Ökad kvalitet och skärpt tillsyn för utsatta barn

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Cecilia Widegren har ställt ett antal frågor till mig om ökad kvalitet och skärpt tillsyn för utsatta barn och unga. Hon har frågat mig

vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att införa lika villkor, oavsett utförare, från början för alla boenden som arbetar med utsatta barn och unga, till exempel hem för vård eller boende (HVB) och stödboenden

vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att se till att det nu införs en generell tillståndsplikt gällande alla utförare av boenden för barn och unga, såsom HVB, stödboende och familjehem

vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att ställa samma krav på och prövning av alla utförare av HVB och stödboenden, vad gäller till exempel ägare och ledning och deras hållbara långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att bedriva högkvalitativ verksamhet

vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att boenden som inte lever upp till grundläggande krav och lagstiftning ska komma i fråga för tydligare sanktioner, till exempel viten i flera steg

vilken analys som ligger bakom att jag anser det rimligt att dra ned kraftigt på resurserna till myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som utövar tillsyn, samt slutligen

vilken analys som ligger bakom att jag anser att det är rimligt med en halvering av frekvenstillsynen för IVO.

En bakgrund till Cecilia Widegrens frågor är den stora tillströmningen av flyktingar och framför allt ensamkommande barn och den kraftiga ökningen av antalet boenden för dessa barn och ungdomar. Jag vill därför inledningsvis säga att kvalitet i den sociala barn- och ungdomsvården och trygghet och säkerhet på boenden står högt på min och regeringens agenda, och vi har vidtagit en mängd åtgärder för att stödja utvecklingen av det här verksamhetsområdet.

Den situation som utvecklades under hösten var oförutsedd, och både staten och kommunerna fick ta till akuta lösningar för att på bästa sätt givet förutsättningarna ge de ensamkommande barnen boende och stöd.

Placeringsformerna HVB och stödboende regleras i lag och i föreskrifter utfärdade av Socialstyrelsen, oavsett driftsform. Det är ett kommunalt ansvar enligt socialtjänstlagen att det finns tillgång till familjehem, HVB och stödboende.

Ägarprövningsutredningen har lämnat förslag om att ta bort undantaget för tillståndsplikt när kommunen genom avtal har överlämnat verksamheten till enskild att utföra, så kallade entreprenadavtal. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet.

När det gäller frågan om generell tillståndsplikt samt även krav på och prövning av alla utförare ska Välfärdsutredningen utreda om det för tillståndspliktig verksamhet bör införas krav på hur offentliga medel får användas och i så fall överväga om det bör införas tillståndsplikt för sådana verksamheter för vilka det i dag inte krävs tillstånd. Det övergripande syftet är att skattemedel ska användas till just den verksamhet som de är avsedda för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Välfärdsutredningen har även i uppdrag att vidareutveckla Ägarprövningsutredningens förslag om krav på ekonomisk långsiktighet, insikt, erfarenhet och lämplighet för tillstånd att bedriva verksamhet enligt socialtjänstlagen. Vidare ingår i Välfärdsutredningens uppdrag att bedöma om motsvarande prövning i någon form bör göras av anställda som befinner sig i ledande ställning i offentlig verksamhet. Frågorna utreds alltså, och jag vill inte föregå utredningens slutsatser.

När det sedan gäller frågan om sanktioner har IVO redan i dag sank-tionsmöjligheter, som till exempel har använts vid beslut om att HVB ska stänga ned sin verksamhet när allvarliga missförhållanden uppmärksammats. Men kvalitetsansvaret är också en avtals- och uppföljningsfråga som landar på "köparen av tjänsten", det vill säga kommunen, som ansvarar för kvaliteten i de insatser de ger till barn och unga. Uppfyller inte boenden de krav som ställs enligt avtal och överenskommelser är det skäl att säga upp kontrakt och begära utbetalade medel tillbaka. Något behov av ytterligare sanktioner har inte framkommit i dialogen med IVO.

IVO, som bildades 2013, har fram till 2016 ett ökat anslag för att täcka uppstartskostnader.

Syftet med att förändra frekvenstillsynen är att öka möjligheten för IVO att använda resurser effektivt och därmed möjliggöra en mer riskbaserad tillsyn som inriktas mot de verksamheter som är mest angelägna att granska.

Herr talman! Tack, statsrådet, för diskussionen här i kväll!

Verkligheten kan ju förändras i väldigt rask takt. Inte minst en dag som i dag inser vi också att det mest oförutsedda kan hända. Det krävs att man ibland gör omprövningar och visar politiskt ledarskap.

De omfattande flyktingströmmarna under hösten till både Europa och Sverige har visat att vi utsätts för och ställs inför omprövningar. Det är med anledning av detta som jag ställer den här interpellationen.

Under de senaste månaderna är det närmare 70 kommuner av landets 290 kommuner som själva har lex Sarah-anmält sig därför att man anser att man inte lever upp till gällande lagstiftning. Då har verkligheten förändrats.

Sverige och svensk socialtjänst kommer att behöva en tillfällig flyktingpaus. Under förra året var det 163 000 människor som sökte asyl i Sverige. 80 000 av dem sökte asyl för en kortare tid varav drygt 35 000 var ensamkommande barn och unga. Inflödet i början av det här året visar att också 2016 kommer att vara ett år med ett omfattande flyktingmottagande. Redan i dag har socialtjänsten i Sverige det väldigt tungt.

Enligt Inspektionen för vård och omsorg fanns det i februari i år 1 277 hem för vård och boenden, så kallade HVB-hem. Av dem drivs åtta av tio i kommunal regi. Enligt nuvarande regelverk krävs det inte någon tillståndsplikt. Om hemmen däremot drivs i annan regi krävs det tillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan årsskiftet har närmare 50 nya boenden startats per vecka. Det startas även andra former av boenden, till exempel stödboenden och familjehemsplaceringar. Utmaningarna finns och är tydliga.

Inledningsvis är min fråga till statsrådet: Varför väljer inte regeringen i det här läget att ompröva vikten av att göra rätt från början? Man borde ställa lika villkor som ett stöd, oavsett utförare, oavsett driftsform för dem som ska ta hand om utsatta barn och unga - detta som ett stöd och en formplatta för att erbjuda barn och unga på flykt som kommer hit en likvärdig kvalitet från början.

Tyvärr kan vi nu läsa om mängder av lycksökare som tjänar pengar på utsatta barn. Det är nu läge att ompröva och fundera på hur man ska åstadkomma lika kvalitetskrav från början.

Regeringen och Socialdemokraterna har hittills avslagit dessa förslag här i riksdagen, men det vore på sin plats att regeringen funderade över att göra en omprövning så att det blir lika villkor för alla.

Min andra fråga kopplat till detta handlar om de larm som kommer från Sveriges ensamkommandes förening. Man visar på att människor hanterar utsatta barn och unga utan att ha kunskap, utan erfarenhet och, som man uttrycker det, tyvärr för att tjäna pengar.

Kan man då tänka sig en generell tillståndsplikt som möjliggör att det blir mer rätt från början med grundläggande kvalitetskrav? Kan man tänka sig en prövning av ägarsituationer, ledning och den långsiktiga hållbara ekonomin för att få veta vilka som arbetar på dessa boenden?

På Skara stödboende, till exempel, säger en utsatt kvinna: Här man vill inte ens hamna. Här vill man inte ens vara. Det är väldigt, väldigt dåligt. Det är katastrof.

Behandling finns inte, medicineringen missköts och det finns nynazistsymboler på boendet.

Kan vi göra mer rätt från början? Kan vi ställa tuffare kvalitetskrav och kan regeringen medverka till detta?

Herr talman! Jag håller med om att det här är en väldigt sorglig dag. Mina tankar går till offren och anhöriga i Bryssel.

Jag tycker att regeringen verkligen har visat politiskt ledarskap i fråga om socialtjänsten och dess stora uppgift att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Den sociala barn- och ungdomsvården har också till uppgift att ge stöd och ta emot orosanmälningar, till exempel från andra barn, det är viktigt att komma ihåg. Det ska också fungera.

Till att börja med lämnade den tidigare regeringen ifrån sig en socialtjänst - särskilt inom barn- och ungdomsvård - som var väldigt instabil och skör. Det faktum att det kom väldigt många ensamkommande flyktingbarn som samtidigt behövde skydd gjorde att läget blev ännu svårare. Vi har försökt att göra mycket för att staga upp detta.

Bland annat har oppositionen och regeringen tillsammans avsatt 8 miljarder till kommunerna, och jag förutsätter att man använder delar av dessa medel för att stärka socialtjänsten. Regeringen har också avsatt 1 miljard till bemanning i den sociala barn- och ungdomsvården, framför allt för att man ska kunna utreda barnen bättre och ta reda på vilket barn som behöver vad. Man ska också kunna ha koll, följa upp placeringar och helt enkelt kunna göra sitt arbete på ett mer stabilt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har dessutom vidtagit en mängd andra åtgärder för att staga upp den här situationen. När vi senaste hade debatt här i kammaren var det till och med någon som klagade på att det var för många åtgärder.

Jag tycker verkligen att vi så mycket som möjligt har försökt att stödja verksamheten, men mycket återstår. Det läge som du beskriver existerar ju, och det måste vi utan tvekan ta oss an.

När det gäller tillstånd, som du pratar om, finns det många olika skikt i detta, men jag ska försöka att dela upp det.

Att kommuner själva driver verksamhet, till exempel HVB-hem, ingår i kommunernas grunduppdrag. Då förutsätts att kommunerna följer lagar och regler och har kompetens för att driva HVB-hem, precis som man driver skolor eller annan grundverksamhet. Man får anse att det är kommunens grunduppdrag. De kan också och ska bli inspekterade som annan verksamhet.

Det finns förslag om entreprenaddelen i ägarprövningsutredningen som just nu bereds. Då inväntar jag gärna på resultatet av den beredningen.

Vi har dessutom gett i uppdrag till Vårdanalys att jämföra olika placeringsformer ur olika perspektiv, framför allt med barnens bästa för ögonen, för att man ska se i vilka placeringsformer som barn placeras och vad man får för de resurser som satsas.

Beträffande familjehem, som du också nämnde, vill jag att det ska göras bakgrundskontroller och finnas tillstånd. Det tycker jag är självklart - alltihop för att vi inte ska komma tillbaka till den vanvårdssituation som vi tyvärr har haft i Sverige. Den regering som du företräder fick ju hantera vanvård som skett under flera decennier tidigare. Vi ska inte komma i det läget igen.

Herr talman! Jag tycker att det är en bra slutsats av regeringen och statsrådet, att vi inte ska ha en sådan utredning till. Med anledning av de diskussioner som vi har haft och den utveckling som vi ser menar jag dock att det nu är läge för regeringen att ompröva tidigare ställningstaganden.

Flera av dessa frågor valde regeringen och Socialdemokraterna senast i december månad att avslå här i riksdagen. Det kan tänkas att förslagen då kom från fel partier, men nu är det läge att göra en omprövning med anledning av den verklighet som förändras här och nu.

Nu larmar föreningen för ensamkommande barn. Det är närmare 70 kommuner som har lex Sarah-anmält sig. Det är nu som regeringen måste göra en omprövning, och jag tycker att det vore läge för en sådan diskussion med anledning av det som händer just nu.

Jag känner mycket väl till vad regeringen har vidtagit för åtgärder och den budget som tillfördes och som riksdagen fattade beslut om. Men verkligheten har förändrats. Vad är regeringen villig att göra här och nu?

Socialtjänsten har under en längre tid haft problematik. Alliansregeringen tillsatte därför den nationella samordnaren och utredaren Cecilia Grefve. Vi såg på detta med absolut största oro och ville göra alltmer. Men sedan dess har utvecklingen förändrats. Det är den jag tycker vi ska se på här och nu.

Jag har också ställt ett antal frågor angående den tillsyn som nu sker för att möta detta, inte minst med anledning av det exempel som jag nämnde och som vi har diskuterat - det finns flera sådana exempel. Det finns stödboenden, familjehemsplaceringar och HVB-hem som inte fungerar som de bör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inspektionen för vård och omsorg, som är den ansvariga myndigheten, har både offentligt och i underlag inför budgetförhandlingarna bett om ökade resurser. Man har fått ett regeringsbeslut om att man ska spara 60 miljoner kronor. Är det inte läge att ompröva det? Det är en myndighet som har det tufft. Man går närmare på knäna för att göra så goda insatser som möjligt för att hålla en någorlunda god kvalitet runt om i landet. Ska de inte få de resurser som de efterfrågar för att klara detta?

Jag skulle önska att statsrådet här i dag resonerar lite grann om det. Kommer Socialdemokraterna att föra in de diskussionerna inför förhandlingarna om vårpropositionen och sedan även när det gäller höstbudgeten? Här i riksdagen har ni tidigare avslagit de moderata förslagen om att tillföra de resurserna.

I den andra delen skulle jag vilja att statsrådet belyser lite mer varför det är rimligt att halvera tillsynen för Inspektionen för vård och omsorg. Det må hända att det hade varit ett rätt och rimligt beslut med anledning av den utveckling vi hade. Men med tanke på den verklighet vi har i dag undrar jag: Är det rätt och rimligt att göra en halverad tillsyn när förändringen är så tydlig just nu? Det är kanske just de återkommande besöken som kan ge förbättringar. Det handlar om att de fullt ut inte har tillstånd. Man ställer inte fullt ut de grundläggande kvalitetskraven. Och i dag vet vi egentligen inte vem som startar, vem som ansvarar för och vem som äger olika former av boenden där unga och utsatta människor befinner sig.

Jag skulle vilja ha ytterligare kompletteringar kring detta. Ingår det här i de budgetdiskussioner som förs hos Socialdemokraterna och mellan regeringspartierna? Kommer vi att se att sådana här förändringar presenteras inom kort? Eller på vilket sätt avser regeringen att skärpa tillsynen? Jag uppfattar även statsrådets engagemang i fråga om att de utsatta barnen verkligen ska få det stöd och den hjälp som de vill ha.

Herr talman! Cecilia Widegren! Det gäller socialtjänsten igen. Jag tycker att vi ska prata om framtiden. Men det är ett väl belagt faktum att utgångsläget var väldigt skört. Det var väldigt bra att ni tillsatte den nationella samordnaren Cecilia Grefve, vars uppdrag jag har skärpt och konkretiserat. Hon rapporterar till mig var tredje månad - det handlar om observationer som hon har gjort - för att vi ska kunna ta beslut. Det har vi också gjort under tiden.

Icke desto mindre är detta väl belagt. Hon har stor kapacitet och kan göra mycket. Men socialtjänsten var i väldigt dåligt skick, och ni tillsköt inte tillräckligt mycket medel. Ni rustade ned a-kassan och sjukförsäkringen, vilket gjorde att socialtjänsten fick ett oproportionerligt stort arbetsfält som man inte fick resurser för.

Hur som helst: Nu är vi där vi är. Nu måste vi inte bara ta emot de barn som kommer till Sverige. Vi måste också ta hand om dem. Det här är ett väldigt stort uppdrag, och Sverige har tagit ett stort ansvar. Situationen är fortfarande ansträngd - det smärtar mig hur flyktingsituationen ser ut i Europa och i världen. Det var bland annat mot den bakgrunden som den förändrade migrationspolitiken behövdes, som jag ser det. Vi måste nu hjälpas åt för att stödja socialsekreterare och andra som jobbar väldigt hårt med att komma till rätta med den här situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan gäller det Ivo och medlen. Det är en relativt ny myndighet. De gör ett bra jobb. Men de fick en pott pengar för att just starta som ny myndighet. De visste att detta skulle upphöra. Nu är läget som det är. Det här är en diskussion som vi får föra, helt enkelt. Men de visste vad just de här medlen skulle användas till. Icke desto mindre ser jag precis som alla andra att det här är ett angeläget område.

Sedan gäller det tillsynen och hur ofta den ska göras. Det här är ett förslag från myndigheten själv som vi tycker är rimligt. Man går då till en tillsynsmodell som innebär att man har resurser så att man kan göra tillsyn oftare där man verkligen behöver det. Man gör en bedömning och ser: Här behöver vi verkligen vara med och kolla läget. Det här stället verkar fungera bra. Det här stället fungerar inte bra.

Man kan använda resurserna för att göra tillsyn oftare där barn verkligen riskerar att fara illa.

Herr talman! Jag tar gärna en allmänpolitisk debatt med statsrådet och regeringen om tiden som har varit. Men det är inte därför vi är här i dag.

Jag kan väl bara konstatera en sak. Om regeringen tror att receptet är att det är mindre än 1 miljon kronor per kommun, att det är svaret i socialtjänsten, tror jag att vi har många stora utmaningar kvar att hantera. Jag tror att utmaningarna är mycket större än att de kan lösas i en rent budgetteknisk justering i fråga om kommunerna.

Det handlar mycket om kompetens. Det handlar om långsiktighet. Det handlar framför allt om att ställa de grundläggande kvalitetskraven från början.

Jag bekymrar mig lite över att statsrådet inte fullt ut visar att hon är villig att ompröva de tidigare ställningstagandena och att det är kvalitet som är bärande långsiktigt. Det handlar om att ställa lika krav från början och om att vara tydlig med att det inte var rätt att göra besparingar på tillsynsmyndigheten, som har det här ansvaret under kommande år.

I ett läge när vi inte hade haft en flyktingström kanske den besparingen hade varit väl motiverad. Men nu ser verkligheten annorlunda ut. Frågan är då om regeringen väljer att ompröva detta med anledning av att verkligheten har förändrats.

Vi befinner oss i ett allvarligt läge. Det är viktigt att göra rätt från början. Då ska Sverige inte vara på väg åt fel håll, som vi upplever att det är. Vi borde i stället stärka tillsynen, stärka prövningen och stärka kvaliteten för att göra mer rätt från början.

Vi ska inte riskera att utsatta barn och unga, inte ens om de är på flykt, hamnar i kläm. Vi ska inte riskera att ensamkommande barn går till medierna för att tala om: Vi känner att de köper oss i stället för att ta hand om oss.

Då måste vi förändra någonting. Då måste vi ompröva. Jag önskar att regeringen gör den omprövningen med anledning av att verkligheten har förändrats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Cecilia Widegren! Jag får erkänna att det är få frågor som jag har jobbat så hårt med som de här. Vi har tagit många beslut. När vi hade debatt om de här frågorna sa någon att nio sidor i betänkandet är listor på beslut som vi har tagit för att ge stadga i den här situationen. Vi har visat och visar ledarskap. Vi följer den här situationen. Vi vidtar hela tiden de åtgärder som vi kan.

Ivo har fått tillgång till anslagskredit för att kunna arbeta med tillstånd. Vi har inte gjort någon besparing. Däremot är jag ytterst medveten om hur situationen är. Det är nu samtal om budgeten. Vi får återkomma om hur det ser ut. Jag är medveten om frågan.

Jag ser också att vi behöver arbeta. Vi behöver vara medvetna om: Vad behövs här och nu, och vad är insatser på längre sikt? Det är någonting som jag håller på med varje dag. Det handlar om att se att vi verkligen stärker detta på lång sikt. Det handlar också om det som vi måste göra nu.

Jag tror, möjligen till skillnad från dig, att det faktiskt också handlar om rena investeringar. Det här är en jätteviktig del av välfärdssamhället. De mest utsatta, barn som kanske inte ens alltid kan tala för sig, blir lämnade hos vuxna som i värsta fall inte bryr sig om deras bästa. Så kan vi inte ha det.

Det handlar om rena investeringar. Det handlar om regeländringar. Det handlar om att stärka barns rättigheter. Barnkonventionen ska bli lag. Det är ett arbete vi har påbörjat. Det hoppas jag också blir ett verktyg även för de här barnen. Under tiden gäller det att informera dem om vad de har för rättigheter. Vi måste göra allt det här samtidigt.

Överläggningen var härmed avslutad.