Nationellt förbud mot mikroplast

Fru talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig hur jag och regeringen går vidare med förslaget om ett nationellt förbud mot mikrokorn av plast i kosmetiska produkter som sköljs av.

Föroreningen av mikroplaster utgör ett allvarligt hot mot de organismer som lever i havet och även mot människors hälsa. De kan tränga in i djurens vävnader och orsaka skador eller störningar i ämnesomsättning och fortplantning.

Många plaster kan också binda fettlösliga molekyler. Det finns en risk att de därmed skulle kunna transportera långlivade miljögifter upp i näringsväven. Att minska föroreningarna av mikroplaster i havet bör därför ses som en försiktighetsåtgärd i arbetet med att minska gifterna i vardagen.

Regeringen gav i januari 2015 Kemikalieinspektionen i uppdrag att vidareutveckla handlingsplanen för en giftfri vardag i syfte att intensifiera arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. I uppdraget ingår att Kemikalieinspektionen ska föreslå nationella begränsningar om det bedöms nödvändigt. Bland de exempel på områden som myndigheten ska studera anges mikroplaster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har bedömt att den avsiktliga användningen av mikroplaster i kosmetiska produkter och andra produkter är ett lämpligt område för överväganden om nationella begränsningar. Det finns i dag inte någon EU-reglering av mikroplaster. EU-kommissionen har dessutom inte lagt fram något förslag till reglering, trots upprepade uppmaningar från Sverige och andra medlemsstater, senast vid miljörådet i december 2014.

Kemikalieinspektionen bedömer i sin redovisning av uppdraget att EU:s kemikalieförordning Reach inte utgör något hinder för ett nationellt förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter. Myndighetens studie av marknaden i Sverige visade att 40 procent av de undersökta produkterna innehöll mikrokorn av plast.

Kemikalieinspektionens redovisning bekräftar även att användningen av mikroplaster i kosmetiska produkter är helt onödig eftersom det finns fungerande och mer miljövänliga alternativ. Tillverkare och handel borde därför för länge sedan ha plockat bort sådana produkter ur sitt sortiment.

Fru talman! Frivilliga åtgärder från näringslivet är viktiga. Därför välkomnar jag det ansvar som flera producenter har tagit. De har minskat miljöbelastningen och samtidigt visat att det går att hitta fullgoda alternativ. För att resultaten av frivilliga insatser ska bli bestående behöver de backas upp av regleringar. Regeringens hållning är att när EU:s regelverk inte räcker till ska Sverige gå före. Detta är ett sådant fall.

Att förbjuda mikroplaster i kosmetiska produkter som sköljs av skulle vara ett enkelt steg att säkerställa minskade utsläpp av mikroplaster i havet. Kemikalieinspektionens redovisning är nu föremål för remiss. Därefter kommer regeringen att ta ställning till förslaget.

Fru talman! Regeringen har parallellt uppdragit åt Naturvårdsverket att identifiera viktiga källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet och verka för att minska utsläppen från dessa källor. Naturvårdsverket ska slutredovisa uppdraget senast den 15 juni 2017. Andra berörda myndigheter ska bidra till ett systematiskt och samordnat genomförande av uppdraget. Avfallspolitiken kan också bidra till att hejda ökningen av mikroplaster. Där har flera initiativ tagits både på EU-nivå och på nationell nivå. Ett sådant exempel är EU-kraven om minskad förbrukning av plastbärkassar, där regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå hur detta ska genomföras i Sverige.

Jag kan konstatera att Naturvårdsverkets genomförande av uppdraget är i full gång. I november förra året hölls en workshop med representanter från kommuner, branschorganisationer inom näringslivet, avfallsorganisationer, miljöorganisationer och akademin. Naturvårdsverket har gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att redovisa en kartläggning av källor till spridningsvägar av mikroplaster i havet. IVL redovisar sin kartläggning nästa vecka.

Min målsättning med uppdragen till Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket är att Sverige ska bli ett föregångsland i att utveckla och genomföra åtgärder som minskar spridningen av mikroplaster i miljön. Jag har goda förhoppningar om att vi ska kunna nå dit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Deputy prime minister dr Åsa Romson. Så presenterades klimat- och miljöministern på det stora klimattoppmötet i Paris förra året. Det är en titel som förpliktar mycket, kanske inte främst på grund av doktorstiteln utan för att det är vice statsministern i Sverige. Sverige har nämligen under lång tid legat före vad gäller miljöpolicy och forskning. Tack vare tillväxt, forskning och till viss del även en modig politik ligger vi före inom många politikområden som rör just miljö och klimat. Ett tydligt exempel på detta var när miljö- och jordbruksutskottet häromdagen behandlade en subsidiaritetsprövning när det gäller begränsningen av kvicksilver, som är en självklarhet för oss sedan flera decennier tillbaka. Det visar att vi ligger långt före.

Men när vi talar om mikroplaster kan det kännas lite fjärran om man tittar ut i världen. Många länder dras med det tydligaste miljöproblemet att de får luftföroreningar efter tillagning av mat över öppen eld inomhus. Det är tydligt att de har en annan problematik och därför andra lösningar. Men i takt med att fria ekonomier utvecklas kommer de antagligen att rusa igenom industrialisering och digitalisering snabbare än vad vi har gjort. Då kommer även de att behöva ställa dessa frågor, det vill säga att den forskning som vi tar fram och den miljöpolicy som vi skriver kommer andra att läsa och ta till sig.

Därför är det viktigt att vi gör rätt från början när det gäller mikroplaster. Vi vet i dag att mikroplaster finns i nästan alla vattendrag. Men vi har svårt att rena dem, och vi har inte någon egentlig möjlighet att göra det storskaligt i dag. Därför är det viktigt hur vi gör när vi går framåt. Det är också därför som jag har valt att ställa denna interpellation.

När det gäller mikroplaster nämner statsrådet att EU i dag inte har någon reglering. Men till exempel kemikalielagstiftningen, som också gäller ämnen som vi har svårt att se med blotta ögat, är harmoniserad inom EU. Det är därför som det är intressant att fundera på hur en EU-reglering ska se ut i framtiden och att man kommer med förslag på det, vilket regeringen också har lyft fram för kommissionen.

Jag tror att det är bra att vi har en harmoniserad lagstiftning i EU vad gäller kemikalier. Jag tror att det skulle vara en fördel också när det gäller mikroplaster, eftersom utsläppen inte bryr sig om nationella landgränser och eftersom handelshinder är ett hot mot utveckling och frihandel som skapar tillväxt. Tillväxt är nämligen viktig när vi vill vidta miljöåtgärder. Därtill kan man lägga globala värdekedjor som inte är helt oviktiga.

Därför skulle jag i mitt första inlägg vilja be statsrådet att förtydliga vad regeringen egentligen anser om nationella åtgärder, lite grann kontra vad EU i dag håller på med. EU undersöker om den frivilliga utfasningen av branschen går tillräckligt snabbt eller om EU-regler krävs. Finns det mer att rapportera om denna process, eller gör regeringen en egen bedömning? Är det korrekt uppfattat av mig att regeringen hellre skulle se krav på EU-nivå än dessa nationella särregler?

Fru talman! Tack, Jesper! Jag var ganska tydlig och ingående i mitt inledande svar och redogjorde för alla de initiativ regeringen jobbar med just nu som har bäring på mikroplaster. Det är både ett kemikalieproblem och ett avfallsproblem, ska vi väl säga. Det är kombinerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi i Sverige vill gå före och visa vägen, och det gör vi på flera miljöområden. När det gäller att värna medborgarnas hälsa och skydd mot farliga kemikalier tror jag att det är oerhört viktigt att vi säkerställer att vi håller en hög skyddsnivå i Sverige. Det är viktigt av hälsoskäl, helt enkelt, men vi har precis som ledamoten pekade på även ett ansvar att visa vägen för andra länder som just nu inte ser detta som sitt största problem men som kommer att komma i ett sådant läge.

I det läget är det också viktigt att se hur vi jobbar tillsammans med branschen i utvecklingen av produkter. Jag är nämligen övertygad om att framtiden för hållbara produkter som är säkra för medborgare och konsumenter är produkter där man har tänkt till i giftighetsfrågor och när det gäller hur produkterna spelar i ett hållbart samhälle. De kanske bygger på kretslopp och på hur annan produktion i samhället redan har sett ut. Framför allt tänker man längre: Vad händer när produkten inte längre används till det den är såld för att användas till? Vad händer med mobiltelefonen när konsumenten vill byta ut den? Det handlar om att hela tiden tänka på kretsloppen.

Det är ju väldigt spännande, för i Sverige har vi flera bolag som vill ligga i framkant i sin bransch. Bland annat när det gäller mikroplaster ser vi att majoriteten av de kosmetiska, avsköljbara preparaten - tandkräm, duschgeler och så vidare - är utan mikroplaster. Det är oerhört välkommet. Vi har dessutom en branschorganisation som aktivt jobbar med att dess medlemsorganisationer och företag ska ha ett program för att fasa ut detta.

Det är någonting vi måste jobba tillsammans med, och ett sätt att stödja en sådan utveckling är att vara tydlig med att till medborgarna kunna leverera produkter som inte är farliga för vare sig hälsan eller miljön. Därför är Kemikalieinspektionens förslag att man inför ett sådant förbud i Sverige, i samma tidsanda som den branschen själv har jobbat i, det vill säga efter 2018.

Parallellt med detta är det jätteviktigt - det är absolut intentionen från regeringen, och det är så vi bedriver arbetet - att jobba med EU-spåret. Vi har nämligen en gemensam marknad. Självklart får det ännu bättre resultat för miljön om fler produkter i hela Europa är säkra både ur miljö- och hälsosynvinkel. Därför jobbar vi alltid med en väldigt tydlig och prioriterad EU-hantering i kemikaliefrågorna. Jag kommer att ta upp ett antal kemikaliefrågor när jag deltar i miljöministermötet som hålls nu på fredag.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen fortsätter att driva på i EU vad gäller kemikalielagstiftningen. Det är ju en ambition man delar med både den tidigare alliansregeringen och regeringar under ganska lång tid tillbaka.

Färre särregler, och färre nationella särregler, skapar bättre förutsättningar för internationell handel. Den tillväxten är avgörande för spridningen av idéer och tillväxt som gynnar miljön genom minskade utsläpp, bättre resursanvändning och så vidare. Vad gäller utsläppen i Östersjön är det tydligt att samarbete är vägen framåt. Ju fler länder som slutar skölja mikroplaster i havet, desto bättre. Havet är ju någonting vi delar på. Jag vill också understryka att det kan vara rätt att införa nationella särregler. Ett exempel på det har varit bisfenol A i vissa livsmedelsförpackningar som barn kommer i kontakt med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag får väl också instämma i besvikelsen över att branschens substituering av mikroplaster i kosmetiska produkter som sköljs av inte går fortare, men man kan ändå konstatera att branschen gör mycket. En pågående EU-utredning tittar på om den frivilliga utfasningen går så pass fort att EU-regler kanske inte ens är nödvändiga, och siffror man talar om i Sverige visar att det handlar om att till år 2017 bli fri från mikrokorn i kosmetiska produkter som sköljs av.

Jag tycker att det är tydligt att substitueringen är av stor betydelse. Det är någonting vi borde diskutera mer i andra sammanhang och inte bara när det gäller mikroplast. En följdfråga som är ganska naturlig är dock om det är rätt att år 2018 stifta en lag som riskerar att bli ganska symbolpolitisk och kanske inte verkar så mycket, i det fall branschen är klar redan till 2017. Frågan är alltså om detta är det som gör stor skillnad just nu eller om branschen egentligen kommer att föregå detta. Det kanske vi skulle vara glada för alldeles oavsett, men är det rätt tid och läge att lägga resurser på just detta? Problemet med mikroplaster finns nämligen inte bara i kosmetiska produkter man sköljer av utan i många andra källor.

Fru talman! Jag är av uppfattningen att vi inte kan jobba nog med att säkra både människors och miljöns hälsa från produkter som innehåller onödigt farliga material. Mikroplaster har, som jag har redogjort för, en potential att sprida miljögifter. Inte minst ser vi det i den marina miljön. Därför är det befogat att titta på alla förslag på hur man kan gå vidare för att säkra miljön i det sammanhanget.

Kemikalieinspektionens underlag till regeringen är som jag sa på remiss, och vi kommer att behandla och ta ställning till det konkreta förslaget. Men man redovisar i underlaget att så mycket som 40 procent av den här produkttypen på marknaden i Sverige - tandkrämer, duschgeler och liknande - fortfarande innehåller mikroplaster, trots att det finns en uppsjö fungerande alternativ som används av majoriteten på marknaden. Jag är ganska övertygad om att det är svårt att få bort de där 40 procenten enbart genom branschorganisationens frivilliga arbete, och det beror på att de redan i dag säger att i stort sett hela deras bransch har ställt om.

Problemet är att det på marknaden inte bara är branschorganisationens aktiva medlemsföretag och organisationer som verkar. Jag kan snarare se att de kommer att få problem. Om de har gått före och varit duktiga och fasat ut mikroplasterna från sina produkter vill ju jag att de ska fortsätta känna att de har gjort ett bra jobb. Det tycker inte jag att vi ger dem förutsättningar för om vi som politiker säger: Nej, det här är inte ett så stort problem. Det finns ju andra stora miljöproblem, så vi låter de företag som har produkter som inte är miljöbra fortsätta konkurrera med de miljöbra produkter som har tagits fram - trots att det finns fullgoda alternativ och trots att vi har oerhört stora belägg framför allt för att mikroplaster är ett bekymmer i den marina miljön men också för att de kan sprida andra tungmetaller.

Jag tycker alltså inte att det är ett bortkastat arbete. Det är ett viktigt arbete, och jag tror dessutom att det stöder de företag som ligger i framkant. Min uppfattning är inte heller att EU i dag gör tillräckligt för att de egentligen också är framme vid att införa en sådan här reglering - långt ifrån. De signaler jag får från Bryssel är att man inte gör någonting alls när det gäller mikroplastfrågan. Det är snarare USA som har klivit fram, där man har antagit ett liknande förslag för sin marknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att fler länder i EU borde göra det, och jag är övertygad om att fler länder i EU får upp ögonen för det om vi i Sverige är tydliga och tillsammans med vår bransch och vår marknad säger att detta är på väg ut - och sätter ett slutdatum.

Fru talman! USA är ett väldigt stort land med en ganska stor marknad och kan därför påverka globala värdekedjor på ett sätt Sverige inte har riktigt samma möjlighet att göra. Därför är EU vår allra bästa miljöorganisation, vilket jag tror att statsrådet instämmer i.

I mitt avslutande inlägg vill jag väl mest tacka för en bra debatt. Även om detta är ganska små ämnen som är svåra att se med blotta ögat är de viktiga - för Sverige i dag, men kanske framför allt för EU i framtiden och för de länder som är på väg att göra vår resa. Därför ser jag också fram emot att Naturvårdsverket redovisar sitt uppdrag i juni 2017, för det vi har diskuterat i dag är en dellösning. Det är en ganska liten bit i ett större problem när det gäller marint skräp och så vidare. Då kan vi tala om hela avfallshierarkin också. Lejonparten, alltså de verkligt stora utsläppen av mikrokorn, kommer nämligen egentligen från större plastbitar som har brutits ned i naturen. Det har forskning i andra nordiska länder också visat.

Jag tror alltså att vi får anledning att debattera detta på nytt, antagligen sommaren 2017, och jag är övertygad om att det kommer att vara ett angeläget ämne även då.

Fru talman! Även jag tackar för en god debatt. Det är viktigt att diskutera vad som är ett hot mot vår marina miljö och vår miljö i övrigt. Vi ser att kemikalier och olika gifter ansamlas från våra mänskliga aktiviteter och våra produkter, i det här fallet från plaster eller just produktgruppen mikroplaster i avsköljbara dusch- och tandkrämsprodukter, vilket skapar problem i miljön.

Vi som politiker har ett ansvar att se till att vi gör, om jag får citera ledamoten, rätt från början. Och det tror jag att vi har möjlighet att göra om vi går vidare och är aktiva med att säkerställa att vår reglering på området stöder de företag och organisationer som hittar alternativen, för det finns alternativ i dag till just de här produkterna. Det vidare perspektivet på hur avfallshanteringen av inte minst plaster säkerställs och förbättras är också ett viktigt uppdrag. Vi ser att det här hänger väldigt mycket ihop.

Jag är övertygad om att vi kommer att återkomma till den här viktiga debatten. Jag hoppas att min oro för att Moderaterna kommer att säga nej till alla typer av nationella förbud är obefogad. Även när EU:s dörr är stängd för de här frågorna är det enda sättet att påverka EU att medlemsländerna är tydliga med att de faktiskt prioriterar kemikalielagstiftningen, precis som alliansregeringen var när det gällde bisfenol A i livsmedelsförpackningar som vänder sig till barn.

Jag hoppas att vi kan stå starka och tydliga från Sverige i att det är den utveckling som vi vill se i Europa, ett Europa som också tar hänsyn till miljön och till människors hälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.