Olämplig information inom sex och samlevnad i mellanstadiet

Fru talman! Michael Rubbestad har frågat mig om jag anser att det är lämpligt att en broschyr som Sex och trans tillgängliggörs i mellanstadiet för barn mellan tio och tolv år och vilka åtgärder jag avser att vidta om så inte är fallet. Michael Rubbestad har även frågat mig om jag anser att det språkbruk som används i broschyren ligger i linje med Skolverkets förväntan på att skolan inom sex och samlevnad ska förebygga förekomsten av olämpligt språkbruk och vulgära könsord i samhället och vilka åtgärder jag avser att vidta om så inte är fallet.

Jag vill inleda med att konstatera att jag och regeringen anser att sexualitet, samtycke och relationer är ett viktigt kunskapsområde i undervisningen. För att förbättra kvaliteten och stärka likvärdigheten i undervisningen beslutade regeringen i februari 2021 om läroplansändringar som rör kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Området berörs i flera kurs- och ämnesplaner såväl i grundskolan med motsvarande skolformer som i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Syftet med kunskapsområdet är att främja elevernas hälsa och välbefinnande och att stärka deras förmåga att göra medvetna och självständiga val. Undervisningen inom kunskapsområdet ska också bidra till förståelse för egna och andras rättigheter, förmedla betydelsen av samtycke samt omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck. Dessutom ska undervisningen inom detta område bidra till att utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet, till exempel i olika typer av medier.

Fru talman! Jag kan också konstatera att skolan har ett stort ansvar för att bidra till elevernas språkutveckling. I läroplanen för grundskolan anges att utbildning och fostran i djupare mening är en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv - värden, traditioner, språk och kunskaper - från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling.

Det är rektorn som är ytterst ansvarig för att leda och samordna det pedagogiska arbetet i skolan och som därmed har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Beslut om vilka läromedel och andra material som ska användas i undervisningen fattas av den enskilda läraren eller rektorn. I dag vilar därför ett stort ansvar på lärare och rektorer att välja anpassade läromedel som fyller sitt syfte och som inte står i strid med skollag och läroplaner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har stor tillit till professionernas förmåga att ta detta ansvar och att anpassa undervisningen såväl till ålder som till andra förutsättningar och behov som kan finnas hos de elever som tar del av undervisningen.

De läromedel och material som används i undervisningen och som ingår i utbildningen ska givetvis anpassas till elevernas ålder. Jag noterar att RFSU i ett pressmeddelande den 19 april 2021 tydligt har informerat om att broschyren Sex och trans, som Michael Rubbestad refererar till, inte riktar sig till mellanstadieelever. Utifrån de uppgifter jag tagit del av användes inte heller broschyren i undervisningen utan fanns i det aktuella fallet i ett väntrum till elevhälsan på en mellan- och högstadieskola. Enligt kommunen har den funnits i ett fåtal exemplar i ett broschyrställ tillsammans med annan information om till exempel yrkesval, psykisk ohälsa, Bris med mera.

Det är viktigt att alla elever ges tillgång till läromedel av hög kvalitet som är anpassade till deras ålder. Regeringen gav den 28 november 2019 en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel i svensk skola. I uppdraget ingår även att föreslå hur val av ändamålsenliga och tillgängliga läromedel av hög kvalitet kan underlättas. Utredningen lämnar sitt slutbetänkande i augusti 2021. Det pågår således ett arbete för att säkra tillgången till läromedel av hög kvalitet som kan underlätta för lärare och rektorer att välja läromedel.

Fru talman! Statens skolinspektion har ansvar för tillsynen av skolor och att skollagen efterföljs. I fall där brister uppmärksammas har Skolinspektionen möjlighet att agera så att alla elever kan garanteras rätten till en god utbildning i överensstämmelse med skolans styrdokument.

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret!

Jag skulle vilja inleda med något av en varning och nämna att denna interpellation inte lämpar sig för individer under 18 år, om det är någon sådan som lyssnar.

Min äldsta dotter har nyligen fyllt tio år. Efter sommaren ska hon börja i mellanstadiet, i fjärde klass. Även om hon just nu såklart längtar mest till sommarlovet ser hon väldigt mycket fram emot att få börja mellanstadiet och få träffa alla kompisar igen. Trots att vi fortfarande befinner oss i maj månad har hon redan nu börjat fundera på vilka kläder hon ska ha på sig första dagen och vilket sommarminne som hon faktiskt inte ens har upplevt än som hon ska berätta om när hon kommer tillbaka.

Men det finns också en viss oro inför sommaren. Kommer vi att kunna åka till Göteborg och hälsa på våra vänner som bor där? Kommer vi att kunna besöka Gröna Lund? Kanske blir det, med lite tur, Skara Sommarland? Och är det här kanske sommaren när lillasyster äntligen kommer att lära sig att cykla?

Det är faktiskt så att det ibland också går att prata killsnack med mig som pappa, även om hon gärna beskriver mig som lite pinsam. Hon brukar återkomma till att jag har varit kille en gång i tiden, så jag kanske förstår hur killer tycker och tänker. Ska man fråga chans, eller hur vet man egentligen om man är ihop? Kommer den där killen förstå att han är speciell om hon bjuder honom på sitt kalas, eller hur ska hon egentligen göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är precis den här typen av tankar och väldigt världsliga problem som tioåringar och blivande mellanstadieelever ska fundera på, men det är tyvärr helt andra saker som mellanstadieeleverna i en skola i Umeå har fått fundera på.

Fru talman! Jag skulle egentligen vilja läsa upp några citat ur den folder vi pratar om för att visa på dess olämplighet, men jag tror inte att talmannen skulle tillåta att jag uttalar dessa uttryck här i riksdagens kammare. De begrepp som används i denna folder är extremt grova könsord. Det uppmanas till analsex som ett bra alternativ eftersom det är mer könsneutralt. Gränsen är kanske fullständigt nådd när man når en hel sektion i foldern som talar om hur ett samlag genomförs med hjälp av en knytnäve.

Fru talman! Jag blir direkt obekväm och illa till mods bara av att nämna dessa delar, så jag vill verkligen be om ursäkt för att jag gör det härifrån talarstolen.

Vi som befinner oss i den här salen i dag är vuxna människor, men ändå känns detta väldigt obekvämt. Hur tror vi då att det känns för en tioårig flicka eller en elvaårig pojke att läsa om detta?

Hade min dotter kommit hem efter första dagen i mellanstadiet och berättat om vad hon läst i den här foldern hade jag som förälder blivit oerhört upprörd. Och det var precis vad som hände i en annan familj. Föräldrarna blev, med all rätt, arga, upprörda och förtvivlade. Att det fick medial uppmärksamhet och dessutom spreds i sociala forum är då inte speciellt förvånande.

Svensk skola ska vara en plats där våra barn ska kunna känna sig trygga och säkra, ta del av de kunskaper och få det språk som de behöver för att klara sig bra senare i livet. Och den här foldern verkar i den direkta motsatsen med kunskaper som inte alls är lämpade för just den här målgruppen och ett språkbruk som sannolikt aldrig blir lämpligt, oavsett hur gammal man är.

I svaret hänvisar utbildningsminister Anna Ekström till att det är rektorn som är ytterst ansvarig i det fall rektorn eller skolan brister i sitt ansvar. Hon hänvisar också till Skolinspektionens möjlighet att agera. Men det är vi som står här, varken skolans rektor eller Skolverket, så min fråga kvarstår: Hur avser utbildningsminister Anna Ekström att agera?

Fru talman! Enligt organisationen Porrfri barndom är genomsnittsåldern när barn aktivt börjar konsumera porr tolv år. Det betyder att många barn börjar titta ännu tidigare än så, alltså på mellanstadiet.

Om inte vuxna pratar med barnen om sex och sådant som de är nyfikna på, kopplat till sin egen kropp och sexualitet, kommer deras enda källa till information att bli porren.

Vuxenvärlden får inte lämna walk-over till porren. Det är en bärande anledning till att vi har tagit fram nya regleringar av undervisningen i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer och att kunskapsområdet ingår som en obligatorisk del i alla lärares utbildning.

Barn måste kunna få information om sådant som de är nyfikna på, rätt information, det vill säga information som både är faktamässigt korrekt och relevant för barnens och ungdomarnas världsbild, och en guidning av trygga vuxna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har valt vägen att kunskapsområdet ska betraktas som ämnesövergripande och komma igen genom hela skoltiden, från de yngsta barnens förståelse för att deras kropp är deras och ingen annans till de något äldre barnens förståelse för puberteten och sexualiteten och till ungdomarnas möjligheter att få en hälsosam bild av vad sex är och hur det går till. Möjligheten att få ställa nyfikna frågor till vuxna som är trygga och kompetenta är helt central.

Sverigedemokratisk moralpanik rimmar illa med dessa ambitioner. Att förbjuda leder bara till att ungar hänvisas till porren, som ger en otroligt skev bild av sex, samtycke, könsroller och kärlek. Därför skulle jag vilja hävda att det är av största vikt att sverigedemokratiska riksdagsledamöter respekterar lärares rätt att välja undervisningsmaterial. Lärare har nämligen en mycket bättre bild av behovet hos gruppen och kompetens att avgöra vilka uppgifter som är rätt. Kanske har elever ställt frågor om något specifikt, kanske har något inträffat, kanske är samtalsklimatet och förförståelsen i en viss grupp på ett visst sätt.

Den som arbetar med att göra bra undervisning för barnen ska bedöma vilka material som ska användas, inte Michael Rubbestad.

Jag lever ihop med en skolsköterska, en specialistsjuksköterska med inriktning mot barn och unga. Hon och hennes kollegor i elevhälsan, både skolsköterskor och kuratorer, deltar mycket aktivt i undervisningen på det här kunskapsområdet, eftersom de bedömer det som ingående i deras hälsofrämjande och förebyggande uppdrag. Det är en noggrann avvägning av vad undervisningen ska innehålla. Den måste föregripa andra källor i elevernas liv. Samtidigt måste den vara öppen, undvika att vara dömande och uppmuntra till ett hälsosamt förhållande till ens egen sexualitet och till andra människor. Uppgifterna måste vara riktiga, och kunniga vuxna måste våga svara på frågor utan att döma eller moralisera.

I denna precis som i förra interpellationsdebatten tycker jag att det är intressant att fundera på vad det är Sverigedemokraterna tänker sig att ministern ska vidta för åtgärder. Skulle det kunna vara en svart lista med ord som inte får användas i undervisningen som Sverigedemokraterna vill se? Kan de vilja ha moralpoliser i varje klassrum, så att ingen ger uttryck för något som Sverigedemokraterna uppfattar som olämpligt eller vulgärt? Eller kan det vara en ny reglering i skollagen som säger att allt undervisningsmaterial måste underställas den sverigedemokratiska riksdagsgruppen för godkännande innan det får användas?

Nej, även här förstår ju Sverigedemokraterna orimligheten. Men jag tycker ändå att Michael Rubbestad borde ge någon typ av svar på vad det är som ger honom kompetens, erfarenhet och mandat att ha synpunkter på vilka material som används i skolan.

Fru talman! Jag vill upprepa för Michael Rubbestad en sak som jag sa i mitt interpellationssvar. Det material Michael som Rubbestad lyfter i sin interpellation, och med viss detaljrikedom, riktar sig inte till mellanstadieelever. Det är ett material som har tagits fram av RFSU, och RFSU själva har varit väldigt tydliga med att det inte är ett material som riktar sig till mellanstadieelever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Linus Sköld är jag väldigt bestämd med att det som man använder som undervisningsmaterial i det viktiga kunskapsområdet sexualitet, relationer och samtycke, visserligen med annan ordföljd, är det faktiskt läraren som ska besluta om. Läraren kan ta stöd, läraren kan bjuda in externa föreläsare och läraren kan till exempel ta stöd av elevhälsan. Läraren kan också använda sig av olika former av undervisningsmaterial som kommer utifrån. Men det är läraren som bestämmer. Och det aktuella fall som hänvisas till är inte framtaget för att användas i undervisning till mellanstadieelever.

Michael Rubbestad frågar mig också vad jag tänker göra åt saken, att det här materialet har varit tillgängligt.

Fru talman! Såvitt mig bekant är det här materialet inte längre tillgängligt. Det fanns under en tid ett antal broschyrer i ett broschyrställ i ett väntrum där det också vistades högstadieelever som kanske hade den här typen av funderingar och hade glädje av den här typen av information - vad vet jag? Detta förhållande har nu lett fram till att vi har en interpellationsdebatt om saken i Sveriges riksdag.

Michael Rubbestad hänvisade också till att det var föräldrar på skolan som var olyckliga. Också jag, fru talman, har haft kontakt med föräldrar på skolan. Och de föräldrar som jag har pratat med har varit väldigt nöjda med rektorns snabba och tydliga agerande och det tydliga budskapet att det här inte är ett material som är avsett för eller ska användas i undervisning till mellanstadieelever.

Jag måste säga att jag, precis som Linus Sköld, undrar vad Michael Rubbestad tycker att jag ska göra åt saken, utöver att jag har konstaterat att den som i dag bär ansvaret, nämligen rektorn, för länge sedan har tagit bort de aktuella broschyrerna ur det aktuella broschyrstället.

Till sist vill jag också lägga till, fru talman, att jag anser att undervisning i sexualitet, samtycke och relationer är en väldigt viktig sak. Det är en hörnpelare i den svenska skolan, och det är någonting som vi inte har fått gratis. Det är någonting som generationer före oss har stridit för, och deras motståndare har alltid varit de konservativa krafterna, som hela tiden har vänt sig emot Elise Ottesen-Jensen, RFSU och de andra pionjärerna som en gång i tiden såg till att den svenska skolan var en av de allra första i världen med att ha undervisning i detta viktiga kunskapsområde.

Som utbildningsminister kommer jag att kämpa hårt för att vi ska fortsätta ha den undervisningen i svensk skola med gott undervisningsmaterial och där läraren har ansvar för vilket material som används i klassrummet.

Fru talman! Ja, det är en väldigt viktig fråga. Där är vi helt överens, mitt parti och utbildningsministerns parti.

Statsrådet hävdar att den aktuella foldern inte har använts i sex- och samlevnadsutbildningen, utan att den har tillgängliggjorts i ett väntrum på elevhälsan. Jag är inte helt övertygad om att det gör situationen speciellt mycket bättre, för hade nu en lärare valt att använda den här foldern i undervisning hade det så klart varit väldigt problematiskt. Men då hade i alla fall en vuxen och utbildad lärare kunnat nyansera innehållet och svara på de frågor som sannolikt skulle ha kommit från eleverna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I det fall ett barn tar del av denna folder i exempelvis ett väntrum finns det ingen vuxen att fråga, ingen vuxen som kan förklara och förtydliga. Någonstans har ju en eller flera vuxna individer misslyckats med uppgiften att välja ut lämpligt material för målgruppen som vi pratar om. Att den här typen av situationer uppstår är tyvärr ingen nyhet, även om kanske just den här foldern är lite av ett extremt exempel.

Sverigedemokraterna har sedan länge drivit frågan om att inrätta ett så kallat läromedelsråd i svensk skola med syfte att garantera tillgänglighet till högkvalitativa, neutrala och faktabaserade skolläromedel. Det finns i dag ett stort utbud, och det är såklart bra. Däremot vittnar många lärare om en spretighet, att kvalitetsnivån, neutraliteten och faktanivån är varierande.

Lärare är absolut kompetenta att själva välja ut de läromedel de ska använda sig av i sin undervisning, och det ska såklart vara det vanliga tillvägagångssättet. Här är jag, ministern och sannolikt också Linus Sköld helt överens. Det är inte, som Linus föreslog, jag och Sverigedemokraternas riksdagsgrupp som ska besluta om det.

Många lärare vittnar dock om att det är svårt att bedöma vilket underlag som håller tillräckligt hög kvalitet. Därför behöver vi ett läromedelsråd, med det ska inte tillsättas av vare sig Sverigedemokraterna eller Socialdemokraterna utan inrättas och bestå av professionen, forskare och skolmyndigheter som granskar och kvalitetsmärker läromedel. Då kan lärarna välja utifrån det certifierade urval läromedelsrådet har tagit fram. På så sätt löser vi problemet med underlag med låg kvalitet, faktafel, bristande pedagogisk struktur eller politisk vinkel - eller annat olämpligt och undermåligt material.

Detta förslag har utbildningsministerns parti, Socialdemokraterna, konsekvent motsatt sig och röstat nej till. Nu verkar det dock inte omöjligt att den utredning som utbildningsministern själv nämner kommer att landa i ett liknande förslag som Sverigedemokraternas.

Hur kommer statsrådet att ställa sig till förslaget, om det visar sig att Sverigedemokraterna åter legat steget före och inte varit naiva?

Fru talman! Sverigedemokraterna och Rubbestad vill sortera barn baserat på bakgrundsfaktorer som utländsk bakgrund och funktionsvariationer. De vill införa skoluniform i grundskolan och i strid med all vetenskap avskaffa modersmålsundervisningen. De vill också införa en litterär kanon. Detta är känt sedan tidigare. Nu lägger vi till att Rubbestad och SD även vill censurera information.

Jag tycker att Rubbestad i stället skulle engagera sig i de frågor som ska styras politiskt, nämligen hur systemet fungerar. För mig är det betydligt viktigare att vi pratar om de stora problemen i det svenska skolsystemet, nämligen vad vi kan göra åt den galopperande ojämlikheten och den skenande segregationen.

I dag är det bästa sättet att förutse hur en elev kommer att prestera i skolan att titta på vilken utbildningsnivå elevens föräldrar har. Detta anstår inte ett system som det svenska, ett system som ska kompensera för skillnader i elevers uppväxtvillkor, leda till jämlikhet och tillgodose varenda unges behov.

Rubbestad vill till varje pris skydda marknadsaktörerna. Hans parti tar ohejdade vinstuttag i försvar, värnar fristående huvudmäns rätt att i skolan ägna sig åt religiös indoktrinering och vill att det fortsatt ska saknas insyn i friskoleföretagen och vad de gör med våra gemensamma pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverigedemokraterna vill ha kvar ett segregerande skolsystem som skapar ojämlikhet och läcker pengar till ägare som ingen vet vilka de är. De vill skydda en privat sektors rätt att tjäna pengar på lägre lärartäthet, sämre behörighet och glädjebetyg.

Rubbestad vet dock att dessa ståndpunkter inte är populära hos väljarkåren, och därför vill han förtvivlat gärna prata om något annat. Således fortsätter vi att debattera Rubbetstads moralpanik och lärarkårens partisympatier.

Jag tycker att Rubbestad ska använda sitt sista inlägg i debatten till att berätta vad han vill göra för att öka likvärdigheten och den kompensatoriska förmågan i skolsystemet. Men det lär han inte göra eftersom han vet att i det avseendet saknar Sverigedemokraterna trovärdiga idéer.

Fru talman! Jag får återigen och kanske för tredje gången upprepa att den aktuella broschyren inte är avsedd som ett undervisningsmaterial för barn i mellanstadiet eller för barn över huvud taget.

Jag får också återigen upprepa att såvitt jag vet har rektorn i den aktuella skolan sett till att denna broschyr inte längre finns i något broschyrställ.

Hur Michael Rubbestad kan få detta till att jag på något vis skulle ha sanktionerat broschyren, dess innehåll eller dess närvaro i den aktuella skolan är för mig en gåta.

För mig är det självklart att vi ska ha en undervisning i sexualitet, relationer och samtycke som möter barnens behov, är anpassad efter barnens mognadsgrad och, precis som Linus Sköld påpekade i sitt första inlägg, är anpassad efter de frågor barn och elever har.

Jag är glad över att jag lever i ett land där vi har en lång och fin historia av sex- och samlevnadsundervisning.

Jag är också glad över att vi har rektorer som tar ansvar för sina skolor och till exempel plockar bort en broschyr som inte hör hemma där. Detta hände för några månader sedan i Umeå, och jag är glad och nöjd över att vara utbildningsminister i ett land där rektorer agerar när något inträffar på deras skolor.

Jag är också stolt över att vara utbildningsminister i ett land där lärarna bestämmer vilka läromedel som ska användas i klassrummen.

Fru talman! Sist men inte minst kan jag upplysa Michael Rubbestad om att det är jag som har tillsatt utredningen om läromedel och läromedelskvalitet. Det är jag som vill att den aktuella utredaren ska se över tillgången till läromedel av hög kvalitet. Jag gör detta för att jag vet att det finns ny och intressant forskning som visar hur viktiga läromedlen är, inte minst i en tid när vi tyvärr har en svår och ihållande brist på behöriga och utbildade lärare i alla ämnen i hela landet.

Fru talman! Jag ser med förväntan fram emot förslagen i utredningen, men jag tar mig rätten att vänta tills utredningen har lämnat sina förslag innan jag har synpunkter på hur de ser ut i detalj.

Jag passar också på att hålla med Linus Sköld om att vi har väldigt stora och allvarliga problem i svensk skola: den stora lärarbristen, bristen på kompetensutveckling för lärare och den galopperande ojämlikheten. Dessa problem måste vi ta itu med tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag välkomnar förstås en debatt om vartenda skrymsle i svensk skola, men de riktigt stora och viktiga frågorna handlar om elevernas kunskapsresultat och den bristande jämlikheten.

Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för ett bra svar.

I sitt anförande lyfte Linus Sköld upp jag vet inte hur många felaktigheter om Sverigedemokraternas politik. Det skulle krävas betydligt mer än två minuter för att diskutera dem, men det kommer säkert fler tillfällen.

RFSU och RFSL är de organisationer som tagit fram den folder vi pratar om. Uppenbarligen anser de att språket i den är lämpligt. Varje dag anlitas dessa organisationer av svenska skolor, och 2007 utnämndes RFSL dessutom till årets svenska lobbyorganisation.

Med stor makt kommer också ett stort ansvar, sägs det. Är man en organisation som svensk skola vänder sig till i dessa frågor är det viktigt att man tar detta ansvar på allvar och föregår med gott exempel.

På RFSU:s hemsida finns en navigeringsmeny, och där kan man läsa fakta om "grovt könsord", läsa om "grovt könsords" inre delar, se illustrationer av "grovt könsord" och så vidare. Vad det faktiskt står i stället för "grovt könsord" är inget jag avser att säga i riksdagens kammare, men jag tror att alla ändå förstår vad som står. Ordvalen är konsekvent återkommande och utan alternativ.

År 2016 nekades en lärare att delta på en lektion som RFSL besökte för att eleverna skulle våga prata fritt. En 13-årig pojke berättade efteråt att flera av barnen mådde dåligt efter det "äckliga sexpratet". Med sig hem hade han en länk till dejtingsajten Qruiser, som då nyligen varit i blåsväder för att ha publicerat erotiska bilder av minderåriga.

Den utveckling vi ser är mycket oroväckande, och här har statsrådet ett stort ansvar. Om några månader ska en hel årskull börja mellanstadiet, och jag hoppas verkligen att dessa barn slipper uppleva lektioner med RFSL som kör ut läraren och delar länkar till webbsidor med erotiskt material. Jag hoppas också att de ska slippa hitta foldern Sex och trans i väntrummet hos skolsyster. Den är borta i Umeå, men är den borta på alla andra ställen? Kan utrikesministern garantera det?

Fru talman! Den svenska skolans historia är också en historia där sex och samlevnadsundervisning har haft en viktig och betydelsefull plats. Det handlar om kvinnans frigörelse och om det stora arbete som våra företrädare och föregångare har utfört när det gäller att se till att generationer av barn och elever har fått en sex- och samlevnadsundervisning som har gett dem möjligheter att vara den de är och att ta ett stort ansvar för sina egna handlingar men också när det gäller att se till att man kan leva livet på det sätt som man själv vill. Där har vår sex- och samlevnadsundervisning tjänat oss väl i vårt land.

Den kom inte till av en slump. Den kom till efter lång och hård kamp, och de som utförde denna kamp var pionjärerna inom RFSU och framför allt Elise Ottesen-Jensen, som tog mycket stora personliga strider och utstod ett stort personligt obehag för att kunna genomföra de viktiga reformer som har gett oss den sex- och samlevnadsundervisning som vi nu har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Betyder detta att det är fritt fram att göra vad som helst, som det antyds i slutanförandet? Betyder det att lärare i svensk skola har abdikerat till förmån för olika särintressen? Svaret på den frågan, fru talman, är nej. Det är läraren som ansvarar för undervisningen. Det är läraren som ansvarar för det som sker under undervisningen i klassrummet. Om läraren bedömer att det är en fördel att man har en inbjuden föreläsare eller liknande är det upp till läraren att bjuda in, men det är hela tiden läraren som har ansvar för undervisningen. Detta, fru talman, gäller också i ämnet sexualitet, samtycke och relationer.

Jag vill också för fjärde eller femte gången betona att den broschyr som Michael Rubbestad om och om igen citerar ur och de ordval som han hänvisar till inte, såvitt jag vet, är avsedd för mellanstadieelever och framför allt inte som undervisningsmaterial för mellanstadieelever.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.