Nedskärningar i exportfrämjandet och konsekvenser för småföretagen

Herr talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig om bidraget till exportfrämjande insatser för att främja små och medelstora företags internationalisering. Det är glädjande med Carina Adolfsson Elgestams engagemang i frågan. Regeringen vill förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag att ta sig ut på exportmarknaden. Dessa företag har en viktig roll för att skapa tillväxt och sysselsättning. Regeringen vill därför stärka de mindre företagens förmåga till internationalisering som ett led i regeringens åtgärder för att öka den svenska konkurrenskraften, skapa fler och växande företag och bryta utanförskapet. Viktiga delar i detta arbete är internationell närvaro genom Exportrådets utlandskontor och den svenska utlandsrepresentationen, tillgänglighet till exportrådgivning i Sverige och skräddarsydda lösningar till mindre företag. Möjligheterna för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering i samband med en exportsatsning är likaså en angelägen fråga. En prioriterad uppgift för regeringen är att skaffa ett förbättrat kunskapsunderlag om de handels- och investeringsfrämjande insatserna och om vad som kan göras för att öka exporten. Under våren har en översyn gjorts av det statligt finansierade export- och investeringsfrämjandet i enlighet med budgetpropositionen för 2007. De slutsatser som utredarna drar ger vid hand att verksamheten bedrivs på ett professionellt sätt och är värdefull för användarna. En annan slutsats är att det är av vikt med en långsiktig och stabil finansiering för att kunna planera verksamheten. Inom exportfrämjandet prioriterar regeringen insatser som bidrar till bättre kunskap om marknader och affärsmöjligheter för små och medelstora företag. Under hösten har Exportrådet redovisat analyser av potentiella affärsmöjligheter i Brasilien, Indien, Kina, Polen, Sydafrika och Storbritannien. Analyserna identifierar sektorer där svenska företag bör ha särskilda förutsättningar att vinna nya marknadsandelar och där exportfrämjande insatser kan ge en märkbar effekt. På förslag av Exportrådet har rådet beviljats medel för att genomföra analyser på ytterligare marknader, bland annat USA, Tyskland, Ryssland, Frankrike, Italien och Spanien. Min förhoppning är att dessa analyser leder till ett effektivare och mer fokuserat exportfrämjande. Sommaren 2007 infördes exportlånet som är ett konkret resultat av samarbete mellan myndigheter och organisationer - AB Svensk Exportkredit, Exportkreditnämnden, Almi, Exportrådet samt Swedfund International AB. Lånet är en hjälp för små och medelstora företags internationalisering. Jag har nyligen gett Exportrådet i uppdrag att i samarbete med olika myndigheter och organisationer genomföra insatser med syfte att ta vara på den kompetens och erfarenhet av marknader som företagare med utländsk bakgrund besitter. Verksamheten är tänkt att utvecklas till ett nätverk bestående av företagare med personlig erfarenhet av marknader, primärt i det tidigare hemlandet. Vidare har Exportrådet fått anslag för att ge utökad service till det ökande antalet företag som vänder sig till Exportrådet med frågor om export och affärsutveckling i regioner och länder som i dag är små exportmarknader för Sverige men med hög potential - västra Balkan, Ukraina, Kazakstan och länder i södra Afrika. Utöver detta har Exportrådet under hösten fått i uppdrag att stödja internationaliseringen och därmed nya exportaffärer för svenska miljöteknikföretag med fokus på små och medelstora företag. Regeringen har avsatt 30 miljoner kronor under perioden 2007-2009 för ändamålet. För snart tre år sedan larmade Kommerskollegium om att Sverige och svenska företag förlorade marknadsandelar i högre utsträckning än motsvarande länder, detta trots att exporten ökat kraftigt både i relation till bnp och i faktiska termer. Något år senare presenterade Exportrådet liknande uppgifter. En av regeringens första åtgärder var därför att se över denna mycket viktiga fråga, och i början av hösten tillsattes en särskild utredare med uppgift att analysera svensk exportutveckling, om och i så fall varför Sverige tappar marknadsandelar i varuexporten jämfört med våra konkurrentländer. En sådan utveckling har främst kunnat observeras på Europamarknaden. Utredaren kommer i september 2008 att lämna sina förslag om vad som kan göras för att förbättra svensk export. Ett välfungerande exportfrämjande måste utgå från och kombineras med en aktiv politik för att stärka näringslivet. Regeringen har sedan den tillträdde genomfört en rad åtgärder för att förbättra även för företagare. Det inkluderar bland annat åtgärder för att minska regelbördan, minskade kostnader för att anställa personal och insatser som ska göra det lättare att starta och driva företag.

Herr talman! Jag tackar handelsministern för svaret. Jag upplever att svaret bygger på ett mycket seriöst arbete från handelsministerns sida. Utifrån de medel som man har fått sig tilldelad, om än mindre än vad det var tidigare, försöker man i mångt och mycket för exportens del att göra så gott det går. Men det finns några saker. Jag ska börja med det som jag tycker är mycket bra. Det är det som handlar om exportlånet. Det är positivt. Det är också ett arbete som påbörjades av den förre näringsministern. Det är väldigt bra att regeringen har anammat detta, utvecklat det och gått vidare med det. Det arbete som har gjorts under hösten är också bra. Exportrådet har presenterat vad det handlar om, att göra analyser av affärsmöjligheter i fråga om länder som Brasilien, Indien, Kina, Polen och så vidare. Och man ska gå vidare med det. Men på något sätt känns det ändå som att det här inte räcker. Vi kan ju konstatera - och där är vi väl också överens - att Sverige tappar marknadsandelar just vad gäller exporten. Då kan man känna en stark oro på flera olika sätt, bland annat utifrån att den utredning som är tillsatt ska ha ett år på sig, alltså ända fram till september 2008. Ur ett företagarperspektiv och ur ett exportperspektiv hinner det hända mycket när det går ytterligare ett år innan vi ska ta ett steg framåt. Med tanke på de neddragningar som är gjorda för Exportrådets räkning kan man inte låta bli att känna en viss oro för det som handlar om främst våra små och medelstora företag och deras möjligheter att komma ut på nya marknader. Exportrådet har ändå fått mindre pengar. Vi vet samtidigt att det är de stora företagen som står för den största andelen av exporten. De tio största står för ungefär 38 procent. Är inte risken då att det är de små och medelstora företagen som blir drabbade vid den här neddragningen? Det är egentligen tvärtemot vad ministern skriver i svaret, att regeringens arbete handlar om att förbättra förutsättningarna för de små och medelstora företagen. Det känns lite som att det inte riktigt går ihop. Man gör neddragningar på Exportrådet. Det är faktiskt färre människor i dag som arbetar på Exportrådet. Någonstans måste det påverka, och jag kan känna en viss oro för att det kan vara de små och medelstora företagen som blir drabbade. Det finns också andra som känner oro utifrån de neddragningar som görs, inte bara på Exportrådet. Det gäller också de förändringar som regeringen gör vad gäller ambassader runt om i världen. För en svensk närvaro på andra marknader är det klart att det spelar roll. Därför kvarstår både frågorna och den oro som vi känner utifrån Sveriges möjligheter och de små och medelstora företagens möjligheter att komma ut på nya marknader.

Herr talman! Det var många frågor på en gång. Jag ska försöka att besvara några av dem. Först vill jag bara kommentera det som Carina Adolfsson Elgestam sade om exportlånet. Jag tror att det är ett misstag att tala för mycket om att det är den socialdemokratiska regeringen som står bakom det här, lika mycket som det är ett misstag från vår sida att säga att det är den här regeringen som står bakom det. Det är nämligen framför allt initierat av parterna själva. Det är parterna själva som har kommit fram till det här, och det tycker jag är väldigt bra. De har också ett väl fungerande nätverk i fråga om hur man kan arbeta tillsammans för att ytterligare stötta små och medelstora företag. Det är precis i den riktningen som vi också ska arbeta. Det handlar inte om regeringen i första hand. Regeringen ska snarare vara en främjare. Det är våra myndigheter, och det är företagen själva som egentligen måste stå för att faktiskt kunna ta det här klivet ut. Då är Exportrådet en utmärkt hjälp för dem på vägen. Men det ska också bara vara en hjälp, så att säga. Det är fortfarande inte så att det är en partner, utan det är företaget självt som tar sig ut. Jag vill bara tydliggöra det här med ett exempel. Jag var alldeles nyligen på ett företagsbesök. Det var ett litet företag i Sverige, utanför Östersund, där man sysslade med miljöteknik. Det var ett väldigt spännande företag. Jag ställde just den här frågan till dem: Vari ligger problemet i att gå ut på export? Jag tror att vi många gånger från politiskt håll har för oss - det är det klassiska mantrat - att det handlar om handelshinder, någonting som jag kan göra någonting åt som handelsminister när vi arbetar gemensamt i EU. Det handlar om regler. Det handlar lagar. Det handlar om förenklad administration, någonting som regeringen också har bestämt sig för att arbeta med. Vi har också sagt att vi ska minska administrationsbördan med 25 procent fram till 2010. Vi är alla, oavsett om vi är i opposition eller regering, väldigt fokuserade på vad det är vi gör som politiker. Jag fick i stället ett helt annat svar när jag ställde den här frågan. Man har då ägnat sig åt att gå ut på den närmaste marknaden i närområdet som främst gäller EU. Det man känner är snarare att det är en annan affärskultur. Det handlar om språk. Det handlar om kultur. Det handlar om hur man knyter kontakter. Det är där man inte är van. Det är ofta det som är problemet. När det gäller att vi tappar marknadsandelar håller jag med om att det är bråttom - absolut. Men det handlar också om att inte föregå utredningen. Vi kan arbeta så effektivt som möjligt under tiden, men jag ska inte föregå utredningen. Vi måste också se vad den kommer fram till. Ambassadfrågan är fortfarande under beredning, även om den är i sitt slutskede. Det är faktiskt primärt utrikesministerns område att besluta om ambassaderna. Men självklart kan jag säga att jag också arbetar för att vi ska se till att vi faktiskt har svensk representation i någon form där det är viktigt för oss att bedriva handelspolitik. Vi försöker nu att se över en bra helhet när det gäller att vi ska ha svensk representation i någon form på alla de ställen i världen där vi också vill främja svensk export.

Herr talman! Det är glädjande att handelsministern säger att vi ska ha svensk representation runt om i världen. Jag tackar för det, och jag känner att detta är oerhört viktigt. Vi kan förstå att det är det som de företagare som fanns med i Dagens Industri fredagen den 14 december också åsyftar. Jag är väl medveten om att det är utrikesministerns ansvarsområde, men det finns ändå en koppling mellan närvaro i många i olika länder och det som beskrivs i Dagens Industri. En annan fråga som också är intressant med tanke på gjorda neddragningar inom Exportrådet och de förändringar som har skett, gäller att handelsministern tar upp frågan om miljöteknikföretagens möjligheter att komma ut på nya marknader. Det gäller också möjligheten för små och medelstora företag att växa i det perspektivet. Jag fick för ett tag sedan i riksdagen en tidning som heter Miljö & Utveckling. Där finns en del intressant att läsa. I slutet av tidningen finns frågor till Lars Rosell, ordförande i Swedish Environmental Technology. Han svarar på frågor om möjligheterna att komma ut på nya marknader. En fråga som ställs är följande: "Men om inte staten aktivt stödjer exportsatsningar, hur blir det då tror du?" Svaret blir: "Utvecklingen kommer inte att gå lika fort. Tittar du på hur andra länder i Europa använder EU-pengar så är de mycket mer offensiva - stat och företag arbetar ihop." Det är det som vi tror på som socialdemokrater. Det är där den stora skillnaden går mellan regeringen och oppositionen, det vill säga oss socialdemokrater. När vi säger att vi vill jobba med företagande och export, det vill säga ett samarbete mellan staten och företagande, säger ministern att det i första hand inte är fråga om regeringen utan att det är fråga om företagen. Självklart ska företagen ut på export. Det är just samarbetet som spelar en roll. Sverige är ändå ett litet land som ska klara sig i en alltmer globaliserad värld, en alltmer konkurrensutsatt värld - inte minst för våra företag. Om de små företagen ska få en möjlighet att växa och komma ut krävs samarbete mellan staten, samhället och företagen. Det är därför vi har tyckt att branschprogrammen har varit så viktiga. Näringsutskottet fick besök för några veckor sedan av Exportrådet. Det här var en sådan sak som redovisades utifrån gjorda förändringar under 2007. En sådan sak är att personal har fått sägas upp men också att branschprogrammen, de intensiva satsningar Sverige har gjort ut i världen, är mer eller mindre borta - precis som exportsäljarutbildningen. I kombination med att vi tappar marknadsandelar känns detta oroande, även om ministern ger vissa signaler om att det ska vara representation runt om i världen.

Herr talman! Jag börjar från slutet. Carina Adolfsson Elgestam saknar känslan för att små företag faktiskt kan vara starka och ha ett eget självförtroende. De ska inte styras av specifika branschsatsningar. Det är min fasta övertygelse. Varför ska de inte göra det? Jo, det handlar också om att titta på att det i de länder man vill exportera till måste finnas en efterfrågan, och det styr vilka företag det är som ska tas med i en företagsdelegation som ska främja Sverige. Där samarbetar vi absolut. Jag tror inte på att det ska vara branschspecifika satsningar. Vad händer med resten av företagen som inte råkar vara i de utvalda branscherna som Socialdemokraterna har haft? Ett tydligt exempel på att det inte fungerar är att profilen i svensk export inte har förändrats särskilt mycket under tio års tid. Det är fortfarande samma typ av export. Vi exporterar fortfarande till samma länder. Precis som Carina Adolfsson Elgestam sade står de tio största företagen för 38 procent av exporten - jag brukar säga 40 procent - och i ungefär två tredjedelar av exporten är det de hundra största företagen. Det är den profilen vi behöver ändra. Vi ska se till att fler små och medelstora företag också kommer ut på export. Exportrådet gör ett bra jobb, framför allt nu med regionala exportrådgivare. Det finns också en närhet för de små företagen i varje län att ha en egen kontakt med en exportrådgivare och därigenom få hjälp på ett tidigt stadium. Exportrådgivaren kan tala om att det här och det där området är bra att tänka sig att exportera till i det här specifika landet. De kan också vara med och hjälpa de små företagen genom att i vissa fall avråda till export därför att det kanske inte alls passar in i profilen eller inte passar företaget. Det är mycket viktigare. Om vi ska förändra vår exportprofil, om vi ska bredda vår export och dessutom öka vår export, handlar det mer om att specificera sig inför varje område. Sedan ska vi naturligtvis använda den spjutspetskompetens som vi har i Sverige. Jag har där ett viktigt uppdrag att gå ut och generellt främja och tala om IT, telekom, miljöteknik, hälsovård och utbildning. Det är sådana områden som vi vet är efterfrågade från Sverige. Det är vad andra länder faktiskt vill ha. Däremot är jag inte beredd att säga att det här är branschspecifika områden som vi ska satsa särskilda extra pengar på. Vi måste komma ihåg att i Socialdemokraternas budget har det här varit specialanslag ovanpå toppen av basanslaget. Egentligen har det inte varit något som tillför något i grunden för Exportrådet.

Herr talman! Den stora skillnaden mellan regeringen och socialdemokrater är i grund och botten ideologi. Vi tror att möjligheterna till utveckling handlar om samarbete, i det här fallet samarbetet mellan samhälle och företag, och regeringen och Moderaterna tror att marknaden styr. Därmed ska alla stå på egna ben och klara sig själva. I det här fallet handlar det om företag och små företag som ska ut på en exportmarknad. Vi tror inte på det. Vi tror faktiskt att det har varit en tillgång för Sverige och svenska företag med de branschspecifika insatser som vi har gjort. Att under en tid kraftfullt tillsammans satsa fokuserat på en särskild bransch i x länder får ringar på vattnet. Därför har vi haft det arbetssättet, och vi har också satsat mer pengar på detta än regeringen. Herr talman! Med tanke på svaret, de delar som är positiva om exportlån och att ta del av det som handlar om nya marknader, känns det ändå oroväckande att handelsministern inte har tagit till sig av att det finns signaler i Sverige från bland annat träindustrin att exportmarknaden går ned. Det går fort. Lagren är fyllda, och det är inte lika stor efterfrågan. Det är bara ett exempel på hur det håller på att förändras i Sverige. Under tiden sitter regeringen och handelsministern och väntar på en utredning som ska presenteras i september 2008. Vi behöver ha åtgärder nu.

Herr talman! Det är självklart att det handlar om samarbete mellan företag och stat. Något annat tycker jag inte att någon av oss ska säga. Men lika självklart är det att marknaden styr - annars lever vi inte i verkligheten. Jag tror att det är nödvändigt för oss alla att leva i verkligheten om vi ska klara oss i en ökad globalisering. Där styr marknaden. Men då är det också vår uppgift att se till att vi är med och främjar våra svenska företag på den marknaden och att Exportrådet är med och stöttar företagen i den hjälpen att komma ut på den fria marknaden. Den dag som det handlar om någonting annat lever vi inte i dagens friska samhälle. Jag är ganska ofta ute och lyssnar på företagen och frågar dem vad de upplever som positivt och vad de upplever som negativt. Precis som jag sade tidigare handlar det många gånger inte alls om det som vi politiker tror. Det handlar inte så mycket om regler, förenklingar, annorlunda lagar och mindre administration, utan det handlar mycket mer om just självkänslan, att våga ta klivet. Jag tror att det är precis det vi måste bort ifrån här i Sverige, just det här att man inte riktigt vågar ta sig ut. Vad vi behöver hjälpa företagen med är i stället att få ett större självförtroende och en större tillförsikt, att de klarar det här i en ökad internationalisering. När det gäller budgeten ska jag väldigt kort säga följande. Socialdemokraterna föreslår en höjning med 75 miljoner kronor. Miljöpartiet lämnar inga föreslag och kommenterar enbart regeringens miljötekniksatsning. Vänstern föreslår inte heller några förändringar. Alltså är oenigheten total mellan oppositionspartierna vad gäller satsningar på exportfrämjandet. Alliansregeringen har däremot enats om en nivå för exportfrämjandet, och den avser vi att fortsätta att arbeta effektivt med.