Naturbruksutbildningarna

Herr talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ställa oss bakom Skolverkets förslag om att smalna av naturbruksprogrammet och hur jag avser att agera för att hantera konsekvenserna av Skolverkets beslut.

Låt mig först ge en kort bakgrund till det arbete som har föregått den redovisning av förslag angående naturbruksprogrammet som Skolverket nyligen lämnat till regeringen.

I syfte att trygga den nationella kompetensförsörjningen, minska arbetslösheten bland ungdomar och underlätta övergången från skola till arbetsliv gav den förra regeringen en särskild utredare i uppdrag att bland annat utreda dimensioneringen av gymnasial yrkesutbildning.

Utredaren skulle bland annat lämna förslag som syftar till att undvika kompetensbrist och minska risken för överutbildning inom yrkesområden med svag efterfrågan på arbetsmarknaden. Utredaren fick också i uppdrag att analysera om det finns anledning att göra mindre justeringar i det nationella utbudet av inriktningar och nationella program. Detta gäller direktiv 2014:50.

Regeringen beslutade i ett tilläggsdirektiv till utredningen - direktiv 2015:15 - att utredaren skulle föreslå de justeringar av det nationella utbudet av inriktningar inom gymnasiala yrkesutbildningar som bedöms vara mest angelägna.

I sitt delbetänkande En yrkesinriktning inom teknikprogrammet - SOU 2015:29 - redovisade Yrkesprogramsutredningen bland annat förslag till justeringar av naturbruksprogrammet.

Utredningen ansåg att programmets inriktningar är otydliga, att det finns problem vad gäller vilka kurser som får erbjudas inom programfördjupningen och att det finns en risk för ekonomisk överkompensation för vissa utbildningar.

Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att med utgångspunkt i utredningens förslag om nya inriktningar inom naturbruksprogrammet föreslå hur många gymnasiepoäng de nya inriktningarna ska omfatta och examensmål för programmet. Uppdraget redovisades i april 2016.

Skolverket aviserade i sin redovisning att myndigheten skulle återkomma med en analys av arbetsmarknadens behov inom naturturismsektorn. Redovisningen har nyligen inkommit till Regeringskansliet och kommer att beredas i sedvanlig ordning.

Av Yrkesprogramsutredningens betänkande framgår att en utgångspunkt för de förändringar som kan komma att göras ska vara att säkerställa att samtliga inriktningar får den yrkeskaraktär som examensmålen avser. En annan utgångspunkt ska vara att de huvudmän som tillhandahåller vissa naturbruksutbildningar inte ska överkompenseras för sina kostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Naturturismsektorn utvecklas ständigt. Till exempel är ekoturism en viktig och växande näring. Det är viktigt att arbetsmarknadsbehovet på detta område i framtiden kan mötas.

Jag kan meddela att eventuella förändringar inom naturbruksprogrammet inte kommer att göras förrän remissbehandlingen av Gymnasieutredningens slutbetänkande - SOU 2016:77 - är avslutad. Förändringar av gymnasieskolans inriktningar som kan behöva göras bör ske på ett samlat sätt.

Herr talman! Tack, Anna Ekström, för ditt svar!

Naturturism ger möjligheter för många att ta del av Sverige och vårt fantastiska friluftsliv. Hållbar turism gör skillnad och bidrar till en positiv samhällsutveckling, till att arbetstillfällen skapas och att de lokala invånarna och platsen som de bor på utvecklas. Detta kräver eftertanke så att naturen inte tar skada. Planering av friluftsliv kräver kunskap och erfarenhet. Det krävs utbildning.

Herr talman! Besöksnäringen omsätter i dag 284 miljarder. Den genererar ett exportvärde på 106 miljarder och levererar 173 000 jobb varje år i hela landet. Resandet växer snabbast till storstäderna, men det har också stor potential till destinationer runt om i landet.

Alliansen har satsat på hållbar destinationsutveckling, där exempelvis Åre och Stockholms skärgård var med. Jag är själv uppvuxen i Åre kommun och har där kunnat följa utvecklingen från en liten by till en stor VM-bygd. Det är mycket hårt arbete som ligger bakom.

Här syns verkligen besöksnäringens betydelse. Besöksnäringens mål är att fördubbla turistomsättningen till 2020. Företagen uttrycker en stark tillväxtvilja. Näringen är sysselsättningsintensiv och erbjuder i hög grad arbete för ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Även det här kan man se i Åre; siffrorna för integreringen 2015 visar att 62 procent av de nyanlända det året fick anställning. Snittet ligger långt över länet och riket. Många andra tittar på hur de gör. Man har till exempel kört ett fiskeprojekt, där de nyanlända fått lära sig att fiska och ta hand om vår natur. Men fiske föreslår ju Skolverket ska utgå ur naturbruksutbildningarna.

Herr talman! Hållbarhetsfrågorna är viktiga för besöksnäringen. Det kan till exempel gälla ekologisk mat, miljöanpassade transporter och restauranger samt hotell och campingplatser med en tydlig miljöprofil. Andra viktiga hållbarhetsaspekter rör regional utveckling inom jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske, boende och så vidare.

Stockholms skärgård, med sina 30 000 öar, kobbar och skär är inte bara Sveriges största skärgård utan även en av de största i hela världen. Jag tror att det är få storstäder som har en sådan exotisk natur så nära inpå knuten. Här är det också ytterst relevant med hållbar turism för att stärka den unika maritima natur- och kulturmiljön, vilken är en värdefull resurs för företagandet här i vår skärgårdsmiljö. Då krävs det också bra utbildning. Samtidigt läggs det fram förslag från Skolverket som innebär slutet för gymnasieutbildningar till yrken inom naturturism.

Nej, statsrådet Ekström - vår gymnasieminister - det här är inte rätt väg att gå. Naturbruksprogrammet är i dag en viktig utbildning som leder till arbete, eget företagande och vidare studier. Förslaget från Skolverket innebär att möjligheterna försämras drastiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man föreslår alltså att jakt, viltvård, fiske, vattenvård, rekreation och upplevelser ska utgå ur examensmålen. Ett argument för att förändra är att fler av naturturisminriktningarna ligger under programmet Skog, som är ett dyrt program, eftersom det kräver dyra skogsmaskiner. Vore det inte bättre, fru statsråd, att ändra ersättningsreglerna i stället för att strypa bra fungerande utbildningar där elever dessutom får arbete efter avslutad utbildning?

Herr talman! En av anledningarna till att man började titta på naturbruksprogrammen var att det var skillnad inom djurprogrammet. De som hade smådjur, som kaniner och marsvin, och de som hade hela bondgårdar med hästar och kor hade samma skolpeng, och det var stor skillnad i kostnadsbilden. Det är naturligtvis rimligt att se över detta.

Skolverket kom med en hel del förslag om vad som skulle genomföras. Många av dem skulle slå undan benen för många av de naturbruksprogram som redan finns i Sverige. Det gäller bland annat jakt och naturturismen. Men det gäller också skolor som vill erbjuda full naturbehörighet, till exempel Marina läroverket här i Stockholms län, som inte längre skulle kunna göra det. Det skapade en stor osäkerhet. Dessutom var det väldigt kort varsel. Det skapade osäkerhet för skolorna och för eleverna, och många naturbruksskolor såg ett sjunkande antal elevansökningar till sina program.

Jag tror att vi alla är överens om att yrkesprogrammen behöver lyftas, och det gäller även naturbruksprogrammen. De behöver vara mer attraktiva.

Nu har regeringen tillsammans med Skolverket lyckats skapa en stor osäkerhet kring naturbruksprogrammets framtid, och det kan man ju inte säga hjälper till att göra programmet mer attraktivt. När det gäller behörigheten har Skolverket, tack och lov, dragit tillbaka sitt förslag. Men när det gäller naturturism kvarstår osäkerheten.

Min fråga till statsrådet är om statsrådet är nöjd med hanteringen av naturbruksprogrammet.

Herr talman! Jag kan inte undgå att begära ordet i en så viktig fråga.

Tack, Alexandra Anstrell, för interpellationen, och tack, Anna Ekström, för svaret!

Jag tror att det är av stor vikt att frågan debatteras. Med tanke på den oro som florerar ute i landet, inte bara på de naturbruksgymnasier som nu kan drabbas av en eventuell förändring utan även hos kommuner och de elever som står inför kommande val, vad de ska prioritera och så vidare, kan det vara av största betydelse att det kommer ett tydligt beslut om hur man tänker sig att göra.

Jag känner igen strömningarna av oro från när Jan Björklund och Alliansen drev igenom Gy 2011, inte helt och hållet genomtänkt. Nu landade vi i det, och man har jobbat utifrån det. Då blir det naturligtvis oro vid de naturbruksgymnasier som berörs - det gäller framför allt ekoturism, jakt, fiske, guidning och så vidare - och vid de gymnasieskolor som har haft kompletterande utbildningar eller där man har läst olika delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skolverket har föreslagit en ny inriktning, och det är klart att den kan slå mot naturturismen. Det har ofta förespeglats att det här är någon form av låtsasutbildning som inte ger arbete, men precis som de moderata debattörerna har lyft fram är naturturismen en sektor som växer väldigt mycket.

Jag har som politisk representant jobbat i det nationella skogsprogrammets programråd, och där lyfter man fram naturturismen, jakt, fiske och besöksnäringen som en mycket stor och växande näring kopplad till skogen. De allra flesta lyfter ju fram maskinförarutbildningen, den tunga utbildningen inom naturbruksgymnasiet, som väldigt viktig att satsa på. Men för att elever ska välja att söka utbildning även i jakt, fiske och besöksnäring är det av stor vikt att dessa inriktningar kan finnas på de skolorna, för många av eleverna kanske går vidare och blir entreprenörer i skogssektorn. Det är ju en sektor som till viss del är beroende av årstiderna. En entreprenör verksam inom ekoturism kan under våren syssla med skogsplantering, hyggesrensning och röjning, under sommaren med fisketurism och under hösten med jaktguidning.

För alla inblandade är det av stor betydelse att det blir förtydligat vad som kommer att hända med de här utbildningarna. Jag har stark tilltro till att regeringen och statsrådet gör de avvägningar som behöver göras och ser till alla de här sektorernas framtid, för det är sektorer med en stark framtidsanda.

Herr talman! Jag vill börja med att ta upp statsrådets svar, som jag tycker innehåller en hel del kloka tankar. Då syftar jag såklart på att vi ska ha gymnasieutbildningar som leder till arbete, att man ska kunna både söka och få arbete och kunna starta företag när man går ut utbildningen och att utbildningen ska ses över. Samhället förändras ju, och utbildningarna behöver därmed förändras.

Vi står här av en anledning, och det är att vi undrar vad det blir av det här. Och hur är det med det som Isak From tog upp om Sverige utanför Stockholm och naturbruksutbildningar som ligger på ställen där det finns natur, skog, mark, jakt etcetera?

Jag skulle vilja ta ett exempel hämtat från ett annat område, yrkeshögskolan. Det har funnits utbildningar där det ställts krav på att du ska komma direkt i arbete när du går ut en utbildning, och det är ju bra för skattemedlen och så vidare. Men ibland blir den tankegången lite kort, för det kunde också leda till fantastiska utbildningar där eleverna kunde få en omloppsbana runt jorden. Man gjorde tjänst i annat land och fick en bred utbildning med ett mindset som man hade nytta av och som genererade väldigt mycket för Sverige.

Med det sagt som exempel i denna debatt skulle jag vilja höra hur statsrådet och regeringen ser på detta så att man får in alla vinklar, inte missar något på vägen, får till en bra utbildning och inte gör några blundrar framöver - om vi ska ha naturbruksutbildningar som innehåller detta med besöksnäringen, vilket är den näring i Sverige som faktiskt växer för tillfället.

Detta skulle jag gärna vilja ha lite närmare svar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar för alla frågor. Det gläder en gymnasieministers hjärta att det är ett så stort intresse för naturbruksgymnasierna och de viktiga utbildningar som ges där.

Jag säger som min företrädare här i talarstolen, Margot Wallström, att det var väldigt många frågor. Jag ska försöka att besvara dem så gott jag kan. Jag får väl återkomma i nästa runda om jag missar någon.

Jag delar frågeställarnas tydligt utryckta ståndpunkt att naturbruksprogrammet är ett viktigt program som verkligen förtjänar sin plats i den svenska gymnasieskolan.

Låt mig också deklarera att besöksnäringen är en viktig näring. Denna näring har betytt mycket för den svenska utvecklingen, och den kommer förhoppningsvis betyda ännu mer framöver - särskilt med tanke på de fantastiska värden som Sverige har att erbjuda både inhemska och utländska besökare. Ekoturism är givetvis en viktig framtidsbransch utifrån många olika utgångspunkter.

Vi har en gymnasieskola, och i denna gymnasieskola har naturbruksprogrammen sin självklara plats. Men denna gymnasieskola bygger på en reform som genomfördes för ett antal år sedan. Det är en gymnasieutbildning med ett antal tydligt beskrivna program och en struktur som är noggrant angiven. I denna struktur ingår det ett antal kursplaner.

Dessa kursplaner och ämnesplaner är viktiga, och det är angeläget att det finns en trygghet och säkerhet när det gäller dem. Flera av frågeställarna har tagit upp hur viktigt det är att elever och skolhuvudmän kan känna en säkerhet i att programmen har en beständighet.

Samtidigt ska våra yrkesprogram svara mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Här i diskussionen har behoven som hänger ihop med att vi ska ha en stark besöksnäring med betoning på ekoturism verkligen lyfts fram.

Vi får lätt en motsättning mellan behovet av fasthet och stadighet och behovet av att snabbt och agilt kunna svara på de behov som uppstår i samhället. Som jag ser det finns det bara ett sätt att hantera denna skenbara motsättning, och det är att Skolverket och regeringen tar på stort allvar att ta in ett rikt beslutsunderlag. Vi får inte vara rädda att göra förändringar när det behövs utifrån verklighetens krav, men vi får inte göra dessa förändringar så hastigt och olustigt att vi snabbt får ändra tillbaka. Detta att snabbt göra förändringar som genomförs med stor brådska och brist på eftertanke var något vi tyvärr fick stor erfarenhet av under den gångna mandatperioden.

Min utgångspunkt är förstås att vi med stor noggrannhet ska ta del av det beslutsunderlag som Skolverket har tagit fram och också lyssna noga på alla de åsiktsyttringar och det underlag som nu strömmar in från andra delar av samhället.

Vi ska också vara glada över den utredning vi har som grund för det hela. Det är en utredning som, inom parentes sagt, gjordes av en före detta statssekreterare i den alliansregering som var ansvarig för hela systemet för dagens gymnasieskola.

Mitt svar må låta lite byråkratiskt och tråkigt, men i verkligheten är det viktigt att besluten tas fram med eftertanke, kunskap och ett gott underlag och med en allsidig inhämtning av upplysningar från hela samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar Anna Ekström för svaren, men framtiden känns ändå oviss. Vi moderater och Alliansen har flera gånger ställt frågor om naturbruksprogrammens framtid, men vi får inga svar. Hotet kvarstår. Inom kort kan vi få på bordet ett förslag och beslut från regeringen som innebär att utbildning inom jakt och viltvård vid landets naturbruksgymnasier försvinner, vilket kan medföra att flera naturbruksskolor tvingas lägga ned.

Vi behöver producera alltmer livsmedel i vårt land, och vi behöver göra det på ett hållbart sätt för att klara livsmedelsförsörjningen i framtiden. Vi behöver producera nya grödor, hantera klimatutmaningar och visa varför närproducerat är så bra. Vi behöver ta hand om våra djur på bästa sätt och säkerställa att skogen inte bara producerar viktiga råvaror för svensk industri och design utan också erbjuder rekreation och upplevelser för den växande turismen. Vi vill kunna ge genuina matupplevelser till invånare och besökare. Det handlar också om att skapa jobb och tillväxt över hela landet.

Herr talman! Detta kräver kompetens och bra utbildning, och jag menar att det kräver en annan vinkel än den vanliga turismutbildningens. Det är i och för sig många år sedan jag avslutade min utbildning i turism och hotell, men jag såg redan då och kan också se på de mål som finns i dag att vi behöver en inriktning på naturturism.

Skolverket fick i uppdrag av regeringen att undersöka landets yrkesutbildningar. I utredningen kom Skolverket fram till att examensmålen för naturbruksgymnasiet ska ändras på ett sätt som gör det omöjligt att fortsätta att erbjuda inriktningar kopplade till naturturism på naturbruksgymnasiet.

Det förslag som ligger på bordet, och som vi inte vet om regeringen står bakom eller inte, innebär att värdefull kompetens i naturturism helt försvinner från landets naturbruksutbildningar. Det blir ett hårt slag mot landsbygden.

I Skolverkets utredning från november föreslås alltså ingen inriktning mot naturturism. Om man tar bort de examensmål som över huvud taget möjliggör inriktningar för naturturism inom programmet Skog är det rimligt att man ersätter det med något, förslagsvis en egen inriktning. Men detta har Skolverket valt att inte göra, vilket innebär ett hårt slag mot naturturismen.

Herr talman! För mig som vill ha en levande landsbygd är det obegripligt att Skolverket verkar arbeta så hårt för att hämma naturturismen. Ännu mer obegripligt är det att socialdemokraterna i regeringen verkar stå bakom detta.

Jag hoppas därför att denna debatt blir en del av det rika underlag som gymnasieministern efterfrågar.

Naturturismen är viktig. Är den inte intressant för regeringen trots att besöksnäringen ökar nästan mest av alla Sveriges näringar?

Min avslutande fråga är: Kan det vara så att det är statsrådets och regeringens mening att dessa former av arbeten inte är viktiga och att det är därför dessa utbildningar inte behövs?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Alexandra Anstrell har förtjänstfullt argumenterat för behovet av en naturturisminriktning inom naturbruk.

Jag blev lite glad när jag hörde statsrådet tala om att det behövs ett bra underlag, att man ska lyssna in och att det behövs en bra förankring när man ska göra förändringar i gymnasieskolans program. Tyvärr har inte hanteringen av naturbruksprogrammet fram till nu präglats av detta. Våren 2016 kom Skolverket med ett förslag som man hade planer på skulle träda i kraft redan samma höst. Detta förslag skulle ha påverkat möjligheterna att läsa in vissa behörigheter på naturbruksprogrammet och dragit undan mattan för flera skolor i Sverige.

Vi är alla måna om en hög kvalitet i gymnasieskolan. Ska man hålla hög kvalitet på ett sådant program som naturbruk, som kräver kringresurser och inte bara lärare och klassrum, behövs det långsiktighet och möjlighet att planera.

Alla turer fram och tillbaka, inte minst från Skolverkets men även från regeringens sida, har skapat en stor osäkerhet. Hur ska skolorna våga planera långsiktigt för sina utbildningar? Hur agerar lärarna som arbetar på dessa skolor? Vågar de vara kvar, eller är osäkerheten så stor att de faktiskt, i lärarbristens Sverige, väljer att lämna de skolor de jobbar på?

Tyvärr är skadan redan skedd, även om regeringens ambition framåt handlar om att förankra och ta in många åsikter.

Tror statsrådet att denna osäkerhet har ökat attraktiviteten hos naturbruksprogrammet?

Herr talman! Jag tackar Anna Ekström. Skolverket är naturligtvis statens och regeringens myndighet, och den jobbar med det uppdrag som den har fått. Men det är ändå ganska tydligt att Skolverket inte har läst och tagit del av det som kommit från de fyra arbetsgrupperna inom det nationella skogsprogrammet samt de omkring 150 remissynpunkterna på de fyra arbetsgruppernas förslag. Hade de gjort det hade de sett att det finns en stor efterfrågan. Man lyfter också fram det stora utbildningsbehovet inom sektorn som något som är helt och hållet nödvändigt att komma till rätta med.

Vi är socialdemokrater båda två, statsrådet. Vi har jobbat och drivit på för att en ung människa som söker gymnasieutbildning ska få en så bred grund att stå på som möjligt. Under livet kommer man inte att bli vid sin läst. Vi jobbar inte för att man ska bli kvar vid sin läst utan för att man ska kunna göra många olika val och kunna gå vidare. Efter att man har läst sin gymnasieutbildning och prövat på ett yrke kanske man vill byta inriktning. Om man har jobbat i en skogsmaskin kanske man ser arbete som till exempel naturturistguide eller jaktguide som en fortsättning, eller så vill man läsa vidare till jägmästare. Det här är ett område som vi kommer att behöva stärka på alla sätt vi kan även inom de högre utbildningarna, så att vi får fram nödvändig kompetens till sektorn.

Jag hoppas att statsrådet tar med sig synpunkterna härifrån och ser det tydliga engagemang som finns här i Riksdagshuset för naturbruksgymnasierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag hade från början inte tänkt att vi skulle prata om gymnasieutbildningens framtagande, men det kom upp att det hade skett i brådska. Men processen började 2006. Det blev en lång process, och man kände att man skulle vilja göra saker och ting fortare. Man ville bli klar och få någonting till stånd. Det var ett helt paket, och det var stora saker, så det händer att man får skruva i maskineriet någonstans. Det är klart att allting inte har blivit perfekt. Myndigheterna har också sin del i det. Man skulle till exempel titta på de upphandlingar som man gjorde och som inte blev så bra, eftersom det inte fanns ett slut i andra änden där studenterna skulle få sina lärarexamina.

Jag skulle också vilja ta upp att Isak From belyser en viktig aspekt vad gäller de här arbetsgrupperna, som är en del i processen. Jag skulle gärna vilja säga att det är gott att höra att det finns ett rikt underlag som ni ska använda. Det betyder att det finns en stor bredd. Jag uppfattar det statsrådet säger som att ni kommer att lyssna in de delar som är upptagna här.

Statsrådet säger att begreppen "snabbt" och "långsiktigt" går emot varandra. Nej, det behöver de väl inte göra, för programutvecklingen måste ju vara en del av det långsiktiga, så att man följer vart det tar vägen. Då får man också skruva i programmen. Det finns stora möjligheter att göra detta.

Jag ser fram emot ett väldigt bra svar.

Herr talman! Det har kommit en hel del frågor och synpunkter som har att göra med Statens skolverk och dess hantering av den här och tidigare frågor, delvis också frågor som ligger långt utanför ämnet för dagens interpellationsdebatt. Jag ser det inte som min roll i den här debatten att förklara eller försvara Skolverkets agerande. Det får myndigheten göra själv.

Skälet till att vi diskuterar Skolverket så mycket här är förstås att verket har fått ett tydligt uppdrag från regeringen att ta fram ett beslutsunderlag. Det beslutsunderlaget ska regeringen självständigt ta ställning till och bedöma, bland annat i ljuset av de synpunkter som kommer in och i ljuset av de erfarenheter som har gjorts till exempel i den gymnasieutredning som just nu är ute på remiss.

Alexandra Anstrell inledde sitt inlägg med en ganska lång lista över vad som behövs och vad man behöver ta ställning till. Jag kan i stor utsträckning hålla med om väldigt mycket av det som Alexandra Anstrell sa. Det är viktigt att vi säkerställer att våra gymnasieprogram är med och leder till att vi har en god kompetensförsörjning, inte bara på det här området utan på många områden.

Men det var ett område som lyste med sin frånvaro i Alexandra Anstrells uppräkning, nämligen att det också är viktigt att vi säkerställer att huvudmän som bedriver gymnasieutbildningar inte överkompenseras för sina kostnader. Det här lyftes fram i den utredning som låg till grund för och låg bakom regeringens uppdrag till Skolverket: Det fanns en oro för en överkompensation, det vill säga att huvudmän bedriver utbildningar på ett område där omkostnaderna är ganska låga men ersättningarna desto högre. Det här är en viktig sak för regeringen att bevaka. Staten anslår pengar för att barn, ungdomar, studenter och elever ska få en god utbildning som kan ge dem en bra framtid i samhället. Dessa medel ska förstås inte gå till vinster utan till bra utbildning. Detta är en väldigt viktig aspekt i behandlingen av ärendet, men jag tycker att den har lyst lite med sin frånvaro i den här debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Flera av de debattörer som har varit uppe nu har lyft fram att det skapar en osäkerhet när man diskuterar förändringar i programstrukturer, kursplaner och ämnesplaner. Som jag ser det är det i så fall en osäkerhet som inte är exklusiv för naturbruksprogrammet. Det ligger så att säga i sakens natur att det skapar frågor när man diskuterar förändringar i innehållet i kursplaner och ämnesplaner. Men det skapar också ett engagemang. Jag skulle vara mycket mer orolig om vi hade ett läge där ingen brydde sig om förslag som lades fram från Skolverket eller andra beträffande innehållet. Det är självklart, tycker jag, att vi ska ha en rik, ordentlig och allsidig debatt om en så viktig sak som ämnesinnehållet i gymnasieutbildningarnas yrkesprogram.

Isak From tog upp behovet av att yrkesprogrammen kan leda vidare till andra yrkesval längre fram i livet. Vi är helt överens på den punkten. Det är ett stort och viktigt område, en stor och viktig fråga, som enligt min åsikt bör lösas inom ramen för Gymnasieutredningens beredning. Det här är nämligen en gemensam fråga för alla yrkesprogram.

Herr talman! Jag ber om ursäkt om jag skrattade under ministerns anförande. Med tanke på ämnet tyckte jag att det var fyndigt när hon sa att det ligger i sakens natur.

Besöksnäringen och naturturismen är avgörande för en växande och välmående landsbygd. Stora delar av Sverige är landsbygd, till och med glesbygd. Det gäller även här i Stockholms län. I Haninge, där jag bor, har vi allt från vildmark till stad. De här utbildningarna ger en värdefull kunskap om och respekt för våra djur och vår natur. Därtill bidrar utbildningarna till att skapa jobb och tillväxt på landsbygden.

Om nu ni i regeringen och Socialdemokraterna är positivt inställda till naturturism och inser behovet, varför gör ni då ingenting, fru statsråd? Jag förväntar mig av dig och regeringen att ni tydligt visar var ni står i frågan. Att ta bort de examensmål som rör naturturism och sedan inte ta fram en egen inriktning för ämnet samtidigt som man hävdar att naturturism är viktigt känns väldigt motsägelsefullt. Tycker regeringen verkligen inte att detta är en fråga värd uppmärksamhet? Eller är naturturismen och landsbygden inte prioriterade områden?

Fru statsråd! Låt naturbruksprogrammens olika inriktningar vara kvar! Och som jag sa inledningsvis: Ändra ersättningsnivåerna i stället, så att de speglar utbildningarnas faktiska kostnader! Det enda rimliga alternativet är att ha en sjätte inriktning specifikt för naturturism, om man nu förändrar examensmålen.

Herr talman! Jag tackar Alexandra Anstrell och övriga deltagare för en stimulerande debatt. Som jag sa inledningsvis är det verkligen roligt och glädjande att det finns ett så stort och starkt engagemang för den här frågan. Jag kommer att hantera frågan med stort allvar. Vi har ett förslag från Skolverket. Det är självklart att vi ber expertmyndigheten på området ta fram underlag i den här typen av frågor. Vi kommer att behandla det i samband med att vi går igenom övriga förslag från Gymnasieutredningen.

Svar på interpellationer

Jag kommer förstås när vi gör det här arbetet att ha som utgångspunkt att vi baserar beslut på fakta för att kunna säkerställa att kompetensförsörjningen verkligen sker på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Att naturturism och ekoturism är viktigt och att besöksnäringen är viktig råder det ingen som helst oenighet om.

När det gäller att detta kan säkerställas enbart och uteslutande med dagens exakta - på kommatecknet när - formuleringar i kursplaner och ämnesplaner ska vi ta tiden och möjligheten att gå igenom det på ett ordentligt och effektivt sätt. Samtidigt ska huvudmän inte överkompenseras för sina kostnader. Det är också någonting som ska säkerställas i den vidare hanteringen.

Naturturismsektorn utvecklas ständigt. Därför är det naturligt att vi hela tiden ser över de skrivningar som finns i styrdokumenten. Skolan förtjänar arbetsro och att de beslut som fattas från regeringens sida fattas på ett sådant sätt att de kan genomföras utan alltför stor oro ute i sektorn. Det betyder också att de inte ska hastas fram.

Tack för en intressant och givande debatt och den stora enighet som finns om betydelsen och behovet av besöksnäringen!

Överläggningen var härmed avslutad.