Översyn av konkurrenslagen

Herr talman! Boriana Åberg har frågat mig om jag kommer att verka för att det genomförs en översyn av konkurrenslagen.

Bakgrunden till Boriana Åbergs fråga är att hon anser att Kriminalvården inte omfattas av dagens lagstiftning. Boriana Åberg har hänvisat till att Kriminalvården säljer tvätteritjänster i konkurrens med privata leverantörer och att Sveriges Tvätteriförbund och Svenskt Näringsliv nyligen har tagit fram en rapport där man har granskat åtta upphandlingar och kommit fram till att i dessa upphandlingar var Kriminalvårdens pris 16 procent billigare än de privata företagens snittpris.

År 2010 trädde nya bestämmelser i konkurrenslagen i kraft som innebär att domstol kan förbjuda offentliga aktörer att tillämpa konkurrensbegränsande beteenden när de säljer varor eller tjänster på marknaden.

Tillsyn enligt konkurrenslagen utövas av Konkurrensverket, och företag som anser sig utsatta för ett konkurrensbegränsande beteende kan alltså anmäla det till Konkurrensverket, som har möjlighet att väcka talan i domstol om förbud enligt bestämmelserna. Om Konkurrensverket beslutar att inte ingripa har berörda företag möjlighet att själva gå till domstol för att få ett förbud mot beteendet.

Vad gäller Boriana Åbergs påstående att Kriminalvården inte skulle omfattas av nuvarande konkurrenslagstiftning kan det konstateras att Kriminalvårdens säljverksamhet omfattas av konkurrenslagstiftningen, men det skulle vara fel av mig att föregripa en eventuell rättslig prövning av verksamheten.

Även om Kriminalvårdens försäljning av tvätteritjänster inte har prövats i domstol kan vi se att det nu har börjat växa fram praxis avseende de nya bestämmelserna i konkurrenslagen. Den senaste domen gällande de nya bestämmelserna kom så sent som den 10 juli i år, och det ligger för närvarande ytterligare två mål för avgörande i Marknadsdomstolen.

Regeringen följer noga utvecklingen av praxis men ser för närvarande inte någon anledning till en ny översyn av konkurrenslagens bestämmelser om offentlig säljverksamhet.

Herr talman! Jag tackar näringsministern för svaret.

Det är fem år sedan konkurrenslagen reviderades för att förhindra att privata företag utsätts för osund konkurrens från myndigheter, landsting och kommuner. Syftet med lagen är det inget fel på; det säger sig självt att offentlighetssfären inte ska använda skattemedel till att erbjuda tjänster till orimliga priser och på det sättet slå undan benen på privata företag. Dessvärre är det skillnad mellan intention och verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots lagändringen fortsätter Kriminalvården med vad man skulle kunna kalla aggressiv marknadsföring. Kunderna uppvaktas med snygga broschyrer och varuprover, och myndigheten har en tjusig hemsida där det bland annat står: "Behöver du en hjälpande hand eller kanske flera hundra? Med rationella system för tvätthantering antar KrimProd utmaningen att lösa dina bekymmer. Rustade med lång tradition, genuin kunskap, datastyrda sorteringsband och effektiva maskiner kan vi garantera kapaciteten." Ja, vem kan motstå detta erbjudande - som dessutom följs av betydligt lägre priser?

Herr talman! 80 procent av företagen i tvätteribranschen är små, med mindre än tio anställda. De kan inte erbjuda flera hundra hjälpande händer eller kosta på sig investeringar i maskiner i miljonklassen. Jag har träffat företagare som har förlorat kunder till Kriminalvården, och jag har träffat företagare inom tvätteribranschen som drar sig för att delta i upphandlingar där Kriminalvården har lämnat anbud. Det är riktiga företag, med riktiga anställda - anställda som ska ha avtalsenlig lön. Företagarna ska betala arbetsgivaravgifter, till skillnad från Kriminalvården som har personalkostnader på ca 17 kronor i timmen.

Företagen inom tvätteribranschen, vars kunder aktivt bearbetas av Kriminalvården, kan inte vänta på att praxis utvecklas. De har det kämpigt redan nu. Riktiga företag går i konkurs, och riktiga jobb går förlorade. Därför skulle jag vilja fråga näringsministern vad hans råd är till de företag som drabbas i dag.

Herr talman! Först vill jag återigen bara klargöra, vilket jag nämnde i interpellationssvaret, att en utgångspunkt i interpellationen är att Kriminalvården inte skulle omfattas av nuvarande lagstiftning. Det gör den dock. Kriminalvården är nämligen en offentlig aktör, och dess tvätteriverksamhet omfattas därmed av konkurrenslagens bestämmelser om offentlig säljverksamhet. Men det är rätt på det sättet att någon rättslig prövning av Kriminalvårdens tvätteriverksamhet inte har skett. Vi vet alltså inte hur domstolarna skulle döma eller besluta i det här fallet.

I den lagstiftning den förra borgerliga regeringen lade fram var det inte bara fråga om att det fanns möjlighet att förbjuda viss verksamhet om den begränsade konkurrensen. Det fanns också en formulering i propositionen som löd så här: "En väsentlig utgångspunkt för regeringens förslag är att det vid tillämpning av konfliktlösningsregeln måste vara möjligt att ta hänsyn till andra allmänna intressen än konkurrensintresset som kan uppväga den konkurrenssnedvridning beteendet kan ge upphov till."

Jag uppfattade att Moderaterna var väldigt noga med att man inte skulle göra en lista över vilka verksamheter som skulle kunna vara av allmänintresse. Man ville i stället invänta domstolens praxis innan man gjorde sådana uttalanden. Jag uppfattar nu att Moderaterna kanske inte vill invänta domstolens praxis av den lagstiftning man bara för något år sedan hävdade skulle träda i kraft och där domstolens praxis skulle bli gällande innan man diskuterade hur gränsdragningen såg ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med tanke på att den moderatledda tidigare regeringen ändå skapade en lagstiftning som innebar att det fanns vissa allmänna intressen som skulle kunna ta bort lagstiftningen tror jag alltså att det är viktigt att det också prövas i lagstiftningen. Jag kan inte bedöma om Kriminalvårdens verksamhet är ett sådant, men jag skulle vilja fråga inte minst Moderaterna vilka exempel det finns på detta allmänna intresse som skulle kunna uppväga den konkurrenssnedvridning beteendet kan ge upphov till. Det måste väl finnas en anledning till att detta skrevs in i den lagstiftning vi nu har.

Herr talman! Det som är obestridligt är att Kriminalvården agerar på ett sätt som inte är förenligt med god affärssed. Man har lägre kostnader för sin arbetskraft, och i upphandlingar erbjuder man priser som ligger under de normala. Vanliga företagare, som inte har staten som garant bakom sig, kan alltså inte konkurrera utan tvingas slå igen.

Konkurrens från statliga myndigheter, kommuner och landsting är ingen ny företeelse. Det har varit ett stort bekymmer för många branscher länge, och just därför kom ändringarna 2010. Det är alldeles rätt att man ska invänta domstolspraxis, men man kan också se inom andra områden att det ibland blir så att lagar behöver revideras när det i domstol visar sig att de inte är så verkningsfulla som man hade hoppats.

Ett sådant fall är just det näringsministern refererar till. Näringsministern hänvisar till praxis i den senaste domen i Marknadsdomstolen, där Konkurrensverket förlorade mot Strömstads kommun. Strömstads kommun äger och driver en badanläggning med gymverksamhet, träningslokaler och en spaanläggning.

Själv tycker jag att detta beslut skapar en olycklig praxis. Kommuner ska inte ägna sig åt att driva spa- och badanläggningar, utan kommuner ska först och främst satsa på kärnområdena - skola, förskola, handikapp- och äldreomsorg. Skattepengarna ska inte gå till att kväva näringslivet. Jag förstår att näringsministern inte kan kommentera det enskilda fallet, men eftersom Konkurrensverket förlorade målet är det för mig uppenbart att konkurrenslagen behöver förtydligas.

Om vi ska återgå till tvätteribranschen kan jag säga att tvätterinäringen är en instegsbransch där unga, nyanlända och lågutbildade får sina första jobb. Sverige behöver massor av instegsjobb. Jag undrar vad ministern tror att Kriminalvårdens konkurrens har för inverkan på dessa jobb.

Herr talman! Vi har en ny lagstiftning sedan 2010, och den har bevisligen resulterat i ett antal domstolsprocesser. Den nya lagstiftningen har alltså uppenbarligen viss effekt - man prövar om det är rätt eller inte rätt och om det är konkurrenshämmande eller inte.

Konkurrensverket har än så länge väckt talan i sex fall av misstänkt konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Ibland har de fått rätt, och ibland har de inte fått rätt. Det är väl så det brukar gå till i en lagstiftningsprocess där domstolarna utvecklar en praxis och bedömer från fall till fall hur verksamheterna och förutsättningarna har sett ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det jag har lite problem med är att Moderaterna, när de skrev propositionen, sa att det fanns allmänintressen som kunde göra att konkurrenslagen faktiskt skulle kunna åsidosättas. Jag har fortfarande inte hört några exempel på dessa allmänintressen.

Utan att gå in i det här fallet kan man ju tycka att det kan vara ganska bra om personer som avtjänar ett fängelsestraff gör någonting under tiden de sitter i fängelse. Man kanske jobbar eller gör en insats. Är det då helt uteslutet att fångar ska få jobba under sin tid på anstalt? Det är en fråga man måste ställa sig om man ska se på helheten.

Jag tycker att det är bra att domstolarna får pröva var gränserna ska gå. Men i den lagstiftning som prövas ska man också väga in det allmänintresse som kan finnas i en verksamhet. Jag har fortfarande inte hört Moderaterna argumentera för och motivera vad det här allmänintresset är och när det ska tillämpas. När propositionen lades fram ville ni inte lista vilka allmänintressen som skulle förekomma. Ni hänvisade då till domstolspraxis. Nu kommer domstolspraxis, och nu hänvisar ni till att vi ska lista vilka saker som inte ska vara allmänintresse. Jag undrar när allmänintresset kommer att bli tydligt för Moderaterna. Det är ändå en del av lagstiftningen som ska prövas.

Herr talman! Det är ingen tvekan om att fångar ska ha en meningsfull sysselsättning medan de avtjänar sitt straff, så att de ska kunna rehabiliteras och återanpassas till ett vanligt liv. Det är ingen i denna kammare som har någon annan åsikt om det.

Däremot leder Kriminalvårdens agerande till att privata företag inom tvätteribranschen riskerar att drabbas av konkurs. Då försvinner arbetstillfällen för människor som redan nu har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden på grund av låg utbildning, brist på erfarenhet, språksvårigheter etcetera.

Den rödgröna regeringen säger sig värna om jobben. Man satsar miljarder - som i och för sig finansieras med skattehöjningar vilka i sig riskerar att slå ut tusentals jobb - på mer eller mindre konstlade jobb. Samtidigt slår man på detta vis undan benen på riktiga jobb i riktiga företag som inte har några skattesubventioner. Detta borde man titta på när man har makten. Jag tycker att Kriminalvården måste upphöra med den osjysta konkurrensen.

Herr talman! Målet med regeringens arbete på konkurrensområdet är att skapa förutsättningar för effektiv konkurrens. Det är viktigt med effektiv konkurrens, och den ska ske på sjysta villkor och i enlighet med de spelregler som gäller. Jag tror att det är viktigt för ett dynamiskt näringsliv att konkurrenskraftiga och entreprenöriella företag blir vinnare. Jag tror att det är långsiktigt bra.

Det är självklart att hela tiden följa upp och förbättra förutsättningarna för konkurrens. Till exempel tillsatte regeringen den 30 april 2015 en utredning om utökad beslutanderätt för Konkurrensverket när det gäller förbud mot konkurrensskadlig företagskoncentrering. Syftet är att ge Konkurrensverket större möjligheter att bekämpa konkurrensbegränsande samarbeten och missbruk av marknadsdominerande ställning. Frågan om konkurrens måste man följa hela tiden, för det finns risker att vissa aktörer tar sig friheter som begränsar konkurrens på ett sätt som inte är tillbörligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också viktigt att upprätthålla sjysta spelregler så att man inte får någon form av lönekonkurrens eller underbudskonkurrens, där vissa företag inte följer de spelregler vi har satt upp i Sverige, för det kan göra att vissa företag som rundar spelreglerna gynnas snarare än de företag som följer spelreglerna.

När det gäller just den här lagstiftningen, som trädde i kraft 2010, sker det nu en process där domstolarna prövar den och formar praxis. Det var tanken med lagstiftningen, och nu görs det. Mitt konkreta svar på frågan om vi vill göra en översyn av lagstiftningen är att vi inte vill göra det i det här läget, eftersom praxis fortfarande håller på att utformas av domstolarna.

Överläggningen var härmed avslutad.