nytt bosparsystem och ökat byggande
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenLars-Erik Lövdén (S)
- Hoppa till i videospelarenErling Bager (Fp)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
- Hoppa till i videospelarenLars-Erik Lövdén (S)
- Hoppa till i videospelarenErling Bager (Fp)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
- Hoppa till i videospelarenLars-Erik Lövdén (S)
- Hoppa till i videospelarenErling Bager (Fp)
- Hoppa till i videospelarenLars-Erik Lövdén (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 9
Anf. 36 Lars-Erik Lövdén (S)
Anf. 37 Erling Bager (Fp)
Anf. 38 Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 39 Lars-Erik Lövdén (S)
Anf. 40 Erling Bager (Fp)
Anf. 41 Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 42 Lars-Erik Lövdén (S)
Anf. 43 Erling Bager (Fp)
Anf. 44 Lars-Erik Lövdén (S)
den 5 maj
Interpellation 2002/03:321
av Erling Bager (fp) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om nytt bosparsystem och ökat byggandeBoendekostnaderna fortsätter att stiga samtidigt som ökningen av hushållens disponibla inkomster har avtagit. Resultatet har blivit ett dramatiskt fall i efterfrågan på och utbud av nya bostäder, inte minst i flerfamiljshus. Det finns många låsningar på marknaden som bidragit till den dystra utvecklingen. Med bibehållen hyresreglering innebär stigande totalkostnader för nyproduktionen att nybyggnationen nästan uteslutande kommer att bestå av specialbostäder och dyra bostadsrätter.
Möjligheterna att pressa byggkostnaderna eller att öka subventionerna i nyproduktionen är begränsade. Trots en serie av initiativ har resultatet blivit mycket magert. Bostadsbyggandet ligger envist kvar på en nivå som bara är ungefär hälften av det långsiktiga behovet enligt Boverkets behovsanalyser.
Utbudet och kostnaderna för upplåtelse av passande bostäder är viktiga faktorer när det gäller att möta efterfrågan på marknaden. Samtidigt styrs efterfrågan direkt av hushållens ekonomiska resurser. Höjda löner och sänkta inkomstskatter ökar efterfrågan på många varor även vad det gäller bostäder eftersom boendet har hög prioritet hos hushållen. Ett sätt att begränsa de löpande kostnaderna för boendet är att stimulera inslaget av ägarlägenheter, det vill säga främst bostadsrätter och småhus. I dessa blir de löpande kostnaderna relativt sett lägre genom att produkten är mindre serviceintensiv än rena hyreslägenheter samt genom att de boende själva svarar för en viktig del av finansieringen av huset.
Ett smidigt och effektivt system för bosparande framstår därför som en underskattad väg till höjd standard i boendet och till ett ökat bostadsbyggande. Med hänsyn till gällande utgiftstak är det dock ett krav att ett sådant system ej får medföra ökade statsutgifter.
Förslag till nytt bosparsystem
I dagsläget är hushållens långsiktiga sparande strikt uppdelat efter funktion, det vill säga efter slutanvändningen av pengarna. Till skillnad från i företagssektorn har ingen uppmärksamhet ägnats frågorna kring ökad kapitaleffektivitet, det vill säga att medlen under den långa spar- och nyttjandetiden ska kunna tjäna flera ändamål. Utan nya kostnader för staten skulle ett integrerat pensions- och bosparsystem, IPBS, få positiva effekter såväl på bostadsefterfrågan som när det gäller att motivera ett fortsatt privat pensionssparande.
Bakgrund och motiv
Den långsiktiga nedtrappningen av boendesubventionerna medför att hushåll som önskar förvärva en bostadsrätt eller eget hus måste svara för en allt större del av produktionskostnaden med egna pengar. De topplån som därvid blir aktuella kostar normalt betydligt mer än bottenlånen för samma hus. Även kraven på tillräcklig disponibel inkomst ökar jämfört med bottenlånen. Det är därvid ett problem att hushållen till skillnad från juridiska personer ej kan få väga in sin samlade finansiella soliditet när man söker lånen. Detta skulle bli fallet om kapitalvärdet av hushållets enskilda pensionssparande fick beaktas som säkerhet för (topp-)lån till förvärv av egen bostad.
Utformning
Existerande sparformer för privat pensionssparande där ett löpande kapitalvärde beräknas ska kunna kopplas till och ingå i det "Individuella Pensions- och Bosparandet, IPBS". Förutsättningen ska vara att medlen är individuellt kapitaliserade och låsta till 55 års ålder eller senare, enligt gällande regler för pensionssparande.
I huvudalternativet ska pensionskapital som sparats i ett program som anslutits till IPBS kunna användas som säkerhet för lån som används för förvärv av bostadsrätt eller eget hus. Sparandets huvudanvändning är alltjämt pensionssparande och sparandet ska därmed ges samma skattebehandling som vanligt privat pensionssparande. Någon extra avdragsrätt och därmed följande "kostnad" för staten får ej uppstå. Genom den extra höga säkerhet som systemet erbjuder för aktuella topplån ska dessa kunna ges på villkor som till och med överträffar inteckningslån i bästa förmånsläge.
Systemet kräver endast att pensionsinstitutet tydligt kan redovisa såväl mot pensionssparare som mot långivare vilken del av pensionssparandet som tagits i anspråk som säkerhet för topplån i egen bostad. Det syns ej föreligga några motiverade skäl varför IPBS inte skulle kunna utsträckas till att även medge anslutning av befintligt enskilt pensionssparande och därmed öppna för att även dessa medel kan tas i anspråk som säkerhet för bostadslån.
Förvaltning
Sparandet ska ske i auktoriserade pensionsinstitut enligt samma modell som för det individuella pensionssparandet, IPS, det vill säga med frihet att välja mellan olika fonder eller enskilda placeringar enligt förvaltarens utbud. Även kollektivt förvaltade medel i så kallade traditionella pensionsförsäkringar bör kunna ingå, åtminstone till den del medlen på ett entydigt sätt bokats som tillhöriga kunden. Det ska finnas en generell spärr mot att ta ut pengar ur systemet i förtid annat än för angivet ändamål att förvärva eget bostadslån.
Lånerätt
IPBS-planen kombineras med en kopplad lånerätt i samma pensionsinstitut eller genom förmedling hos annat bolåneinstitut. Den som sparar i IPBS ska kunna erbjudas att låna upp till motsvarande hela det sparade beloppet, inklusive värdetillväxt till en förmånsränta som motsvarar institutets avkastning på medel placerade i bostadsobligationer plus en hanteringsmarginal. Utsträcks lånerätten till mer än det sparade beloppet får räntan även inkludera för institutet uppkommande kostnader för kapitaltäckning etcetera. De lån som tas mot säkerhet i pensionssparandet ska ha en sådan längsta löptid och återbetalningsplan att lånet är fullt återbetalt innan pensionen ska börja utbetalas.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts om långsiktigt bosparande, och den ovan redovisade diskussionen om belåning av enskilt pensionssparande, vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Avser statsrådet att ta initiativ till åtgärder som kan underlätta hushållens förvärv av egen bostad till exempel genom att införa ett integrerat sparsystem som utan extra kostnad för staten kombinerar bostads- och pensionssparande?