Osäkerhet kring ansökningar om jordbruksstöd

Svar på interpellationer

Fru talman! Daniel Bäckström har frågat mig

vilka åtgärder jag har vidtagit för att minska den osäkerhet och den otrygghet som många lantbrukare känner kring processen för SAM-ansökan,

vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska den otrygghet, ovisshet och osäkerhet som nu råder samt

om jag avser att vidta några åtgärder inför framtiden så att ansökningsförfarandet blir mer rättssäkert och förutsägbart för lantbrukarna.

Låt mig inleda med att säga att arbetet med de nya reglerna för jordbruksstöden innebär en pressad situation för både lantbrukare och myndigheter. Reglerna är komplexa, och det har tagit tid att få allt på plats i Sverige. Jag vill dock påpeka att vi inte är ensamma om den här situationen. Sverige öppnade för ansökan mycket tidigt, och vi har haft en av de längsta ansökningsperioderna jämfört med många andra länder i EU.

Det är mycket olyckligt att det fortfarande finns oklarheter bland rådgivare och lantbrukare om vilka detaljregler som gäller nu när kontrollsäsongen inleds. Jordbruksverket har dock täta kontakter med både LRF och Hushållningssällskapet i syfte att reda ut villkor som uppfattas som otydliga.

Det är mycket viktigt att lantbrukarna informeras i god tid om nya regler och eventuella ändringar i villkoren för stöden. Att det förekommit ändringar under ansökningstiden kan bero på nya besked från EU-kommissionen eller att Jordbruksverket funnit nya lösningar som förenklar villkoren. När behovet av snabba förändringar diskuteras är det viktigt att väga nyttan av förändringen mot behovet av ett stabilt regelverk.

De svenska reglerna för jordbruksstöden baseras på EU-bestämmelser. Det innebär att vi har varit beroende av EU-processen, som i flera fall varit utdragen. Detta har medfört att vissa nationella regler också har dragit ut på tiden. Arbetet med de nya landsbygdsprogrammen i EU har varit särskilt försenat, bland annat på grund av att förhandlingarna om de nya regelverken drog ut på tiden. Utifrån vad vi bedömt som bäst för jordbruksföretagen har vi arbetat för att reda ut oklarheter med EU-kommissionen. Jag har arbetat hårt för att undvika ytterligare förseningar för det svenska landsbygdsprogrammet, och nu är det äntligen godkänt.

Jordbruksstöden är mycket viktiga för företagen, och jag kommer att verka för ett enklare regelverk i samband med EU-kommissionens initiativ till att förenkla politiken. I nuläget är det viktigt att vi i Sverige prioriterar stabilitet i regelverket eftersom ansökningarna redan är gjorda. Jag kommer i fortsättningen att arbeta för åtgärder som kan förenkla ansökningsförfarandet, förståelsen för regelverket och möjligheten att följa reglerna.

Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret och instämma i att detta är en oerhört viktig fråga som berör stora delar av det svenska företagandet på landsbygden. Det gäller förutsättningar och villkor.

Detta är väldigt komplicerat. Jag, som lekman inom området, kan känna att det inte är helt lätt att sätta sig in i vad som gäller när det handlar om stöd och arealersättningar. I ett skifte mellan olika programperioder uppkommer situationer som innebär att det behöver tolkas och tydliggöras på olika sätt.

I informationshänseende har det varit extra besvärligt den här våren att få ett tydligt och bra besked om vad som gäller för den som ska göra ansökningar och den som ska lämna in dem.

Att driva ett lantbruk i dag kräver att man kan disponera tiden så effektivt som möjligt och att man har så bra planeringsförutsättningar som möjligt. Det handlar om flera säsonger som ska planeras. Man sår och skördar med en tydlig planering. De oklarheter som har varit och fortfarande är innebär att det är såväl oro som många frågor i luften kring hur det här ska tillämpas.

Jag tycker inte att det är okej att tillämpningen och den information som går ut till de berörda ändras under de sista veckorna av ansökningsperioden. Det har inneburit att de som redan gjort sin ansökan fått göra extravarv och anpassa sig. Som exempel finns det lantbrukare som har fått så om under vårbruket för att anpassa sig till de nya direktiven. Det är inte bra ur vare sig företagarsynpunkt eller miljösynpunkt.

Vi måste jobba stenhårt för att det ska bli så tydligt och förutsägbart som möjligt för att kunna ge rätt förutsättningar för lantbruksnäringen att bedriva verksamhet.

Det är också en tuffare arbetssituation för dem som arbetar som rådgivare inom området. Det blir näst intill svårt att göra rätt. Nu går vi då in i en säsong där det också ska kontrolleras. Då är det oerhört viktigt att veta: Hur kommer bedömningen att ske? Vem ska ta ansvaret för att den information som har gått ut påverkar lantbrukarnas förutsättningar? Det kan inte vara rimligt att det är lantbrukaren som ska ta ansvaret när det är en statlig myndighet som förmedlar information som ändras under vägen, utefter EU-direktiv och annat.

Statsrådet svarar delvis på frågorna. Jag är väl medveten om att det kan vara många olika perspektiv i det här, men det skulle vara intressant att få veta mer: Vad har man fokuserat extra på i dialogen med Jordbruksverket och EU från departementets sida? Vilka typer av framsteg har man gjort i de samtalen? Ministern svarar att det är viktigt att vi prioriterar stabilitet i regelverket. På vilket sätt kommer den stabiliteten att bli praktiserad? Det skulle vara väldigt bra att få utförligare beskrivet vilka typer av åtgärder som planeras från ministerns sida i dialogen med Jordbruksverket.

Fru talman! Oaktat vilken typ av företag man diskuterar och vilket regelverk man lägger till rätta är det viktigt att man har en god framförhållning. Tyvärr har inte framförhållningen varit god när det gäller landsbygdsprogrammet. Regelverket kom sent från EU-kommissionen, och det lämnades in sent av förra regeringen, i juni 2014. Det ställde till det när den nya regeringen tillträdde. Vi hade då 333 frågor från EU-kommissionen om programmet som vi var tvungna att lösa. De stora frågor som har diskuterats är givetvis regelförenklingar men också kompensationsstödet som har tagit väldigt mycket tid.

Stora delar av reglerna för direktstödet har varit kända sedan länge, även om utformningen av vissa delar har varit under fortsatt diskussion med EU-kommissionen.

Situationen är olycklig när inte heller myndigheter får klara besked från kommissionen om vad som gäller. Men jag vet att Jordbruksverket, som handhar detta, har jobbat oerhört hårt och inte sparat någon tid för att lösa problemen, och även länsstyrelserna har varit involverade. Jag kan inte rikta någon kritik mot dem. Vi är allihop försatta i en knepig situation då regelverket från EU-kommissionen kom sent och den förra regeringen lämnade in ansökan sent och som icke var komplett. Dessa delar måste man ha med sig när man diskuterar det här.

De här stöden är jätteviktiga för näringen, och det är viktigt att ha framförhållning. Jag har själv tagit initiativ till att redan nu inleda diskussioner på EU-nivå och här hemma i Sverige om hur vi ska utforma nästa programperiod för att vara väl förberedda så att företagen inte ska ställas i denna besvärliga situation.

Fru talman! Det är alltid lätt att se bakåt, och det gör vi ofta i interpellationsdebatterna här. Men för mig handlar det om hur innevarande säsong ser ut och vad som faktiskt händer i dialogen mellan statens representanter och den enskilde lantbrukaren. Det är här och nu vi måste ta ansvar.

Som ministern säger måste vi rikta fokus framåt på hur vi kan göra detta så bra som möjligt för att ge stabilitet och tydlighet i förutsättningarna. Men det kan inte vara så att de löpande ändringarna under ansökningsperioden inte har varit kända av ministern.

Jag kan ge olika exempel på hur man de sista dagarna innan man ska lämna in ansökan har fått nya besked om att det behöver göras korrigeringar på olika sätt. Det ställer verkligen till det för den enskilde lantbrukaren som sedan länge kanske har varit klar med ansökan och då tvingas påbörja ett nytt arbete. Det är heller inte okej att det fortfarande inte är tydliggjort vad som gäller när själva ansökningsperioden är avslutad och man är inne i kontrollperioden. Det är oerhört otydligt.

Jag värnar verkligen om dem som lägger så mycket kraft, energi och engagemang för att stötta i olika skeenden så att det blir så bra förutsättningar som möjligt för den enskilde lantbrukaren att göra rätt - jag tänker på rådgivarna och också på enskilda tjänstemän. Då behöver det vara så tydligt som möjligt, och det är det inte nu och har heller inte varit under ansökningsperioden.

Det handlar, som vi hörde här, om olika typer av stöd. Det finns väldigt mycket detaljer här, och vi går inte så djupt in på dem i dag. Men att det är komplicerat håller jag helt och hållet med om, och det ger i sig osäkerhet.

Min fråga blir då ifall ministern, likt jag, anser att den svenska implementeringen av EU-regler måste ses över så att de framöver är tydliga och klara och gör att lantbruksföretagarna kan känna sig trygga och säkra i att man fyller i sina ansökningar rätt. Det är ju väldigt jobbigt om man tror att man gör rätt och sedan vid kontrollen upptäcker att det har blivit fel på grund av den information man har fått från den som egentligen kontrollerar.

Jag tycker att det är bra att ministern nämner EU-kommissionens initiativ för att förenkla politiken. Det är välkommet. Det ska vara enkelt att vara företagare, och regelförenklingar är av största vikt. Vi kan därför inte låta de komplicerande faktorerna lämnas därhän.

Avser ministern att parallellt med kommissionens initiativ göra ett förenklingsarbete kring hur vi i Sverige implementerar EU-politiken? Det är ju viktigt att det blir så praktiskt och konkret bra som möjligt för oss lokalt och nationellt.

I avvägningen mellan nyttan och vikten av att ge klara besked till dem som har gjort ansökningar nämner ministern att det har varit en rekordlång ansökningstid, också om man jämför med andra länder som ministern gör i svaret. Utifrån de förändrade villkoren under ansökningstiden har det blivit väldigt osäkert.

På vilket sätt avser ministern att vidta åtgärder som kan motverka att regler och villkor ändras under kommande ansökningsperioder?

Fru talman! Det är givetvis olyckligt att det fortfarande finns oklarheter i stödvillkoren. Men jag vill påminna om att Jordbruksverket har ett mycket nära samarbete med branschen, med rådgivare, och att de jobbar med att reda ut de problem som har uppstått.

Daniel Bäckström säger att det kommer nya besked, kanske någon dag innan. Ja, det kommer nya besked, därför att EU-kommissionen har gett nya besked. Då måste vår ansvariga myndighet direkt informera berörda parter om att det har blivit en förändring. Det handlar om att vi måste ha stabila regelverk så att vi inte hamnar i återbetalningsprocedurer.

Jordbruksverket har förlängt ansökningstiden. Vi har en väldigt lång ansökningstid jämfört med andra länder. Man har kunnat göra ändringar ända fram till den 15 juni.

Vi fick vårt landsbygdsprogram godkänt den 26 maj, och i EU-28 var det då mer än hälften som inte hade ett godkänt program. Vi lämnade in ett program med 333 frågor från den förra regeringen som inte var komplett. Detta har vi jobbat väldigt intensivt med att reda ut. Trots detta fick vi vårt landsbygdsprogram godkänt redan den 26 maj, medan mer än hälften av länderna inte har fått det.

Jag lovar att vi inte har sparat någon kraft för att komma till rätta med de här problemen.

När det gäller regelförenklingar har EU-kommissionären Phil Hogan tagit det som ett fokusområde. Jag har talat med Phil Hogan ett flertal gånger om det, och jag är den som kommer att stötta honom till hundra procent i att klara ut de förenklingar som behövs inom det här området. Här är det väldigt mycket byråkrati som ställer till det för jordbruksföretagarna, och det måste vi komma till rätta med.

Fru talman! Innebär det också att ministern kommer att se till att det blir en lokalt och nationellt kopplad strategi till detta i EU-arbetet?

Utifrån det skifte som är och detta år som är lite speciellt undrar jag hur tillämpningen och kontrollen kommer att se ut. Finns det möjligheter att ministern, utifrån de informationsbrister som har varit, följer upp hur länsstyrelserna tillämpar kontrollen?

Förändringarna har inneburit att det är den enskilde lantbrukaren som har fått bära risken och ta ansvaret som inte är lantbrukarens, utan det är utifrån den information som staten och EU har gett som lantbrukaren agerar. Anser ministern att det skulle kunna vara ett skäl till att det här året får bli ett mer förlåtande år när det handlar om kontrollen? När man har sått och gjort klart vårbruket ligger grödan och gror och kan inte göras om, och man har agerat utifrån de förutsättningar som man fått information om. Det är väldigt svårt att göra om och göra rätt en månad senare, i mitten av sommaren, när kontrollenheten kommer ut.

Den typen av frågeställningar är mycket angelägna att besvara så att det blir en bra tillämpning i år och kommande år och så tydliga och klara besked som möjligt inför kommande ansökningsperioder.

Det är en grundläggande och avgörande fråga, för alla vill vara med och bidra och stärka näringens förutsättningar. Den enskilde lantbrukaren ska ha möjlighet att både veta vad som gäller och kunna göra rätt så att denne kan fokusera på att utveckla sin verksamhet, vilket är det absolut viktigaste. Det är också viktigt för landet.

Fru talman! Som jag nämnde har kommissionär Phil Hogan tagit upp förenklingar som en viktig del i jordbrukspolitiken. Det är viktigt att vi stöttar dessa initiativ. Det måste bli enklare, effektivare och rättssäkert inom jordbrukspolitiken.

Kopplat till Daniel Bäckströms fråga om den osäkerhet som råder och den kontroll som kommer att ske har vi framfört att EU-kommissionen måste ta hänsyn till detta. De flesta länder är i denna situation, så jag hoppas att EU-kommissionen tar till sig det. Det är viktigt att man hanterar det på ett vettigt sätt.

Låt mig avslutningsvis säga att om man inte förbereder sig för ett sådant här stort och komplext regelverk som EU:s jordbrukspolitik är blir det problem. Det gjorde man inte på EU-nivå, och det gjorde definitivt inte den förra regeringen, som lämnade in en icke komplett ansökan.

Detta gjorde att vi fick jobba häcken av oss för att få det i land, och den 26 maj fick vi det i land, långt före många andra länder. Jordbruksverket och länsstyrelserna stöttade både branschorganisationer och företag för att göra det bästa möjliga av det.

För en månad sedan tog jag initiativ till och lyfte upp i EU-sammanhang att vi måste förbereda oss bättre, även på det nationella planet, för att vi inte ska hamna i samma situation 2021 när nästa programperiod börjar.

Tack för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.