Nyanländas bostadssituation

Fru talman! Roger Hedlund har frågat mig om regeringen avser att följa Boverkets förslag och låta nyanlända gå före i bostadskön samt erbjuda fastighetsägare, bostadsbolag och privatpersoner en premie om de väljer att i första hand hyra ut till nyanlända.

Boverket genomför för närvarande en kartläggning och analys av boendesituationen för asylsökande i eget boende och för personer som har beviljats uppehållstillstånd av skyddsskäl, så kallade nyanlända. I kartläggningen ingår bland annat att redovisa bostadssociala aspekter. Boendesituationen för barnfamiljer ska ges särskild uppmärksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2015.

För att ge regeringen en bild av vilka handlingsalternativ som står till buds för att få till stånd en ökad tillgång till boende för nyanlända som i dag fastnar i anläggningsboenden fick Boverket också i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som kan vara möjliga. Denna del av uppdraget redovisades den 2 mars 2015.

Regeringen har inte tagit ställning till något av de många förslag som ingick i Boverkets rapport. Det är dock främst genom nybyggnad av bostäder som bostadsbristen kan mötas inom rimlig tid, vilket också framgår av rapporten. Regeringens politik kommer därför i huvudsak att vara inriktad på att på olika sätt stödja ökad nyproduktion av bostäder.

Fru talman! Tack så mycket, bostadsministern, för svaret på min interpellation i detta ärende! Jag hör dock att jag inte får mycket till svar av bostadsministern. Han väljer att passa lite grann på frågan.

Jag skulle gärna vilja höra lite tankar om de här förslagen. Hade Sverigedemokraterna fått dem på bordet hade det varit ganska självklart för oss att tycka att inget av dem är intressant. Däremot ser vi att regeringen har skickat ut de här förslagen på remiss, och då är det möjligtvis så att något av dem är intressant. Jag skulle gärna vilja veta vilket av dem det är.

Fru talman! I den här rapporten föreslår Boverket till exempel att man ska ge förtur i bostadskön till nyanlända. Man ska ha en nationell lägenhetspool och anmälningsplikt av lediga bostäder. Boverket föreslår också att det ska finnas en hyresgaranti och riktade premier till alla de kommunala bostadsbolag, privata fastighetsägare och privatpersoner som till exempel hyr ut i andra hand som väljer att i första hand hyra ut till nyanlända.

Det talas också i rapporten om att använda sig av den buffert som de flesta kommuner har för att kunna erbjuda till exempel svaga grupper i samhället bostad. De har exempelvis gett lägenheter till kvinnor som flyr från sina misshandlande män. Det föreslås att man även ska utnyttja denna buffert för att tilldela nyanlända lägenheter. Man vill i större mån underlätta samtycke till andrahandsuthyrning. Det ska alltså vara lättare än vad det är i dag.

Man talar också om att föreslå en statlig exproprieringsmöjlighet avseende kommunal mark. På lite mer lättförståelig svenska handlar det alltså om möjligheten för staten att gripa in och tilldela byggherrar som vill bygga mark. Det är en inskränkning av kommunallagen och det kommunala självstyre som vi har i Sverige sedan många år tillbaka.

Man talar om att föreslå modulstäder - någonting som vi vet kostar extremt mycket pengar. Vi är också oroliga för att det kan leda till något slags kåkstäder framöver. Frågan är om det egentligen är en långsiktig strategi för att skapa fler bostäder i dag.

Detta är en intressant rapport med tanke på att regeringen har skickat ut den på remiss. Jag vill återigen ställa några frågor som jag inte fick svar på i min interpellation: Hur ställer sig regeringen till de förslag som Boverket kommer med? Av vilken anledning skickar man ut detta på remiss? Vad är det i rapporten som verkar intressant?

Från min och Sverigedemokraternas sida sett är inget av dessa förslag speciellt intressant över huvud taget. Vi tycker att det är en rent diskriminerande åtgärd att ge förtur till nyanlända i bostadskön före svenskar som har stått länge i kön och som behöver bostad i minst lika stor utsträckning som nyanlända.

Med detta, fru talman, önskar jag en tydlighet från regeringen.

Fru talman! Jag skulle vilja lyfta frågan ett snäpp till att ta upp det jag sa i interpellationssvaret. Trots att jag var tydlig, särskilt i slutet av mitt inlägg, ställer Roger Hedlund samma fråga igen. Jag misstänker att frågan kommer att repeteras. Jag sa så här: Regeringen har inte tagit ställning till något av de många förslag som ingick i Boverkets rapport. Jag vet inte om det är tillräckligt tydligt. Jag kan repetera det några gånger. Men jag kommer inte att göra det, för jag vet att Roger Hedlund kommer att repetera sin fråga åtminstone två gånger till.

En myndighet har ett ansvar. Den är utsedd. Vi har inget ministerstyre i Sverige, utan vi har informella myndighetskontakter. Men vi styr också genom den typ av regleringsbrev som varje år skickas. Det är däri styrningen består. De informella myndighetskontakterna är ingen styrning, utan de går ut på att försöka få in information om vad som händer.

Om man ser till vad Boverket har sagt stämmer inte riktigt det som Roger Hedlund beskriver om förslagen. Det Roger Hedlund refererar till återfinns i rapporten som två separata förslag med varianter som han i sin fråga väver ihop till någonting som i bästa fall skulle kunna liknas vid en fri tolkning av det Boverket har skrivit.

När Boverket skriver en rapport är det helt naturligt att skicka ut den på remiss för att höra vad andra tycker om detta. Roger Hedlunds åsikter i frågan är numera kända, eftersom han har skrivit interpellationen. Det tackar jag för.

Som jag sa i mitt interpellationssvar handlar det för mig som bostadsminister om att få igång nybyggnationen, att regelförenkla, att se till att det befintliga beståndet används på ett bättre sätt och att se till att skapa incitament för att det som byggs blir klimatsmart. Vi ska se till att det som byggs dessutom är av sådan art att vanliga människor med normala plånböcker kan efterfråga det och att det som byggs i högre grad än i dag är hyresrätter. Det är det som efterfrågas, och det är den efterfrågan som tyvärr inte har mött ett utbud under föregående mandatperiod.

Från regeringens sida har vi en tydlig politik som kommer att skapa fler bostäder, bland annat genom det stora bostadspolitiska paket som vi aviserade i mars månad. Det innebär ca 6,7 miljarder kronor, varav 3,2 miljarder kommer att gå till ett investeringsstöd. Detta kommer att leda till att ungefär 15 000 små, klimatsmarta hyresrätter med riktvärden för hyror kommer att byggas i Sverige.

Det är bostadspolitik; det är aktiv bostadspolitik. Och det är det som kommer att leda till att bostadslösa människor som länge har efterfrågat en aktiv bostadspolitik nu har en möjlighet att få lägenheter och bostäder som inte bara riktar sig till dem som har de tjockaste plånböckerna.

Fru talman! Jag tackar bostadsministern igen för det svar som han menar att han förmedlar.

Vi har sett i Boverkets rapport att man beräknar att 80 000 uppehållstillstånd per år kommer att beviljas under 2015 och 2016. Tidigare år har det legat på ett snitt på ungefär 27 000. Bostadsbehovet är alltså skriande. Man har räknat ut att med bara dem som får uppehållstillstånd och med de anhöriga som tillkommer innebär det att 38 500 bostäder per år behöver byggas. De senaste åren har det legat på ungefär 40 000 per år. Vi har nått en liten topp på närmare 50 000 det senaste året. Det är förmodligen orsakat av att konjunkturen är god. Börsen går bra. Det är saker som oftast är starkt kopplade till att man har råd att köpa bostäder och liknande och till att kunna bygga.

Boverket har också kommit med en rapport där man visar att det behövs 600 000 lägenheter de närmaste elva år som kommer. Det behöver byggas 71 000 lägenheter per år. Det jag nämnde nyss ska tilläggas: Vi har en topp nu, då vi har lyckats bygga 50 000. Vi behöver 38 500 bostäder varje år bara för att klara av de uppehållstillstånd som beviljas enligt regeringens politik. Enligt rapporten behöver man bygga 71 000. Regeringens förslag är att vi ska bygga bort bostadsbristen. Det här går inte ihop; det kan alla räkna ut själva.

Om man tittar rent historiskt ser man att vi under 90-talet, förutom 1993-1994, och i början på 2000-talet hade balans på bostadsmarknaden. Det byggdes ungefär lika mycket som befolkningen ökade. De senaste åtta åren har vi sett en nettoinvandring till Sverige, alltså en befolkningsökning på 630 000 personer på åtta år. Samtidigt har det byggts 250 000 bostäder. Det går alltså åt fel håll. Vi ökar befolkningen mer än vad vi bygger.

Det är såklart inte orsakat av herr bostadsministern. Det är en effekt av Alliansens politik. Men det har också varit påhejat från de rödgrönas sida att vi ska ha den här typen av ökad invandring till Sverige.

Jag funderar lite grann. Vi har en sådan här situation på bostadsmarknaden i dag. Samtidigt ser vi att det finns 50 miljoner flyktingar runt omkring i världen som har behov av hjälp och som inte har möjlighet att komma till Sverige. De lever i miserabla förhållanden i krisens närområden. UNHCR skriker efter pengar för att kunna skapa humanitära förhållanden där. I den situationen fortsätter regeringen att utöka invandringen år för år till Sverige. Samtidigt skapar man en så kraftig bostadsbrist att vi kommer att se en hämmad tillväxt i Sverige. Vi människor har ingenstans att bo. Företag som behöver rekrytera folk har inte möjlighet att göra det, för det finns inte bostäder för dem som vill jobba i storregionerna och liknande. Allt detta är orsakat av att man inte har framförhållning på invandringspolitikens område.

Det svar jag får på interpellationen är att man ska bygga mer. Men uppenbarligen räcker inte detta byggande av bostäder gentemot den ökade invandringen till Sverige.

Av den anledningen vill jag gärna ha ett svar från bostadsministern: Är de här förslagen något som är intressant att genomföra? Jag förstår att regeringen inte har tagit ställning, men du kanske ändå kan hinta om hur du ställer dig till de förslag som har kommit från Boverket.

Fru talman! Jag skulle vilja lyfta frågan om bostadsbrist. Vi vet att det finns många kommuner i Sverige som inte har bostadsbrist. Det skulle enligt Roger Hedlunds logik innebära att de kommunerna skulle kunna ta emot väldigt många nyanlända. Det slog mig när jag satt och lyssnade på Roger Hedlund.

Låt oss säga att vi skulle komma upp i 70 000-80 000 nyproducerade bostäder per år. Vi är på väg mot 50 000. Mot slutet av mandatperioden kanske vi får upp siffrorna - vi vet inte. Kommer Roger Hedlund då att se till att Sverigedemokraterna byter fot när det gäller de nyanlända som Roger Hedlund pratar om här? Skulle det ändra Roger Hedlunds och Sverigedemokraternas syn på nyanlända, på flyktingar? Skulle ni plötsligt få en annan syn på migration?

Eller är det kanske bara så att Roger Hedlund och Sverigedemokraterna i två interpellationer i dag använder bostadsbristen för att lyfta en annan fråga som är den egentliga hjärtefrågan och elefanten i den här kammaren?

Fru talman! Jag kan berätta lite grann vad bostadsministern kommer att säga i sitt sista anförande, för jag har debatterat den här frågan många gånger med honom.

Det svar man ger är att Sverigedemokraterna ställer grupp mot grupp. Vi är ett enfrågeparti. Vi kopplar alla frågor till invandringen. Och precis som du gjorde nu frågar man: Om inte bostadsbristen fanns, skulle vi då vara för invandring?

Är det ett svar, tycker du, på de frågor som jag ställer i interpellationen? Jag tycker inte det. Jag vill gärna ha ett svar. Är man beredd att genomföra de förslag som Boverket har? Kan vi få en hint? Känns det svårt att svara på frågorna? Jag tycker inte att det är speciellt svårt.

Man föreslår att nyanlända ska få gå före i bostadskön. Det är en diskriminerande åtgärd mot alla svenskar som har väntat hur länge som helst på att få en bostad. Det är en rent diskriminerande åtgärd. Det är inte så svårt för mig att säga att ett sådant förslag inte går igenom om jag får bestämma. Ett sådant svar skulle jag gärna också vilja ha från bostadsministern.

I stället för svar på frågorna får man oftast de där motfrågorna. I den här interpellationsdebatten skulle jag gärna vilja ha ett svar. Jag har ställt frågan tidigare i frågestunder och fått svaret att Sverigedemokraterna kopplar allting till invandring, att vi är ett enfrågeparti och att vi ställer grupp mot grupp. Jag undrar vem det är som ställer grupp mot grupp när man föreslår diskriminerande åtgärder mot de svenskar som har stått och väntat länge i bostadskön.

Fru talman! Jag skulle nu gärna vilja ha ett svar från bostadsministern. Hur intressanta är de här frågorna? Kan du säga rakt av här att vi inte kommer att ha speciellt riktade premier, exempelvis till kommunala bostadsbolag, privata fastighetsägare och privatpersoner, om man väljer att låta invandrare gå före i bostadskön och få tillträde till en lägenhet?

Fru talman! Det blir naturligtvis möjligt att diskutera bostadspolitik en annan gång. Just nu diskuterar inte Roger Hedlund bostadspolitik.

Han svarar inte på min fråga: Kommer Sverigedemokraterna och Roger Hedlund att ändra sin syn på migration och nyanlända ifall vi når de siffror som Roger Hedlund har satt upp som ett mål för att vi ska kunna ta emot fler flyktingar i Sverige? Den frågan tycker han att han parerar skickligt, eftersom han har en motfråga som handlar om ett förslag som en av Sveriges oberoende myndigheter har kommit med - det är en rapport. Han försöker kleta ned och smeta ned sina debattmotståndare genom att säga att vi skulle ha föreslagit något sådant.

På slutet vände Roger Hedlund och frågade en gång till retoriskt: Är det detta ni vill? Men under själva inlägget hörde jag mycket tydligt, två gånger, att han sa att vi föreslår detta - det går att läsa i protokollet.

Jag tycker att det är ett märkligt sätt att debattera bostadspolitik på. Jag är mycket mer intresserad av vad det är för bostadspolitik som Roger Hedlund och Sverigedemokraterna har som ska leda till att vi får tiotusentals nya bostäder, med eller utan flyktinginvandring. Grunden för den typ av debatt vi har är att vi måste ha tydliga besked.

Regeringen har lagt 6,7 miljarder kronor. Det är pengar som bland annat ska gå till investeringsstöd för byggande av små, billiga och klimatsmarta hyresrätter. Det är pengar som ska gå till stadsmiljöavtal, vilket gör att kommunerna kan bygga kollektivtrafik med hjälp av statligt stöd, och det är pengar som kommer att gå till kommunerna för att de ska kunna påskynda planprocessen. Det leder Sverige framåt, och det bygger Sverige starkt.

Överläggningen var härmed avslutad.