler för produktion och andra länder som kan producera generika, kopior och så vidare.

Jag vill återkomma till Tripsavtalet och det regelverk som finns. Det innehåller en flexibilitet. Där måste vi titta på om vi kan hitta undantag från regelverket, det vill säga undantag från det immaterialrättsliga skyddet för de stora läkemedelsbolagen.

Det finns möjlighet att ha en flexibilitet i Tripsavtalet. Jag vill som svensk handelsminister verkligen driva på för att man ska kunna använda den flexibilitet som finns i regelverket och uppmuntra ansökningar om det som kallas för tvångslicenser. Man kan alltså tvinga patentinnehavarna att tillåta produktion i andra länder för att snabbt få ut vaccinet.

Det finns flera olika instrument som vi kan spela på i det här avseendet, precis med inriktningen att tänka solidariskt och globalt. Det är avgörande i pandemibekämpningen att tänka globalt, inte bara av solidaritetsskäl utan också av epidemiologiska skäl.

Utifrån ett svenskt perspektiv vill jag också lyfta fram att det inte är nog med att vi bidrar med 100 miljoner till Covax. Vi ska även se till att det ska bli ett effektivt samarbete. Vi har där ett ansvar som bidragsgivare att se till att Covax fungerar fullt ut.

Fru talman! Jag vill i det här sammanhanget nämna vad Sverige driver på ett annat område. Vi tog redan förra våren ett initiativ som vi kallar för Trade for Health. Det innebär att vi ska ta bort skyddstullar och handelshinder för läkemedel och medicinska produkter. Det är för att vi i solidaritetens tecken ska kunna förse utvecklingsländer som inte har möjlighet till en egen produktion med varor. Det kan till exempel handla om respiratorer och inte bara om vaccin. Det handlar om att vi ska ta bort handelshinder för att kunna säkerställa sjukvården i dessa länder som inte har egna resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Där har EU-kommissionen tagit detta så kallade Swedish Initiative vidare och driver det inom ramen för en grupp inom WTO. Vi ska spela på många strängar här. Vi ska vara aktiva, konstruktiva och pådrivande i detta avseende.

Fru talman! Den flexibilitet som statsrådet nämner angående tvångslicensieringar har visat sig vara väldigt krånglig. Det är väldigt många länder som har påpekat det och som har försökt att använda det. Det har inte gått. Det är ingen quickfix, som är vad vi behöver just nu. Trade for Health är ett bra initiativ. Men det löser inte problemet med produktionskapaciteten och de enorma volymer som vi har behov av.

Jag tänker fortsätta att lyfta fram Sydafrikas och Indiens förslag. Vad innebär det egentligen? Det ger precis den flexibilitet som statsrådet talar om genom tillämpning av undantagsregler för patenträttigheterna. Det är något som kan genomföras om länderna går med på det.

Där är det verkligen viktigt att Sverige gör ett eget ställningstagande och kanske vågar bryta sig ur EU:s ställningstagande. Det skulle leda till att länder inte behöver ställa krav på patent och andra immaterialrättsrelaterade krav för alla covid-19-relaterade läkemedel och för teknik, vaccin, diagnostik, masker och ventilatorer.

Det skulle ge länderna utrymme för att skala upp tillverkning och distribution. Det någonting som vi verkligen behöver. Vissa länder räknar inte med att de kommer att ha det faktiska behovet tillgodosett förrän 2024. Vi kan inte ha länder i världen som inte har sin vaccinationsvolym täckt förrän 2024.

Vad grundar sig detta på? Under Dohadeklarationen 2001 fastslog man att länder har rätt att importera eller tillverka generisk medicin för sjukdomar som utgör ett hot mot folkhälsan. Där är vi nu. Corona är ett hot mot folkhälsan och ett hot globalt.

Det här har varit en diskussion genom tiderna. Patenträttighet på läkemedel och läkemedelsföretagens storvinster versus rätten till hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet är en pågående diskussion. Läkemedelsföretagen jobbar tyvärr utifrån att säkra vinster till sina aktieägare, och då gäller det för dem att ha en balans mellan innovation och vinstskapande läkemedel.

Om ett läkemedel inte ger tillräckligt med vinst är det inte av intresse. Patenträttigheterna garanterar vinsten åt företagen, och de upprätthålls under en ganska lång period - hela 20 år. Man kan också förlänga dem.

Men patenten leder inte till innovation; det är inte det som är sporren. Det är inte det som gör att läkemedelsutvecklingen drivs framåt. Tvärtom märker man tydligt att läkemedelsföretagen vaknar till när deras patent håller på att gå ut. De måste fylla ut portföljen med ett nytt, vinstdrivande läkemedel. Under tiden får fattiga länder köpa dyra mediciner.

Det här systemet funkar varken i normala tider eller - ännu mindre - under brinnande pandemi, då över 2 miljoner personer har dött. Krisen visar tydligt att systemet för läkemedel måste förändras. Eftersom vi behöver hitta en lösning för att öka produktionskapaciteten här och nu måste vi lätta på patentreglerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig backa tillbaka lite grann och säga att ljuset i de mörka tider vi lever i nu ändå är att forskningen har kunnat fokusera på så kort tid och ta fram och få godkända vaccin som nu är ute på marknaden.

Förra våren, ungefär vid skiftet februari mars, när jag träffade läkemedelsindustrin sa man att man räknade med att det tar minst tre år, och nu har det gått så här fort. Och det är förhoppningsvis också fler vacciner på ingång.

Med det sagt måste vi naturligtvis, som jag också sa tidigare, jobba för att detta vaccin nu kommer ut och att vi kan säkerställa en global tillgång till de olika vaccinerna. Det vill jag slå fast, och det är verkligen en fråga om internationell solidaritet.

Men om det ska finnas vaccin att fördela kommer det immaterialrättsliga regelverket fram. Vi är ju alla överens om att det måste finnas en forskning och ett incitament att ta fram nya läkemedel, i det här fallet vaccin, om det ska finnas något vaccin att fördela. Då kommer det immaterialrättsliga regelverket in i diskussionen. Det gäller framför allt patent. Det är otroligt viktigt att vi har patent och att det finns ett robust regelverk kring det för att det ska finnas incitament för forskning och även för utveckling av läkemedel.

Samhället är helt beroende av att industrin och andra aktörer gör dessa omfattande och kostsamma investeringar i forskning. Nu har samhället bidragit väldigt mycket i och med att staterna, och inte minst EU, har gått in för att finansiera och ta en risk. Därför har också forskningen kunnat gå så snabbt kring det här aktuella vaccinet.

Nu är vaccinet framme, och vilka ska då få ta del av det? Då handlar det om det immaterialrättsliga regelverket, som vi har diskuterat här. Det har lyfts vid flera kriser tidigare, som säkert också Lorena Delgado Varas känner till eftersom hon kan området. När det kommer en kris är det helt förståeligt att man vill gripa in och se till att hitta lösningar för att fler snabbt ska få tillgång till den aktuella medicinen. Det är helt förståeligt att det är så också i det här fallet.

Vad kan man då göra, och vad kan man göra för att använda det regelverk som ändå finns? Jag skulle vilja säga att det som man kallar för flexibilitet enligt Tripsregelverket är skrivningar som ger möjlighet att kräva tvångslicensiering. Det innebär att vi faktiskt kan tvinga patentinnehavarna att distribuera och sälja det patenterade läkemedlet utan deras samtycke.

När vi har haft dessa diskussioner - och det pågår diskussioner inom EU - har man framför allt från EU:s sida rent administrativt framfört att man är villig att hjälpa till med sådana här ansökningar när intresse finns. Det kan också nämnas att WTO-sekretariatet har tagit fram manualer för ansökningarna om tvångslicensiering, och WTO säger att det inte får vara komplicerat. Det ska inte vara komplicerat.

Vi måste alla hjälpas åt så att vi kan använda detta befintliga regelverk. Det är EU:s position just nu, och Sverige ställer sig bakom den och driver också på för att det ska vara enkelt och flexibelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller generikatillverkningen för den inhemska marknaden i andra länder, och i så många länder som det bara är möjligt, är det självklart att vi ska försöka se till att få igång den inom ramen för detta regelverk. Jag ska verkligen som svensk handelsminister verka för att vi ska kunna använda flexibiliteterna i Tripssystemet när det blir aktuellt och när ansökningarna kommer in. Man ska också ställa krav på WTO och på EU att hjälpa till med ansökningarna.

Fru talman! Jag vill börja med att lyfta fram att jag tror att de stora vaccintillverkarna kan avvara ett par år av sina patent till förmån för räddandet av liv. De kommer att ha licenser som varar tillräckligt länge. Dessutom har de redan sålt den närmaste produktionen; de har säkerställt en rätt stor vinst.

Jag vill också lyfta det som statsrådet nämnde angående forskning. Jag vill påminna om att en stor del av forskningen kring vaccinerna, precis som statsrådet sa, är finansierad av skattemedel. Det är inte läkemedelsföretagen som har finansierat den. En del av forskningen hade utförts före pandemin, för den här sjukdomen existerade innan pandemin bröt ut, och en del har utförts efteråt.

Som exempel kan nämnas att Moderna fick 20 miljarder kronor från den amerikanska staten för att forska klart om vaccinet. Astra Zeneca fick ungefär 20 miljarder både från EU och från USA. Pfizer har fått bidrag genom att den tyska staten helt och hållet har finansierat bolaget Biontech, som har tagit fram vaccinet till Pfizer.

Jag hoppas verkligen att regeringen vågar göra ett eget ställningstagande under mötet i mars då man ska besluta om Indiens och Sydafrikas förslag och om det går igenom. Det här är ett av de viktiga stegen mot global vaccinering. Som sagt: Inget land är säkert förrän alla länder är säkra. Jag tror verkligen att vi behöver se hur vi kan både förbättra och utöka produktionen av vaccin.

Fru talman! Sverige är ofta en tydlig, konstruktiv och aktiv röst. Vi är en påtryckande röst inom ramen för EU, så även i det här fallet.

Sverige och övriga medlemsstater företräds i de här sammanhangen av EU. Det gäller bland annat det möte i mars som Lorena Delgado Varas hänvisar till och som ska ske inom ramen för WTO, där Indiens och Sydafrikas förslag tas upp. Men det är klart att Sverige också har möjlighet att påverka EU:s inställning och vara pådrivande.

Jag vill verkligen understryka att jag kommer att fortsätta arbetet med att låg- och medelinkomstländer måste få tillgång till vaccin. Det gäller kanske framför allt låginkomstländer och utvecklingsländer. Det måste finnas en solidarisk vision i detta.

Det regelverk som finns på plats måste kunna användas flexibelt utan att man gör stora förändringar i regelverket, för det är också tidskrävande. Om vi nu har flexibilitet i regelverket och man fastnar på grund av en administrativ börda, byråkrati och så vidare är det naturligtvis inte acceptabelt. Därför är det också viktigt att säkerställa effektiviteten i regelverket och i efterlevnaden av de flexibla undantagen och de så kallade tvångslicenserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta borde absolut kunna vara tillämpbart i det här fallet - inte för att vänta till 2024 eller ens 2022 eller 2023, utan självklart ska detta komma på plats mycket snabbare. Tiden är inte med oss nu, utan den är emot oss. Det är bråttom. Jag instämmer i detta. Sverige kommer att vara en pådrivande röst för att det här ska kunna hanteras effektivt inom ramen för nuvarande regelverk.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.