Nedläggningen av Bromma flygplats

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om Bromma flygplats.

Coronapandemin har fört med sig ett kraftigt minskat flygresande, men redan 2018 inträffade ett trendbrott där inrikesflyget började minska samtidigt som vi såg en stor samhällsdebatt kring flygets klimatpåverkan. En stor del av trafiken på Bromma flygplats utgörs av inrikestrafik, och det är tveksamt om volymerna på inrikestrafiken kommer att bli desamma som tidigare. Det finns flera skäl till detta. Ett viktigt skäl är den ökade digitaliseringen, som medför att behovet av affärsresor kan minska även för flyget. Detta är tydligt, inte minst med tanke på den utveckling av distansarbete som skett under pandemin.

Regeringen har tillsatt en utredare som ska analysera och redovisa hur driften av verksamheterna vid Bromma flygplats formellt kan avvecklas. Det handlar bland annat om att beskriva de juridiska respektive ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna av en avveckling av flygplatsen. Utredaren har också i uppdrag att beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av verksamheten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2021.

Swedavia AB har utifrån bolagets uppdrag och affärsmässiga perspektiv gjort en konsekvensanalys av den fortsatta driften av Bromma flygplats. Enligt Swedavias bedömning är det under rådande marknadsförutsättningar inte affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Swedavia gör vidare bedömningen att flygtrafiken i Stockholm i stället bör koncentreras till Arlanda flygplats. Deras bedömning är att detta på bästa sätt värnar både konkurrenskraften och tillgängligheten.

Exportkreditnämnden har regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Detta gör Exportkreditnämnden genom att ta ut en premie för att försäkra exportföretag och banker mot risken att inte få betalt för varor och tjänster som de sålt. Exportkreditnämnden ger inga lån till företag eller banker. Exportkreditnämndens verksamhet har inte heller något samband med eventuella beslut om den svenska flygplatsstrukturen.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Men den sista meningen var väl egentligen inte nödvändig. Vem som helst begriper att Exportkreditnämnden inte blandar sig i beslut om den svenska flygplatsstrukturen. Det hör man ju på namnet.

Vad jag reagerar på är att regeringen pratar om att man ska lägga ned Bromma och att ett av skälen är miljön. Vi ska inte flyga, säger regeringen med infrastrukturministern i spetsen och Bolund vid sidan av. Det är det ena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det andra är att man säger att flyget inte kommer att bli detsamma som före pandemin. Men det är det egentligen ingen av oss som vet. Jag väljer ändå att se framåt, för jag tror på ett liv efter pandemin och att samhället på något sätt kommer att återstarta. Då finns det alla möjligheter att göra det på ett bra sätt.

Bromma har alla möjligheter att bli en klimatsmart flygplats. Dels kan man driva själva flygplatsen klimatneutralt, dels kan man utveckla elflyget där.

Mitt i den här debatten kommer det upp att Exportkreditnämnden vill låna ut pengar till Vietnam för att de ska bygga ut sin flyginfrastruktur. Då kommer ju regeringen med två budskap. Det ena är att vi ska lägga ned en viktig del av vår egen infrastruktur i Sverige, där Bromma har en central roll, med motivet att det är skadligt att flyga. Det andra är att svenska staten är beredd att låna ut pengar, 1,8 miljarder, till Vietnam för att de ska bygga ut sin flyginfrastruktur. Det här är ju budskap som krockar med varandra. Jag förstår inte riktigt hur man resonerar inom regeringen. Hela debatten blir väldigt konstig.

Sedan är det inte riktigt så enkelt att rakt av flytta över flyget från Bromma till Arlanda, och det vet ju alla som har minsta insyn i hur flyg fungerar. Statsrådet säger också i svaret att en stor del av trafiken på Bromma flygplats utgörs av inrikestrafik, och det är ju sant. BRA har legat nere, men de startade sina flygningar förra veckan, tror jag det var, med tre maskiner. Det är sant att en stor del av trafiken på Bromma flygplats utgörs av just inrikestrafik. Men i svaret tar man över huvud taget inte upp all annan trafik som sker på Bromma: ambulansflyg, annan samhällskritisk flygverksamhet och polis.

Det finns ett företag där ute som servar alla ambulansflyg i Sverige och Norge. Företaget har också en mätutrustning i flygmaskiner som mäter in instrumentlandningssystem på flygplatser. Den verksamheten hör hemma på Bromma, och den är det inte bara att packa i en väska och flytta ut till Arlanda.

Om man ska fatta de här besluten måste man göra det i rätt ordning. Resonemanget måste ju följa någon form av logik, så att man inte ena stunden säger att om vi bränner flygfotogen i Sverige är det skadligt för miljön och samtidigt lånar ut pengar till ett annat land på andra sidan jorden som då kan bygga ut sin flyginfrastruktur. Där är det tydligen inte så skadligt. Den logiken får jag inte ihop. Det här får statsrådet gärna förklara.

Fru talman! Den sammanblandning som Sverigedemokraterna i det här sammanhanget gör av EKN:s verksamhet, som återigen inte är lån utan exportfrämjande verksamhet, och den svenska flygplatsstrukturen är väldigt underlig.

I Sverige, om vi nu håller oss till diskussionen om Bromma, handlar det faktiskt inte om att det är skadligt att flyga eller vilket argument som ledamoten Morell hävdar, utan utgångspunkten är att både Bromma och Arlanda naturligtvis har behov av att vara väl fungerande flygplatser. Och båda har varit tomma under en lång tid.

Utredningen när det gäller Brommas utveckling tillsattes långt före pandemin för att titta på hur Brommas framtid ska se ut. Där fanns också Arlandarådets process för att utröna förutsättningarna att stärka Arlandas roll som nationellt nav för det svenska flyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som sagts i debatter i den här kammaren vid flera tillfällen är Sverige ett litet exportberoende industriland. Vi är beroende av att ha väl fungerande kontakter med omvärlden. Som det nu är har Arlanda stora bekymmer med att konkurrera med internationellt direktflyg till och från Köpenhamn och andra internationella flygplatser, eftersom underlaget är för litet.

Ett av skälen till att flera bedömare ser möjligheten att flytta inrikesflyget till Arlanda är att de som flyger från olika delar av landet inte ska behöva ta en taxi från Bromma till Arlanda utan kunna byta direkt på Arlanda. Vi får en nationell hubb som blir bättre fungerande. Alla får där också tillgång till ett internationellt utbyte av resmöjligheter, och underlaget för att konkurrera om internationella direktförbindelser ökar.

Det är så Swedavia resonerar när de talar om att det ur konkurrenskrafts- och tillgänglighetssynpunkt vore bättre att samla flygverksamheten på Arlanda i stället för att, som det nu är, stå med överkapacitet i Stockholmsregionen. Men självklart är detta ingenting som görs i en handvändning. Det är ett av skälen till att regeringen aviserade att vi skulle tillsätta en utredning, och vi har nu gjort det. Utredaren ska titta på inte minst det som ledamoten Morell nu väljer att lyfta fram, nämligen brandflyget, ambulansflyget och annat samhällsviktigt flyg.

Att lägga ned en flygplats kan ta lång tid. Det underlag som ska tas fram handlar om samhällsviktigt flyg, om inrikesflyget och om hur vi säkrar kapaciteten på Arlanda. Det handlar därmed om slottider och annat, så att det blir god tillgänglighet. Men det handlar också om så pass komplicerade saker som saneringsansvaret för den plats där Bromma flygplats ligger om beslutet skulle bli att lägga ned den.

Det är inte regeringen som lägger ned Bromma i ett sådant läge. Regeringen har möjlighet att besluta om vad som ska ingå i det nationella basutbudet. Sedan är det Swedavia som i så fall bestämmer sig för om man vill avveckla driften. Det är en bit kvar. Det som nu händer är att vi skaffar ett ordentligt beslutsunderlag för att kunna fatta beslut om en utveckling framöver.

Jag tror att det vore bra om riksdagens partier i trafikutskottet, innan man bestämmer sig och självklart talar om hur man ser på utvecklingen, lyssnar in den utredning som regeringen tillsatt, grundar sina ställningstaganden på fakta i stället för spekulationer och ser det som flygets olika aktörer och många andra ser, nämligen behovet av att säkra kapaciteten på Arlanda och därmed säkerställa en bättre möjlighet att få en fungerande nationell hubb för inte minst inrikesflyget.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Jag vill bara först klargöra att jag inte har några problem med att svenska företag är med och levererar utrustning till Vietnam och deras flygplats. Det är jättebra. Kan vi sälja svensk högteknologi till andra länder är det jättebra. Det stärker Sverige som exportnation och som ett tekniktätt land. Men det jag reagerar på är argumentationen, tårtätandet och ett och annat som regeringspartierna ägnar sig åt. Det blir inte seriöst.

Vad är det då för något vi diskuterar? Vad är det för flygtrafik på Bromma, och vad är det för flygtrafik på Arlanda? Man kan titta på vad det rent tekniskt är för något som ska starta och landa. En Boeing 737-800 har en startvikt på max 78 999 kilo, 79 ton, som ska upp i luften. En Airbus A320 har en startvikt på max 73 500 kilo. Och det som BRA flyger med är ATR 72-600, en avsevärt mindre maskin med en startvikt på max 22 800 kilo. Alla som kan det minsta lilla om flygtrafik vet vad wake turbulence är. De stora, tunga maskinerna skapar en turbulens när de startar och landar som gör att man blir tvungen att separera flygen ganska mycket. Ska man då ha ned en maskin som bara väger 23 ton i ett område där en stor maskin precis har startat måste man vänta. Det gör att det inte är så enkelt att flytta över trafiken från Bromma till Arlanda, utan man måste bygga om så att man kan separera den här typen av flygmaskiner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Får vi dessutom elflyg, som tar 19 passagerare, har vi maskiner som väger avsevärt mindre än 23 ton, vilket skapar ännu större bekymmer om man ska blanda in dem i den tunga trafiken. Om man därtill lägger de 1 000 sjuktransporterna till Bromma, fem om dagen på vardagar, med patienter som ska till specialistsjukvård inser man att det här inte är gjort i en handvändning.

Här måste man lägga upp besluten i rätt ordning så att man får ett beslutsunderlag som funkar rent tekniskt också när det gäller att sköta flygtrafiken. Det blir lite för mycket "vi räknar så, vi gör på detta vis och så äter vi lite tårta emellanåt, så blir det bra". Det är inte seriöst. Mitt i allt detta kommer dessutom löfte om att låna ut pengar till andra länder som ska utveckla sin flygtrafik.

Här måste man tänka till lite grann hur man ska få en bra lösning för Brommaflyget i framtiden. Jag är väl medveten om att Brommas flygtrafik kan flyttas över till Arlanda, men då måste Arlanda anpassas till det och till alla de flygplanstyper som ska upp och ned i den verksamheten. Det funkar inte i dagsläget.

Fru talman! Jag tänker att det ändå är på sin plats att påminna om att det bolag som har ansvar för flygverksamheten, Swedavia, bedömer att det vore möjligt och lämpligt att flytta över verksamheten från Bromma till Arlanda. Med all respekt för att ledamoten Morell har läst in sig på olika tekniska specifikationer så tror jag ändå att Swedavia med den kunskap man har om flyget är väl bevandrat i förutsättningarna för att flytta flygtrafik från Bromma till Arlanda.

För säkerhets skull har vi också tillsatt en utredning som ska titta på hur kapaciteten säkras för inte minst inrikesflyget och samhällsviktigt flyg på just Arlanda så att vi vet förutsättningarna.

Det som skiljer, på tal om att ta beslut i rätt ordning, är att Sverigedemokraterna tillsammans med andra partier redan har bestämt, utan underlag och utan fakta på bordet, att Bromma ska fortsätta att utvecklas. Detta har de gjort utan att se konsekvenserna av ett ställningstagande som kan innebära att Arlandas konkurrenskraft fortsätter att försvagas och att möjligheten att få internationella direktlinjer fortsätter att minska. Den starkast växande flygplatsen som ger god tillgänglighet till internationella förbindelser i vår region är nu Kastrup, Köpenhamns flygplats. Det är en av konsekvenserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser förutsättningar för flyget att ställa om, och det är nödvändigt att Sverige och världen gör det. Regeringen arbetar för detta i alla olika sammanhang, i ICAO och i EU. Jag är en ivrig förespråkare för både reduktionsplikt med biobränsle till flyget och inte minst elektrifiering av flyget. Jag tror att det dessutom är helt nödvändigt för att många ska välja flyget igen. Den flygskamdebatt vi hade långt före pandemin kom sig av ett läge där många valde bort flyget eftersom det gjorde för stort klimatavtryck.

Till skillnad från hur en del politiska partier tar ställning har flygbranschen själv sagt att man förstår signalen och vill ställa om, och man har därför tagit fram ett program tillsammans med Fossilfritt Sverige.

Regeringen skjuter också till resurser både till användning av biobränsle och elflyg. Låt mig vara noga när det gäller elflyg, för jag noterar att det finns tankar och idéer om elflyg kopplat till Bromma.

Det finns i dag relativt begränsat med elflyg. Det finns några för fyra personer, och jag hoppas innerligt att det 19-personersplan som Heart Aerospace vill utveckla ska bli verklighet. Men detta segment utgör ungefär 2 procent av det svenska inrikesflygets marknad. Det är ingen stor del av flyget.

Som industriellt projekt är det otroligt viktigt för Sverige, och jag tror och hoppas att detta kan nå exportframgångar om man utvecklar konceptet med elflyg med denna kapacitet.

Men detta är inte lösningen i dag eller det kommande decenniet på det svenska inrikesflygets utmaningar. Här gäller större maskiner. Lösningen handlar snarare om att hitta bättre logistik och samordning för att säkerställa god tillgänglighet i hela landet, och det finns möjlighet och förutsättning att göra det i ett läge där vi har undantagsförordning för slottider utifrån de beslut som fattats i EU. Detta är ett av skälen till att vi också ska utreda förutsättningarna.

Låt oss pröva detta i stället för att reflexmässigt säga nej till alla samhällsförändringar! Jag tror nämligen att Sverige behöver väl fungerande inrikesflyg. Som Växjöbo flög jag ofta till både Arlanda och Bromma, beroende på flygbolag. Jag måste säga att Arlanda fungerade bra. Det viktiga var, som en riksdagsledamot sa, att komma till Stockholmsområdet, inte vilken socken man landade i.

Fru talman! Vi står inför en ganska stor förändring av flyget, och det är alla rörande ense om. Perspektivet är att de första 19-platsersmaskinerna ska upp någon gång under andra halvan av 2020-talet. Det går alltså ganska snabbt. Vi har också införandet av biobränsle. Flyget är alltså verkligen på tårna när det gäller omställningen.

Vi talar dock om ganska små elflygmaskiner. Dem kan man inte blanda in i den tunga trafiken; det finns ingen möjlighet i världen. Då måste man bygga om Arlanda, och det måste man göra först, innan man kan flytta över. Under tiden kan Bromma utvecklas till en testbänk för elflyget, för då kan vi få en exportmarknad även för den tekniken.

Vi får heller inte glömma att flygrörelserna på Bromma motsvarar ungefär en fjärdedel av dem som är på Arlanda. Det är alltså rätt mycket som ska in.

Hur det än är tror jag på ett liv efter pandemin, för gör vi inte det kan vi lika gärna lägga oss ned och tacka för den tid som varit. När vi har kommit igenom detta elände som nu pågått i 14 månader måste vi tro att vårt samhälle startar upp igen, att vi får igång industriell verksamhet och att folk vill besöka våra fina besöksmål i Norrland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Flyget spelar här en oerhört viktig roll för att utveckla vårt samhälle. Kan vi då dessutom göra det på ett klimatsmart sätt med miljövänliga flygresor är det ännu bättre. Jag förstår inte grejen med att grusa dessa möjligheter bara för principen att vi inte ska flyga.

Fru talman! Här fick vi ett besked, och det är att Sverigedemokraterna tycker att testcentret för utveckling av elflyg ska ligga mitt i Stockholm. Är det beskedet till Östersund, Skellefteå, Ängelholm, Kalmar och andra platser i landet som vill vara med i elflygsutvecklingen och har förutsättningar för det?

En del orter i landet ligger långt fram vad gäller att vilja utveckla inte minst elflyg mellan Sverige och Norge. Här finns intressanta koncept på ett antal mindre flygplatser.

Men det är uppenbart att Sverigedemokraterna tycker att testverksamheten ska ligga på en flygplats mitt i Stockholm som är relativt stor nationellt sett och dyr i drift. Jag är dock inte säker på att det är den allra bästa vägen att stödja elflygets utveckling.

Det är viktigt att vi stärker möjligheten för flyget att vara hållbart. Det är därför regeringen har tagit tydliga initiativ när det gäller biobränsle och flygets reduktionsplikt.

Den internationella opinionen för att beskatta fossilt flygbränsle ökar alltmer, och flyget kommer in i utsläppsrättshandeln. Inom EU och mellan EU:s medlemsländer hittar vi nu instrument som gör att vi kan driva på omställningen inom flyget, med den svenska flygbranschens stöd.

Regeringen har som sagt gett stöd till Heart Areospace, GKN och andra aktörer för att säkerställa att elflyget som industriellt projekt kan utvecklas i Sverige. Här är jag starkt optimistisk, även om det är viktigt att komma ihåg att ett 19-personersplan, hur gärna jag än önskar att det ska fungera och komma så snart som möjligt, inte är svaret på utmaningen i det svenska inrikesflygets struktur. Den flygkapaciteten utgör som sagt ungefär 2 procent av det svenska inrikesflygets.

Vi ska inte önsketänka utan måste realistiskt se hur vi möter de utmaningar som finns för inrikesflyget, och därför har utredningen tillsatts.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.