Överskuldsättning

Fru talman! Angelica Lundberg har frågat mig för det första vilka konkreta satsningar riktade till unga personer jag ser ett behov av med anledning av fördubblingen av skuldsaneringsansökningar från unga och överskuldsättning som växande samhällsproblem, för det andra om jag kan tänka mig att införa ett komplett skuldregister och för det tredje hur jag ser på behovet av att revidera lagen om högkostnadskrediter så att även fakturaköp som övergår till delbetalning omfattas.

De senaste åren har konsumtionslånen ökat snabbt, och den här typen av lån kan få stora konsekvenser för människors privatekonomi. Jag håller helt med Angelica Lundberg om att det är oroväckande att unga personer har omfattande skulder och att många hamnar i Kronofogdemyndighetens register.

Regeringen tar frågan om överskuldsättning på stort allvar och har därför tagit en rad initiativ, som Angelica Lundberg också framhåller, under de senaste åren. Initiativen omfattar ändringar i lagstiftning, uppdrag till myndigheterna samt andra stödjande och förebyggande åtgärder. Regeringen har till exempel infört ett ränte- och kostnadstak för så kallade högkostnadskrediter. Reformen verkar enligt en analys från Finansinspektionen ha bidragit till att minska utbudet av högkostnadskrediter. Förra året infördes även bestämmelser om att ett kreditalternativ inte får vara förvalt eller presenteras före andra betalningssätt vid e-handel. Åtgärden bidrar enligt en nyligen publicerad rapport från Finansinspektionen till att minska riskerna för att konsumenter lockas till oöverlagda krediter vid e-handel.

I somras presenterande Europeiska kommissionen ett förslag till nytt konsumentkreditdirektiv. Regeringen välkomnar förslaget och avser i förhandlingarna att verka för ett högt och balanserat konsumentskydd.

Det är också viktigt att företagen som lämnar konsumtionslån agerar ansvarfullt. En god kreditprövning bidrar till att minska riskerna som är förknippade med konsumtionslån. Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten och Finansinspektionen har uttryckt att branschen måste ta ett större ansvar för konsumtionslånen. Konsumentverket har nyligen beslutat om nya allmänna råd, och även Finansinspektionen har föreslagit nya allmänna råd som ska klargöra hur kreditgivare bör agera för att leva upp till kraven på god kreditgivningssed och på kreditprövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt fortsätter regeringen att följa frågan om överskuldsättning och kreditprövning av konsumtionslån. Regeringen utesluter inte att ytterligare åtgärder för att motverka överskuldsättning behöver vidtas.

Fru talman! Problemen med överskuldsättning till följd av konsumtion hos privatpersoner är stora. Summan av de fordringar som svenska folket just nu har hos kronofogden och olika inkassobolag är ungefär 165 miljarder. Det är inte direkt småpengar. Förutom de problem de ger i privatekonomin med dålig kreditvärdighet, som kan leda till att man får svårigheter att erhålla lån eller att få och behålla en bostad, medför överskuldsättning även lidande och psykisk ohälsa. Enligt en rapport från Konsumentverket från 2015 har var sjätte skuldsatt person försökt att ta sitt liv. Ångest och depression är kraftigt överrepresenterat i gruppen skuldsatta jämfört med befolkningen i stort.

Fru talman! Den här regeringen har nu haft makten i lite över sju år. Under den här tiden är det faktiskt inte mycket som har blivit bättre. Inte heller när det kommer till överskuldsättningen har regeringen lyckats. Det är bra att Åsa Lindhagen och jag verkar dela problembilden av överskuldsättning, men jag saknar svar på vilka konkreta åtgärder som statsrådet ser behov av och har för avsikt att vidta - specifikt när det kommer till gruppen unga, där vi vet att problemen ökar kraftigt.

Att EU-kommissionen nu kommer med ett förslag till ett nytt konsumentkreditdirektiv är kanske bra, men det är inte tillräckligt att bara sitta och vänta på nya EU-regler. Vi måste agera här och nu för att vända trenden, och nyckeln i det förebyggande arbetet är de unga.

Det kan få förödande konsekvenser att som ung gå in i vuxenlivet med skulder. Allt fler unga personer ansöker om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. Det har i många fall rapporterats att skuldsanering tycks ses som något man lättvindigt kan ansöka om och som en enkel utväg, men problemen mynnar egentligen ut i kunskapsluckor. Det här blir också en negativ spiral eftersom osund skuldsättning hos unga riskerar att leda till att färre barn i framtiden kan tillgodogöra sig kunskapen från sina föräldrar.

Unga personers kunskaper om privatekonomi behöver förbättras. Därför måste vi utreda hur skolan ska kunna ta ett större ansvar för att stärka unga personers kunskaper om privatekonomi och hur samarbetet mellan skola, berörda myndigheter och företag inom branschen kan utvecklas. Det här är något som har efterfrågats av exempelvis kredithanteringsbolag, ekonomer och även av initiativet Ung Privatekonomi.

Kan Åsa Lindhagen tänka sig att stödja ett sådant förslag för att stärka unga personers kunskaper om privatekonomi?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är oerhört viktiga frågor som lyfts upp här. Jag tycker att riksdagsledamoten beskriver mycket väl vad dessa frågor får för konsekvenser i människors liv. Det handlar inte minst om unga människor, som vi vet är de låntagare som i störst utsträckning riskerar att få problem. Det kan innebära att en ung människa tar sina första steg ut i vuxenlivet och är överskuldsatt. Det leder till psykisk ohälsa och en rad olika svårigheter i vardagslivet.

Jag känner en stor oro över utvecklingen. Det här är frågor där regeringen har vidtagit flera åtgärder de gångna åren. När det gäller skuldsanering kom det en ny skuldsaneringslag 2016, som innebär att det ska bli lättare att få skuldsanering beviljad. Sedan finns den nya lagen om att ett kreditalternativ inte får vara förvalt. Det handlar om att människor ska göra ett aktivt val att handla på kredit. Vidare har ett ränte- och kostnadstak införts, som innebär att man inte ska kunna låna ut pengar hur som helst och göra vilka vinster som helst. Det måste finns någon ordning och reda på finansmarknaderna.

Här har aktörerna ett oerhört viktigt och stort ansvar. Det ansvaret tas inte av alla som ägnar sig åt långivning. Det är därför regeringen har sett sig föranledd att behöva införa de nya lagarna.

Det som lyfts fram här om vad man kan få med sig för kunskaper om ekonomi som ung, redan i skolan, är viktigt. Min ingång i frågorna är att regeringen inte utesluter några åtgärder. Bland annat har vi tittat på vilken betydelse de lagstiftningar som har införts har haft. Behöver mer göras? Det finns också flera myndigheter som jobbar i ett nätverk med att stärka möjligheterna till privatekonomisk utbildning, också mot grupper där det behövs mer kunskap. Det är oerhört viktigt att göra detta arbete.

Det här var några reflektioner om dessa frågor, och jag tackar för att de har lyfts upp här i riksdagen.

Frau talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Inte nog med problemen som överskuldsättning ger den enskilde och dennes familj, överskuldsättning kostar också samhället 30-50 miljarder kronor varje år. Med anledning av det lanserar nu Sverigedemokraterna ett kraftfullt åtgärdsprogram med 20 punkter över det som är nödvändigt för att få stopp på den negativa utvecklingen när det gäller överskuldsättning. En del av detta åtgärdsprogram är att utreda hur ett komplett skuldregister kan införas.

Branschorganisationen Svensk Inkasso uppger att det vid årsskiftet 2020/21 fanns drygt 77 miljarder kronor i kapitalfordringar mot konsumenter hos inkassobolag. Det är näst intill en fördubbling på tio år. Dessa skulder syns inte på en kreditupplysning, vilket innebär att kreditgivare, även om de vill, inte kan få en komplett bild av konsumentens ekonomiska situation. Risken är därför att konsumenter beviljas lån och krediter som de inte har möjlighet att betala tillbaka.

För att förbättra kreditprövningarna har Finansinspektionen flera gånger påpekat att regeringen ska tillsätta en utredning om ett komplett skuldregister. Finansinspektionen säger också att ordentliga kreditprövningar är det viktigaste verktyget för att motverka att konsumenter får betalningsproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag debatterade frågan med Lindhagens företrädare Per Bolund för ungefär ett år sedan. I den debatten sa han att ärendet bereddes på Regeringskansliet. Jag vill därför höra hur det går med den beredningen. Det har gått ett år. Visserligen har coronapandemin pågått. Men det har inte hänt särskilt mycket.

Det som regeringen faktiskt har gjort, och som Åsa Lindhagen lyfter upp, var att införa lagen om högkostnadskrediter. Det är krediter där den totala kostnaden, den effektiva räntan, är högre än 30 procent plus referensränta. För dessa krediter får den totala kostnaden högst motsvara det dubbla lånebeloppet. Marknadsföringen ska vara måttfull, och krediten ska märkas ut med en varningstriangel.

Den regleringen är bra. Men den är inte heltäckande, eftersom inte alla konsumentkrediter ingår. Krediter som till en början är räntefria och har kort återbetalningstid räknas inte som högkostnadskrediter, även om de sedan övergår till delbetalning och då får en ränta på 30 procent eller mer. I dessa fall kan krediten bli väldigt kostsam. Enligt Konsumentverkets undersökning från 2020 omvandlades så många som 155 000 fakturor till delbetalning på en enda månad. Därför behöver lagstiftningen ändras så att även dessa krediter omfattas av lagen om högkostnadskrediter. Det behöver också utredas om gränsen ska sänkas för när en kredit räknas som en högkostnadskredit. 30 procent är en ganska hög ränta.

Sverigedemokraternas kraftfulla åtgärdspaket innehåller också förslag om en beloppsbegränsning för hur stora högkostnadskrediter en person kan inneha totalt i förhållande till sin inkomst. Om låntagaren redan har stora krediter med hög ränta är det rimligt att de betalas av innan man får möjlighet att ta fler högkostnadskrediter. Det skulle innebära en kraftfull broms.

Jag vill fråga statsrådet hur hon ser på ett sådant förslag och om hon är beredd att se över lagstiftningen så att konsumenterna kan få mer rimliga räntor på sina krediter och lån.

Fru talman! Jag välkomnar alla förslag på hur vi kan ta ytterligare steg framåt när det gäller att begränsa den överskuldsättning vi ser. Den drabbar inte minst unga, men också människor med låga inkomster löper ökad risk att hamna i en väldigt svår ekonomisk situation. Och det finns aktörer på marknaden som drar nytta av det. Det har jag inte mycket till övers för.

I politiken är det alltid viktigt att överväga alla förslag som inkommer. Jag vill därför tacka för dem.

Även till exempel delbetalningar är något att hålla ögonen på i det nya förslaget från EU-kommissionen när det gäller konsumentkrediter. Där ska Sverige förstås ha en aktiv roll i att se hur vi kan stärka konsumentperspektivet och vad det finns för delar i det direktivet som, när det väl kommer på plats, kan underlätta människors vardag framöver. Det är också en viktig fråga att ha med sig.

Lagen om högkostnadskrediter infördes 2018. Det är inte så länge sedan. Som fallet är med all ny lagstiftning tycker jag att det är rimligt att alltid överväga om det finns saker som man behöver skruva ytterligare på och om det finns hål som man vill täppa till. Det är mina ingångar i fråga om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skuldregister är en fråga som lyfts upp av flera aktörer. Finansinspektionen lyfter också upp det i sin konsumentskyddsrapport. Det är ett förslag som finns i Regeringskansliet. Jag har förståelse för de synpunkter som finns om vilket värde det skulle kunna finnas i att införa ett sådant register. Jag tänker att det är ingenting som kommer att lösa problemen på kort sikt, eftersom det skulle behöva utredas. Man behöver titta på hur det kan göras. Hur inför man ett skuldregister? Det kan också finnas andra länder där det här finns på plats. Vad kan vi i så fall lära av dem? Vi måste också titta på vissa integritetsaspekter som jag tror kan vara viktiga när det gäller de frågorna.

När frågan har diskuterats har jag varit väldigt tydlig med att de aktörer som verkar på finansmarknaden inte kan gömma sig bakom att vi inte har ett skuldregister i Sverige. De har ett oerhört stort ansvar för att också göra kreditprövningar. Bara en enkel kreditupplysning kan faktiskt i några fall leda till att människor inte drabbas av en väldigt svår situation om de blir överskuldsatta. Det är mitt tydliga medskick och besked till dem som verkar på marknaderna.

Jag vill också tacka för att frågan lyfts upp.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret och för att vi kan ha den här debatten! Det är som sagt bra att vi har samma problembild.

Tyvärr anser jag att Åsa Lindhagen och hennes regering saknar förslag på lösningar som gör skillnad på riktigt. Man har förvisso gjort några försök att ordna upp situationen. De har varit mer eller mindre lyckade. Men sanningen är att regeringen har misslyckats även på det här området.

Fru talman! Sammanfattningsvis kan jag konstatera att även om regeringen med ord säger att man agerar för att minska överskuldsättningen måste det också synas i handling. Fler åtgärder måste till för att bromsa utvecklingen.

Därför väljer Sverigedemokraterna nu att lansera ett kraftfullt åtgärdsprogram för att motverka den privata överskuldsättningen. Vi lägger fram 20 punkter på riksdagens bord. Det är förslag för förbättrad kreditprövning, fler begränsningar för högkostnadskrediter, skärpta regler för marknadsföring av och reklam för lån och krediter bland mycket annat. Dessa åtgärder är nödvändiga för att vända trenden.

Jag hoppas att vi kan fortsätta att diskutera lösningar på detta allvarliga problem och att alla fina ord och löften som uttalas i kammaren också leder till handling.

Fru talman! Jag välkomnar som sagt debatten om de här viktiga frågorna.

Regeringen har gjort en rad olika saker. Det gäller bland annat lagen om att kreditalternativ inte får vara förvalt. Vi har infört ett ränte- och kostnadstak. Och vi har en ny skuldsaneringslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu, 2021, tittar Finansinspektionen också noga på hur kreditgivare genomför kreditprövningar och om de lever upp till god kreditgivningssed. De reviderar också sina allmänna råd för god kreditgivning. Det är oerhört viktigt för att aktörerna på finansmarknaden ska känna att vi håller ögonen på frågan, och de har ett ansvar för att göra det de kan för att inte försätta människor i en svår situation.

En rad åtgärder har vidtagits. Jag välkomnar också förslag på hur man kan utveckla de redan genomförda åtgärderna och alla förslag som handlar om att ta steg framåt för att människor, inte minst unga och människor som redan har det tufft ekonomiskt, inte ska drabbas av att aktörer på finansmarknaderna är mer intresserade av att tjäna pengar än att undvika risken att människor får det väldigt tufft ekonomiskt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.