Otillförlitliga språkanalyser

Herr talman! Christina Höj Larsen har frågat mig när i tid jag bedömer att utredningarna för att granska Sprakab samt systemet med språkanalyser i dess helhet är klara. Vidare har hon frågat om jag har någon uppfattning om hur kvalitet och kompetens ska säkerställas vid upphandling av språktjänster utanför Migrationsverket. Slutligen har jag fått frågan vilka åtgärder jag tänker vidta för att de individer som nu är utvisningshotade på grund av Sprakabs analyser inte ska utvisas innan de två utredningarna som är tillsatta för att granska Sprakab och systemet med språkanalyser är klara.

Jag vill börja med att klargöra att regeringen inte, så som nämns i interpellationen, har tillsatt några utredningar om språkanalyser. Däremot har Migrationsverket tagit initiativ till att granska tio språkanalyser. De översändes till den nederländska migrationsmyndigheten för omanalys under hösten 2014. Svaren från dessa omanalyser granskas nu av Migrationsverket. Härutöver har Migrationsverket anlitat en extern utredare som granskar användningen av språkanalyser inom verket samt hur språkanalysföretag arbetar. Uppdraget ska redovisas i maj 2015 och kommer då även att inkludera resultatet från den nederländska omanalysen.

Migrationsverket är som alla myndigheter bundet av lagen om offentlig upphandling, och enligt gällande bestämmelser har Migrationsverket upphandlat språkanalystjänster framför allt av företaget Sprakab. Migrationsverket ställer i upphandlingen höga krav på leverantören. Det görs löpande uppföljning och utvärdering när det gäller de tjänster som företaget levererar. Verket granskar också regelbundet att handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket använder språkanalyser på ett korrekt sätt. Även språkanalysföretagen har förstås ansvar för sina medarbetare och kvaliteten i arbetet. Migrationsverket har rätt att under avtalstiden låta utföra kvalitetsrevisioner. Sådana kvalitetsgranskningar har genomförts när det gäller somaliska språkanalyser från Sprakab.

Jag vill understryka att jag inte får ingripa i eller påverka ansvariga myndigheter eller domstolar när det gäller handläggningen av enskilda ärenden. Jag har också högt förtroende för den svenska asylprocessen. Den som söker asyl i Sverige får sitt skyddsbehov prövat i enlighet med utlänningslagen. Att en asylsökandes identitet klargörs är avgörande för att Migrationsverket ska kunna göra en bedömning av skyddsbehovet. Den asylsökande har bevisbördan och ska göra sitt behov av skydd sannolikt. Kostnadsfritt juridiskt biträde tillhandahålls genom hela processen. Principen om fri bevisprövning gäller i svensk rätt, och det nuvarande regelverket ger goda förutsättningar för en rättssäker prövning och svarar mot höga krav på rättssäkerhet. Språkanalyser är ett komplement till hela den utredning som görs kring en persons asylskäl, identitet och medborgarskap. Språkanalyser utgör aldrig ensamt underlag för beslut. Det är viktigt att prövningen i ett asylärende, inklusive språkanalyser, håller hög kvalitet för att rättssäkerheten ska upprätthållas.

Jag följer Migrationsverkets pågående arbete med kvalitetssäkring av språkanalyser med stort intresse.

Herr talman! Jag vill återigen tacka Morgan Johansson för svaret.

Sprakab har varit i mediernas sökljus ett flertal gånger, senast hösten 2014 i Uppdrag granskning. Där framkom det att Sprakab är det företag som Migrationsverket använder för att göra språkanalyser i samband med asylprövningar. Och i den granskning som Uppdrag granskning gjorde under hösten 2014 framkom det att analytiker som arbetar på Sprakab har uppgett falska meriter men ändå fortsatt som experter med lingvistiska utredningar.

Företagets intervjuande språkanalytiker är anonyma men påstås alltså besitta omfattande språkkunskaper och kännedom om de länder som de asylsökande anger som ursprung. Och om intervjuaren kan anses vara pålitlig och verkligen besitta de språkkunskaper som anges är en förtroendefråga i upphandlingen mellan Migrationsverket och företaget. Det är här som den centrala frågan i den här debatten ligger. Senare i debatten kommer vi att återkomma till de granskningar som har gjorts. Men centralt för den svenska rättssäkerheten är ändå frågan om transparens. Man ska kunna granska bevis. Man ska kunna värdera deras tyngd och vittnets kompetens. Det är helt centralt.

Huvudfrågan för dagen när det gäller Sprakabs analyser är därför om migrationsministern anser att man kan acceptera hemliga sakkunniga i svensk domstol. Det är de facto det som blir konsekvensen. Vi vet inte vem personen bakom numret och bokstäverna bakom analysen är. Vi har ingen aning om detta. Och det kan bli ganska ödesdigert när det gäller en del asylsökande. Den frågan vill jag ställa till Morgan Johansson.

Herr talman! Jag har anslutit mig till debatten eftersom vi har haft en interpellationsdebatt om den här frågan tidigare. Det är bra att Christina Höj Larsen har tagit upp den ytterligare en gång.

När det gäller språkanalyserna blir jag, trots att jag har följt detta en tid, inte klokare i fråga om vad som är sanning. Jag har pratat med Omar från Sundsvall. Det är ett fall som jag känner till. Han säger själv att han talar bajuni och är från Chula Island i Somalia. Vad jag har förstått skulle han i sådana fall få uppehållstillstånd. Men Sprakab hävdar att han talar swahili och är från Kenya. Migrationsverket säger då att han är från Kenya och vill utvisa honom dit. Kenya säger att de inte vill ta emot honom och att han inte är medborgare där. Det går alltså inte att utvisa honom dit.

Omar har pratat med olika experter. Personer i tv-programmet Uppdrag granskning hävdar också att flera av de här personerna pratar bajuni och inte swahili. Han kan förstås swahili eftersom många i Somalia har kontakter i Kenya. Omar säger själv att han tvingades av språktestaren att börja prata swahili, och det står oemotsagt. För att testa fallet ytterligare har han bett att få ut bandet. Men han får inte ut bandet; det sägs vara gallrat, det vill säga utsorterat och förstört.

Jag kan inte bajuni själv och kan inte bedöma eller svära på om han kommer därifrån eller inte. Det kan säkert inte ministern heller göra. Men det finns fortfarande en stor osäkerhet när det gäller de här testerna. Och det finns få företag som gör testerna. Det är olyckligt att upphandlingarna hamnar hos ett företag som, om jag inte minns fel, har 95 procent av alla språktester.

Ministern säger i svaret till Christina Höj Larsen att Migrationsverket har tagit initiativ till att granska tio språkanalyser, som har överlämnats till de nederländska migrationsmyndigheterna för omanalys. Det låter bra. Men på Migrationsverkets hemsida står det att det har gjorts en oberoende granskning av tre kritiska språkanalyser. Man kan bli lite förvirrad. Är det tre eller tio? Av vilken anledning skriver Migrationsverket på sin hemsida att det är tre medan ministern säger att det är tio? Det skulle jag vilja ha svar på.

Och vilken syn har ministern på språktesterna? Kan de göras ännu säkrare? Kan man ha flera kvalitetsgranskningar?

Herr talman! I grunden är det på det sättet att den som söker asyl i Sverige har bevisbördan och måste visa om man har skyddsbehov eller inte. Man måste också göra det troligt varifrån man kommer, via handlingar eller egen berättelse, så att det kan utredas. Det är förstås ganska viktig information när det ska prövas om det finns asylskäl eller inte.

Om man inte har passhandlingar eller andra dokument som styrker vem man är och varifrån man kommer finns det andra sätt att försöka styrka det. Ett av de sätten är just en språkanalys. Språkanalys erbjuds den som är asylsökande. På det sättet kan ens berättelse styrkas. Och i 60 procent av fallen bekräftas den historia man har, det vill säga att med hjälp av språkanalys blir slutsatsen att man verkligen kommer från det ställe som man säger att man kommer ifrån.

Om vi inte hade haft språkanalyser hade faktiskt färre fått stanna i Sverige. Färre hade fått asyl. Språkanalys hjälper 60 procent av de asylsökande att verifiera varifrån de verkligen kommer. Det tycker jag nog att vi ska ha i minnet innan vi avfärdar metoden helt. Om vi inte hade haft språkanalyser hade förmodligen färre kunnat styrka var de kommer ifrån.

Språkanalyserna måste dock göras med hög kvalitet. Det måste gå att lita på dem. Det har uppkommit frågetecken, framför allt efter fallet som togs upp i Uppdrag granskning i höstas. Migrationsverket vidtog då två åtgärder. En är omanalysen. Och det är tio fall som har tillsänts de nederländska myndigheterna eftersom Nederländerna har egna lingvister som tittar på sådant. Efter att ha fått tillbaka svaren har Migrationsverket tittat närmare på tre av fallen. Det kanske är de uppgifterna på hemsidan som Désirée Pethrus talar om.

Man tittade närmare på de tre fall som togs upp i tv-programmet Uppdrag granskning. Övriga har man tillsammans med dessa tre fall lämnat över till en särskild utredare som har utsetts, och det är Sten Heckscher. Han ska se över hela verksamheten, och han har ett ganska långtgående uppdrag från Migrationsverket. Han ska granska verkets användning av språkanalyser och vid behov lämna förslag till en annan metod. Han utvärderar Migrationsverkets kvalitetsarbete för att se hur det fungerar. Han inhämtar då förstås information från de två företagen Sprakab och Verified AB för att se hur de jobbar, och med ledning av detta ska han utvärdera kvaliteten i dessa företags verksamhet.

Utredaren ska särskilt se över Uppdrag gransknings uppgifter om en viss språkanalytikers arbete som var så graverande att det fanns väldigt stora frågetecken kring kvaliteten.

Det är en ganska omfattande utredning som Sten Heckscher ska göra. Jag ska inte redovisa den eftersom resultatet kommer i maj. Men jag vill bara säga att vi från regeringen är fast beslutna om att se till att kvaliteten i dessa analyser ska säkerställas.

Herr talman! Min poäng är ju att vi inte i några andra sammanhang skulle acceptera anonyma expertvittnen i svenska domstolar. Vi skulle inte acceptera att en person skriver ett läkarintyg när vi inte vet om personen är läkare, om personen över huvud taget finns eller vem den personen är. Det skulle aldrig få hända.

Jag ifrågasätter inte språkanalys som verktyg, utan jag ifrågasätter hur det grundläggande kravet på rättssäkerhet uppfylls. Vi måste kräva samma transparens och samma rättssäkerhet även för detta verktyg. Det är så min ingång är, inte att vi ska bort språkanalysen.

I fallet med Omar Aboubakar, som Désirée Pethrus nämnde, litade Migrationsverket mer på en språkanalys - som var genomförd av en helt okänd person på Sprakab vars meriter och kompetens vi inte känner till - än på två kända professorer som Omar hade fått underlag från. Det blir en mycket märklig situation där det blir svårt för Omar att kritisera det beviset som används till hans nackdel. Jag ifrågasätter rättssäkerheten och transparensen i detta. Jag tycker att det är orimligt att det ska få vara så på detta område när det inte är så på några andra områden.

Om man skulle behöva maska i dokument och anonymisera kan man göra det, men det kan man inte göra i domstolsprocessen. Man måste kunna värdera och väga tyngden i bevisen, och det kan man inte så länge dessa personer är anonyma.

Det är tio utredningar som har granskats av holländska lingvister och myndigheter, och det är tre av dessa som man har tittat närmare på. Holländska myndigheterna och Sprakab kommer fram till helt olika ursprungsländer. Det ger också anledning till en viss oro om man i tre av tio fall kommer fram till helt olika ursprungsländer. Därför är det otroligt viktigt att man går igenom vad detta egentligen betyder, vilka metoder, vilken kvalitet och transparens som kan krävas i den här typen av fall.

Herr talman! Jag ska inte föregripa den utredning som Sten Heckscher nu gör. Han kommer att gå på djupet och utvärdera den kvalitet som dessa företag levererar. Han ska också se över deras metoder.

Språkanalyser är bara en del av bevisföringen i domstol. Det tillämpas fri bevisprövning i den här processen, vilket innebär att om det finns uppgifter som stöder att man egentligen är från en annan ort och inte från den ort som Sprakab har kommit fram till får man föra fram dessa uppgifter i domstolen, och sedan får den göra en prövning. Så måste systemet se ut.

Det finns inte mycket mer att tillägga. Jag får invänta det betänkande som ska komma från utredaren i maj. Sedan får vi se hur regeringen och Migrationsverket ska gå vidare. Men vi är fast beslutna om att säkerställa kvaliteten i dessa utredningar.

För att man inte ska få fel totalbild av det svenska systemet ska man komma ihåg att vi är ett av de länder som har det allra mest rättssäkra systemet i hela världen. Vi brukar framhållas av UNHCR - på både global och europeisk nivå - som världsledande när det gäller rättssäkerhet vid asylprövningar. Det beror nog på att när vi ser frågetecken så tar vi tag i dem och försöker att göra någonting åt problemet. Det är detta som tillsättandet av utredaren ska tolkas som.

Herr talman! Visst är språkanalysen en del av asylprövningen. Om en person säger att han eller hon kommer från södra Somalia, och det inte finns några id-handlingar som är godkända i Sverige, då tar Migrationsverket till en språkanalys.

I ett av de tre fall som har granskats kom språkanalysen fram till att personen kom från Kenya eller Tanzania. Utvisningsbeslutet gällde just dessa två länder som utpekades i språkanalysen. Det hade man inte kommit fram till annars, så visst har språkanalysen betydelse. Allt annat är inte riktigt sant. I analysen kan man hitta en geografisk ort att antingen utvisa till eller som bekräftar den asylsökandes ursprung. Språkanalysen får alltså ganska stor tyngd.

Även om den svenska asylprocessen i mångt och mycket är rättssäker är det extra viktigt att ha samma krav på bevisen som i övrigt, när det har så stor betydelse för den asylsökande. Då återkommer jag till frågan om transparens: Kan migrationsministern verkligen acceptera att man i det här fallet har hemliga expertvittnen där vi inte känner till identiteten, kompetensen och syftet? Är det en rimlig ordning i svensk domstol? För mig är svaret nej, men jag vill väldigt gärna höra migrationsministerns svar på den frågan.

Herr talman! Det är klart att det får betydelse. Vad jag pekade på var att man får använda sig av vilket stöd som helst för att styrka sin historia. Sprakab kan vara en del när man kommer till domstol. Finns det andra lingvister eller analytiker som anser att historien är sann får man använda det materialet i domstolen. Det var det som jag pekade på.

Christina Höj Larsen frågade mig när ungefär i tid som arbetet är färdigt. Svaret är att resultatet av utredningen kommer i maj.

Sedan undrade hon om hur jag ville säkerställa kvalitet och kompetens. Den frågan har jag redan svarat på genom att säga att det ligger inom ramen för utredarens uppdrag. Det gäller också frågan om hur man ska bedöma transparensen. Jag utgår ifrån att utredaren särskilt tittar på detta. När vi har fått resultatet av utredningen får vi återkomma till diskussionen.

Överläggningen var härmed avslutad.