Herr talman! Jag tackar infrastrukturministern för svaret.
Man kan säga att vi i Sverige har två system när det gäller parkering. Vi har ett civilrättsligt system och ett offentligrättsligt system. Det innebär att det på gatumark är trafikförordningen som gäller först och främst, där det finns generella regler om parkering. Sedan kan kommunerna besluta om en särskild trafikföreskrift för parkeringsbestämmelser. När det är fråga om privat mark eller kvartersmark, som man brukar säga, är det markägaren som får besluta vilken reglering som ska gälla just på den delen.
Som tur är använder man sig av samma vägmärken, och de privata bolagen får inte ta ut en högre kontrollavgift än vad som har beslutats för den delen i kommunen. Det är kommunfullmäktige i varje kommun som beslutar om olika nivåer. Detta är bra.
Jag förstår givetvis att det har kommit en del synpunkter på Parkeringsutredningen. Ett förslag var att man skulle klampa felparkerade bilar. Men vitsen med parkeringsbestämmelserna är oftast att man ska få bort bilarna. Då är det inte bra att klampa dem eftersom de då blir kvar på samma plats. Det skulle inte öka framkomligheten, vilket man vill uppnå.
Jag tror också att det är bra att Trafikverket driver in dessa felparkeringsavgifter när det gäller det offentligrättsliga systemet, eftersom det underlättar för många kommuner att det inte behöver byggas upp 290 olika system.
Det finns dock en fråga som jag tycker att det är bra, dels ur ett intressekonfliktsperspektiv, dels för att öka trovärdigheten i fråga om de privata parkeringsbolagen när det gäller privat kvartersmark, att utredningen tog upp. Det är frågan som handlar om när någon bestrider en kontrollavgift. Som det ser ut i dag är det de privata bolagen som själva får avgöra ärendet - om man har gjort fel eller inte. Det kan ha varit felskyltning eller någon reglering som inte stämt överens med lagstiftningen. Visserligen behöver man inte betala in själva avgiften förrän frågan har lösts. Exempelvis kan man gå till domstol i ett enkelt förfarande. Men det finns en intressekonflikt här, nämligen att det är bolagen själva som avgör vad som är rätt och fel.
I utredningen föreslogs en annan instans, liknande Allmänna reklamationsnämnden, som man kallade parkeringsnämnden. Besluten skulle inte vara bindande att följa. Men precis som i Allmänna reklamationsnämnden följer de allra flesta bolag de beslut som fattas där. Det skulle vara normgivande och bra för hela parkeringsbranschen. Jag tror också att det skulle öka trovärdigheten för hela branschen.
När man parkerar fel där ett offentligrättsligt system gäller är det inte kommunen själv som avgör om man har gjort rätt eller fel, utan ärendena går till polisen. Det tror jag är sunt för hela trovärdigheten.
I svaret från infrastrukturministern hänvisar hon till ställningstagandet om Parkeringsutredningen i budgetpropositionen. Där skriver man att övriga delar av Parkeringsutredningen tas upp i samband med att reglerna om parkeringsövervakning i framtiden ses över.
Då undrar jag givetvis: När i framtiden kommer det att ske?
I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).