Överförskrivning och missbruk av narkotikaklassade läkemedel

Fru talman! Johan Hultberg har frågat mig om jag är beredd att se över möjligheten att låta apotekspersonal göra anonyma anmälningar till IVO och om jag är beredd att låta utreda om apotek och apotekspersonal ska ges rätt att neka uttag vid misstänkt överförskrivning.

Vidare frågar Johan Hultberg vilka åtgärder avseende narkotikaklassade läkemedel som kommer att återfinnas i regeringens förslag till förnyad ANDTS-strategi och slutligen vilka andra åtgärder jag är beredd att vidta i syfte att minska problemet med missbruk och beroende av narkotikaklassade läkemedel.

Johan Hultberg lyfter fram flera viktiga frågor. Det gör mig glad att Johan Hultberg är engagerad i frågan om narkotikaklassade läkemedel. Frågan förtjänar att uppmärksammas.

Regeringens ambition är att överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel inte ska förekomma. Förskrivna narkotikaklassade läkemedel ska inte heller leda till missbruk eller missbrukas.

För att motverka överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel har apotekspersonal anmälningsskyldighet. Apotekspersonalens anmälningsskyldighet innebär att de har skyldighet att anmäla om de befarar att en legitimerad yrkesutövares förskrivning av narkotiska läkemedel står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Apotekspersonalen har redan i dag möjlighet till anonyma anmälningar till IVO. Regeringen har även, inom ramen för omställningen till en god och nära vård, beslutat om att införa fast läkarkontakt. En fast läkarkontakt med god patientkännedom är en åtgärd som ska minska överförskrivningen av narkotikaklassade läkemedel.

Nästa år införs den nationella läkemedelslistan. Den ska förhindra överförskrivningar och möjliggöra att patientens läkemedelsbehandling följs upp på ett bättre sätt och att felaktiga kombinationer av läkemedel och missbruk undviks.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därutöver har E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen haft i uppdrag från regeringen att digitalisera och automatisera kontrollen av individuella förskrivarbehörigheter. Apotekspersonalens arbete med att kontrollera inskränkningar i förskrivningsrätten kommer därmed att underlättats.

Jag vill avvakta effekterna av dessa insatser innan jag är beredd att utreda om apotek och apotekspersonal ska ges rätt att neka uttag vid misstänkt överförskrivning.

Regeringen har gett Läkemedelsverket och Socialstyrelsen i uppdrag att öka kunskapen om användningen av lugnande medel och sömnmedel i Sverige. Uppdraget ska redovisas i mars 2021, och redovisningen kommer att vara viktig för regeringens fortsatta arbete inom området.

Regeringen överväger att inkludera narkotikaklassade läkemedel i kommande ANDTS-strategi, som nu bereds i Regeringskansliet och som kommer att lämnas till riksdagen i början av 2021.

Regeringen är medveten om problemet med missbruk och beroende av narkotikaklassade läkemedel. Regeringen har nyligen tillsatt en särskild utredare för att se över hur insatser för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd kan ske mer samordnat. Syftet med uppdraget är att skapa bättre förutsättningar för dessa människor. Det omfattar såväl medicinska som farmakologiska, psykiatriska och sociala insatser.

Fru talman! Tack, socialministern, för svaret på min interpellation!

Det är en interpellation som jag ställer, liksom nästa interpellation som vi ska debattera senare, rätt mycket mot bakgrund av att personer som är i ett allvarligt beroende och lider av en beroendesjukdom är en grupp patienter som är väldigt marginaliserad i vårt samhälle. Den gruppen riskerar att bli ännu mer marginaliserad nu under en pandemi då i det närmaste allt fokus riktas mot den stora utmaning som hela vårt samhälle står inför, inte minst vår hälso- och sjukvård.

I Sverige, som jag skriver i min interpellation, har vi i grunden en väldigt bra kontroll över förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel. Vi har duktiga läkare som i regel tar gott ansvar för förskrivningen, följer upp sina patienter och är restriktiva med användningen av förskrivningsblocket - om än ett elektroniskt sådant numera.

Men vi har också problem med att en del läkare överförskriver och att man inte har koll på vad andra läkare förskriver. Vi ser också att anmälningarna till IVO och HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ökar när det gäller just överförskrivning och felaktig läkemedelsbehandling. Därför tycker jag att det är viktigt att vi ser tecknen på att vi också i Sverige har ett begynnande problem och att vi tar dem på stort allvar.

Jag välkomnar verkligen det som ministern nämner i slutet av sitt svar om att man från regeringens sida tittar på möjligheten att inkludera också narkotikaklassade läkemedel inom ramen för ANDTS-strategin. Det tror jag vore mycket bra. Jag kan nog skriva under på, fru talman, från Moderaternas sida att vi skulle ge stöd till något sådant om regeringen väljer att gå vidare med det. Det är närmast en uppmaning.

Jag tror också att vi behöver titta på om det går att göra mer för att komma till rätta med de problem som ändå finns på området. Jag lyfter fram några idéer här. Jag har på intet sätt, fru talman, alla svar, utan detta är mer just för att rikta ljuset på en problematik som jag tycker att vi ska ta på stort allvar i Sverige. Vi ser globalt hur just felaktig förskrivning, överförskrivning och lättvindig förskrivning av de här läkemedlen många gånger leder till väldigt allvarligt missbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser till exempel, fru talman, en opioidkris i USA som är fruktansvärd och där just en alldeles för lättvindig förskrivning av väldigt starka smärtstillande läkemedel många gånger är orsaken och bakgrunden.

Jag är också väldigt hoppfull om den utredning som socialministern refererar till, alltså Anders Printz utredning om samsjuklighet. Den har ju tillkommit mycket tack vare att vi i riksdagen helt enigt ställde oss bakom ett tillkännagivande där det krävdes att man skulle titta på hur vi bättre kan rikta in oss på de personer som lider av samsjuklighet, alltså både en missbrukssjukdom och en annan psykiatrisk sjukdom. Jag är väldigt hoppfull om att den utredningen ska komma med bra förslag.

Jag hoppas också att ministern kan beskriva lite mer konkret vad hon ser framför sig att man i till exempel ANDTS-strategin skulle kunna göra för att ta sig an det här problemet.

Sedan är det kanske snarast en passning till ansvarig myndighet att titta på möjligheten i praktiken att göra anonyma anmälningar från apotekens sida. Den pappersblankett som man ska fylla i om man anmäler en läkare för överförskrivning ska undertecknas på sista raden. I den elektroniska dito ska man fylla i kontaktuppgifter till apoteket. Är det en liten ort kanske man är ensam apotekare där, och då är det ganska självklart vem som har gjort anmälan. Men det här är väl som sagt närmast en passning till ansvarig myndighet.

Fru talman! Tack igen, Johan Hultberg, för frågan och för att vi talar om mycket av det som händer i skuggan av pandemin! För så är det ju. Problem som vi redan har riskerar att växa oavsett vilka de är. Det kan också innebära att lösningar dröjer när fokus ska läggas på att bekämpa covid-19-pandemin.

När det gäller själva läkemedelslistan är det exempel på någonting som har kommit att dra ut lite mer på tiden av just det skälet. Det finns förstås många delar, och jag ser fram emot återrapporteringarna från myndigheterna, men det är klart att en fast läkarkontakt och själva läkemedelslistan är väldigt centrala delar för att man ska kunna ha ett samlat grepp om vad faktiskt skrivs ut.

Som enskild läkare kan man ju tycka att man fattar ett välgrundat beslut om att skriva ut till och med ett narkotikaklassat läkemedel. Även om man ska vara väldigt restriktiv med det kan det ju vara så att en person verkligen under en längre tid kan lyckas hoppa runt mellan läkare. Det är det systemet vi tyvärr ser i dag.

Har man en nationell läkemedelslista där det blir möjligt för läkarna att se vilka läkemedel som patienten redan har fått utskrivna underlättar det förstås i bedömningen av vilken behandling personen behöver. Men det gör också att ingen kan fråntas ansvaret när det gäller att förväntas veta vad patienten redan har fått förskrivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att vår diskussion inte bara ska handla om att det är vården som överförskriver narkotikaklassade läkemedel vill jag säga att den kartläggning som Socialstyrelsen tidigare har gjort visar att en mycket stor del av de läkemedel som missbrukas har forslats in illegalt till Sverige. Vi har alltså förstås ett arbete att bedriva när det gäller tull och polis och allt annat som behövs för att stoppa de illegala narkotikapreparat som kommer in i Sverige på det sättet.

Ett av de första mötena jag hade när jag blev socialminister i februari 2019 var med Sannes mamma och många andra anhöriga till barn och syskon som just led av en samsjuklighet. Vad som är det ena och vad som är det andra, vad som är ett missbruk av narkotika och vad som är en psykisk sjukdom och att man försöker lindra den egna ångesten - vad kommer först? Detta med samsjuklighet har jag verkligen tagit till mig. Jag tycker att det är förfärligt att se att vi har kunskapen men inte alltid förmågan att se de olika tillstånden parallellt, utan man får på något sätt välja vilken av diagnoserna eller tillstånden som ska behandlas.

Jag är glad att vi har en sådan samsyn i frågan. När Anders Printz kommer tillbaka med sin utredning hoppas jag alltså förstås att han har kunnat hitta förslag som vi kan gå vidare med och att vi kommer att kunna göra det ganska skyndsamt. Det här är grupper som inte kan vänta, oaktat en pandemi.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att den nationella läkemedelslistan är helt central i det här arbetet. Det är en av många anledningar till att Moderaterna har varit lite pådrivande och en nagel i ögat när det gäller att försöka införa den så snart som möjligt. Det är naturligtvis förståeligt att arbetet behövde skjutas något på framtiden på grund av pandemin. Våra 21 regioner har minst sagt mycket annat att ägna sin tid och uppmärksamhet åt just nu.

Jag hoppas verkligen att det kommer att ge resultat. Jag tror att det kommer att minska problemet med att patienter shoppar runt, vilket vi tyvärr ser i dag. I en undersökning från Läkemedelsverket - den har väl några år på nacken - där man tittade på receptuttag kunde man se att 800 personer på en och samma dag hade hämtat ut läkemedel mer än en gång. Det finns alltså ett problem med att patienter utnyttjar faktumet att våra sekretessystem inte ger den behandlande läkaren kunskap om att Persson tidigare samma dag kanske har varit hos kollegan på vårdcentralen två kvarter bort.

Det är också viktigt att regeringen tittar på möjligheten att ge apoteken ytterligare redskap. Jag har respekt för att man kanske vill invänta införandet och effekten av den nationella läkemedelslistan. Men man ska inte utesluta möjligheten att till exempel ge apotekspersonal möjlighet att i vissa synnerligen speciella fall neka uttag av vissa läkemedel, om det är alldeles uppenbart att det är en förskrivning och ett uttag som inte är rimligt och som inte står i överenstämmelse med praxis och den behandling en patient bör få.

Fru talman! IVO har också en helt central roll i detta. Det var Alliansen som införde den tillsynsmyndigheten. Det var bra och välkommet. Men myndigheten behöver utvecklas. Dess tillsyn behöver bli bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kom en rapport förra året från Riksrevisionen, där man också pekade på att IVO och inte minst regeringens styrning av IVO behöver bli bättre. Regeringen behöver ge myndigheten bättre förutsättningar för att uppfylla sitt uppdrag. Regeringen har bland annat gett myndigheten alldeles för mycket tillfälliga medel. Det gör det svårt för IVO att bygga upp en långsiktig tillsynsverksamhet och att få kontinuitet i sitt arbete.

Det här är en passning till socialministern om att ge IVO, som är den centrala spelaren vad gäller tillsynen, bättre förutsättningar för att utöva sin tillsyn.

Fru talman! Jag och Johan Hultberg är överens om mycket på området, vilket är positivt. Det här är något som vi måste agera samfällt mot som samhälle.

I mitt första inlägg talade jag lite om att den nationella läkemedelslistan nu är lite försenad på grund av pandemin. Men det är också ett omfattande register, eller vad det ska kallas, som man kommer att ha enormt stor nytta av. När man sätter igång med den är det viktigt att verkligen få med alla data, så att man inte börjar agera som att en nationell läkemedelslista finns trots att allt inte finns med. Nu när datumet är något framflyttat hoppas jag därför och utgår från att vi kommer att se en effekt av det.

Låt mig också säga något ytterligare om fast läkarkontakt. Om man går till samma läkare och inte bara kan byta uppstår det förstås redan där en spärr för den som hela tiden byter läkarkontakt. Det tror jag också kommer att bidra på ett positivt sätt.

Det är stora och viktiga beslut. Men det är också en omfattande fråga; det är svårt att säga att det hänger på enbart någon utredning eller någons uppföljning. Det här är ett av de stora systemen som behöver komma på plats.

I väntan på det behöver IVO självklart ha rätt muskler. Apoteken behöver också känna att de kan anmäla. De har en anmälningsskyldighet i grunden, som det är viktigt att de använder. Men jag tar med mig, också från det tidigare inlägget, det som Johan Hultberg sa om möjligheten för apotekspersonal att kunna anmäla anonymt. Jag tror att det är en viktig del.

Jag ser också fram emot Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens rapport, som kommer i slutet av mars, för vidare diskussion.

Fru talman! Ja, det är bra när det finns frågor där vi är överens. Då skapas förutsättningar för att vi långsiktigt, även efter valet när alliansregeringen förhoppningsvis tillträder, kan bedriva ett bra arbete med de här frågorna. Grunden är att vi ska ha en bra hälso- och sjukvård som fångar upp alla patienter på ett bra sätt och som säkerställer att patienter inte faller mellan stolarna, som i det fruktansvärt tragiska fallet med Sanne i SVT:s Uppdrag granskning.

Vi är många som ser fram emot Anders Printzs utredning. Den kommer förhoppningsvis att komma med viktiga pusselbitar för att skapa en vård som säkerställer att patienter verkligen får ett samlat omhändertagande och inte bollas mellan psykiatri, kommunens socialtjänst eller andra vårdinsatser. Det är grundläggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

IVO behöver stärkas. Det är också viktigt att införandet av den nationella läkemedelslistan går så skyndsamt och bra det bara går. Men Socialdepartementet måste samtidigt titta på ytterligare åtgärder för att hantera problematiken.

Jag ger socialministern en chans att också bli lite mer konkret om vad regeringen ser framför sig att ANDTS-strategin skulle kunna inkludera på området. Det är riktigt att en stor del av problemet med missbruk av narkotikaklassade läkemedel handlar om en konsumtion av läkemedel som har importerats till Sverige illegalt. Men många gånger har beroendet trots allt börjat med att man har fått ett recept. Man har kanske haft en skada som man har fått behandling för men inte tillräcklig uppföljning. Hälso och sjukvården behöver säkerställa att varje patient får en ordentlig uppföljning av sin förskrivning och andra insatser så att man förhoppningsvis kan avsluta en läkemedelsbehandling.

Fru talman! Jag har inte för avsikt att i den här interpellationsdebatten - och faktiskt inte heller i nästa, Johan Hultberg! - gå igenom ANDTS-strategin. Vi arbetar med den. Jag vet att socialutskottet fick en översiktlig bild av strategin. Vi får återkomma när vi har satt punkt i den.

Jag vill dock understryka att när det kommer till samsjuklighet - vi breddade debatten och diskussionen till det - händer det ibland, till och med inom ramen för samma huvudman, att den ena handen inte riktigt vet vad den andra gör. Det är alltså inte ett arbete som Sveriges riksdag kommer att kunna lösa genom att säga att det handlar om en huvudman. Jag tror att det finns saker som vi kan göra för att underlätta det arbetet. Men det är otroligt viktigt att man ser individerna med de sammansatta problem de många gånger har.

Jag upprepar gärna att fastläkarreformen och den nationella läkemedelslistan kommer att vara otroligt avgörande. I väntan på det behöver vi naturligtvis göra flera andra, mindre saker. Men jag tror att de delarna är nödvändiga att få på plats.

Jag avslutar debatten med att återigen säga att det finns en överförskrivning i vården men att merparten av det narkotikaklassade läkemedel som missbrukas kommer utifrån. Det är alltså inte en fråga som jag tycker att vården ensam eller kanske huvudsakligen ska känna ansvaret för. Det är också i stor utsträckning en fråga för tull och polis.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.