Nedläggning av servicekontor i Karlshamn

Fru talman! Louise Thunström har frågat mig hur jag avser att säkerställa att invånare i hela landet fortsatt har tillgång till statlig service.

Vidare har Aida Birinxhiku frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att medborgarna i hela landet, inklusive i Falkenbergs kommun, har fortsatt tillgång till statlig service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därutöver har Peder Björk frågat mig om jag anser att Statens servicecenters val av det totala antalet servicekontor att stänga ned är rimligt och, om inte, om jag avser att lyfta frågan i min myndighetsdialog med Statens servicecenter, om jag anser att de servicekontor som av myndigheten pekats ut för nedläggning ligger i linje med de ambitioner och den viljeinriktning som regeringen har för statlig service och, om inte, om jag avser att lyfta frågan i min myndighetsdialog med Statens servicecenter samt om jag avser att ta initiativ till en uppföljning av effekterna av de nedlagda kontoren under 2025.

Heléne Björklund har därtill frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att äldre och personer med funktionsnedsättning även i fortsättningen ska kunna få hjälp och stöd för att komma i kontakt med statliga myndigheter samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att de personer som saknar tillgång till digitala lösningar inte ska drabbas negativt av nedläggningen av servicekontoret i Karlshamn.

Slutligen har Niklas Karlsson frågat mig om jag anser att de servicekontor som av myndigheten pekats ut för nedläggning ligger i linje med de ambitioner regeringen har för statlig närvaro och service samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att medborgarna i hela landet, inklusive i Landskrona, har fortsatt tillgång till statlig service.

I takt med att antalet servicekontor byggts ut har inte antalet besökare ökat i samma utsträckning. Mot denna bakgrund behöver verksamheten anpassas och effektiviseras, eftersom varje skattekrona ska användas så klokt som möjligt. Det kommer fortsatt att finnas ett stort antal servicekontor runt om i hela landet, även om resvägen till närmaste fasta servicekontor kommer att bli längre för vissa personer.

Statens servicecenter arbetar samtidigt med att utveckla mer mobila och flexibla kontorslösningar för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma närmare medborgarna på fler ställen. Detta är en utveckling som jag följer med extra stort intresse.

Mot bakgrund av Riksrevisionens rekommendationer har regeringen valt att ge Statens servicecenter större utrymme att avgöra servicekontorens organisering och vilka kontor som kan komma att vara föremål för avveckling. Detta ligger i linje med vad som gäller för statsförvaltningen i stort och främjar en mer effektiv statsförvaltning.

Regeringen har även gett Statens servicecenter ett uppdrag att ta fram en plan för ny organisering av servicekontorsnätet som också angav vissa övergripande ingångsvärden för verksamhetens geografiska spridning. Jag har fullt förtroende för myndighetens hantering av uppdraget utifrån de ramar och ingångsvärden som den har fått.

I slutredovisningen av uppdraget ska Statens servicecenter bland annat redogöra för konsekvenserna för tillgängligheten till statlig service i olika typer av geografiska områden, och myndigheten ska hålla Regeringskansliet informerat under uppdragets genomförande. Regeringen har därmed verktyg för att följa upp effekterna av kontorsavvecklingen inom ramen för uppdragsredovisningen och den löpande myndighetsstyrningen.

Regeringen anser alltjämt att servicekontoren är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Servicekontor ska fortsatt finnas i hela landet för att tillgodose enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt avstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Bor du i en stad är service något du oftast kan ta för givet. Allt du behöver finns inom räckhåll: specialiserad sjukvård, skolor och förskolor med olika profiler och ett myller av kultur, aktiviteter, butiker och restauranger. Men ju längre man rör sig från de större städerna, desto glesare blir det nät av service som gör vår vardag trygg.

En liten stad har fortfarande en vårdcentral, men kanske ingen akutmottagning. Skolan finns kvar, men inte alternativen. Butikerna blir färre, liksom utbudet av kultur, fritidsaktiviteter och utbildningsmöjligheter.

Åker vi ytterligare en bit bort är vägarna gropigare, matbutiken stängd, bensinmacken igenväxt och lampan släckt i studieförbundets lokaler. Den som behöver träffa en läkare får åka långt. Den som behöver ordna ett pass eller få hjälp av Försäkringskassan måste ta sig till en större stad. Den som inte har internet eller klarar att hantera bank-id hamnar i en återvändsgränd. Den som ringt efter polisen kan inte vara säker på att de kommer.

Det här är resultatet av en politik som i decennier har centraliserat servicen till storstädernas innerkärnor. Det är en utveckling där staden blivit normen för hur vi förväntas vilja leva våra liv. Där finns framtiden, valfriheten, utbildningarna och karriärmöjligheterna.

En gång i tiden, för länge sedan, fanns en annan idé om hur Sverige skulle fungera. Under folkhemmets uppbyggnad var tanken att staten skulle finnas närvarande överallt. Skolor byggdes, idrottsplatser anlades och vårdcentraler öppnades även i mindre samhällen. Staten var aktiv i hela landet, inte bara där det var mest lönsamt. I dag möter den som bor utanför stadens gränser helt andra signaler. Skolorna läggs ned. Kommunerna tvingas prioritera bort allt utom det mest grundläggande. Bussarna går alltmer sällan. Myndigheterna flyttar. Till slut är budskapet tydligt: Här satsas det inte längre.

När nu en fjärdedel av de relativt nyöppnade servicekontoren dessutom försvinner blir det svårare – för vissa helt omöjligt – att få hjälp med nödvändiga myndighetsärenden.

Fru talman! Jag har intresserat mig för de här frågorna under ganska lång tid. Jag har nämligen sett vad det leder till ute i våra landsbygder när staten försvinner. Det leder till en känsla av exkludering. Den känslan leder till misstroende. Det leder till att man om man bor på Sveriges landsbygd faktiskt rättmätigt kan ställa sig frågan: Vad får jag egentligen för skattepengarna?

Den socialdemokratiska regeringen visade dock en vilja till rejäl ambitionshöjning genom att öka den statliga närvaron i hela landet. Under fem års tid öppnade 148 servicekontor. Före valet 2022 lovade den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna att hela landet skulle leva. Nu ser vi vad det löftet var värt. En fjärdedel av alla kontor försvinner när budgeten bantas med 150 miljoner kronor.

Två av dessa kontor ligger hemma i min valkrets, i Lysekil och i Åmål. För Åmåls del innebär detta att hela Dalsland, ett helt landskap, nu står utan statlig service. Jag vill därför fråga statsrådet vart de människor som sammanlagt besökte Statens servicekontor i Åmål 3 754 gånger förra året nu ska vända sig.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Även servicekontoret i min hemkommun Falkenberg riskerar nedläggning efter regeringens besparingar. Därför vill också jag ställa frågor till statsrådet om grunderna för regeringens nedskärningar.

Många i Falkenberg har svårt att förstå varför regeringen nu monterar ned en välfungerande och uppskattad samhällsservice som säkerställer att invånarna får det stöd som de har rätt till. Det gäller särskilt mot bakgrund av att antalet besökare bara har ökat de senaste åren. Under 2024 uppgick antalet besök till nästan 12 000, och över 14 000 ärenden hanterades.

En annan relevant fråga i sammanhanget är varför det här ska ske i den enda region i landet som fortfarande saknar ett huvudkontor för en statlig myndighet, trots att Halland är en av landets snabbast växande regioner. Det finns en oro för hur det kommer att bli med de andra servicekontoren i mitt hemlän Halland, särskilt det i Laholm som invigdes så sent som 2022. I Hylte kommun finns dessutom inte ens något servicekontor, trots att behovet är större än på väldigt länge.

Regeringen borde fokusera på att öka den statliga närvaron och servicen i Halland, inte montera ned den. Det är vad regeringen gör just nu: Man monterar ned de senaste fem årens utbyggnad av statlig service i hela landet, en utbyggnad som genomfördes av den tidigare, socialdemokratiskt ledda, regeringen. Det här är en nedmontering som statsrådet dessutom inte verkar vilja ta något ansvar för.

Fru talman! Enligt statsrådet handlar det om att varje skattekrona ska användas så klokt som möjligt. Men hur klokt är det egentligen att skära ned på en fungerande statlig service i hela landet för att kunna finansiera skattesänkningar för dem som tjänar mest? Hur klokt är det egentligen att göra en sådan prioritering när arbetslösheten i landet når nya rekordnivåer?

Arbetslösheten i landet är rekordhög, och Halland utgör inget undantag. I Hylte har två stora varsel bara under den senaste veckan lett till att totalt 85 personer riskerar att mista sitt jobb – i en kommun med 10 000 invånare.

När arbetslösheten är rekordhög, när konkurserna är rekordmånga och oron stor väljer regeringen att bedriva en politik som innebär att staten drar sig tillbaka och att det utanförskap som redan finns cementeras, särskilt för dem som inte kan hantera olika myndighetsärenden digitalt.

Fru talman! Att statsrådet ser detta som en klok prioritering tyder antingen på en ovilja eller på en oförmåga att se de konsekvenser som nedskärningarna leder till. Det gäller inte bara för den statliga närvaron och servicen utan också för tilliten, för sammanhållningen och för att hela landet ska leva – eller som Kristdemokraterna brukar säga: för att hela landet ska fungera.

Hur ska hela landet fungera om den statliga servicen inte gör det? Är det nedläggningspolitik som ska spegla regeringens ambitioner på området?

(Applåder)

Fru talman! När detta år började fanns det 148 servicekontor runt om i hela landet. Men nu plockas skyltarna ned, och dörrarna stängs igen och låses. SD-regeringen har bestämt att en fjärdedel av Sveriges servicekontor helt enkelt ska upphöra de närmaste åren. Det innebär också att den lokala närvaron av statlig service från bland annat Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket inte kommer att finnas kvar på dessa orter. Möjligheten till personlig fysisk service kommer att tas bort runt om i landet. Anledningen till detta är att statsrådet Slottner och resten av den SD-regering som han ingår i har bestämt sig för att spara 150 miljoner kronor. Då måste dessa kontor läggas ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En uppenbar konsekvens blir att många fler människor i landet inte kommer att ha tillgång till lokal statlig service. De kommer inte att kunna gå till ett kontor på nära avstånd och på plats få hjälp av en fysisk person när de känner att de behöver det. Den andra konsekvensen, fru talman, är att regeringen också skickar en signal om att det inte är viktigt med statlig närvaro och service i hela landet. Detta är skadligt, för det skickar en signal om att sammanhållning i hela landet inte är viktigt, vilket på sikt riskerar att underminera tilliten till det offentliga, till staten och till det gemensamma samhället.

När jag tog del av statsrådets interpellationssvar tyckte jag mig höra ett påtagligt nöjt statsråd. Det finns ingen kritik, och han ser uppenbarligen heller ingen anledning till självrannsakan, vare sig i fråga om omfattningen av de nedskärningar som görs eller när det gäller valet av de kontor som regeringen har tvingat myndigheten att själv peka ut.

I svaret, fru talman, hänvisar statsrådet dessutom till en uppföljning och återrapport. Statsrådet glömmer dock att berätta att återrapporteringen ska ske den 1 oktober 2026, det vill säga efter nästa val. Vore det inte lämpligt att man redan nu, efter det första året av nedläggningar, tittar på konsekvenserna?

Kan inte statsrådet och regeringen tänka sig att göra en uppföljning direkt för att se vilka konsekvenser som har följt på de nedläggningar som sker redan i år?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Nedläggningen av de statliga servicekontoren kommer av ett beslut av Sverigedemokraterna och regeringen. Det har fattats i en tid när arbetslösheten fullständigt skenar i Sverige. Vi har nu den högsta arbetslösheten sedan vi började mäta den i det här landet. Det är inte oviktigt när vi diskuterar denna fråga.

Men kanske ännu viktigare är att regeringen och Sverigedemokraterna tar detta beslut i en tid när misstron, utanförskapet, misstänksamheten mot beslutsfattare och känslan av att ingen ser och lyssnar ökar, inte minst i våra mindre samhällen, och jag är personligen rädd för att detta beslut kommer att öka den känslan ytterligare. Detta stärker inte samhällskontraktet utan skadar det. Om vi vill bygga starka samhällen måste vi förstå att vi behöver ha en dialog med människor och att vi måste jobba med tilliten och respekten.

I detta fall handlar det om att staten ska vara närvarande för alla människor oavsett var i landet de bor och oavsett vilka förutsättningar de har. Nu ser vi i stället hur servicen minskar och statliga myndigheter lämnar våra mindre samhällen. Hemma i Blekinge har Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, tingsrätten, polisen, Skatteverket, ja, de flesta myndigheter, lämnat de små kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den socialdemokratiska regeringen kompenserade för detta genom att bygga ut antalet statliga servicekontor. Det handlade om att förenkla kontakten med staten och öka den statliga närvaron i hela landet. Resultatet visar att den statliga närvaron också har blivit tydligare och mer påtaglig. Myndighetskontakterna har förenklats och tillgängligheten ökat.

Men med ett enda klubbslag har nu de senaste fem årens utbyggnad raserats, och en fjärdedel av kontoren läggs ned.

Fru talman och statsrådet Slottner! Låt mig säga något om Karlshamns kommun. Karlshamn är en charmig liten kuststad med en stark närvaro av industri. Kommunen är mest känd för sin export av musik och sprit, så jag tror att statsrådet förstår att det är en väldigt trevlig kommun. Den lokala identiteten är stark hos invånarna. Staden har ett stort och levande torg där människor samlas, och det är väldigt trevligt att komma dit. Invånarna har dock byggt sin framtid på att det ska finnas samverkan och tillit, och då är närvaron av ett statligt servicekontor en resurs. För mig är det viktigt att också den som har en funktionsnedsättning eller andra problem med digitaliseringen har tillgång till dessa kontor.

Statsrådet! Vart ska de tusentals människorna i Karlshamn ta vägen när servicekontoret försvinner? Hur ska statsrådet säkerställa att även Karlshamn har tillgång till statlig service?

Herr talman! Interpellationen om nedläggning av servicekontoret i Landskrona handlar inte i huvudsak om just Landskrona utan snarare om synen på hur man bygger ett samhälle starkt. Tillit och respekt är avgörande. Det handlar om tilliten till myndigheter och samhällsservice och att staten är närvarande för de medborgare den ska tjäna. Respekten handlar om att visa att oavsett var i landet man bor och vilka förutsättningar man har finns samhället här för alla.

Utifrån detta perspektiv blir Landskrona ett exempel av flera. Under lång tid har vi Landskronabor sett hur samhället har dragit sig tillbaka. Tingsrätten, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har alla lagt ned sina verksamheter och finns nu i andra kommuner. Denna utveckling har inte bara drabbat Landskrona utan många orter runt om i hela vårt land, vilket de övriga interpellationerna i denna debatt är ett bevis för.

Till detta kan vi lägga den långtgående digitaliseringen. Människor förväntas använda dator i stället för att ges möjlighet till personliga möten. Statens servicecenter har här spelat en viktig roll för att bygga tillit och visa respekt. När de statliga servicecentren en gång kom till handlade det om att förenkla kontakten med staten, öka närvaron i hela landet och öka tillgängligheten. Resultatet visar att detta uppfylldes. Den statliga närvaron har ökat i hela landet genom inrättandet av servicecenter. Myndighetskontakterna har förenklats och tillgängligheten ökat.

En nedskärning på servicekontoren går emot hela idén om ökad tillgänglighet och fysiska möten. Slutsatsen är att detta inte går ihop. Syfte och beslut passar inte ihop. Minskningen av antalet kontor innebär minskad närhet. Om målet är att finnas nära medborgarna innebär färre kontor att många måste resa längre för att få hjälp, vilket går emot grundtanken om tillgänglighet. Det personliga mötet försvåras. Om servicen ska bygga på fysiska möten och tillgången på fysiska kontor minskar blir det en uppenbar motsättning mellan syfte och beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som lök på den borgerliga laxen kan vi lägga den ökade arbetslösheten, som skapar oro. Budskapet från Sveriges regering till oss i Landskrona och alla andra som drabbas av beslutet att servicekontor ska läggas ned runt om i hela vårt land är: Vi ser er inte, vi hör er inte och, kanske till och med, vi bryr oss inte.

Statsrådet är fortfarande svaret skyldig. Hur ska regeringen och statsrådet säkerställa att medborgare i hela landet, inklusive Landskrona, har fortsatt tillgång till statlig service?

(Applåder)

Herr talman! Tanken med Statens servicecenter är att ha statlig närvaro i hela landet. Man ska smidigt och enkelt kunna besöka kontoren för att få hjälp med kontakter med statliga myndigheter. Detta fungerar i dagsläget väl. På Statens servicecenters hemsida kan man läsa att nöjdheten är hög. Man blir väl bemött och får den hjälp man behöver inom rimlig tid. Denna goda kvalitet på statlig service visar att den förra regeringens stora utbyggnad av nya kontor runt om i Sverige har gett bra resultat.

Denna satsning kommer dock att raderas ut av regeringen och Sverigedemokraterna. Avvecklingen av kontor har redan påbörjats, och fler står på tur. Myndigheten bedömer att man måste avveckla 35 kontor de närmaste tre åren för att klara av regeringens anslagsneddragning på 150 miljoner.

Ett av dessa kontor ligger i min hemkommun Eslöv. Där planeras det för en nedläggning 2026. De som bor i Eslöv kan i dag använda servicekontoret för att få hjälp med ärenden till Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Denna lokala kontakt betyder mycket för den enskilda person som inte är van vid eller inte har tillgång till digitala verktyg.

Jag träffade en äldre kvinna i förra veckan som var orolig för att hon framöver inte ska kunna få stöd i sina pensionsärenden lika enkelt som i dag. Hon saknar bank-id, och läggs kontoret i Eslöv ned måste hon ta tåget till ett kontor i en kommun längre bort. Det kommer alltså att ta längre tid och bli dyrare för henne.

En annan oro hon kände var att hon inte skulle hitta till kontoret eftersom det ligger i en större stad. Och hon är bara en av alla jag har pratat med som kommer att beröras. Jag har träffat personer som behöver hjälp av Arbetsförmedlingen, framför allt nu när arbetslösheten är över 8 procent i vår kommun.

Att låta servicekontoret i Eslöv, som redan i dag har för begränsade öppettider, läggas ned rimmar väldigt illa med den verklighet jag möter i samtal med människor där hemma. Människor som inte har tillgång till digitala verktyg ska inte straffas för att de behöver personlig hjälp och vägledning, vilket kommer att ske när kontoren läggs ned.

Jag undrar därför: Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att kommuner som drabbas av nedläggning, såsom Eslöv, i fortsättningen ska få tillgång till statlig service så att människor inte behöver känna denna oro?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka alla mina kollegor som tagit initiativet till denna viktiga och angelägna debatt med anledning av regeringens drastiska nedskärningar på Statens servicecenter.

I Sverige har vi en lång tradition av att invånarna har ett högt förtroende för våra offentliga institutioner och myndigheter. Det är mycket tack vare att dessa under lång tid har levererat bra och trygga tjänster samtidigt som de haft god tillgänglighet gentemot medborgare i hela landet.

Över tid har denna tillgänglighet förändrats, tyvärr till det sämre. Det finns i stora delar av vårt land hål i den statliga servicen, där medborgare har på tok för långt till närmaste statlig service, vilket får konsekvenser för både individer och samhället.

Många av de människor som drabbas av den försämrade servicen i vårt land hör till de mest utsatta. Det handlar om människor som blivit av med sitt arbete, mycket på grund av regeringens bristande arbetsmarknadspolitik. De har kanske hamnat i långtidsarbetslöshet och riskerar på så sätt att hamna i långvarigt utanförskap. En annan grupp som kan drabbas är de många sjukskrivna i vårt land, som kanske behöver göra anspråk på sjukpenning men som nu får betydligt längre till den statliga servicen.

Herr talman! Många av de människor som behöver komma i kontakt med de statliga myndigheterna hänvisas till olika former av digitala plattformar. De digitala plattformarna fungerar väldigt väl för många människor i det här landet, men vi har en förhållandevis stor grupp människor som de inte fungerar lika bra för. Det kan handla om människor med språksvårigheter, bristande digitala kunskaper eller olika former av funktionsnedsättningar.

För att täppa till glappet i den statliga servicen tog den förra, socialdemokratiskt ledda regeringen det goda initiativet att bygga ut den statliga servicen på många orter i vårt land. Det var ett mycket klokt initiativ som har lett till att många människor fått betydligt bättre tillgång till den statliga servicen.

Därför är det med viss förfäran som jag i lokaltidning efter lokaltidning kan läsa att servicecenter efter servicecenter kommer att läggas ned. Det kommer att försämra den lokala närvaron för staten, och vanligt folks förtroende för de statliga institutionerna och den statliga verksamheten kommer att skadas.

I min egen valkrets, den norra valkretsen i Västsverige, är det två servicekontor, både i Lysekil och i Åmål, som ska läggas ned inom kort. Det är ett riktigt dåligt besked för människor i norra Bohuslän och Dalsland, som kommer att få lägre tillgång till den statliga servicen och svårare att få livet att gå ihop.

I en av kommunerna i den nordliga delen av min valkrets kommer man att få resa i flera timmar för att kunna göra ett simpelt besök på ett statligt servicecenter och få hjälp med exempelvis sitt anspråk på sjukpenning.

Om vi tittar på enbart Dalsland, herr talman, ser vi hur staten drar sig tillbaka och den statliga servicen minskar. När det sista statliga servicekontoret i landskapet nu läggs ned blir det ett landskap utan öppen statlig service för medborgarna i hela fem kommuner. Det tycker jag är klart underkänt i betyg.

Herr talman! Vi socialdemokrater tycker att det här är bedrövligt. Vi hade behövt stärka den statliga närvaron i hela landet, inte försvaga den. I tider med en massarbetslöshet på över 10 procent och många sjukskrivna i vårt land skulle vi behöva en stat som faktiskt tar ansvar och ser till att finnas i hela landet. Vi har behov av ett starkare samhälle, men det får vi inte genom det som regeringen gör just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill därför ta tillfället i akt och fråga statsrådet hur han motiverar de massiva nedskärningarna i den statliga servicen ute i bygderna – nedskärningar som är så pass hårda att hela landskap blir utan statlig service.

(Applåder)

Herr talman! Det som en gång präglade vårt Sverige var att det fanns en tillgänglighet till service och handel i hela vårt avlånga land. Jag minns ett 80-tal där affären, posten, busslinjen, apoteket, banken, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Försäkringskassan var tillgängliga även i de små samhällena.

I det lilla samhället Slite på norra Gotland fanns allt det där. Nu finns bara livsmedelsaffären, Systembolaget och Apoteket kvar. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och banken har sedan länge flyttat ut.

Herr talman! Så ser det ut i många små kommuner i vårt avlånga land. Detta kan vi tydligt se i dag när vi debatterar nedläggningar av servicekontor.

Vi politiker talar ofta om att hela landet ska leva. En del partier tror att sänkt bensinpris ska rädda landsbygden. Och visst kan sänkt bensinpris vara en hjälp när servicen ligger tio mil bort, men ska människor behöva åka tio mil för att få hjälp av en handläggare på Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan?

Staten har redan, genom M:s och KD:s budget, som vann majoritet i kammaren 2019, varit tvungen att lägga ned över 130 av Arbetsförmedlingens kontor och minska antalet anställda med över 3 000 personer. För att kunna ha kvar bra service på landsbygden och en viss anständighet när det gäller statlig närvaro i hela landet införde den socialdemokratiska regeringen statliga servicekontor.

Herr talman! Tanken var att bygga ut och växla upp till servicekontor i alla landsdelar i vårt land. Vi socialdemokrater kom en bit på vägen när vi satt i regeringsställning, men nu verkar regeringen vilja riva upp det som en socialdemokratisk regering började bygga.

Herr talman! Med regeringens förslag kommer budgeten för servicekontoren att minska med 150 miljoner kronor, vilket bland annat kommer att leda till nedläggning av 35 servicekontor i hela landet.

I min valkrets kommer servicekontoren i Lysekil och Åmål att läggas ned. För Åmåls och Lysekils invånare har servicekontoren spelat en viktig roll. Åmål har sedan tidigare haft en rekordhög arbetslöshet, men tack vare ett nära och effektivt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunen lyckades man halvera arbetslösheten. Genom att Arbetsförmedlingen har varit på plats har man kunnat ge rätt stöd till arbetssökande och möta arbetsgivarnas behov. Nu är det stor risk att samarbetet försvinner när Arbetsförmedlingen och Statens servicekontor läggs ned i Åmål.

Herr talman! För Lysekil i Bohuslän innebär detta att invånarna måste resa till Uddevalla eller Göteborg för att besöka närmaste servicekontor. Det är över tio mil till Göteborg. Detta drabbar särskilt äldre personer samt personer med funktionsnedsättning och personer utan digital vana, som kan ha svårt att hantera sina ärenden på distans. De som är beroende av personlig hjälp riskerar att få försämrad service och längre handläggningstider om de tvingas sköta sina ärenden på egen hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill därför fråga statsrådet: Vilken politik har regeringen för att se till att statlig samhällsservice finns tillgänglig i hela landet?

(Applåder)

Herr talman! Till ledamoten Peder Björk, som felaktigt påstår att jag som statsråd ingår i en SD-regering, vill jag säga att det är lögn. Jag ingår inte i någon SD-regering, utan jag ingår i en regering där Sverigedemokraterna inte sitter.

Det är Moderaterna som leder regeringen i form av en statsminister. Det är en regering som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sedan har vi ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna för att få majoritet i kammaren i den demokrati vi lever i.

Att Socialdemokraterna behövde samarbeta med partier i denna kammare under den förra mandatperioden för att få igenom sin politik innebär inte att den regeringen var en Vregering, utan det är så demokrati fungerar. Jag ingår alltså inte i en SD-regering, utan jag ingår i en borgerlig regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Så till sakfrågan och då först och främst detta att man får det att låta som att det inte går att få någon hjälp.

Det är i dag ungefär hälften av Sveriges kommuner som saknar ett statligt servicekontor, och de kommer att bli något fler de närmaste åren. Det låter som att om man bor i en kommun där det saknas ett fysiskt statligt servicekontor kan man inte få någon hjälp om man är arbetslös eller i behov av sjukpenning eller annan statlig service.

Jag tycker att vi måste rätta till de här felaktigheterna, för det går visst att få hjälp. En del kommer att få lite längre till ett fysiskt statligt servicekontor; det är helt rätt. Det kan inte jag stå här och förneka för det är ju effekten av detta. Men det går att få hjälp. En del kommer att få lite längre, men man kommer att kunna ha kontakt med ett fysiskt servicekontor.

När det gäller de arbetslösa är ett av argumenten att arbetslösheten är stor. Var ska man nu få hjälp någonstans?

Nästan alla som i dag har ett jobb i Sverige använder digitala verktyg i sitt arbete. Det är i dag svårt att jobba och fungera på arbetsmarknaden om man är helt digitalt utanför, och i princip alla arbetsföra människor har i dag ett bank-id eller någon annan elektronisk identifikation, det vill säga att man kan hantera digitala tjänster på ett bra sätt.

Det här kommer från att Riksrevisionen har granskat servicekontoren och sett att antalet besök inte har matchats med utbyggnaden. Varje besök har alltså blivit dyrare och dyrare, bland annat på grund av att svenska folket blir alltmer digitalt och att myndigheterna erbjuder allt bättre digitala tjänster.

Hjälp kommer man alltså att kunna få. En del kommer att få något längre till ett fysiskt kontor. Men det ligger också i uppdraget att titta mer på flexibla och mobila kontorslösningar, vilket jag också tycker är intressant. Myndigheten tittar på det för att faktiskt kunna erbjuda bättre service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt myndighetens plan kommer vi inom några år att gå tillbaka till det antal servicekontor som fanns 2019, det vill säga 113 kontor. Med tanke på den ton som har rått i debatten kan man ju undra om Sverige var helt söndertrasat före 2019 vad gällde tillgången till staten och statlig service. Var det så illa 2019, då vi hade 113 kontor? Det är där planen från myndigheten är att vi kommer att landa.

Nu är min tid ute, så jag får återkomma med återstående punkter i nästa inlägg.

Herr talman! ”Vi är många som bor i det svenska hjärtlandet, i våra småstäder och på landsbygden. Faktum är att bara var tredje svensk bor i stads- eller storstadsområden. Ändå är hjärtlandets perspektiv märkligt frånvarande i debatten. – – – Hjärtlandet ska inte läggas i träda. Inte om vi Kristdemokrater får bestämma. Vi ser det svenska hjärtlandet. Och vi kommer att kämpa för det. För att hela Sverige ska fungera.”

Herr talman! Det här är ett citat från en debattartikel som publicerades i flera svenska tidningar runt om i landet 2021, undertecknad av bland andra statsrådets partikollegor Ebba Busch och Peter Kullgren. Det är sorgligt att nu behöva konstatera att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna sviker just det här löftet som man en gång gav.

Statsrådet har vid flera tillfällen i olika debatter meddelat att statens pengar ska användas så klokt som möjligt, och det finns ingen som har någon annan åsikt än just den. Däremot har vi uppenbara åsiktsskillnader i den här kammaren om vad som är ett effektivt och klokt hanterande av våra skattepengar, för statlig närvaro i hela landet kommer inte av sig själv. Det är en fråga om politisk vilja och politiska prioriteringar. Det är en politisk prioritering som inte har effektivitet som överordnat mål utan som ser andra värden. Det är en insikt att om man på allvar vill bygga samhällen är tillit helt avgörande – tillit och förtroende för staten och för myndigheter.

Det är viktigt för oss människor att känna att samhällsservicen finns där när vi behöver den. Den statliga servicen ska ju vara en del av vårt gemensamma samhällskontrakt. Den bygger upp människors förtroende, men den ger också legitimitet åt myndighetsutövningen. Dessutom och kanske viktigast av allt visar den på en politisk vilja att ge människor likvärdiga möjligheter till service var de än bor i landet och vilka förmågor de än har.

Herr talman! Den statliga närvaron är också viktig för vår nationella beredskap. En stark lokal närvaro av myndigheter och institutioner bidrar till att upprätthålla samhällets funktioner i krissituationer. Vi såg det under pandemin. Vi ser det nu i oroliga tider i vår omvärld. Och vi vet att när myndigheter och samhällsfunktioner monteras ned eller centraliseras blir det svårare att hantera framtida kriser. När samhällets närvaro minskar på landsbygden, exempelvis genom nedläggning av statens servicekontor och av studieförbund och andra institutioner, försvagas inte bara den lokala servicen utan även vår beredskap.

Och vem tar vid nu när staten försvinner? Lämpas det här över på kommuner som redan har det ekonomiskt tufft? Fackförbundet DIK larmar nämligen om risken att bibliotekarier nu kommer att få en allt större börda med att hjälpa människor med myndighetsärenden där servicekontoren försvinner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min andra fråga till statsrådet blir därför hur regeringen avser att säkerställa att den statliga närvaron på landsbygden bibehålls och därmed upprätthåller vår nationella beredskap. Och har regeringen tagit i beaktande den eventuellt ökade bördan för kommuner?

(Applåder)

Herr talman! Tack till statsrådet för svaret!

Regeringen och Sverigedemokraterna kan prata hur mycket de vill om att hela landet ska leva, men det hjälper inte särskilt mycket när resultatet av den förda politiken är något helt annat.

Det hjälper inte Falkenberg, där servicekontoret nu ska läggas ned. Det hjälper inte Laholm, som löper risk att stå näst på tur. Det hjälper definitivt inte Hylte, som har högst arbetslöshet i länet och där totalt 85 personer har varslats bara den senaste veckan.

När arbetslösheten ökar, när konkurserna är rekordmånga och när vi ser ett växande behov av statlig service och närvaro väljer den här regeringen att dra sig tillbaka. Det är konsekvenserna av regeringens politik.

Herr talman! Regeringen och Sverigedemokraterna pratar väldigt gärna om att ställa hårdare krav, tuffare krav, på människor. Samtidigt gör man det nu svårare för dem att göra rätt för sig, för det är resultatet av de här nedskärningarna. Det blir mindre stöd för dem som behöver det mest och svårare för dem som redan har det svårt.

Det här vet givetvis statsrådet också, för det var inte länge sedan han i en tidigare interpellationsdebatt framförde att det var en väldigt bra åtgärd att servicekontoren byggdes ut under den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen och att det finns potential att utveckla kontoren ännu mer. Men det regeringen gör just nu är ju inte att utveckla servicekontoren. Det är att avveckla ett efter ett.

Jag har full förståelse för att det är många frågor och ont om tid i den här debatten, men när svaren från statsrådet uteblir är det svårt att dra någon annan slutsats än att det här inte handlar så mycket om servicekontoren i sig utan mer om att regeringen måste finansiera miljarder i skattesänkningar för dem som tjänar mest.

Jag tycker att statsrådet åtminstone kan ta ansvar för det i den här debatten och vara uppriktig med det. Det borde vara det minsta man kan begära när regeringen nu raderar de senaste fem årens utbyggnad av statlig service och när den inte kan presentera några underlag för det. Det hänger ju inte ihop med hur kostnaden har sett ut per besök eller per hanterat ärende – särskilt inte för servicekontoret i Falkenberg, där antalet besökare och antalet hanterade ärenden bara har ökat de senaste åren.

Jag väntar fortfarande på svar på mina frågor, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Statsrådet har i tidigare debatter och även i svaret på de interpellationer som nu debatteras hänvisat till effektivitet och att man måste hushålla med statens resurser. Han säger i interpellationssvaret att antalet besök inte har ökat i samma takt som servicekontoren byggts ut, men själva poängen med den socialdemokratiska regeringens utbyggnad av servicekontor var ju att etablera statlig service runt om i landet och på orter som inte har haft statlig service. Befolkningsunderlaget är inte lika stort där som i storstäderna eller i större kommuner. Det är klart att antalet besökare då inte kan öka i samma takt som kontoren byggs ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alldeles nyss sa statsrådet dessutom att kostnaderna för den service som ges ökar. Det är fel, herr talman! Kostnaden per ärende på statens servicekontor har minskat de senaste åren. Myndigheten har gjort ett jättebra jobb och sett till att ärendekostnaden har minskat i takt med att allt fler har hittat till dessa servicekontor för att få ta del av statlig service lokalt och fysiskt i ett kontor där man kan träffa en människa.

Om det nu är så att effektivitet är statsrådets drivkraft när man lägger ned servicekontor runt om i landet är det fullständigt ologiskt att statsrådet samtidigt försvarar den prioritering statsrådet har tvingat myndigheten att göra. Det är nämligen så att servicekontoret i Nordstan i Göteborg hade 66 000 besökare förra året. Servicekontoret i Landskrona hade 22 000 besökare, och servicekontoret i Norrköping city hade 48 000 besökare. Det är dessa kontor statsrådet står här i kammaren och försvarar att man ska lägga ned på grund av något slags påhittat intresse för effektivitet.

Nej, herr talman, detta handlar inte om effektivitet. Det här handlar om att regeringen behöver hitta sätt att spara pengar för att kunna sänka skatten för dem som har det allra bäst och för dem som tjänar allra mest. Jag undrar över framtiden, när det ska göras nya skattesänkningar av den här regeringen. Vad är det då för statlig service det ska sparas på? Är det ytterligare 35 servicekontor som ska läggas ned runt om i landet, eller är det så att Skatteverkets samlade verksamhet helt och hållet ska centraliseras till Stockholm?

Det finns faktiskt en genuin undran över vilka förslag på besparingar på service runt om i hela landet den här regeringen ska lägga fram nästa gång man tänker sig att sänka skatten för dem som tjänar mest.

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Förra året hade kontoret i Karlshamn 11 000 besökare. Det är drygt 900 i månaden, och det är väldigt mycket för en liten ort som Karlshamn. Detta är inte bara administrativa platser, utan det är faktiskt mötesplatser som hjälper människor av kött och blod att få råd, stöd och hjälp med allt från pensioner och socialförsäkringar till frågor som handlar om invandring, rättigheter och all möjlig service – som statsrådet naturligtvis vet.

I Blekinge har vi betydligt högre arbetslöshet än i riket Sverige. Karlshamn har också väldigt höga arbetslöshetssiffror, och i Blekinge är det väldigt stora skillnader mellan inrikes födda och utrikes födda. Jag tror till och med att det är den högsta skillnaden i Sverige. Samtidigt har vi ett jättestort kompetensförsörjningsbehov, inte minst från industrin i Blekinge, så dessa kontor kan verkligen göra skillnad för människor som inte klarar sig utan att få träffa en människa av kött och blod för att få denna hjälp. Statsrådet säger att alla är digitaliserade nu och att alla som kan arbeta är digitaliserade. Det får stå för statsrådet Slottner, för det är inte min bild. Min bild är att väldigt många människor behöver få hjälp av en människa av kött och blod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också tillägga en annan viktig aspekt av den statliga servicen i våra små samhällen. Som jag sa i mitt förra inlägg har väldigt många statliga verksamheter redan lämnat. Det här är ju också en arbetsplats där människor arbetar. De tillför kommunen kompetens och nya människor som i sin tur går ut och äter lunch och konsumerar i närsamhället. Detta är också en viktig aspekt när man planerar statlig verksamhet. Det behöver finnas statlig verksamhet i hela landet för att människor ska få service och för att vi ska fördela denna kompetens.

Som statsrådet säkert vet är politik att både vilja och välja. Skillnaden blir väldigt tydlig beroende på vad man väljer och hur man prioriterar, och det har företrädarna här i talarstolen tydliggjort. Om man vill prioritera skattesänkningar för de allra rikaste blir det inte pengar kvar till service i hela landet.

Det är också så att vi kommuner utanför Stockholm och utanför de stora städerna kämpar ganska febrilt med att få det att gå ihop och att – trots tuffa tider – ge en bra service till våra invånare. Vi vill att de ska bo kvar, jobba och utbilda sig och finnas kvar i varje kommun. Då blir detta ett dråpslag. Det blir som en käftsmäll för kommunalråden, som jobbar hårt för att få verksamheten att fungera. Karlshamns moderata kommunstyrelseordförande har uttalat att han är förvånad och inte förstår varför just det kontoret ska stängas ned.

Min fråga till statsrådet är: Hur har dialogen varit med kommunledningen i Karlshamn om beslutet att stänga kontoret där?

(Applåder)

Herr talman! Den socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde en omfattande utbyggnad av servicekontoren för att förenkla kontakten med statens myndigheter, öka tillgängligheten och stärka den statliga närvaron. Det var en satsning som har underlättat för människor i hela landet.

Det beslut som den borgerliga regeringen fattat och nu genomför står i bjärt kontrast till det som tidigare gjordes och som var hela syftet med Statens servicecenter. Det som nu sker är att tillgängligheten minskar och att de personliga mötena blir färre. Det ökar den geografiska ojämlikheten, för nedläggning av kontor innebär att man i stora delar av landet får sämre tillgång till offentlig service. Man måste resa längre, och det kan bli dyrt och tidskrävande. Det skapar också en ojämlikhet där stadsbor har enkel tillgång till statliga myndigheter, medan andra delar av landet får det svårare.

Dessutom är risken att vissa grupper, som äldre och funktionshindrade, exkluderas från servicen. Det försämrar stödet till äldre och digitalt ovana. Behovet av fysiska möten är stort bland människor som har det svårt med digital teknik. Digitala alternativ kan nämligen inte ersätta den trygghet och den hjälp som ett personligt möte ger.

Det skapar risk för att många människor inte får den service de faktiskt har rätt till samt risk för förlorad kvalitet i service och rättssäkerhet. Vissa ärenden kräver helt enkelt personlig kontakt för att kunna hanteras korrekt och rättssäkert. Det finns en uppenbar risk att misstagen blir fler om personer hänvisas till digitala tjänster utan stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Handläggning via telefon eller chatt kan göra det svårare att förstå och lösa komplexa frågor. Människor kan undvika att söka hjälp om det känns krångligt, vilket i sin tur kan leda till uteblivna bidrag eller uteblivna rättigheter.

Färre kontor innebär längre väntetider och sämre service, vilket i sin tur innebär att risken för längre köer och sämre tillgänglighet ökar på de kvarvarande kontoren. Personalens arbetsbelastning ökar, vilket kan påverka servicen negativt. Medborgare kan tvingas vänta längre på att få hjälp.

Detta försvagar den statliga närvaron på framför allt mindre orter. Det kan i sin tur, som många av oss har påpekat i dagens interpellationsdebatt, tolkas som att staten drar sig undan från stora delar av landet, vilket minskar förtroendet för samhället och staten. Det förstärker känslan av att vissa delar av vårt land glöms bort, att vissa delar av vårt land är mindre värda och att man inte bryr sig lika mycket om vissa delar av vårt land.

Regeringen säger en sak men gör någonting helt annat. Det har vi lärt oss. Det har vi hört borgerliga företrädare för regeringen säga förut. Man visar det än en gång i handling och i de beslut man fattar.

Statsrådet sa i sitt interpellationssvar att regeringen alltjämt anser att servicekontoren är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter och att de ska fortsätta finnas i hela landet för att tillgodose enskildas behov av lokal och statlig service. Det går ju inte ihop med det beslut man nu fattar.

Sverigedemokraterna och deras regering, som här och nu företräds av statsrådet Slottner, säger: Vi ser er inte. Vi hör er inte. Vi bryr oss inte.

(Applåder)

Herr talman! Det jag har hört här i dag från mina ledamotskollegor och från statsrådet gör inte mig och de människor som bor i Eslöv mindre oroliga. Nedläggningar av statens servicekontor i bland annat Eslöv kommer ju att göra att människors förtroende för staten minskar. När servicekontoren försvinner från deras kommuner kommer de att uppfatta det som att statliga myndigheter överger dem och i stället centrerar sin verksamhet till större städer.

Kommunernas ansvar kommer att öka. Det blir större tryck på kommunal service, och belastningen kommer att bli högre på deras verksamheter. Här kommer det förmodligen att krävas mer resurser framöver. Det blir en högre kostnad som läggs på kommunerna när statens servicekontor försvinner, för det kommer att bli kommunerna som får stödja invånarna när de behöver hjälp med att kontakta statliga myndigheter.

De personer som är mest utsatta – personer med funktionsnedsättning och äldre människor som behöver servicekontorens lokala närvaro – kommer att få betala det högsta priset för denna besparing från regeringen och Sverigedemokraterna.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

I sitt inledande svar sa statsrådet att verksamheten i Statens servicecenter ska anpassas och vara effektiv. Jag håller givetvis med om att all statlig verksamhet ska vara effektiv; vi ska använda våra resurser på bästa möjliga sätt inom alla verksamheter. Jag anser dock att det finns andra värden än enbart en grön siffra längst ned i bokslutet. Jag tycker att det finns andra värden än bara de ekonomiska som vi som samhälle behöver se. Jag ser andra – kollektiva – nyttigheter som vi som samhälle behöver skapa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet sa också att nästan alla i arbetsför ålder arbetar med digitala verktyg. Det stämmer att vi har en väldigt hög grad av digitalisering och att väldigt många i Sverige kan hantera digitala verktyg. Jag vill dock påstå att det finns stora grupper i vårt samhälle som fortfarande inte gör det och som är i behov av samhällets stöd.

Jag ställer mig dessutom lite frågande till att bara rikta in sig på gruppen arbetsföra. Det finns ju många andra grupper i samhället som behöver ta hjälp av statlig service. Det finns folk som inte är i arbetsför ålder men som ändå ska deklarera. Då är det bra om det finns statlig service. Det finns också folk som är sjuka och inte är arbetsföra. De behöver ha kontakt med Försäkringskassan, och då finns det ett behov av statlig service.

Jag tycker att vi ska vara ärliga med varför detta sker. Det här är egentligen ett resultat av att regeringen sänker skatterna för dem som tjänar allra mest. Då har man på Regeringskansliet behövt hitta platser att ta pengar från för att finansiera skattesänkningar för dem som tjänar allra mest. Invånarna i Åmål, Munkedal, Lysekil eller Färgelanda vinner inte på detta. Bara de som tjänar allra mest vinner på det.

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Vi vet att statens servicekontor inte är samma sak som en fullvärdig arbetsförmedling eller försäkringskassa. Vi kan dock se att de servicekontor som finns i min valkrets – i Åmål och Lysekil, som har nämnts tidigare – har haft stor betydelse. Av den statistik som min kollega Louise Thunström redovisade i sin interpellation kan vi utläsa att det finns ett stort behov av statlig service på det här viset. Den har också byggts ut successivt.

Vi har en situation på landsbygden med en åldrande befolkning och hög arbetslöshet, särskilt i min valkrets i Dalsland. Det är inte bra när statens närvaro och service successivt minskar. Man kan undra hur regeringen tänker att hela landet ska leva.

Vi socialdemokrater menar att staten har ett ansvar för utvecklingen genom att man under en längre tid har satsat på storstäderna före landsbygden. Genom nedläggningarna av servicekontor tar regeringen bort en viktig möjlighet för arbetslösa, sjuka, äldre eller handikappade som behöver träffa en fysisk person för att diskutera aktuella frågor och behov.

Herr talman! Staten kan kanske inte ta ansvar för att affären har stängt eller för att skolan blivit för liten, men om det finns samhällsservice i olika former är chansen betydligt större att människor är beredda att flytta till eller bo kvar i den lilla kommunen. Om familjer flyttar in ökar även underlaget för att öppna skolan och affären.

Vi ser att långtidsarbetslösa och sjuka runt om i Sverige har haft stor nytta av servicekontor. Genom dessa har de också kunnat träffa en fysisk person och få hjälp. De här personerna har inte alltid digital kunskap för att klara denna kontakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill fråga statsrådet om han planerar att ytterligare minska statens service på den svenska landsbygden. Om inte, vad avser regeringen att göra för den stora grupp människor som har haft stor nytta av servicekontoren?

(Applåder)

Herr talman! Först och främst tycker jag att det är viktigt att säga att Statens servicecenter finns kvar som myndighet. Myndigheten kommer att ha lokala servicekontor runt om i landet. Budgetomfånget minskar en del de kommande åren, vilket kommer att innebära att en del kontor får lägga ned. Vi har dock ingen kommunarrest i det här landet; det är inte så att man måste visa upp att man bor i en viss kommun för att få besöka kontor. En del människor kommer att få lite längre till kontor, men verksamhet kommer att finnas kvar. Jag tycker därför att den panikartade stämning som vissa av inläggen gav intryck av är lite olycklig.

Det har kommit lite spridda skurar från ledamöterna. Jag ska försöka besvara det mesta under de minuter jag har.

Heléne Björklund påstod att jag sa att alla i samhället är digitaliserade, men det sa jag inte. Jonathan Svensson citerade mig däremot rätt. Jag sa att nästan alla är det. Jag tycker att det är väldigt stor skillnad på ”alla” och ”nästan alla”. Jag sa det också i ett sammanhang där det inte på något sätt handlade om att negligera det digitala utanförskapet. Jag jobbar mycket med det som minister, och jag ansvarar också för digitalisering. Jag sa det i ett sammanhang där det i debatten lät som att man inte kan få någon hjälp av staten om man saknar ett fysiskt kontor där man bor. Jag tycker att det är en lite olycklig koppling.

Mina motdebattörer lyfte frågan om arbetsmarknad och arbetslösa, och då sa jag: Om du är i arbetsför ålder i dag och har ett jobb jobbar du i de allra flesta fall med någon form av digitalisering. Det är väldigt svårt att verka på arbetsmarknaden i Sverige om man inte kan hantera digitala verktyg. Den kunskapen underlättar även om man blir arbetslös och ska ha kontakt med Arbetsförmedlingen. Det var i det sammanhanget jag sa detta.

Jag kan passa på att göra reklam för Ring Digitalidag, som invigdes i veckan. Jag deltog själv och svarade på ett antal samtal. Det är Post- och telestyrelsen som driver Digitalidag numera. Dit kan man som medborgare ringa om man exempelvis behöver hjälp med att manövrera i en digital miljö – så fick jag det sagt också.

Sedan ställer bland annat Heléne Björklund och Agneta Nilsson en del frågor om vilket kontor man ska åka till i stället när ett kontor läggs ned på en viss ort. Detta är helt omöjligt för mig att svara på, som alla förstår. Men jag kan ändå exempelvis säga att de som bor i Eslöv har tillgång till ett kontor i Lund. Det är ungefär en och en halv mil mellan Eslöv och Lund. Det är inte så att man får jätteavstånd i Skåne. I andra delar av landet blir det lite längre avstånd, och det är det redan i dag. Det är därför myndigheterna har tagit fram de här riktlinjerna, där målet är att man ska ha åtminstone ett kontor i varje så kallad FA-region, det vill säga i varje funktionellt arbetsmarknadsområde, för att garantera någon form av fysisk närhet.

Jag talade om att utveckla kontorsverksamheten. Det behöver inte alltid betyda att man ska ha fler kontor. Det kan också innebära att man utvecklar koncept, metoder och arbetssätt. Det vill jag slå ett slag för. Jag tycker inte minst att det här med flexibla och mobila kontorslösningar är väldigt intressant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag fick en fråga om Karlshamn. Jag delar verkligen Heléne Björklunds bild av Karlshamn – det är en väldigt trivsam kommun. Jag var själv där på ett kommunbesök i januari och fick ta del av detta. Det frågades vilken dialog regeringen har haft inför det här. Men det är alltså inte regeringen som beslutat att kontoret i Karlshamn ska läggas ned, utan det är något som myndigheten ansvarar för. Myndigheten har haft en dialog. En sådan för man i det samråd som sker inför eventuella nedläggningar. Det tycker jag är viktigt att säga.

Som slutkläm: Jag har tyvärr inte hunnit delta i den skattepolitiska diskussionen, som jag ändå tycker är intressant och som kom upp i många inlägg. Jag vill bara avslutningsvis säga att den statliga närvaron ökar runt om i Sverige, inte minst med anledning av utbyggnaden av rätts- och kriminalvården, vilket jag också tycker är viktigt att poängtera.

Herr talman! Jag tackar alla som har deltagit i den här mycket viktiga debatten i dag. Orden och besluten blir stora i den här kammaren ibland, men jag är väldigt glad att vi också ägnar mycket tid åt att diskutera det som är vardagsnära för många människor i Sverige. Jag tackar också statsrådet för svaren, även om jag faktiskt inte fick ett enda svar på någon av mina frågor. Vi kanske får anledning att återkomma i den här debatten.

Statsrådet nämnde en kommun där det är ungefär en mil att åka för invånarna till närmaste kontor. Men bor man i Dalsland blir det en dagsutflykt. Om man skulle missa bussen får man vänta till nästa dag. Så ser det ut i vårt land. Jag tycker att det är viktigt att påpeka det. Det låter som att det finns en omedvetenhet om hur landet ser ut. Men nog om det!

Jag tror såklart inte att det räcker att staten öppnar servicekontor på landsbygden för att hela staten ska leva och fungera. Jag tror att det kommer att krävas många fler aktiva insatser, vilket vi kan få möjlighet att debattera vid andra tillfällen. Men vägen framåt kan definitivt inte vara det som sker nu, att man minskar den statliga närvaron i form av servicecenter, som människor aktivt kan gå och besöka för att få hjälp.

Som många har sagt i den här kammaren är det precis som att regeringen har letat i varenda byhåla efter pengar för att kunna sänka skatten för dem som tjänar allra mest i det här landet. Jag tycker att det här är futtigt och orättvist. Jag tycker faktiskt att det är obegripligt. Avslutningsvis vill jag därför vädja till statsrådet att tänka om, för det här kommer inte att bli bra.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för debatten. Det lär sannolikt inte bli den sista i den här frågan.

Nedläggningen av servicekontoret i min hemkommun Falkenberg är planerad till 2026. Därför är det också min förhoppning att regeringen och statsrådet hinner tänka om innan dess. Det minsta man kan begära är, vilket min kollega Peder Björk var inne på, att regeringen genomför en tidigare uppföljning före mandatperiodens slut. Då kanske statsrådet landar i att det här inte var en så klok prioritering trots allt och att det behövs fler servicekontor och inte färre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Om det är någonting som har blivit tydligt i den här debatten är det att när vi socialdemokrater får bestämma blir det fler servicekontor och inte färre. Det blir mer statlig närvaro och inte mindre. Det är också någonting som har gjort stor skillnad för invånarna i Falkenberg och i mitt hemlän Halland. Det blev tydligt under den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen.

Men den här regeringen verkar ha helt andra prioriteringar. Det finns ingen politisk handlingskraft och ingen ambition att stå upp för en sådan politik. Då är statsrådet fortfarande svaret skyldig. Hur ska hela landet fungera, som Kristdemokraterna gärna pratar om, med färre servicekontor och en politik där staten drar sig tillbaka?

Jag skulle vilja uppmana statsrådet att göra den här typen av överväganden före mandatperiodens slut och komma med en tidigare uppföljning. Då har regeringen förhoppningsvis hunnit tänka om.

(Applåder)

Herr talman! Statsrådet och SD-regeringen har i tidigare debatter genom handling visat att det finns ett totalt ointresse för att ha statlig lokal service runt om i hela landet. Jag tycker att det är respektlöst att i debatten förminska behovet och nödvändigheten för många människor runt om i vårt land av att ha närhet till lokal service där man på plats i ett fysiskt kontor kan få hjälp av ett antal myndigheter med det man behöver.

Herr talman! Det visar på ett ointresse för svensk förvaltningspolitik när statsrådet och regeringen inte kan se vilka konsekvenser det här får för tilliten och sammanhållningen i hela vårt land. Lägg därtill att man dessutom låter Statens servicecenter få skulden för vilka kontor som läggs ned runt om i landet; själv vill man inte fatta de besluten. Statsrådet och regeringen kan säga hur mycket som helst att man värnar om den statliga servicen – den handling som man nu genomför visar på något helt annat.

Herr talman! Kristdemokraterna pratade i valrörelsen om ”hjärtlandet”. Då syftade man på landsbygden. Men jag tror faktiskt att man egentligen menade att Stockholm är hjärtat och resten av Sverige är landet.

(Applåder)

Herr talman! Tack till statsrådet och övriga interpellanter för en bra och viktig debatt. Vi har fått fram hur viktig frågan är för oss. Även om statsrådet inte verkar hålla med har vi fått en bra dialog och en bra debatt om frågan.

Statsrådet har nu i flera av svaren sagt att det kommer att finnas statlig verksamhet. Det kommer inte att bli några jätteavstånd. Visst får människor resa lite längre, men verksamhet kommer ändå att finnas.

Jag vill ändå betona att det är försämringen för våra invånare som kommer att kännas. Det kommer att öka misstänksamheten och stärka utanförskapet och känslan av att det är ännu en verksamhet som lämnar just min kommun.

Jag vill påminna om att det är 548 dagar kvar till valet. Sedan kommer vi att ha en ny regering. Då slipper Slottner kanske att ha debatten från den horisonten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kristdemokraterna och Socialdemokraterna borde i stället kroka arm i den här frågan och tala om hur viktigt det är att alla medborgare i hela landet känner att samhällskontraktet fungerar.

För min del tror jag att det sedan kommer att kännas lite jobbigt att man gav upp den här frågan för lite småpengar i budgeten.

Med det tackar jag för debatten i dag.

(Applåder)

Herr talman! Åtta av riksdagens ledamöter har i dagens interpellationsdebatt lyft fram vikten av tillgänglighet och närvaro i hela landet därför att de tycker att det är viktigt att skapa tillit och visa respekt.

Statsrådets svar på detta är att det inte råder någon kommunarrest i det här landet. Respektlösheten känner inga gränser. Så talar bara ett statsråd vars världsbild är präglad av en tunnelbana som går en gång i minuten och där man i sämsta fall har fem minuters promenadavstånd till både samhällelig och kommersiell service.

Herr talman! I min värld är det hårresande. Det är dessa intressen som den sverigedemokratiska och borgerliga regeringen nu företräder. Människor med stora tillgångar och höga inkomster ska få det bättre genom kliniskt riktade skattesänkningar till dem som redan har det gott ställt.

Vi kan nu lägga till att du inte bara ska vara höginkomsttagare i vårt land. Du ska dessutom bo i de delar av landet där det redan bor många människor i storstadsregionerna och där man har den bästa servicen.

Det är en politik för dem som har det bra och en politik för dem som har stora inkomster. Det är en politik för dem som bor i storstäder.

Resten av landet bryr man sig uppenbarligen inte om. Men ser inte de människorna, och man hör dem inte, för i vårt land råder det ingen kommunarrest. Ta dig i kragen, och pallra dig iväg!

Herr talman! I min värld är det djupt orättvist och djupt orättfärdigt, och i min värld som socialdemokrat är det djupt ovärdigt.

(Applåder)

Herr talman! När det gäller det sist sagda: Snacka om att dra stora växlar på ett inlägg!

Vad jag sa var att Statens servicecenter är till för hela Sverige. Den kontorsverksamhet som finns erbjuds inte bara till de invånare som bor i just den kommunen utan också till kommuninvånare runt om. I dag är det ungefär hälften av kommunerna som har ett statligt servicekontor.

Det innebär inte att invånare i de kommuner som inte har statliga servicekontor inte är välkomna till andra kontor. Så kommer det även att vara framöver. Att säga det är inte att raljera med någon sorts stockholmskt tunnelbanesynsätt på detta.

Jag är själv från det som kallas ute i landet. Jag började mitt politiska engagemang i Kalmar kommun. Det är förvisso kanske inte landsbygd, men det är en mindre stad i Sverige. Jag vet mycket väl vad det innebär att bo utanför Stockholm.

Sedan noterar jag att vissa räknar mer än andra. Det är 548 dagar kvar till valet. Jag sitter gärna kvar på platsen och tar debatten i denna kammare därefter. Vi får väl se vad väljarna säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser alltid över statens utgifter. Så är det verkligen. Det var någon som sa att vi har letat i varenda byrålåda. Ja, det gör vi i en budgetförhandling.

Vi vill kunna lägga pengar på det vi vill öka utgifterna för. Det gäller inte minst rättsväsen och försvar, som verkligen är någonting som regeringen prioriterar. Vi vill också sänka skatterna.

Den förra regeringen riktade skattesänkningar till dem med höga inkomster. Den förra regeringen slopade värnskatten och höjde skiktgränserna fyra gånger för den statliga inkomstbeskattningen.

Vad den här regeringen gjort har varit betydligt mindre när det gäller detta. Vi har tagit bort en avtrappning i jobbskatteavdraget, men att slopa värnskatten gav mycket mer pengar till höginkomsttagarna.

Den breda skattesänkningen har gått till löntagare och pensionärer. Det är vad den stora summan av skattesänkningar från regeringen har gått till. Det skiljer en borgerlig från en socialdemokratisk regering.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad