Parkeringsutredningen

Herr talman! Erik Andersson har frågat mig hur jag ser på de förslag som presenterades i Parkeringsutredningen och vad jag ämnar göra inom parkeringsområdet.

I december 2004 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en bred översyn av bestämmelserna inom parkeringsområdet. I utredningens uppdrag ingick även att utarbeta förslag till den reglering som bedömdes nödvändig. Huvudsyftet för utredningen var att förenkla, modernisera och effektivisera regelverket. Parkeringsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i december 2006.

I betänkandet föreslogs bland annat att den icke straffrättsliga regleringen för beivrande av felparkering skulle läggas samman till ett enhetligt sanktionssystem vilande på civilrättslig grund.

Utredningen föreslog även att polismyndigheterna inte skulle handlägga ärenden om felparkeringsavgifter samt att polisen inte längre skulle utfärda parkeringsanmärkningar.

Under remitteringen av utredningens förslag inkom många synpunkter på utformningen av förslagen. Efter remissbehandlingen av betänkandet valde regeringen att inte gå vidare med huvuddelen av utredningens förslag. Regeringen har senast redogjort sitt ställningstagande om Parkeringsutredningen i budgetpropositionen för 2015.

Herr talman! Jag tackar infrastrukturministern för svaret.

Man kan säga att vi i Sverige har två system när det gäller parkering. Vi har ett civilrättsligt system och ett offentligrättsligt system. Det innebär att det på gatumark är trafikförordningen som gäller först och främst, där det finns generella regler om parkering. Sedan kan kommunerna besluta om en särskild trafikföreskrift för parkeringsbestämmelser. När det är fråga om privat mark eller kvartersmark, som man brukar säga, är det markägaren som får besluta vilken reglering som ska gälla just på den delen.

Som tur är använder man sig av samma vägmärken, och de privata bolagen får inte ta ut en högre kontrollavgift än vad som har beslutats för den delen i kommunen. Det är kommunfullmäktige i varje kommun som beslutar om olika nivåer. Detta är bra.

Jag förstår givetvis att det har kommit en del synpunkter på Parkeringsutredningen. Ett förslag var att man skulle klampa felparkerade bilar. Men vitsen med parkeringsbestämmelserna är oftast att man ska få bort bilarna. Då är det inte bra att klampa dem eftersom de då blir kvar på samma plats. Det skulle inte öka framkomligheten, vilket man vill uppnå.

Jag tror också att det är bra att Trafikverket driver in dessa felparkeringsavgifter när det gäller det offentligrättsliga systemet, eftersom det underlättar för många kommuner att det inte behöver byggas upp 290 olika system.

Det finns dock en fråga som jag tycker att det är bra, dels ur ett intressekonfliktsperspektiv, dels för att öka trovärdigheten i fråga om de privata parkeringsbolagen när det gäller privat kvartersmark, att utredningen tog upp. Det är frågan som handlar om när någon bestrider en kontrollavgift. Som det ser ut i dag är det de privata bolagen som själva får avgöra ärendet - om man har gjort fel eller inte. Det kan ha varit felskyltning eller någon reglering som inte stämt överens med lagstiftningen. Visserligen behöver man inte betala in själva avgiften förrän frågan har lösts. Exempelvis kan man gå till domstol i ett enkelt förfarande. Men det finns en intressekonflikt här, nämligen att det är bolagen själva som avgör vad som är rätt och fel.

I utredningen föreslogs en annan instans, liknande Allmänna reklamationsnämnden, som man kallade parkeringsnämnden. Besluten skulle inte vara bindande att följa. Men precis som i Allmänna reklamationsnämnden följer de allra flesta bolag de beslut som fattas där. Det skulle vara normgivande och bra för hela parkeringsbranschen. Jag tror också att det skulle öka trovärdigheten för hela branschen.

När man parkerar fel där ett offentligrättsligt system gäller är det inte kommunen själv som avgör om man har gjort rätt eller fel, utan ärendena går till polisen. Det tror jag är sunt för hela trovärdigheten.

I svaret från infrastrukturministern hänvisar hon till ställningstagandet om Parkeringsutredningen i budgetpropositionen. Där skriver man att övriga delar av Parkeringsutredningen tas upp i samband med att reglerna om parkeringsövervakning i framtiden ses över.

Då undrar jag givetvis: När i framtiden kommer det att ske?

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).

Herr talman! Delar av de förslag som Parkeringsutredningen kom med har genomförts, inte som en direkt konsekvens av eller i direkt anslutning till Parkeringsutredningen men på andra sätt. Bland annat har man nu möjligheter att stoppa så kallade målvakter genom att man kan beslagta en bil för icke betalda felparkeringsavgifter och så vidare. En rad av de åtgärder som föreslogs har alltså vidtagits.

I de delar som Erik Andersson lyfter fram i interpellationen och i sitt inlägg fanns det ett antal förslag, precis som beskrivs här. Problemet med dem var bara att en ovanligt samstämmig remissinstanskår avvisade dessa förslag.

Det var 2004, under Ulrica Messings tid som infrastrukturminister, som utredningen tillsattes. Det var sedan Åsa Torstensson som 2006 tog emot utredningen och remitterade den. Den har också passerat Catharina Elmsäter-Svärd under hennes tid som infrastrukturminister. Båda dessa infrastrukturministrar och regeringar har gjort bedömningen att detta inte är förslag som skulle vara lämpliga att genomföra. Den nuvarande regeringen gör ingen annan bedömning av sakläget.

I dagsläget finns det från regeringens sida inga planer på att göra någon större översyn av parkeringsfrågorna. Även om de problem som en gång i tiden föranledde Parkeringsutredningen fortfarande föreligger gör regeringen bedömningen att problemen inte är av sådan art att tänkbara lösningar inte ligger inom så nära räckhåll att vi anser att det är angeläget att just nu sätta tänderna i den här frågan igen.

Herr talman! I Sverige finns det tusentals parkeringsvakter som gör ett väldigt bra jobb för att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten i landet. Men att vi har två system kan ju förvirra en del för medborgarna.

I det offentligrättsliga systemet är det kommunerna själva som beslutar om vilka regler som ska gälla. Om man anser att felparkeringsavgiften inte är riktig kan man överklaga den till polisen. Sedan kan man gå vidare till tingsrätten. I det fallet behöver medborgaren inte betala mer än avgiften för felparkeringsanmärkningen.

Om man anser att någonting har gjorts fel i det civilrättsliga systemet måste medborgaren först kontakta bolaget och bestrida avgiften. Sedan kan man gå vidare till tingsrätten. Då måste medborgaren betala de rättegångskostnader som kan uppstå. Därför är det nog inte så få medborgare som drar sig för att få rätt i dessa ärenden när det gäller civilrättslig parkering på kvartersmark.

Då undrar jag om infrastrukturministern särskilt har behandlat frågan om parkeringsnämnden och kommit fram till att förslaget inte var så bra. Du tog upp andra bra förslag som man har beslutat om. Det gäller exempelvis problemet med många målvakter inom det här området. Nu har myndigheterna möjlighet att beslagta bilarna om de har ett värde över 5 000 kronor - om jag inte minns helt fel - för att få in de pengar som man är skyldig till det offentliga.

När det gäller den civilrättsliga parkeringen undrar jag: Har man funderat på just parkeringsnämndsfrågan, om det är ett bra förslag eller har man funderat på något annat i den riktningen? Eller tycker man att det är bra att de privata parkeringsbolagen själva kan avgöra om man har gjort rätt eller fel? Som jag sa finns det en intressekonflikt här eftersom bolagen är beroende av de intäkter som de får in via kontrollavgiften.

Herr talman! Som jag nämnde i mitt första inlägg har frågan beretts av två tidigare regeringar, först av den borgerliga regeringen 2006-2010 och sedan av den borgerliga regeringen 2010-2014. Båda dessa regeringar valde att inte gå vidare med de delar av förslaget som Erik Andersson nämnde i sitt inlägg. Det främsta skälet har varit att dessa åtgärder har mött väldigt stark kritik från många tunga remissinstanser.

Det innebär också att även om infrastrukturministern skulle tycka att det här var en fantastiskt bra idé, så är jag väldigt tveksam till om ett sådant förslag skulle få gehör i Sveriges riksdag där majoriteten ju ser ut som den gör.

Det är möjligt att Erik Andersson har andra uppgifter om hur frågan har hanterats eller borde ha hanterats än vad jag har. Under den tid som jag har innehaft det här ämbetet har jag inte haft anledning att fördjupa mig i Parkeringsutredningen eftersom den har varit avförd av två tidigare regeringar. Den nuvarande regeringen har bara noterat att de förslag som fanns i Parkeringsutredningen inte är lämpliga att genomföra. Med det har jag låtit mig nöja, och jag tänker nog fortsätta med det.

Herr talman! Jag förstår att det har varit två regeringar som har tyckt att det finns vissa problematiskt delar i Parkeringsutredningen, så de har valt att inte gå vidare. Men jag ställer interpellationen här i dag och i år, och då är det den här regeringen som ska svara på frågan. Därför tänkte jag att man kunde få ett svar på om infrastrukturministern är beredd att gå vidare med inrättandet av en parkeringsnämnd som objektivt och opartiskt kan sätt kan ta ställning om man anser sig ha blivit felaktigt lappad med en kontrollavgift. Om de privata bolagen själva ska få avgöra dessa ärenden ställer det ganska höga krav på en enskild medborgare att gå vidare till tingsrätten och betala rättegångskostnaderna om han eller hon förlorar målet.

Därför undrar jag om den nuvarande regeringen är beredd att ens titta på frågan om parkeringsnämnd och se om det finns en möjlighet att inrätta en sådan. Jag vet inte om det har funnits så mycket kritik från remissinstanserna mot just parkeringsnämnden, men det är möjligt. Jag tycker inte att det är bra system där den dömande makten ska utövas av den som utför något, att den ska avgöra om man har gjort fel. Det bör vara en opartisk instans som utreder. Efter det - om den instansen inte dömer till ens favör - skulle man kunna gå vidare till tingsrätten. Jag tror också att tingsrätten då skulle få färre ärenden, så att den kan syssla med andra viktiga mål i samhället.

Jag vill givetvis tacka infrastrukturministern för svaret, och jag hoppas på ett positivt svar när det gäller just parkeringsnämnden.

Herr talman! Som jag sa i mitt första inlägg finns det i dagsläget inga planer från regeringens sida att vare sig lyfta fram de förslag som fanns i Parkeringsutredningen eller att gå vidare med parkeringsfrågan. De förslag som lämnades av Parkeringsutredningen var just de förslag som kraftigt avvisades från remissinstanserna, och det inbegriper även det här förslaget om parkeringsnämnd.

Det är möjligt att det förslaget kan återkomma i en annan form eller i ett annat skede, men för ögonblicket är det inte aktuellt att ta upp det igen. Där gör vi precis samma värdering och bedömning som två tidigare regeringar har gjort.

Överläggningen var härmed avslutad.