nollvison i trafiken

den 13 november

Interpellation 2002/03:32

av Karin Svensson Smith (v) till statsrådet Ulrica Messing om nollvison i trafiken

Riksdagen antog under stor enighet målet om en nollvision @ noll döda i trafiken. Första delmålet var maximalt 400 döda år 2000. Regeringen vidtog inte tillräckligt med åtgärder och målet uppfylldes inte.

Några speciella insatser har regeringen inte gjort efter detta fatala misslyckande. Regeringen har i huvudsak nöjt sig med att presentera olika typer av program och ansatser med ringa effekt på verkligheten. Regeringen har tillsatt expertgrupper vars rekommendationer man inte följer. Tvärtom har vägtrafiken fortsatt att öka och därmed antalet döda och skadade. Regeringens bristande engagemang och handlingsförlamning måste brytas.

Antalet döda har ökat och ligger nu på över 600 om året. Det är den fysiska verksamhet i Sverige som orsakar flest döda. Som jämförelse kan vi konstatera att nollvisionen är uppfylld inom järnvägstrafiken @ inga järnvägsresenärer har dött under senare år. Inom alla andra samhällssektorer skulle en verksamhet som orsakar hundratals döda och tusentals skadade omedelbart förbjudas. Det låter sig icke göras med vägtrafiken men det minsta människor begär är att utvecklingen är positiv och att det finns hopp om att uppställda mål nås.

Det finns ytterligare ett delmål som riksdagen och regeringen står bakom @ att till år 2007 ska antalet döda vara maximalt 270. Det är bara fem år dit och det innebär att antalet döda ska mer än halveras. I förhållande till den utveckling som hittills varit är detta delmål ett uttryck för en hög ambition.

Det är då viktigt att målet denna gång uppfylls annars riskerar trovärdigheten och moralen i trafiksäkerhetsarbetet att helt förloras. Därför är det väsentligt att regeringen förutsättningslöst prövar alla de åtgärder som sammantaget kan leda till att delmålet för 2007 ska uppnås.

Vänsterpartiet arbetar för och tror på delmålet för år 2007. Vi är beredda att vidta en rad åtgärder för att nå målet. Åtgärderna beskriver vi utförligt i bland annat. partimotionen från allmänna motionstiden denna höst. Vår bedömning är att trafiksäkerhetsmålet kan nås utan att övriga mål inom kommunikationssektorn äventyras.

Snarare är det så att om åtgärder genomförs för att nå trafiksäkerhetsmålet så blir det lättare att nå övriga mål såsom tillgänglighet, effektivitet och miljömål. På lång sikt är det viktigaste att vägtrafiken minskar. Trafiken måste styras över till andra transportslag än bil. Att till exempel färdas i buss är 58 gånger säkrare än att åka bil. Att åka med spårbundna transportslag är ännu säkrare.

Vänsterpartiet anser att regeringen snarast ska fatta beslut om vilka åtgärder som behövs för att trafiksäkerhetsmålet för 2007 ska nås. Beslut om nya åtgärder behöver tas snarast eftersom fullt genomslag för flera av åtgärderna tar flera år. Om inte beslut tas om nya åtgärder bör regeringen redovisa varför man inte avser att uppfylla målet för år 2007.

Vänsterpartiet beskriver i partimotionen ett antal åtgärder. Här nämner vi i korthet de viktigaste förslagen:

• Flytta ansvaret för trafiksäkerheten från Vägverket till Rikspolisstyrelsen.
• Ökad övervakning.
• Obligatoriska alkohollås-, ISA-system eller hastighetsbegränsare.
• Överföring av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart.
• Skärpta sanktionssystem.
• Skärpta krav för EU-moped.
• Bättre körkortsutbildning @ speciellt för män.

Jag vill fråga statsrådet följande:

1.Anser statsrådet att delmålet för år 2007 om maximalt 270 döda ska uppfyllas?

2.Vilka åtgärder kommer statsrådet att genomföra för att nå delmålet?

3.När avser statsrådet fatta beslut om nya åtgärder för att nå de uppsatta målen?