Obligatorisk samhällsorientering under asyltiden

Fru talman! Johan Forssell har frågat mig när jag och regeringen bedömer att frågan om obligatorisk samhällsorientering under asyltiden, som ingick i 2015 års överenskommelse om insatser med anledning av flyktingkrisen, kan få sin lösning och hur jag och regeringen motiverar att frågan dragit ut så mycket på tiden.

I november 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. I maj 2017 utvidgades uppdraget gällande bland annat tidiga insatser för asylsökande. Mottagandeutredningen ska således inom ramen för det ursprungliga uppdraget föreslå hur ett system för tidiga insatser kan utformas, där dagersättning kopplas till deltagande.

Jag håller med Johan Forssell om att frågan om obligatorisk samhällsorientering för asylsökande är viktig, och även jag önskar att vi redan nu hade haft ett enhetligt system på plats för mottagandet av asylsökande och nyanlända. Men nu när Mottagandeutredningen har arbetat så länge och snart är färdig kan jag inte motivera att vi vid sidan av den ska arbeta fram, bereda och implementera ett nytt system med obligatorisk samhällsorientering för asylsökande, då det löper risk att inte passa in i det helhetsförslag som utredningen kommer att lämna.

Det här betyder inte att regeringen sitter passiv i väntan på utredningen. I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen till exempel en förstärkning av medlen för tidiga insatser i syfte att asylsökande och nyanlända i väntan på bosättning ska få tidig och bättre tillgång till information om det svenska samhället. Vidare föreslog regeringen att ytterligare medel tillförs Svenska från dag ett, vilket har varit en framgångsrik satsning där asylsökande och nyanlända får grundläggande språkträning och samhällsinformation via folkbildningen.

Obligatoriet är en komplicerad fråga, och hur ett sådant system skulle kunna utformas beror på en rad andra omständigheter som Mottagandeutredningen ser över, till exempel var de asylsökande ska bo och vilken eller vilka aktörer som ska ansvara för insatsen. Utredningar är grunden för beredning av förslag i Sverige, och för mig är det viktigt att vi skapar ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande. Mot den bakgrunden anser jag att det är rimligt att frågan behandlas inom utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I juli hemställde Mottagandeutredningen om fem månaders förlängd utredningstid. För att kunna lämna ett så bra och välarbetat förslag som möjligt har utredningen fått förlängt och kommer att lämna sitt slutbetänkande senast den 31 mars 2018.

Detta, fru talman, var mitt inledande svar.

Fru talman! Tack så mycket, ministern, för svaret!

Det finns många saker i migrationspolitiken att diskutera just nu, tycker jag, och att ställa frågor om till migrationsministern. Vi kommer att få återkomma till dem fler gånger.

Det här gäller en interpellation som jag lämnade in för ett tag sedan och som berör något som vi bestämde för minst sagt ett tag sedan: hösten 2015. Då träffades en blocköverskridande överenskommelse om migrationen som senare följdes av den tillfälliga lagen, som låg utanför den.

Det mesta i denna överenskommelse har blivit genomfört, och det är bra. Saker och ting som man enas om och bestämmer ska ju helst bli genomförda. Men det har inte den viktiga frågan om obligatorisk samhällsinformation till asylsökande.

Det här är en viktig fråga, och det är en stor brist i dag. Det har också utredningen i sitt senare arbete kommit fram till. Man kan backa bandet och säga så här: Det berör många människor. Det är fortfarande många människor som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Det kommer fortfarande förhållandevis många - i alla fall inte få - människor till Sverige och söker asyl. Vi befinner oss nu, trots alla skärpningar som gjorts i migrationspolitiken, i något slags normalläge i jämförelse med ett tioårssnitt.

Här, fru talman, har utredningen som vi ska tala mer om nu kommit fram till att den information som ges i dag är behäftad med en lång rad problem och svårigheter. Det saknas mål, det är få timmar, det är låg kvalitet, det är inte obligatoriskt etcetera. Det var bakgrunden till att vi kom överens om detta, och det var någonting som mitt parti drev i den diskussionen.

Nu står vi här, två år senare, och fortfarande finns ingenting - och när jag säger ingenting menar jag ingenting. Vi har en utredning som har jobbat i två år och som nu har fått förlängt till mars nästa år. Då har det gått två och ett halvt år. Sedan ska regeringen förhoppningsvis göra en proposition och en lagrådsremiss av detta. Jag har svårt att se hur man ska hinna få till någonting över huvud taget som träder i kraft inom denna mandatperiod - om någonting som vi faktiskt har kommit överens om. Det är inte bra.

Det är inte bra ur ett sakligt perspektiv, för den här informationen hade behövts redan nu till asylsökande. Det finns en lång rad skäl till det.

Det är inte heller bra eftersom man när man fattar gemensamma beslut och gör överenskommelser måste vårda det. Jag har uppfattat att Heléne Fritzon har tagit sig an uppdraget som migrationsminister med just den ambitionen - att ha ett bra samtalsklimat och försöka hitta gemensamma lösningar. Jag välkomnar det, men jag tycker att det är märkligt hur den här frågan har hanterats.

Jag kan dessutom konstatera att när vi träffade en överenskommelse med regeringen förra våren var vi överens om att det skulle finnas ett pm som skulle kunna skickas ut på remiss före sommaren. Sedan får jag i tidningen ta del av nyheten att regeringen nu har gett sex månader mer tid till den här utredningen, där vår gemensamma fråga ligger - utan att ha tagit någon som helst kontakt eller försökt förankra det hos oss som var med och fattade beslutet tillsammans med regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja ställa frågan till Heléne Fritzon: Är migrationsministern nöjd med hur den här frågan har hanterats av regeringen?

Fru talman! Precis som Johan Forssell anför har regeringen implementerat de flesta av de insatser som fanns med i överenskommelsen som tecknades mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Några av insatserna utreds fortfarande, och frågan som Johan Forssell tar upp om uppdraget om obligatorisk samhällsorientering är en av de frågor som ännu inte är upptagna.

Det finns ingenting, säger Johan Forssell. Det är inte riktigt sant. Trots att vi inte har ett obligatorium deltog under 2016 hela 86 procent av männen och 85 procent av kvinnorna i Migrationsverkets gruppinformation för asylsökande. Den lever inte fullt ut upp till obligatorisk samhällsorientering, men det är ändå viktigt att säga att den innefattar information om vad som krävs under asyltiden men också berör frågor om boende, ekonomi, hälso och sjukvård och förskola och skola.

Man informerar om viss svensk lagstiftning - tryck- och yttrandefrihet, religionsfrihet, jämställdhet, barns rättigheter, förbud mot diskriminering med mera. Regeringen anser att det är viktigt att asylsökande så snabbt som möjligt får information om det svenska samhället, om grunderna i det svenska systemet, om jämställdhet och om vad som gäller i fråga om individens rättigheter och skyldigheter.

Därför vill jag ta tillfället i akt att nämna en rad åtgärder som stärker nyanländas etablering i Sverige, som ett svar på Johan Forssells påstående att det inte finns någonting. I februari i år fick länsstyrelserna ansvar för samordningen av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden. I budgetpropositionen för 2017 förstärkte regeringen medlen för tidiga insatser för asylsökande för att främja just kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Nu, inför budgeten för 2018, föreslår regeringen en ytterligare ökning av anslagen för tidiga insatser i syfte att ge asylsökande och nyanlända i väntan på bosättning tidig och bättre tillgång till information om just det svenska samhället.

I budgetpropositionen för 2018 finns det också förslag om ytterligare medel som tillförs Svenska från dag ett. Det är en framgångsrik satsning, där asylsökande och nyanlända får grundläggande språkträning och samhällsinformation. Sedan starten i augusti 2015 fram till december 2016 har fler än 120 000 unika deltagare fått grundläggande språkträning och samhällsinformation via folkbildningen genom insatsen Svenska från dag ett.

Det pågår ständigt åtgärder med den här inriktningen. I övrigt ser jag fram emot Mottagandeutredningen, som jag hänvisade till i mitt svar.

Fru talman! Jag slås av funderingen: Om allt nu är så bra som migrationsministern säger, varför har man då ingått den här överenskommelsen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är två saker som jag vill ta upp. Den första är att det faktiskt inte fungerar tillräckligt bra i dag. Det har man kvitterat genom utredningen. Det saknas i dag krav på att delta, och det är långt ifrån alla som gör det. Det saknas mål. Det är förhållandevis få timmar det handlar om. Kvaliteten når inte överallt upp till de krav som det är rimligt att ställa, och så vidare.

Sedan kan man säkert förändra detta lite. Man kan försöka ge mer information etcetera, men det förändrar inte det faktum att deltagandet inte är obligatoriskt i dag. Det finns ingen möjlighet att kräva att man ska delta i detta. Det är därför som vi i Moderaterna drev detta så hårt i överenskommelsen.

Det andra jag vill ta upp är att man ska försöka genomföra det som man är överens om. Det har i dag gått två år sedan vi kom överens och tog i hand på detta. Nu ska det dröja ytterligare fem månader innan det ens finns en utredning. Jag ställer mig frågan: När kommer det här att finnas på plats? När kommer vi att få se en förändring och att det faktiskt blir ett obligatorium? Det var ju detta som vi kom överens om hösten 2015.

Jag ställer inte de här frågorna för att jag vill vara jobbig eller bråka. Jag ställer frågorna för att jag tycker att detta är viktigt. Det här handlar om att personer som kommer till Sverige direkt vid ankomst ska få klart för sig vilka lagar, regler och normer som gäller i det svenska samhället - hur det som ska bli deras nya hemland fungerar. Det är ju också ett stöd för detta.

Jag tror också att migrationsministern är väl medveten om de ibland tyvärr allvarliga problem som har funnits på Migrationsverkets boenden när det gäller till exempel jämställdhet och mäns och kvinnors roll i samhället. Vi ser att detta skulle kunna vara ett viktigt bidrag för att få stopp på det.

När man gör gemensamma saker över blockgränsen måste man vårda dem. Där ligger ett särskilt ansvar på de partier som faktiskt sitter i regering. Vi har drivit den här frågan framför oss. Så sent som i våras tog vi i hand på att det skulle finnas material som vi kunde skicka ut på remiss före midsommar. Men det kom ett material som inte alls höll den kvalitet som behövdes, och vi var överens om att det inte gick att skicka ut. Då blev svaret att vi moderater skulle få vänta ett litet tag till men att det hela äntligen skulle komma i oktober. Men när oktober närmade sig fick jag läsa i tidningen att det nu skulle fördröjas med ytterligare sex månader. Tycker migrationsministern verkligen att detta är ett bra sätt att vårda gemensamma överenskommelser? Jag hoppas inte det.

Jag hoppas att regeringen kan dra lärdom av detta. Så sent som i går fick vi ju höra att man gärna vill ha en bred överenskommelse i frågan om ensamkommande. Man kan konstatera att utgångspunkten inte är särskilt bra när vi står här efter två år och det inte ens finns ett utredningsförslag om det som redan borde ha varit genomfört.

Tycker ministern att regeringen har skött detta på ett bra sätt? Det skulle jag gärna vilja ha svar på.

Fru talman! Regeringen har arbetat intensivt med de här frågorna ända sedan det väldigt tuffa året 2015, skulle jag vilja säga. Det var också i det ljuset som överenskommelsen mellan partierna tecknades. Jag är glad över att både jag och Johan Forssell kan konstatera att regeringen faktiskt har implementerat de flesta av de punkter som ingick i den gemensamma överenskommelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är jag lika angelägen som Johan Forssell om att gemensamma överenskommelser ska vårdas, och man ska också på alla sätt se till att de ska verkställas. Detta är naturligtvis ytterst regeringens ansvar. Jag har också i interpellationsdebatten fått utrymme att redogöra för skälen till att just detta som rör obligatorisk samhällsorientering ännu inte har verkställts och finns med som ett obligatorium.

Det handlar helt enkelt om att den stora och mycket omfattande Mottagandeutredningen, som också har mycket bred förankring i riksdagen, också innefattar uppdraget om tidiga insatser. När vi nu är så nära att ta emot utredningens förslag hoppas jag att vi inom ganska kort tid ska kunna stå här och gemensamt konstatera att vi också kan nå den punkt i överenskommelsen som handlar om obligatorisk samhällsorientering.

Ordningen är den - och detta känner Johan Forssell väl till - att vi tar emot utredningens slutbetänkande den 31 mars 2018. Därefter är det upp till regeringen att bedöma vilka förslag som vi eventuellt vill gå vidare med. Det kan sedan resultera i en proposition.

När utredningen har lämnat sitt slutbetänkande kan det också finnas anledning för oss att i kraft av den gemensamma överenskommelsen föra en dialog om på vilket sätt vi går vidare med de förslag som kommer från utredningen.

Även om jag inte under hela den här tiden har suttit i regeringen måste jag ändå säga att jag är imponerad av det arbete som landet Sverige, regeringen och vi gemensamt i Sveriges riksdag har gjort för att hantera ett asylmottagande där Sverige var det land i Europa som stod för det absolut största mottagandet, liksom av att vi har så höga ambitioner för hur asylmottagandet ska gå till. Det är en stor glädje för mig att höra att också Johan Forssell ger uttryck för detta.

Ministern är alltså inte på något sätt nöjd. Men när Johan Forssell säger att det inte finns någonting ger det mig ett utrymme att berätta om alla de åtgärder som är beslutade, på gång och planerade för att vi ska nå upp till alla delar av överenskommelsen.

Fru talman! Jag konstaterar att migrationsministern är nöjd med regeringens arbete. Det är ett viktigt påpekande. Jag känner dock inte att jag riktigt kan dela den uppfattningen, allra minst efter klargörandet att regeringen skulle ha arbetat intensivt med denna fråga. Låt mig bara påminna om att vi står här två år efter att vi kom överens, och det finns faktiskt ingenting av det obligatorium som vi kom överens om. Det var det jag menade med ingenting.

Det är det som är kärnan i detta: obligatoriet. Vi tog i hand för två år sedan. Det ska alltså dröja två och ett halvt år innan det ens finns ett utredningsresultat. Det är inte att jobba intensivt. Ursäkta, men det är faktiskt inte det. Det går inte att beskriva det så. Här har det dragits ut på tiden av skäl som jag inte känner till. Jag tycker inte heller att ministern i dag på ett bra sätt har ringat in varför det ska ta exceptionellt lång tid: två och ett halvt år. Det är en komplicerad fråga - javisst. Men det finns många frågor som är komplicerade, som det går betydligt fortare att utreda än denna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker faktiskt att det är lite bekymmersamt. Regeringen har en retorik som handlar om att man vill ha blocköverskridande överenskommelser. Jag tycker att det är bra. Men när det väl bränner till och när det handlar om att genomföra det som andra partier har drivit - det var vi som drev detta - verkar det vara lite si och så med genomförandet.

Jag undrar fortfarande: Anser ministern att regeringen har hanterat detta på ett bra sätt? Jag tänker på tidsaspekten men också på att man inte förankrar hos partierna i överenskommelsen det som händer i frågan, utan det får de läsa i tidningen.

Jag skulle också vilja fråga: Kan ministern ge ett klart och tydligt svar på huruvida obligatoriet kommer att kunna få ett ikraftträdande under denna mandatperiod?

Fru talman! Jag var tydlig med att jag inte på något sätt är nöjd. Vi har ännu inte alla frågor i hamn. Detta hoppas jag att Johan Forssell hör. Däremot är jag imponerad av de insatser som är gjorda av hela vårt samhälle. Jag står inte här i dag och säger att jag endast är nöjd med regeringens agerande. Det är många ute i samhällsorganisationen - Migrationsverket, civilsamhället, kommuner, landsting och regioner - som varje dag tar ett väldigt stort ansvar för att arbetet och introduktionen för våra asylsökande och nyanlända ska fungera på ett bra sätt.

Jag tycker inte att Johan Forssell ska förringa de insatser som görs. Jag nämnde exemplet Svenska från dag ett. Det är en väldigt framgångsrik satsning som görs av folkbildningen. Där har fler än 120 000 unika deltagare fått både grundläggande språkträning och samhällsinformation. Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram det. Det finns ytterligare åtgärder, till exempel möjligheter till praktik. Det är ett väldigt bra verktyg för att öka kunskaperna när det gäller både språket och samhällsinformationen. Det finns en insats som handlar om svenska under föräldraledigheten. Den har samma syfte. Det är en rad åtgärder som tillsammans gör att vi tar kliv framåt.

Jag vill avsluta med att tacka Johan Forssell för interpellationen. Jag hoppas att vi båda ser fram emot Mottagandeutredningens slutbetänkande till våren. Jag önskar också en dialog om hur vi sedan ska formulera eventuella förslag i ljuset av den överenskommelse som vi har gjort mellan regeringen och de borgerliga partierna.

Tack för debatten!

Överläggningen var härmed avslutad.