Nyanlända och arbetsmarknaden

Fru talman! Sofia Fölster har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att sänka trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden, vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att Arbetsförmedlingen ska bli mer effektiv samt hur mycket jag och regeringen räknar med att jobbtillväxten kommer att dämpas till följd av regeringens skattehöjningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att varaktigt minska arbetslösheten och att öka sysselsättningen är en av regeringens viktigaste uppgifter. För att nå målsättningen görs investeringar i jobben genom regeringens jobbagenda, som består av tre delar: investeringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur, en aktiv närings- och innovationspolitik för fler och växande företag samt investeringar i kompetens och matchning.

För att korta tiden från nyanländas ankomst till arbete reformeras även arbetet för nyanländas etablering. I budgetpropositionen för 2016, som riksdagen nyligen beslutat om, föreslår regeringen ett antal investeringar som ska leda till en snabbare etablering på arbetsmarknaden, däribland förstärkta arbetsmarknadsinriktade insatser, validering och en rejäl höjning av ersättningen till kommunerna för flyktingmottagande. Regeringen är inställd på att det kommer att krävas ytterligare insatser för att skapa ett hållbart system för mottagande och mer effektiva insatser för snabb etablering på arbetsmarknaden.

Skatteverket uppskattar att det för 2014 har betalats ut nästan 17 miljarder kronor i ROT-avdrag. Samtidigt som kostnaderna för ROT-avdraget skenar råder det en akut bostadsbrist i kommunerna. Bostadsbristen i sig hämmar jobbtillväxten och försämrar nyanländas förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen avser att begränsa nuvarande subvention av renovering samt om- och tillbyggnation och använda pengarna som frigörs för att bland annat öka byggandet av nya bostäder.

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna enades den 23 oktober om vissa insatser för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända. I överenskommelsen föreslås bland annat att RUT-avdraget ska omfatta också utökat trädgårdsarbete, flyttjänster och it-tjänster i hemmet.

Arbetsförmedlingen har en central roll för att uppnå regeringens mål om en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Myndigheten ska ha väl uppbyggda arbetsgivarkontakter och ge ett professionellt stöd till arbetsgivare som rekryterar. Alla arbetssökande oavsett yrkesbakgrund och utbildningsnivå ska ges stöd och vägledning i ett aktivt arbetssökande. Regeringen har inlett ett arbete med att förändra styrningen av Arbetsförmedlingen, som i flera avseenden har varit alltför detaljerad. En rad åtgärder har vidtagits för att möjliggöra en anpassning av politiken till arbetssökandes och arbetsgivares enskilda behov samt för att förbättra samverkan mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Utöver det arbete som regeringen har initierat har Arbetsförmedlingen inlett ett omfattande förnyelsearbete där arbetsgivararbetet är i fokus.

Regeringen har fört samtal med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter om åtgärder för att skapa så kallade snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända inom etableringsuppdraget. Snabbspår för kockar och hälso- och sjukvårdsyrken har redan presenterats. Regeringen har även tagit initiativ till den så kallade 100-klubben, som är en satsning där näringsliv och statliga myndigheter erbjuder jobb och praktik för nyanlända.

Som Sofia Fölster säkert redan känner till redogör regeringen i budgetpropositionen och vårpropositionen för den samlade bedömningen av hur regeringens reformer påverkar sysselsättningen och arbetslösheten. När det gäller effekter av olika reformförslag är det dock viktigt att påpeka att det råder stor osäkerhet om i vilken utsträckning och i vilken takt olika åtgärder påverkar sysselsättning och arbetslöshet. Regeringens reformer bedöms gradvis få genomslag på sysselsättning och arbetslöshet under prognosperioden. Sammantaget bedöms de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen bidra till en lägre arbetslöshet och en högre sysselsättning de närmaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det bör även framhållas att vi upplever förändrade förutsättningar för arbetsmarknadspolitiken. Konjunkturen förbättras. Den totala arbetslösheten liksom ungdomsarbetslösheten minskar kraftigt. Enligt senaste Arbetskraftsundersökningen har sysselsättningen sedan förra året ökat med 81 000, 40 000 färre är arbetslösa, och arbetslösheten har minskat med 0,8 procentenheter. Bland ungdomar har arbetslösheten minskat med 3,1 procentenheter. Antalet långtidsarbetslösa är 21 000 färre än för ett år sedan.

Samtidigt förändras verkligheten just nu snabbt inför våra ögon. Sveriges befolkning kommer att växa betydligt snabbare än tidigare förväntat, och det stora antalet asylsökande kommer framöver att påverka både arbetskraften och arbetslösheten. På kort sikt innebär det utmaningar för Sverige, men på längre sikt innebär det möjligheter för Sverige.

Sverige behöver fler jobb och fler som jobbar. Att lösa framtidens utmaningar görs inte med ytterligare kortsiktiga nedskärningar och skattesänkningar. Det görs genom investeringar och samarbete, och det är precis vad regeringen gör.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka arbetsmarknadsministern för svaret.

När jag läser svaret från regeringen och arbetsmarknadsministern får jag dock intrycket att regeringen är ganska nöjd och inte fullt inser vilka stora utmaningar vi nu står inför. Det är naturligtvis enkelt att luta sig tillbaka när konjunkturen vänder uppåt, särskilt om man regerar på någon annans budget. Men faktum är att trots att Anders Borg och Fredrik Reinfeldt har lotsat oss genom den värsta finanskrisen sedan 30-talet utan en skråma, vilket nu syns i statistiken när konjunkturen vänder uppåt, står vi inför omvälvande förändringarar på svensk arbetsmarknad, detta på grund av en mycket orolig omvärld. Det ska vi ta på största allvar.

I år beräknas 160 000 människor söka asyl i Sverige. Förra året var det drygt hälften. Det är människor som inget hellre vill än att börja arbeta och skapa sig en egen försörjning. Trots det ser utsikterna för den här gruppen inte särskilt ljusa ut. Arbetslösheten är betydligt högre i gruppen utrikes födda än i andra grupper, och den siffran ökar just nu. I dag tar det i genomsnitt sju år för hälften av de nyanlända att få sitt första jobb. Det är oroande siffror, särskilt när vi nu i antal välkomnar många fler människor till Sverige. Vissa pratar om höga kostnader för flyktingmottagandet i år. Men de kostnaderna är ju ingenting mot vad som händer om hundratusentals människor fastnar i bidragsberoende och utanförskap.

Då är frågan: Vad gör arbetsmarknadsministern i ett krisläge när hundratusentals människor står på randen till utanförskap? I regeringens budget, som börjar gälla vid årsskiftet, är de största förändringarna från tidigare skattehöjningar på just jobb och företagande, detta för att bekosta en kraftig bidragsutbyggnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsmarknadsministern nämner i sitt svar regeringens aktiva näringspolitik. Men den aktiva näringspolitiken motsvarar bara 2 procent av de 32 miljarder som regeringen samtidigt höjer skatterna på jobb och företagande med. Regeringen försämrar ROT och höjer inkomstskatter och energiskatter. De som straffas allra hårdast är unga och äldre, som får arbetsgivaravgifterna höjda. Men detta nämner inte arbetsmarknadsministern.

I stället lyfter hon bättre validering, utbyggt RUT-avdrag och extra stöd till kommunerna för flyktingmottagande. Det är visserligen viktiga insatser, men det är insatser som vi är överens om och har i vår överenskommelse. Även utbildningsplikt för nyanlända utan grundskolekompetens är vi överens om. Där väntar vi fortfarande på att regeringen ska komma till skott och presentera ett förslag för riksdagen på hur detta ska genomföras konkret.

Vad vi dock inte är överens om är synen på arbete. Regeringen kan subventionera hur många praktikplatser som helst, men om inte trösklarna för att få ett riktigt jobb sänks bryts inte utanförskapet.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern: När kommer regeringen att presentera ett konkret förslag för riksdagen om utbildningsplikt för nyanlända i enlighet med den migrationsöverenskommelse som vi har? Tycker regeringen verkligen att de åtgärder som har presenterats hittills räcker, när siffrorna för arbetslösheten bland utrikes födda ökar? Hur ska företagare ha råd att anställa fler när kostnaderna för att anställa höjs av regeringen från och med nästa år?

Fru talman! Jag är absolut inte nöjd, Sofia Fölster - tvärtom. Vi står inför mycket stora utmaningar. Som jag också sa i mitt svar är det regeringens bedömning att vi kommer att behöva göra mycket mer. Den budget som riksdagen just har beslutat om lades fram innan vi såg den stora ökningen av asylsökande till Sverige. Självklart kommer det att behöva vidtas många ytterligare åtgärder.

Jag delar den uppfattning som Sofia Fölster för fram att människor som kommer hit inte vill något hellre än att komma i arbete så snart som möjligt och kunna försörja sig själva. Det gäller att hjälpa dem att kunna göra det.

Nu har vi ett läge på arbetsmarknaden där vi har stark efterfrågan på arbetskraft. Vi har aldrig någonsin i Sverige haft så många lediga jobb som vi har i dag. Det är naturligtvis en möjlighet för att se till att de många människor som har kompetenser som efterfrågas på svensk arbetsmarknad får utnyttja sina kompetenser och komma in i arbete. Där spelar snabbspåren en mycket viktig roll. Genom dem kan vi hitta väsentligt snabbare vägar in för dem som har med sig kompetens eller utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det kommer att betyda mycket också för tillväxten av nya jobb. När lediga jobb inte kan tillsättas inom rimlig tid hämmar det tillväxten av nya jobb.

Det kommer att behöva presenteras fler åtgärder, och regeringen återkommer till det.

När det gäller förslagen som fanns i den överenskommelse som träffades mellan regeringen och fyra oppositionspartier finns det en grupp som följer det arbetet. Vi presenterar förslagen löpande, allteftersom de blir färdiga. Det finns god insyn också för Moderaterna i det arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror att vi delar ambitionen om vad som ska göras, och jag är övertygad om att vi kommer att behöva breda uppgörelser för många av de utmaningar som Sverige står inför, när många nyanlända ska etableras i samhället.

Men det är ändå, fru talman, ett problem med Moderaternas olyckliga fixering vid skattepolitiken. Det tenderar att bli ett likhetstecken mellan skattepolitik och politik.

Skatter är viktiga. De påverkar drivkrafter och är viktiga för finansieringen. Utformningen av skattepolitiken är en viktig pusselbit. Men det är inte den enda pusselbiten. Mycket annat är också viktigt för att vi ska kunna få en bra jobbtillväxt och för att fler människor ska kunna komma i arbete.

Det som vi nu gör inom näringspolitiken är viktigt. Det handlar till exempel om en ny exportstrategi och om att underlätta för fler företag att exportera. Det handlar också om innovationer, nya sätt att göra upphandlingar, forskning och samarbete.

När det gäller möjligheterna inom arbetsmarknadspolitiken är det viktigaste instrumentet inte nya åtgärder. Det viktigaste instrumentet är att avreglera Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken, så att man kan jobba mer flexibelt. Det är en olycklig detaljstyrning som har gjort att vi har fått alldeles för låg effekt av arbetsmarknadspolitiken jämfört med vad som skulle vara möjligt.

Några av de viktiga delar som regeringen arbetar med är avregleringen av arbetsmarknadspolitiken, större flexibilitet för Arbetsförmedlingen och mer samarbete, till exempel med arbetsmarknadens parter, med arbetsgivarna och med kommunerna. Arbetsförmedlingen kan inte ensam lösa detta. Man behöver partnerskapet. Därför är det så viktigt med det fokus på arbetsgivarnas behov som Arbetsförmedlingen nu har. Det är till syvende och sist en arbetsgivare som ska anställa. Då är det viktigt att man kan möta arbetsgivarens behov.

Fru talman! Arbetsmarknadsministern kallar det för fixering vid skattepolitiken. Jag kallar det för en av de största skattechocker som vi har sett i modern tid i ett läge när det är oerhört olyckligt och många människor skulle behöva få ett jobb och jobben skulle behöva växa till.

Regeringens ekonomiska politik bedöms varaktigt minska antalet sysselsatta med 0,3 procent eller 15 000-20 000 personer. Så skrev Konjunkturinstitutet i somras. Det är bara en av flera ekonomiska experter som har dömt ut regeringens jobbpolitik. Och det gjordes innan det visade sig att vi kommer att ha betydligt större utmaningar på svensk arbetsmarknad med ett nytt utanförskap än vad någon av oss tidigare hade trott.

Visst går det, som sagt, att luta sig tillbaka mot konjunktursvängningar. Men när så många människor riskerar ett långvarigt utanförskap håller det inte att samtidigt föra en politik som motverkar den positiva ekonomiska utvecklingen och till och med kanske hämmar tillväxten av nya arbeten. Detta gäller särskilt när principen om krona för krona nu är kastad över bord och den ekonomiska stabiliteten inte längre kan tas för given.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle därför vilja återkomma till regeringens jobbsatsningar som arbetsmarknadsministern nämnde i sitt svar och även i sitt senare inlägg. Regeringen talar ofta varmt om subventioner av praktik och traineeplatser. I valrörelsen hörde vi att 32 000 unga skulle få en traineeplats. Sedan drogs detta löfte tillbaka. Därefter lovade regeringen att unga skulle få utbildningskontrakt för att komma i arbete. Trots att 380 miljoner nu har lagts på detta projekt har det visat sig att bara 147 unga har fått ett sådant utbildningskontrakt. Det är alltså mindre än 3 promille av de unga som i dag står utanför arbetsmarknaden och söker arbete.

Ytterligare en hörnsten i jobbpolitiken är Arbetsförmedlingen, som vi har talat om. Det är Arbetsförmedlingen som nu har till uppgift att lotsa nyanlända in i arbete. Trots det visar Arbetsförmedlingens egna siffror att endast 5 procent av de nyanlända som har deltagit i Arbetsförmedlingens etableringsprogram har ett arbete efter avslutad utbildning.

Detta är inte första gången som Arbetsförmedlingens ineffektivitet uppdagas. Arbetsförmedlingen har i dag lägst förtroende av samtliga myndigheter i Sverige, detta trots att Arbetsförmedlingen har en budget som är betydligt större än hela Försvarsmaktens.

160 000 nyanlända kommer, som sagt, till Sverige i år. Om vi inte snabbt sänker trösklarna in på arbetsmarknaden riskerar dessa människor att fastna i ett långvarigt utanförskap. Då har vi inte råd att slösa pengar på ineffektiva subventioner eller åtgärder. Vi har inte heller råd att riskera vår konkurrenskraft och försvåra för dem som nu skapar nya jobb i Sverige.

Jag vill därför återigen fråga arbetsmarknadsministern följande: Är regeringen nöjd med att bara 147 unga har tecknat utbildningskontrakt? Är regeringen nöjd med att Arbetsförmedlingen inte lyckas få fler nyanlända i arbete? Om regeringen inte är det skulle jag vilja att ministern konkret utvecklar ytterligare vad regeringen avser att göra för att Arbetsförmedlingen ska bli mer effektiv. På vilket sätt blir det enklare för nyanlända att få jobb när trösklarna till arbetsmarknaden höjs och när det blir betydligt dyrare att anställa?

Fru talman! Sofia Fölster säger att jobben skulle behöva växa till. Ja, det är precis det som sker. Vi har en oerhört stark jobbtillväxt just nu. Det är mycket glädjande. Det gör också att arbetslösheten nu sjunker mycket snabbt. Den sjunker särskilt snabbt för ungdomar, vilket är mycket glädjande eftersom det sker från en hög nivå. Det gör också att behovet av subventioner minskar, vilket jag tycker är bra. Om fler kan få ett arbete utan subventioner eller utan arbetsmarknadspolitiska åtgärder är det naturligtvis en framgång. Som arbetsmarknadsminister vill jag inte ha så många människor som möjligt i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag vill ha så många människor som möjligt i arbete.

Det finns individer som kommer att behöva särskilt stöd, och då behöver vi ha en bra arbetsmarknadspolitik. Men det är förstås inget egenvärde i att ungdomar som kan få jobb ändå ska vara i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det är arbete som är målet, och just nu går det mycket bra. Men det sätter också fokus på att man måste satsa oerhört mycket mer på utbildning och på matchning än vad man har gjort tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sofia Fölster kritiserar den politik som fördes av den gamla regeringen. Jag delar den uppfattningen. Det var olyckligt med styrningen av Arbetsförmedlingen på ett så detaljerat sätt och med ett felaktigt fokus, vilket också gjorde att det redan låga förtroendet för Arbetsförmedlingen sjönk ytterligare. Det var också exceptionella kriser inom Arbetsförmedlingen, då styrelsen förklarade att den inte hade förtroende för generaldirektören. Det var ett exceptionellt krisläge i en helt central myndighet. Detta håller vi nu på att få ordning på.

Jag delar också kritiken när det gäller etableringsuppdraget. De som kommer till Sverige har helt olika förutsättningar, på samma sätt som vi som redan finns här har olika förutsättningar. En del har ingen utbildning alls. De har kanske aldrig lönearbetat. Andra har hög utbildning och har haft en stark ställning på arbetsmarknaden i sitt gamla hemland och borde kunna få det också i Sverige. De har helt olika behov och måste alltså bemötas olika.

Det var mycket olyckligt att man hade åtgärden med etableringslotsar. Det var samma insats för alla oavsett förutsättningar. Det är bra att vi nu har kunnat avskaffa denna insats och i stället kan göra mer flexibla satsningar och möta individer på olika sätt.

Som jag sa tidigare kommer vi att behöva mer av den varan. Jag tror inte att det som vi har gjort hittills kommer att räcka, men vi är på rätt väg. Nu möter vi nämligen utbildade läkare så att de snabbt kan komma in och jobba som läkare. Vi möter kockar så att de snabbt kan komma i arbete, kanske redan utan att de kan svenska. Arbetsgivarna säger att det inte är nödvändigt att kunna svenska för att arbeta i kök. Det duger bra med engelska. Vi jobbar också med snabbspår inom en lång rad yrken: slaktare, elektriker, lärare, ingenjörer. Detta kommer att underlätta för många.

Men vi behöver också vägar in för dem som inte har med sig en sådan efterfrågad kompetens eller utbildningsnivå. Där finns nu förslag om förstärkta insatser när det gäller utbildning och större flexibilitet. Men jag tror också att vi kommer att behöva återkomma med fler förslag.

Fru talman! Arbetsmarknadsministern säger att vi har en god jobbtillväxt. Trots det ökar arbetslösheten i gruppen utrikes födda. Visst finns det en hel del åtgärder när det gäller utbildning och validering som vi är helt överens om. Men det finns andra frågor där vi har helt skilda uppfattningar. Det gäller synen på arbete och hur jobb skapas.

Jag tror inte att politiker kan skapa jobb genom att knäppa med fingrarna. Jag tror inte heller att regeringen kan trolla fram fler arbeten ur byrålådan genom subventionerade satsningar och genom subventionerad praktik. Jobb skapas av företag. Det är bara när ekonomin växer och det är lönsamt att driva företag i Sverige som fler har råd att anställa. Det är bara när restaurangen, städfirman eller biluthyrningsföretaget får förutsättningar att expandera som fler människor kan få sitt första jobb.

I år kommer 160 000 nyanlända till Sverige. Även om dessa människor har rest runt halva jordklotet är deras utsikter att få jobb oerhört dåliga. De hindras av språk, utbildningskrav och pappersvändare i de insatser där många av dem fastnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Egen försörjning innebär inte bara självständighet för en människa utan också en möjlighet att bidra till samhället och göra rätt för sig.

Nu behövs en jobbpolitik som tydligt sänker trösklarna för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Då är det helt oacceptabelt att regeringen kraftigt höjer skatter på jobb och arbetar för högre bidrag. Det är min förhoppning att regeringen nu tänker om. Det behövs om vi ska klara utmaningarna med flyktingkrisen på sikt.

Med detta vill jag tacka för en bra debatt och önska både ministern och presidiet en god jul.

Fru talman! Nu säger Moderaterna att man välkomnar utbildning och validering. Det är ju bra, men när man själv hade ansvar för arbetsmarknadspolitiken gjorde man nedskärningar på just utbildning och validering. Nu säger man att man välkomnar en avreglering av Arbetsförmedlingen, men när man själv hade ansvaret införde man en detaljerad styrning av Arbetsförmedlingen.

Nu pratar man inte längre om den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar - man har lämnat sitt gamla förslag - men när regeringen kom med förslaget att man skulle lämna denna ineffektiva och mycket dyra åtgärd, som inte har fungerat, varnade man för att ungdomsarbetslösheten skulle öka. Tvärtom ser vi nu att ungdomsarbetslösheten faktiskt sjunker, och det oerhört kraftfullt.

Det vore alltså bra om Moderaterna anpassade sin retorik och politik till verkligheten. Det var synd att man inte visade en större lyhördhet för verkligheten när man hade möjligheten i regeringsställning.

Fru talman! Jag tar ändå fasta på Sofia Fölsters goda vilja och hennes insikt att det kommer att behövas många nya insatser för att vi ska klara den stora möjligheten - men också stora utmaningen - med många nyanlända här i Sverige. Jag ser fram emot att kunna samarbeta brett i de här frågorna framöver, och jag hoppas kunna göra det även med Moderaterna.

Jag vill tacka för debatten och också önska såväl Sofia Fölster som fru talmannen och presidiet en god jul och ett gott nytt år. Vi tar nya tag nästa år.

Överläggningen var härmed avslutad.