Översynen av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen

Herr talman! Sten Bergheden har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för beslutet att den parlamentariska kommitté som ska genomföra en översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen ska presentera sina resultat först 2019.

Bakgrunden till denna utredning är ett tillkännagivande från riksdagen. I juni 2016 uppmanades regeringen att tillsätta en kommitté för att göra en översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. I finansutskottets betänkande poängterades att det är viktigt att utredningen är parlamentarisk och att den har ett brett upplägg.

En del av kommitténs uppdrag är att utreda de legala förutsättningarna och formerna för kontantförsörjningen och kontanthanteringen och i synnerhet Riksbankens ansvar i dessa frågor. Utredningens uppdrag är dock mycket brett och omfattande. En utredningstid på två år är rimlig för att kunna garantera att utredningens förslag är välgrundade och utarbetade med en så bred politisk enighet som möjligt.

Jag delar emellertid Sten Berghedens bild över de utmaningar som den snabbt minskande kontantanvändningen och kontanthanteringen i Sverige medför, i synnerhet för landsbygden. Länsstyrelserna ska varje år bedöma om samhällets behov av grundläggande betaltjänster är tillgodosett, och om så inte är fallet ska de initiera och genomföra stöd- och utvecklingsinsatser i syfte att förbättra tillgången till grundläggande betaltjänster på de orter och den landsbygd där behoven inte tillgodoses av marknaden. Post och telestyrelsen har resurser och uppdrag att tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarnas län och Tillväxtverket ge stöd till länsstyrelserna i deras arbete med att utforma och genomföra olika insatser. Sedan 2012 arbetar länsstyrelserna med regionalt anpassade lösningar, bland annat betaltjänstombud. Det statliga stödet till dessa betaltjänstombud hanteras av länsstyrelserna och regleras genom förordningen om statligt stöd till tillhandahållande av grundläggande betaltjänster. Länsstyrelserna arbetar även nära Sparbankernas Riksförbund och Svenska Bankföreningen med dessa frågor.

Utöver dessa åtgärder och de frågeställningar som den parlamentariska kommittén kommer att belysa sker en fortlöpande diskussion med banksektorn om deras ansvar för ett fungerande kontant- och betalsystem i hela riket.

Herr talman! Jag tackar för svaret, även om jag tycker att två och ett halvt år är en lång tid för att utreda en fråga som har varit aktuell under väldigt lång tid.

Sedan hösten 2014 har regeringen och ministern ansvaret för hur landet regeras och sköts. Trots detta har ministern inte gjort något för att vända den negativa utveckling som nu sker i och med de nedlagda bankkontoren och borttagandet av kontanthanteringen både ute på landsbygden och i de mindre städerna.

Jag utgår från att ministern ser problemet. Men i stället för att agera har ministern och regeringen krupit upp på läktaren och sitter i dag still och tittar på när utvecklingen fortsätter. Riksdagen har tydligt sagt till regeringen att se över det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Detta skedde i juni 2016. Inte förrän vid årsskiftet 2016/17 tillsattes utredningen. Regeringen har dessutom haft två år på sig att agera sedan valet 2014 men har valt att inget göra förrän riksdagen satte ned foten och begärde detta av regeringen.

Utredningen ska inte vara klar förrän sommaren 2019. Ni hörde rätt, åhörare: sommaren 2019! Den ska hålla på i två och ett halvt år, och därefter kan det kanske ta ytterligare något år att bereda det hela innan det landar i någon form av regelförändring eller förbättring.

Herr talman! En snigel kan uppfattas som ett fartvidunder i jämförelse med regeringens arbetstempo i frågan. Medan frågan dras i långbänk i Regeringskansliet fortsätter problemen för människor ute på landsbygden och i våra mindre städer. Våra äldre kan inte gå till banken. De kan inte sätta in och ta ut kontanter trots att de har ett bankkonto. De kan inte hämta ut sin pension, och de kan inte ta ut sina pengar om de vill ge en slant till sina barn och barnbarn. Våra funktionshindrade har svårt att hantera situationen med bara digitala pengar. Våra företag tvingas att åka miltals för att sätta in sina dagskassor och pengar från loppisar och företagsverksamhet ute på landsbygden som måste komma till banken i stället för att ligga kvar hemma i företaget eller i privatbostäder.

Miljöpartiet jobbar i andra frågor med att minska resandet, men denna minskning av kontanthanteringen har bidragit till att öka resandet. Nu måste varje företag ta sig till ett kontantställe, som kan ligga tre fyra mil bort, för att lämna sin dagskassa.

Herr talman! Min fråga till ministern blir: Varför har ministern väntat i två år från 2014 med att sätta igång något arbete? Och återigen: Varför ska det behöva ta två och ett halvt år att utreda detta så att det inte blir klart förrän sommaren 2019? Det innebär att när förslaget presenteras kan vi ha bytt både regering och statsminister i detta land efter valet 2018.

Herr talman! Mina frågor till ministern är: Anser ministern att kontanter ska gå att använda som ett betalningsmedel i Sverige? Anser ministern att alla banker ska ta emot kontanter? Anser ministern att alla banker ska kunna lämna ut kontanter? Avser ministern att göra någonting för att underlätta detta under tiden som utredningsperioden pågår?

Herr talman! Jag vill tacka Sten Bergheden för att han lyfter en viktig fråga. Den gäller någonting som jag uppskattar och som vi arbetar intensivt med. Sedan kan jag något förvånas över det höga tonläge som Sten Bergheden använder i debatten. Vi kan konstatera att vi har haft en regering med Sten Berghedens parti i spetsen, speciellt på Finansdepartementet, som under åtta år hade ansvar för frågan. Jag kan inte minnas att det kom något förslag om lagstiftningsändring under de åtta år som Sten Berghedens parti var ansvarigt för frågorna. Liknelsen vid snigeln kanske snarare faller tillbaka på hans parti, Moderaterna, för uppenbarligen agerade man inte då för att göra några lagstiftningsförändringar.

Det har vi redan gjort från den här regeringens sida. Nu kommer en utredning som kommer att se på lagstiftningsfrågorna. Lagstiftningen som reglerar dessa frågor har vi haft ända sedan årsskiftet 2006/07. Den togs då fram i bred samsyn, och den grundläggande insikten är att det är marknadsaktörer som har huvudansvaret för betalningsväsendet och som ska se till att det fungerar i hela landet. Staten kan dock gå in och komplettera på de områden där den privata marknaden inte klarar av att tillgodose en tillräckligt god kontantförsörjning och ett tillräckligt gott fungerande betalningsväsen. Det var inte någon stridsfråga då, och den förra regeringen satt i åtta år utan att ändra denna grundläggande lagstiftning. Jag måste därför säga att jag är ganska förvånad över Sten Berghedens höga tonläge i frågan. Jag kan inte riktigt se att det är befogat.

En del av de påståenden som Sten Bergheden kommer med om att regeringen inte har agerat är inte heller sanna. Vi har agerat, och vi har agerat på många områden. Vi har skjutit till medel till Post- och telestyrelsen och till länsstyrelserna för att de ska kunna gå in med kompletterande åtgärder. Vi har också ökat antalet betaltjänstombud i stora delar av landet, som kompletterar de privata aktörernas verksamhet. Vi har konsekvent och vid ett antal tillfällen tryckt på bankerna och ställt krav på att de ska ta ansvar för frågorna. Även där händer en hel del. De har till exempel tagit ansvar för att bygga ut bankomatsystemet och skaffa fler av både insättningsautomater och uttagsautomater. Vi har fortsatt kommunikation med bankerna, och vi trycker på att de måste vara bättre på att förse sina kunder med de betaltjänster som kunderna önskar. Dessa kontakter kommer vi att fortsätta att ha, och vi kommer att vara tydliga från regeringen med att vi förväntar oss handling från banksektorn.

Regeringen har alltså långt ifrån suttit still i frågorna. Vi har varit aktiva - betydligt mer aktiva än den förra regeringen var, kan man konstatera. Nu har vi en lagstiftningsförändring på gång genom den utredning som är tillsatt. De parlamentariska partier som sitter med där kommer att ha möjlighet att ta fram väl underbyggda och genomarbetade förslag. Dessutom finns tid att komma överens om frågorna och skaffa en samsyn, vilket jag tycker är viktigt. Detta måste vara frågor som vi arbetar med konsekvent och som inte rivs upp beroende på vilken regering som tillträder efter nästa, eller för den delen nästnästa, val.

Det här är ett lagstiftningsärende. Lagstiftning tar sin tid i Sverige - man behöver se till att det finns tid för att göra ett gediget arbete, vilket jag utgår från att Sten Bergheden har respekt för.

Vi kommer dock inte att sitta stilla under den tid som utredningen arbetar, utan vi kommer att fortsätta att konsekvent arbeta för att alla människor, var man än bor i vårt land, ska kunna sköta sin ekonomi med de metoder som man själv väljer.

Herr talman! Jag noterade att jag inte fick svar på min fråga om man avser att göra någonting mer under utredningstiden. Jag önskar att ministern återkommer till det i nästa debattinlägg.

Jag fick heller inte svar på om ministern anser att bankerna ska ta emot kontanter och att man ska kunna lämna kontanter på våra banker. Det vore bra att få ett klargörande på den punkten.

Detta är inte det enda som sker mot landsbygden i dag. Man höjer bensin- och dieselskatterna, vilket innebär att landsbygdsfolket får en svårare situation. Man aviserar att man tänker införa någon form av lastbilsskatt på 10-12 kronor per lastbilsmil, vilket innebär en kostnad på 100 000-200 000 kronor för ett åkeri. Transporterna blir dyrare, och vi riskerar att tappa arbetskraft och arbetstillfällen på landsbygden.

Dessutom har regeringen och ministern varit framme och talat om att man är beredd att införa någon form av bankskatt - siffran som har nämnts har varit 7 miljarder kronor. Det här är en följd av att detta driver på rationaliseringsprocessen ute på landsbygden ännu mer. Att man dessutom går in och hotar med en bankskatt på 7 miljarder gör att man riskerar att ännu fler bankkontor på landsbygden stängs ned och att en del av våra banker flyttar utomlands. Detta skulle i sin tur påverka såväl arbetskraften som möjligheten att få service och hjälp med kontanthantering och annat.

Den politik som regeringen för hotar landsbygden - det är anledningen till debatten i dag. Kontanthanteringen är en del av det hela, och många människor upplever det som ett problem när de nu inte har möjlighet att lämna ifrån sig och hämta pengar när de behöver det.

I dag kan det vara så att en dagskassa ska flyttas 4-10 mil för att komma till en bank som tar emot dagskassor och sköter kontanthantering. Detta är dyr arbetstid för företagaren, och det påverkar miljön att man är ute och åker så här. Detta ska ske från varje företag, medan man tidigare samlade ihop allting på den lokala banken, som sedan flyttade pengarna till andra banker. Att man inte kan samordna detta på något sätt har helt klart inneburit en försämring för landsbygden, av både miljömässiga skäl och arbetsskäl.

Dessutom, herr talman, är det ju svårt med digitala uppkopplingar på landsbygden. Vi vet att Swish och kort inte fungerar om inte kortläsaren eller mobiltelefonen har täckning. Vi vet också att antalet bankautomater i landet minskar, trots att ministern här säger att man försöker få fram fler. Detta är anmärkningsvärt, eftersom det påverkar möjligheten att få fram och hantera kontanter.

Av beredskapsskäl är det dessutom bra att ha lite kontanter hemma, om vi skulle bli avspärrade på något sätt, eller om våra digitala system skulle släckas ned. I en sådan situation skulle vi behöva ha tillgång till kontanter någonstans - det räcker inte med en kortläsare den dag de elektroniska systemen släcks ned.

Jag upprepar mina frågor - jag vill gärna ha svar på dem. Varför ska det behöva ta sådan tid? Tänker man göra någonting innan? Är det rimligt att banker kan säga nej till att ta emot eller lämna ut kontanter?

Den tredje saken som kom upp här handlade om att man har sagt till att länsstyrelsen ska kontrollera serviceställen och annat. Det är dock märkligt, herr talman, att man å ena sidan använder skattepengar för att försöka få igång betalstationer ute på landsbygden och å andra sidan inför skatter och annat som gör att bankerna flyttar ifrån landsbygden så att man får använda skattepengar för att stimulera till att få igång denna verksamhet igen.

Detta är konstgjord andning, herr talman! Jag önskar att jag denna gång får svar på de frågor som jag ställde.

Herr talman! Jag tycker att det är tråkigt när man inte lyssnar i debatter. Jag tycker att det är tråkigt när man försöker att vinna politiska poäng i stället för att hitta vägar framåt i gemensam samförståndsanda. Jag tycker att Sten Bergheden, tyvärr, går i en oroande riktning och att detta i allra högsta grad är onödigt.

Jag skulle ha större förståelse om Sten Bergheden hade en bättre historik att peka på, men jag kan konstatera att hans parti inte har uppfyllt något av de önskemål som han nu riktar till mig. Jag välkomnar att vi har denna debatt - jag tycker att det är bra - men detta är frågor som förtjänar att vi är lite mer ödmjuka än vad jag tycker att Sten Bergheden är i den här debatten. Jag hoppas att hans kommande inlägg har en mer konstruktiv anda.

Vi kommer absolut att agera om vi ser att det finns behov av ytterligare åtgärder. Varje år gör länsstyrelserna en sammanställning av hur det ser ut inom deras ansvarsområden. Länsstyrelsen i Dalarna sammanställer och delger regeringen informationen. Vi sätter stort värde på denna information, som gör att vi får ett bättre underlag för att kunna fatta beslut om huruvida det behövs ytterligare insatser.

Vi kommer att fortsätta att följa denna fråga, och vi kommer att agera om det är nödvändigt.

Jag tycker att det är intressant att Sten Bergheden lyfter fram frågor om att reglera bankverksamhet och - som jag förstår det, även om Sten Bergheden kanske inte uttrycker det rakt ut - ställa krav på att alla banker ska tillhandahålla kontanter överallt. Jag har fått en bild av att Moderaterna inte är det parti som brukar vilja detaljreglera näringsverksamhet och bestämma exakt hur man ska utforma sina verksamheter och var i landet de ska ske. Om nu Moderaterna har ändrat inriktning i den frågan är det ett välkommet besked, men vi får väl höra om det är den inriktningen som Sten Bergheden har och om han i så fall har sitt parti med sig.

Det som den utredning som nu är tillsatt kommer att titta på är just hur man kan utforma en reglering som får en positiv effekt på möjligheterna att använda kontanter runt om i hela landet.

Jag tror att man misstar sig om man tror att detta är en väldigt enkel fråga som kan lösas i en handvändning. Det är ganska svåra frågeställningar som kommer upp. Till exempel har vi i dag banker med väldigt olika inriktning - det finns banker som är väl representerade ute på landsbygden och har en nära service till många människor, men det finns också rena internetbanker som inte har några kontor över huvud taget. Ska Sten Bergheden reglera att de måste öppna kontor runt om i hela landet, och hur ska detta i så fall gå till? Ska man uppfylla någon sorts geografisk kvot? Om Sten Bergheden har svar på dessa frågor redan i dag vore det väldigt intressant att få höra.

Denna fråga förtjänar att hanteras i en utredning där vi kan få fram fakta och väl genomtänkta och genomarbetade förslag och där vi också har tid att mellan partierna diskutera oss fram till gemensamma lösningar i stället för att försöka att vinna snabba partipolitiska poäng - jag tror nämligen inte att detta ger de resultat som frågan förtjänar.

Sten Bergheden uttryckte sig kritiskt mot bankskatten. Jag kan dock konstatera att Moderaterna i sitt budgetförslag har med en finansiell aktivitetsskatt, det vill säga en skatt som baseras på högre arbetsgivaravgifter inom den finansiella sektorn. Om detta nu är ett sådant dåligt förslag kanske inte Moderaterna skulle ha haft med det i sitt budgetalternativ. Det kan vara ett förslag till nästa budgetomgång.

Vi är väldigt engagerade i att man ska ha tillgång till god teknologi i hela landet. Därför har regeringen tagit fram en ny, mycket mer ambitiös bredbandsstrategi och också avsatt stora resurser för att bygga ut väl fungerande infrastruktur i hela landet. Detta kommer att kunna ge goda resultat och ge möjlighet till digitala betaltjänster för alla som vill använda dem.

Jag tycker att vi kan konstatera att de digitala betaltjänsterna erbjuder stora möjligheter för många människor och förenklar många människors liv. Men vi ska också möjliggöra användandet av kontanter i hela landet.

Herr talman! Det är uppenbart att ministern saknar svar och att man inte har några idéer om hur man ska gå vidare. Då tillsätter man en utredning som kan ta två och ett halvt år på sig att komma med några svar, och sedan ska man titta vidare på det.

Det är uppenbart att man hinner lägga ned det mesta innan det händer någonting från den regering som sitter i dag. Det är inte så att jag står här och driver frågan, utan både PRO, pensionärsorganisationen, och SPF Seniorerna driver den. Funktionshindrade är drabbade. Våra företag är drabbade. Idrottsföreningar är drabbade. Människor som behöver hantera kontanter på något sätt har blivit drabbade av detta.

Det är klart att ministern retoriskt kan sitta och skylla på den förra regeringen i stället för att rakryggat ställa sig upp och säga: Det är jag som har ansvar för detta. Jag har faktiskt inte gjort så mycket under de första två åren, men jag har tillsatt en utredning som ska hålla på i två och ett halvt år.

Detta hade varit ärligt och rakt, och jag hade förstått det. Men att i detta läge försöka skylla på den gamla regeringen för en situation som blir värre och värre, att sitta handlingsförlamad på läktaren och titta på och vänta på en utredning i två och ett halvt år - det är allvarligt. Det är detta som drabbar landsbygden och den andra delen där ute.

Lite mer aktivitet från både ministern och regeringen i den här frågan hade varit önskvärt. Det räcker inte att tillsätta utredningar, utan man kanske behöver se över hur man kan lösa detta på olika sätt. Det finns säkert många olika sätt, som dialog med banker och annat, för att kunna få en bra uppgörelse om detta utan att behöva lagreglera eller ändra i lagen.

Däremot är man mycket snabbare på att införa nya skatter ute på landsbygden och skatter på banksystemet. Det går mycket fortare. Det tar inte två och ett halvt år att få fram dem, utan de ligger direkt i nästa budget med 7 miljarder.

Lite mer handlingskraft behövs, herr talman, från regeringen och ministern för att lösa den här mycket angelägna frågan för landsbygdens folk.

Herr talman! Jag tar gärna fasta på den sista delen av Sten Berghedens inlägg, att det här är en viktig fråga. Det är inget som man behöver ta miste på. Det är en fråga som är mycket angelägen också för den här regeringen.

Tvärtemot Sten Berghedens påståenden har vi varit handlingskraftiga och tagit initiativ. Vi har avsatt resurser för att kunna komplettera de privata aktörerna när de inte kan fullgöra sitt uppdrag, så att det finns betalningslösningar och kontanthantering i hela landet.

Vi har också, precis som Sten Bergheden föreslår, haft en tät dialog med bankerna. Vi har vid flera tillfällen haft rundabordssamtal med dem och sett till att de faktiskt kommer med förslag på hur den här frågan kan hanteras. Som jag ser det är det bankerna som har det största ansvaret för att deras kunder och svenska folket själva ska kunna välja hur de vill sköta sin ekonomi. Vi har dessutom haft en dialog med de aktörer som är berörda och som har påverkats mycket, till exempel PRO och SPF, som Sten Bergheden nämner, och många andra i den här frågan.

Till skillnad från den förra regeringen, som under åtta år inte tillsatte någon utredning för att föreslå en annan lagstiftning, har vi redan nu tillsatt en utredning som kommer att jobba med de här frågorna. Jag ser fram emot att vi där tillsammans - Miljöpartiet, regeringspartierna och även oppositionen och Sten Berghedens parti Moderaterna - kommer att kunna vända på de här frågorna och lösa de problem som finns. Det är lätt att stå och skrika på lagstiftning, men när man ställer frågan om hur en sådan lagstiftning skulle kunna utformas får man inga relevanta svar.

Det här är en fråga där vi helt enkelt måste få bättre underlag för att kunna gå fram med en lagstiftning som inte bara ser bra ut på papperet utan som också fungerar i verkligheten och leder till det resultat som jag upplever att vi båda vill, det vill säga att människor, var man än bor i landet, ska kunna sköta sin ekonomi på det sätt man själv väljer.

Överläggningen var härmed avslutad.