Överprövning av åtgärdsprogrammen

Svar på interpellationer

Fru talman! Gunilla Nordgren har frågat mig om regeringen avser att göra en överprövning av de föreslagna åtgärdsprogrammen och om jag är beredd att skjuta på besluten ett år så som Västerhavets vattendelegation har hemställt om.

Regeringen fattade den 19 november beslut om att regeringen avser att pröva förslagen till åtgärdsprogram för perioden 2016-2021.

Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt gjorde den 11 november 2015 en hemställan om att bland annat få flytta fram datumet för att fastställa åtgärdsprogrammen för 2016-2021 med ett år. I regeringens beslut tydliggörs att denna hemställan aktualiseras först om regeringens prövning leder till att vattenmyndigheterna ska fastställa åtgärdsprogrammen.

Enligt miljöbalken ska åtgärdsprogrammen fastställas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringens beslut innebär att regeringen har tagit ställning till prövningen av vilka åtgärdsprogram som ska gälla för perioden 2016-2021. Det betyder att så länge som regeringens prövning pågår ligger uppgiften att pröva åtgärdsprogrammen inte på vattenmyndigheterna. Regeringens beslut innebär alltså ett avsteg från det som regeringen föreskrivit om i förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vattenmyndigheterna kan alltså lugnt avvakta regeringens kommande beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens prövning kan komma att leda till att regeringen fastställer ett eller flera av åtgärdsprogrammen eller delar av programmen eller beslutar att någon myndighet ska göra det.

Jag har förstått att det hos vattenmyndigheterna har pågått ett arbete med att ta fram ett nytt beslutsunderlag. Det underlaget har getts in till Regeringskansliet. Ytterligare kompletteringar kan dock komma att krävas. Vattenmyndigheternas fortsatta arbete är viktigt för den prövning som regeringen nu ska göra.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det som statsrådet säger är riktigt: Samtidigt som jag lämnade in den här interpellationen hade regeringen möte kl. 9 på morgonen. Men det är ändå bra, för då får vi en möjlighet att debattera frågan här.

Att regeringen dröjde så länge med att fatta beslutet att göra en överprövning skapade en stor oro. Som statsrådet sa hemställde en av vattendelegationerna hos regeringen om att få skjuta på beslutet.

Den 5 augusti fick jag svar från statsrådet på en skriftlig fråga. I svaret stod det att regeringen beredde ärendet. Men inte förrän den 19 november kom beslutet. Det är lite onödigt långt.

Såväl myndigheter, till exempel Jordbruksverket, som ett stort antal kommuner har begärt en överprövning. Åsa Romson har i flera debatter här i kammaren sagt att det ska finnas beslut i höst och att regeringen ska återkomma efter sommaren. Den 19 november är i och för sig efter sommaren, men ganska långt efter.

I juni månad skickade Miljö- och energidepartementet ut en remiss till kommunerna med flera med sitt ändrade yttrande och frågan om man kvarstod vid sina yrkanden om en överprövning. Remissen kom den 10 juni, och den 8 juli skulle svaren vara inne.

Åtgärdsprogrammen är väldigt omfattande, och det krävs att en avvägning görs mellan olika samhällsintressen vad avser kostnader, effekter, konsekvenser och inte minst finansiering.

Vårt jordbruk är hårt konkurrensutsatt. Om vi i Sverige antar regler som ytterligare försvårar för jordbruket har vi snart inget jordbruk kvar. Det är viktigt att svenska lantbrukare inte tvingas till fördyrande åtgärder mer än våra grannländer, för då tappar vi ytterligare konkurrenskraft.

När vi i miljö- och jordbruksutskottet träffade de fem vattendelegationerna ställde jag en fråga om hur mycket kontakt man hade med andra länder i arbetet med att implementera de här reglerna. Det visade sig av svaren att det inte var mycket kontakt man hade haft. Det hade varit lite kontakt med Finland uppe i Västerhavet, men inte särskilt mycket annars.

Danmark beslutade nyligen att skjuta fram beslutet till första halvåret 2016. De antog också ett antal lättnader för skyddszoner med mera.

"Ytterligare kompletteringar kan dock komma att krävas", säger Åsa Romson i sitt svar. Ska jag tolka det som att statsrådet är beredd att skjuta på beslutet? Det var den andra av de två frågorna i min interpellation, och den första är redan besvarad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har inte bara i svar på skriftliga frågor från riksdagsledamoten Gunilla Nordgren utan också i ett flertal interpellationsdebatter gjort tydligt att i och med att överprövning begärdes för regeringen kommer regeringen också att titta på frågan. Regeringen bereder ärendet. Sedan var det väl lite olika meningar mellan myndigheter och Regeringskansliet om huruvida det behövdes ett formellt beslut om att regeringen ska pröva ärendet eller om det var uppenbart redan av det att vi bereder de ärenden som hänger med att detta har överklagats och lämnats över till regeringen.

Men jag är glad att myndigheterna och Regeringskansliet nu är överens om att det här ligger på regeringens bord och att regeringens prövning är möjlig i de breda delarna när det gäller både helheten och delarna och när det gäller att helheten eller delar kan komma att föras tillbaka.

Det beslutsunderlag som har processats under lång tid har också förändrats så att det inte är de ursprungliga förslagen till åtgärdsprogram för vatten som nu är på bordet utan processade förslag som har tagit många steg framåt, inte minst i dialogen och kontakterna mellan parterna, vilket jag uppskattar och vilket också varit regeringens intention i detta ärende. Vi ser ju att ett starkt vattenarbete är väsentligt för samhället i stort men också för jordbrukarna. Det är den kvalitet vi har på vattnet i Sverige som bestämmer vilken produktionskvalitet vi kan ha på livsmedel och vilket livskraftigt jordbruk vi kan ha i framtiden. Det här är i stora delar ett gemensamt ansvar och ett gemensamt arbete. Här måste vi också hitta gemensamma lösningar.

Självklart är det viktigt att konkurrensförutsättningarna är lika, precis som riksdagsledamoten Nordgren påpekar. Åtgärdsprogrammen är en EU-gemensam politik som styrs inom de gemensamma ramverken. Det är oerhört viktigt att vi är tydliga med att det här är ett arbete som sker i alla länder. Ett gott vattenarbete i Sverige och ett gott vattenarbete i våra grannländer är förutsättningar för varandra. I de delarna tror jag att vi är överens.

Jag kan tyvärr inte i dag säga när regeringens beslut kommer i sak. Det beslut från den 19 november som jag redogjorde för är bara ett beslut i form. Men när beslut kommer i sak är jag angelägen om att det är så välberett att det fungerar för hela det svenska samhället, inklusive jordbrukarna, och att vi får en process framåt i vattenarbetet som verkligen betonar den vattenkvalitet som jag vet att alla svenskar vill att vi ska ha, samtidigt som vi vet att vi måste hitta lösningar för olika branscher, kanske också vid olika tider.

Fru talman! Ja, det har varit olika slags samverkan och remisser. I södra Skåne, i södra distriktet, hade man ett sådant här samtal för bara några veckor sedan. Då sa man: Nej, det är vi som fattar beslut, och det ska inte vara någon överprövning. Det har jag själv hört från personer som var där. Då blir man lite förvånad.

Jag håller helt med om att vatten är vårt viktigaste livsmedel. Det är jätteviktigt. Men det är också viktigt att man gör detta i takt med att jordbrukarna klarar av det. Tillsyn för kommunerna kostar en himlans massa pengar. Detta är alltså inte lätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi släpper ut saker och ting i samma hav. Det finns ingenting som är så globalt som miljö. Antingen utsläppen i Östersjön kommer från Polen eller från Simrishamn är det ett och samma hav. Vi får inte slå undan benen för våra lantbrukare, för då blir det definitivt inte bra.

Jag har också förstått att beslutsunderlagen nu är ganska ordentligt omarbetade och att bland annat de 80 000 hektaren anpassade skyddszoner har blivit ungefär en tredjedel. Då kan man ställa sig frågan - och den har också ställts, åtminstone i min landsända: Är man då beredd att göra en ny remissrunda? Det har ju bara varit några möten men ingen ny remissrunda. Då kanske man skulle få in fler kloka synpunkter.

Detta ärende är så pass viktigt att det ska vara väldigt väl berett när regeringen väl fattar beslut.

Fru talman! Jag håller med om ledamotens betoning av att miljö verkligen är en global fråga och att internationellt samarbete i miljö- och klimatfrågor därför är väldigt viktigt. Vi släpper ut samma ämnen i samma hav, och därför måste miljöarbetet ske gemensamt. Samtidigt är aktörer som jordbrukssektorn, friluftssektorn, skogsbruket och stadsbyggnaden väldigt viktiga delar i ett brett och starkt vattenarbete.

Jag tar med mig synpunkterna om att överväga remissrundor och liknande. Det gäller naturligtvis också att inte i onödan stoppa upp, för det finns en stor längtan efter att komma till ett beslut så att vi kan ta oss an uppgiften och börja arbeta med åtgärdsprogrammet. Men självklart ska ärenden vara ordentligt beredda när man tar upp dem till beslut.

Jag tar med mig synpunkterna så får vi se.

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Detta är så pass viktiga saker att det ska vara väl berett. Det är vi överens om.

Sedan hör man en del om vilka effekter olika åtgärder har. Det är man inte alltid riktigt överens om. Då är det viktigt att man gör en konsekvensanalys så att lantbruket kanske blir mindre skeptiskt. Det blir också kostnader för kommunerna där det inte riktigt finns en finansiering. Man talar om landsbygdsprogrammet, men det finns inte pengar i landsbygdsprogrammet.

Eftersom detta är så stora och dyra saker är det bättre att vänta ett halvår eller ett år och få det ordentligt belyst. Till exempel från Jordbruksverkets sida är man i sitt svar väldigt tydlig med att man vill ha konsekvensanalyser.

Det vore väldigt bra om man kunde göra en remissrunda till så att det blir bra i slutändan.

Fru talman! Jag får tacka för debatten i denna angelägna fråga. Intresset från utskottet och ledamöterna är väldigt viktigt i detta. Jag tror att när det gäller de processuella frågorna, hur vi i framtiden kan processa vattenåtgärdsprogram, vilket vi kommer att behöva göra fler gånger - det är cykler om sex år - får vi se om det finns lärdomar att dra. Det finns också frågor som jag inte tror att vi kan lösa i en handvändning utan som vi måste bygga över tid, till exempel när det gäller ansvarsfördelning och finansieringsmodeller för större åtaganden. Det är en fråga som vi kommer att behöva borra lite mer i. Men jag är också angelägen om att regeringen kan lösa de knutar som har funnits mellan myndigheterna så här långt. Det har varit krav på överprövning, och regeringen tänker göra en sådan så att arbetet sedan kan komma igång på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.