Oskuldsnormer och religiösa samfund

Fru talman! Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta åtgärder för att stoppa skattemedel till samfund och organisationer som upprätthåller och legitimerar oskuldsnormer och andra hedersnormer.

Låt mig först vara tydlig med att inga statliga medel ska gå till trossamfund eller andra organisationer som främjar hedersnormer. Här är vi helt överens.

Enligt dagens regelverk har Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, möjlighet att besluta att ett beviljat bidrag inte ska betalas ut, eller att ett redan utbetalt bidrag ska betalas tillbaka om det kan antas att bidraget har beviljats på grund av felaktiga uppgifter. Myndigheten ska också föra en fortlöpande dialog med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet. SST har i fallet som radioprogrammet Människor och tro handlade om inlett en granskning av det berörda samfundet.

Det är centralt att ett trossamfund som inte respekterar samhällets grundläggande värderingar, såsom alla människors lika värde, inklusive jämställdhet, och det demokratiska styrelseskicket, inte ska finansieras med allmänna medel. Regeringen tillsatte 2016 en utredning för att se över lagstiftningen om stöd till trossamfund. Utredningen fick bland annat till uppgift att utforma ett demokrativillkor för statens stöd till trossamfunden som är förenligt med regeringsformen, Europakonventionen, Europadomstolens praxis och övriga internationella åtaganden och som är så konkret att det möjliggör en uppföljning av stödet. Utredningen avslutades 2018, och betänkandet har remitterats. Ett arbete pågår nu inom Regeringskansliet med att ta fram en lagrådsremiss. Målsättningen är att en ny lagstiftning ska vara på plats under mandatperioden.

Det är därför för tidigt för mig att uttala mig om hur ett sådant kommande demokrativillkor kommer att formuleras. Däremot är det för mig självklart att demokrativillkoret tydliggörs så att trossamfund som främjar hedersnormer utesluts från att kunna få statligt stöd.

Fru talman! Jag tackar kulturminister Amanda Lind för svaret. Det är positivt att kulturministern håller med mig om att demokrativillkoret för stöd till trossamfund måste tydliggöras så att "trossamfund som främjar hedersnormer utesluts från att kunna få statligt stöd".

Utredningen om ett nytt demokrativillkor presenterades redan under förra mandatperioden, men ännu har regeringen inte skickat något lagförslag ut på lagrådsremiss. Jag hoppas verkligen att den kommer på plats den här mandatperioden.

I veckan kunde vi på nyheterna höra att regeringen vill tillsätta ytterligare en utredning kopplad till hantering av personuppgifter. I går, torsdag, skulle utredningen presenteras, men vi har inte sett något på Kulturdepartementets hemsida. När kommer den?

Det är naturligtvis bra att Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, har inlett en granskning av Mandeiska trossamfundet efter reportaget i Sveriges Radios Människor och tro. I ärlighetens namn har myndigheten aldrig lyckats följa de lagar som finns. Nu frågar man sig om myndigheten verkligen kommer att lyckas med sitt demokratiuppdrag, det vill säga att inte tilldela statliga och kommunala medel till religiösa samfund och föreningar som i princip upprätthåller hedersnormer och arbetar med demokratiomstörtande verksamhet.

Det är inte första gången vi diskuterar dessa frågor i kammaren. I det nätverk jag har deltagit i sedan 2008 har vi till exempel bjudit in före detta generaldirektören i SST och representanter för trossamfunden och diskuterat de obefintliga demokrativillkoren.

Man kan diskutera till exempel Saudiarabien, Turkiet och Iran. SST samverkar med organisationer och föreningar, till exempel Imam Ali Islamic Center i Järfälla tillsammans med Sveriges Muslimska Förbund. De stöds av den iranska regimens mördare; där sker hatpredikningar, och könsapartheid upprätthålls och annat som är fruktansvärt och inte hör till vår demokrati.

Det är diskussionerna mellan oss riksdagsledamöter som har bidragit till att Ulf Bjerelds utredning ligger hos regeringen och väntar på att läggas fram för riksdagen. Frågan är om en myndighet är lämplig att genomdriva de demokrativillkor som redan finns men som inte praktiseras. Ska en sådan myndighet behövas? Frågan har diskuterats. Behövs SST?

Fru talman! Först vill jag tacka Amineh Kakabaveh för att hon lyfter upp frågan i riksdagen. Det är en angelägen fråga.

Förutom att jobba med lagstiftning och att jobba med att stötta våra myndigheter behöver vi också i den offentliga debatten ta upp vilka värderingar som ska råda i vårt samhälle. Hedersrelaterat våld, förtryck och oskuldhetskontroller, som Amineh Kakabaveh tar upp här, är fullständigt oacceptabelt och olagligt. Det måste beivras på många sätt.

Låt mig börja med Demokrativillkorsutredningen. Det var en av de utredningar jag tog över stafettpinnen för när jag tillträdde som demokratiminister. För mig har det varit viktigt att vi måste få de förstärkta, förtydligade och långsiktiga demokrativillkoren på plats. Precis som Amineh Kakabaveh säger finns redan i dag demokrativillkor. Det finns redan i dag möjlighet för myndigheter, SST men också andra bidragsgivande myndigheter, att återkalla stöd om man finner att de har gått till organisationer som inte ska ha dem eftersom de inte delar samhällets grundläggande värderingar.

Förutom de utredningar som man tillsatt och som just nu är under beredning har regeringen genomfört ett antal andra stärkande åtgärder. Bland annat har vi förstärkt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Vi har skjutit till extra medel för att de ska kunna utveckla och skärpa sina kontroller och uppföljningar. Jag ser det som ett sätt att uppdaga missförhållanden men också stötta civilsamhället i att göra rätt och bedriva det utvecklingsarbetet.

Vad gäller utredningarna är det tre stycken som har pågått. De handlar om stöd till trossamfunden, om demokrativillkor för Allmänna arvsfonden och nu senast om demokrativillkor för bidrag till civilsamhället.

Sent i beredningen av den sistnämnda utredningen framkom det att vi behöver titta på frågan om sekretess och personuppgifter. I grunden handlar det om att det skärpta demokrativillkoret också ställer tydligare krav på företrädarna. Då hamnar man i ett läge då bidragsgivande organisationer och myndigheter kan komma att behöva hantera känsliga personuppgifter.

Jag tycker såklart att det är frustrerande att beredningen drar ut på tiden. Samtidigt är det viktigt när vi har lagstiftningen på plats att det går att tillämpa den på ett effektivt sätt.

Regeringen tillsatte denna utredning för två veckor sedan, så det är redan gjort. Nu kommer jag att se till att man jobbar så snabbt som möjligt så att vi kan lägga fram förslaget innan mandatperioden är slut, för det är viktigt. Sedan utesluter jag inte att vi kan komma att behöva göra fler åtgärder för att stötta våra myndigheter och de bidragsgivande organisationerna i den praktiska tillämpningen.

Med det sagt vill jag summera. Det här är ett viktigt arbete, där vi behöver jobba på flera fronter. Jag vet att Amineh Kakabaveh härom veckan hade en interpellationsdebatt med statsrådet Lena Hallengren om den här frågan. Det visar ju på komplexiteten. Vi måste göra vad vi kan från olika statsråds håll och i olika delar av samhället för att motverka dessa yttringar, som inte hör hemma i vårt samhälle.

Avslutningsvis vill jag säga att jag är väldigt mån om att både de bidragsgivande myndigheterna och de lagar och regler vi har är klara och tydliga med att offentliga stöd inte ska gå till organisationer som på olika sätt uppmuntrar eller accepterar hedersförtryck. Det är horribelt, och det ska inte förekomma i vårt samhälle.

Fru talman! Tack, kulturministern, för tydligheten!

Javisst, de här frågorna är komplicerade. Det måste också betonas att den sekulära rättsstaten Sverige är det enda land i Europa som ger statsbidrag till att folk ska kunna tro på den gud de vill.

Jag har mycket stor respekt för alla människors tro. Men, i ärlighetens namn, varför ska vi inte bara bidra till segregering utan se till att man kan erhålla statsbidrag utifrån religiös tillhörighet?

De statsbidragen går i många fall till samfund där vi vet att det förekommer romantisering av jihad, rekrytering av jihadister och heders- och oskuldsnormer. I Kalla fakta 2015 hörde vi imamer säga att man inte ska anmäla när kvinnor till exempel misshandlas, att mannen har rätt att slå med öppen hand och så vidare. Det finns massor av exempel från medierna och från olika undersökningar.

Ändå ser jag tyvärr inte något om detta hos några bidragsgivande myndigheter - utom hos MUCF, som har lyckats väldigt bra. De följer demokrativillkoren och har faktiskt stoppat skattemedel till Sveriges unga muslimer på grund av det vi pratar om.

Jag hade önskat, och det borde vara självklart, att det på Kulturdepartementets ingångssida stod: Skattemedel ska inte gå till någon förening, något samfund eller någon över huvud taget som bedriver demokratiomstörtande verksamhet eller som förtrycker kvinnor, homosexuella eller andra grupper.

Ibland behöver man inte bara lagar. Det här borde vara en självklarhet i demokratins hjärta, i Sverige som värnar om både barnkonventionen och kvinnokonventionen, om jämställdhet, om homosexuellas och andra minoriteters rättigheter och i högsta grad om kvinnors rättigheter. Men dessa samfund, skolor och religiösa föreningar upprätthåller dessvärre en tusenårig tradition och kultur som inte hör hemma i Sverige.

I Sverige, kan man läsa, pratade man under 60, 70 och 80-talen om demokratisering av kulturen. Den ska andas demokrati. Det ska finnas helt andra aspekter i demokratin, inte religion eller starka patriarkala kulturer och traditioner.

Här har vi ett problem i vår demokrati. Vi ska ha lagar, men vem ska följa dem om inte myndigheterna gör det? Hittills har man tyvärr inte lyckats - förutom MUCF, där de som kulturministern var inne på har jobbat stenhårt för att upprätthålla vår demokrati. De behövde inte ha den här lagen på plats. Men nu finns den, och den borde finnas också för SST.

Jag tycker också som Anders Ygeman, som sa så här i en radiointervju i maj 2018: "Jag tror också att man behöver lägga ner den myndighet som i dag fördelar de här medlen. - - - För att de ju under den tid som de har funnits inte har dragit in bidrag, eller har fortsatt ge bidrag till verksamheter som inte har klarat grundläggande demokratikriterier."

Fru talman! Det finns som sagt redan demokrativillkor. SST har redan möjligheten att begära kompletterande granskning om man misstänker att det finns oegentligheter och att både återkalla och frysa utbetalning av bidrag. Det är viktigt, och som jag sa i interpellationssvaret vet jag att man har inlett en granskning av det aktuella trossamfundet.

Men det finns ett skäl till att vi tillsatte de här utredningarna, och det är att det finns ett behov av att förtydliga det här - förtydliga tillämpningen av det, skärpa det i vissa delar och se till att det blir enhetligt. Det har funnits olika skrivningar kopplade till de olika bidragsgivande myndigheterna, och det tycker jag är olyckligt.

Däremot är jag inte beredd att gå så långt som Amineh Kakabaveh förespråkar. Vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet och slå undan benen för allt stöd, oavsett om det är till trossamfund eller till övriga civilsamhället.

Skälet till att vi har stödet till trossamfunden i Sverige - till de bidragsberättigade trossamfunden, ska jag säga; det är inte alla som får statligt stöd - är i grunden att göra det möjligt för människor att utöva sin religion och ha religionsfrihet i realiteten, så att det inte är enbart de allra största samfunden som har möjlighet att bedriva verksamhet på ett rimligt sätt.

Jag tycker att det är viktigt att vi har trossamfund i Sverige. Det betyder mycket för många. Jag tycker att det är viktigt att vi har ett levande och starkt civilsamhälle. Men då är det ju helt avgörande att stöden inte går fel. Det riskerar att underminera legitimiteten för hela civilsamhället och för alla de statliga stöden till trossamfund eller civilsamhälle. Det är ett viktigt skäl att se till att det finns tydliga demokrativillkor, att det finns kunskap inom myndigheter och bidragsgivande organisationer och att det finns en tydligt uttalad vilja från politiken när det gäller de offentliga medlen.

Vi har som sagt genomfört ett antal olika insatser och stöttat myndigheter under den här perioden. Precis som interpellanten säger har det genomförts granskningar och dragits tillbaka bidrag med stöd av redan befintlig lagstiftning. Men jag ser fram emot att vi ska få de förtydligade demokrativillkoren på plats. Som jag sa utesluter jag inte heller att vi kan behöva göra ytterligare saker för att stötta de aktörer som jobbar med dessa frågor.

När jag pratar med civilsamhället, med trossamfund och andra märker jag att det finns en stark uppslutning. Man vill se till att de aktörer som missköter sig faktiskt inte ska få bidrag, och det engagemanget är något som delas brett.

Fru talman! Jag vill bara rätta Amanda Lind. Jag har inte sagt att vi inte ska ge stöd till civilsamhället. Jag vill stoppa alla medel till både civilsamhälle och religiösa samfund som upprätthåller demokratiomstörtande verksamheter och inte respekterar våra grundläggande principer om demokrati och mänskliga rättigheter, homosexuellas rättigheter och kvinnors rättigheter samt i många fall bidrar till antisemitism och allt detta som vi har hört talas om. Därför finns också de här utredningarna, tack vare det arbete som vi är många som har bedrivit i många år.

Det är såklart viktigt med demokrati, men det är också viktigt att man inte utnyttjar demokratin för sina egna syften. Framför allt har nu andra stater, som Turkiet, Saudiarabien, Qatar och Iran, vunnit mark här i Sverige och använder vår frihet och demokrati för att nå sina politiska och religiösa syften. Detta handlar inte om civilsamhället utan i högsta grad om politik och religion som används av politiker. De vet till exempel att om ett samfund har tiotusentals medlemmar får det mer pengar.

Vad gör man med många nyanlända? Många söker sig såklart till tryggheten. Jag sökte mig också till trygghet när jag kom till det här landet. Det ska inte vara religionen som är det första hemmet utan det svenska samhället, med öppna armar, integration och annat. Jag menar att det finns inte bara en enda farlighet med detta utan också mycket annat.

Jag undrar vad kulturministern tycker - ska vi ha SST eller går det att lägga detta ansvar på till exempel MUCF eller Kammarkollegiet? Jag är väldigt rädd att demokratin inte kommer att upprätthållas.

Fru talman! Jag har fullt förtroende för SST. Man har nu också inlett en granskning av det aktuella trossamfundet, och man har utifrån nuvarande demokrativillkor redskap att använda.

Men med detta sagt behöver vi hela tiden se vad vi kan göra ytterligare för att skärpa arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och även, naturligtvis, organisationer och verksamheter som inte ställer upp på samhällets demokratiska värderingar.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi får det förtydligade demokrativillkoret på plats. Jag utesluter inte ytterligare insatser.

Den utredning som ligger till grund för förslaget till demokrativillkor problematiserar detta med hedersfrågor. Jag ser att denna utredning ger en bra grund för att gå vidare med en tydlig lagstiftning, där det uttrycks att hedersrelaterat våld och förtryck, precis som våld, tvång eller hot mot person, ska vara oförenligt med statligt stöd. Det gäller oavsett om angreppet riktas mot någon inom trossamfundet eller utanför det.

Jag vill också säga att regeringen har tagit flera steg i syfte att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, och detta behöver vi göra brett - skärpa lagstiftningen och öka utbildningen. Detta är också något som våra bidragsgivande myndigheter behöver bidra med för att se till att på allvar och konkret stävja dessa företeelser.

Sedan ska det alltid stå klart att statliga, offentliga medel aldrig ska gå till organisationer som främjar hedersrelaterat förtryck eller andra antidemokratiska eller extremistiska åsikter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.