Moms på inhyrd personal

Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder regeringen kommer att föreslå för att säkerställa att Skatteverkets beslut inte snedvrider konkurrensen mellan offentligt och privat drivna aktörer i vården. Frågan har ställts mot bakgrund av ett ställningstagande från Skatteverket.

Mervärdesskattelagens regler om undantag från skatteplikt för sjukvård bygger på EU-rätten och ska följa mervärdesskattedirektivet. Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom ansett att ett bemanningsföretags uthyrning av läkare är skattepliktig. Domstolen har tolkat mervärdesskattelagens regler mot bakgrund av EU-rätten. Skatteverkets ställningstagande är en följd av domen.

Det finns ett system med kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting. Systemet ska motverka att privata aktörer gynnas eller missgynnas i förhållande till det allmänna. När landstinget ersätter privata aktörer för verksamhet inom hälso- och sjukvård får landstinget en schablonersättning. Ersättningen ska kompensera för den merkostnad som uppkommer när en privat utförare som saknar avdragsrätt för mervärdesskatt utför sjukvårdstjänster åt landstingen.

Det finns således ett system för att motverka snedvridning av konkurrensen.

Jag har därför inte nu för avsikt att föreslå några åtgärder, men regeringen kommer att följa utvecklingen i denna fråga.

Fru talman! Tack, finansminister Magdalena Andersson, för svaret! Det var ett rakt svar, men det kanske inte är förvånande att jag säger att jag inte är särskilt nöjd med det.

Jag skrev den här interpellationen för att lyfta fram det stora och onödiga krångel som nu drabbar delar av den svenska sjukvården. Skatteverket meddelade i höstas att moms ska betalas vid uthyrning av vårdpersonal - detta efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som Skatteverket nu tolkar på ett sätt som får stora konsekvenser för många aktörer.

En grupp som drabbas är specialister som inte kan sysselsättas på heltid på ett ställe men som genom avtal med flera olika aktörer blir heltidssysselsatta. Mindre sjukhus på mindre orter i landet kan upprätthålla sin medicinska kompetens tack vare att läkarna arbetar som specialistkonsulter.

Därför hotar Skatteverkets beslut kvaliteten på vården, åtminstone i delar av vårt land. Ett minskat utbud av vård och omsorg leder till ännu längre köer och till risker för patienterna. Dessutom blir det svårare att behålla och rekrytera personal i en tid när vi redan har stora problem med kompetensförsörjningen.

De aktörer som berörs har via sina organisationer fört fram synpunkter till Skatteverket. Bland annat bad de om en lång omställningstid för att försöka hantera problematiken. Skatteverket verkar ju inte ha lyssnat jättemycket på det som Vårdföretagarna förde fram, men de medgav åtminstone en viss omställningstid, fram till den 1 juli i år, vilket tyder på att de åtminstone förstår att det här får stora konsekvenser.

I detta nu förbereder sig många av de berörda aktörerna, stora som små, för de nya reglerna. Blanketter behöver fyllas i och avtal förhandlas om. Tid som borde ha gått till kärnverksamheten, vården, måste i stället läggas på att hantera det krångel som uppstått.

Jag vill gärna veta vad regeringen tänker om detta. Anser regeringen att Skatteverkets beslut bidrar till en bättre vård i hela landet?

Sedan noterar jag, fru talman, att även om regeringen inte ser den problematik som uppstår i konkurrenssituationen, och därför inte kommer att göra någonting, kommer regeringen ändå att följa utvecklingen. Det tyder på att regeringen anser att det finns någonting att följa, att det kan finnas en problematik här. Då undrar jag: Vad är det i utvecklingen som behöver följas, och vad krävs för att regeringen ska agera?

Fru talman! Problemet med att få tag på fast anställd personal är mycket stort i många landsting runtom i hela landet, inte minst i vår glesbygd. Där utför hyrläkare visserligen ett gott arbete utifrån de förutsättningar man har som inhyrd läkare, men man har ändå inte samma möjlighet att leverera hög kvalitet på sjukvården som fast anställd personal har.

Här finns ett väldigt stort problem med just konkurrenssnedvridning, som Hampus Hagman har tagit upp. Tyvärr är konkurrenssnedvridningen till fast anställda läkares nackdel. Det är nämligen så att med de skatteregler vi har i dag, 3:12-reglerna, kan en läkare som arbetar som hyrd läkare från sitt eget bolag ha 100 000 i lägre skatt än en fast anställd på en landstingsdriven eller privat driven sjukvårdsinrättning. Här finns en stor konkurrenssnedvridning som vi verkligen borde göra något åt.

Vi socialdemokrater, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, föreslog under förra mandatperioden att man skulle göra något åt denna stora konkurrenssnedvridning som är till nackdel för fast anställda läkare. Men det stoppade tyvärr Kristdemokraterna tillsammans med andra partier från att kunna genomföras.

Det här är ett stort problem som vi verkligen borde försöka göra något åt, så att det inte är en sådan konkurrenssnedvridning till fast anställdas nackdel i förhållande till hyrda läkare.

Jag hoppas att Hampus Hagmans intresse för den här frågan också gör att han vill göra något åt det här problemet, som är det stora problemet för sjukvården runtom i landet, utöver att den behöver mer resurser. Den här regeringen har ju stora planer på att öka resurserna till sjukvården.

Privat driven vård och offentligt driven vård får ersättning för momsen på olika sätt. Offentligt drivna sjukhus får ersättning för de faktiska kostnaderna för momsen, medan privat drivna sjukvårdsinrättningar som har inhyrd personal får en schablonersättning. Offentligt driven vård kommer inte att drabbas ekonomiskt av detta. Däremot kan privata vårdinrättningar som har inhyrd personal komma att påverkas. De får en schablonersättning.

En utredning har tittat på nivån på schablonersättningen och kommit fram till att den i dag är för hög i förhållande till de verkliga kostnaderna. Det finns alltså i dagsläget även här en konkurrenssnedvridning som gör att det blir relativt sett mer lönsamt att ha inhyrd personal i privata vårdinrättningar än att ha dem fast anställda i offentligt driven vård. Denna snedvridning blir mindre med det här förslaget.

Hampus Hagman säger att detta handlar om onödigt krångel, men låt mig påpeka att det är EU-lagstiftningen som tolkats i domen. Högsta förvaltningsdomstolen har alltså tolkat den lagstiftning som styrs från EU och som vi som nation har att förhålla oss till. Sedan är det Skatteverket som tolkar domen. Regeringen följer givetvis utvecklingen, men det är EU-lagstiftningen som gör att Skatteverket har kommit med sitt nya ställningstagande.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. Det fanns flera olika spår. Att det behövs ökade resurser till vården är vi helt eniga om. I Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetreservation, som gick igenom här strax före jul, ökades resurserna till vården kraftigt. Det är också riktigt att skatten på arbete behöver bli lägre för att minska skillnaderna i beskattning beroende på hur man arbetar.

Jag noterade dock att Magdalena Andersson undvek frågan om hur hon anser att Skatteverkets beslut, som mycket riktigt är en tolkning av en dom, påverkar den svenska sjukvården. Jag hörde inte heller riktigt vad det är som kommer att föranleda regeringen att agera.

I sitt andra inlägg uppehöll sig Magdalena Andersson mycket vid konkurrensen mellan olika typer av vårdgivare beroende på om vården är offentligt eller privat driven. Just konkurrensneutraliteten är en viktig del i den överenskommelse som S gjort med C, L och MP. I punkt 61 i överenskommelsen står det att konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och fristående vårdgivare såväl vad gäller ekonomiska villkor och en fungerande tillståndsgivning som kvalitetskrav. Nu uppehåller vi oss vid de ekonomiska villkoren eftersom det är där momsfrågan ingår.

Finansministern vill gärna framhålla schablonersättningen, som hon menar är ett system som motverkar snedvridning av konkurrens. Det är riktigt att det finns en schablonersättning, men det är ett trubbigt verktyg som inte speglar de verkliga kostnaderna för den enskilda aktören. Det finns inte heller några garantier för att en privat aktör får del av denna schablon. Faktum är att ersättningen skiljer sig kraftigt åt mellan olika regioner. Till exempel har Sörmland dubbelt så stor kompensation som Uppsala. Detta ska jämföras med den regiondrivna verksamheten, som får ersättning krona för krona.

Jag håller alltså inte med finansministern i beskrivningen att vi har ett system som motverkar snedvridning av konkurrensen.

Jag menar att intentionerna i punkt 61 inte är uppfyllda. Men på finansministerns svar låter det som att regeringen anser att intentionerna är uppfyllda, åtminstone vad gäller ekonomiska villkor. Låt mig därför fråga finansministern: Är det en riktig tolkning av finansministerns svar? Anser regeringen att det i dag råder konkurrensneutralitet mellan offentliga och fristående vårdgivare vad gäller ekonomiska villkor?

Fru talman! Nej, det råder inte konkurrensneutralitet. Det finns många olika sätt att titta på konkurrensneutralitet, men jag har pekat på två. För det första har en utredning kommit fram till att schablonersättningen är för hög. Det är alltså en konkurrenssnedvridning till privata aktörers fördel. För det andra kan inhyrda läkare ha en skatt som är 100 000 lägre om de är inhyrda från eget bolag jämfört med om de är fast anställda. Även här råder alltså en konkurrenssnedvridning till den privata vårdens fördel.

Fru talman! Det var åter ett tydligt och rakt svar, även om jag inte är nöjd med det.

Jag ser gärna sänkt skatt på arbete, något jag tror är mycket viktigt.

Jag avslutar med att konstatera att det finns frågor sedan tidigare som fortfarande är obesvarade. Låt mig också ställa en fråga om kompetensförsörjningen, något som är mycket viktigt. Jag nämnde det som hastigast i mitt första anförande. Många av dem som berörs av detta har kommit upp i åren men besitter en stor kompetens och fortsätter gärna att arbeta. De vill kanske gå ned lite i arbetstid och bistår hellre med sina tjänster som konsulter än som anställda eftersom de då kan påverka sin arbetstid på ett helt annat sätt.

Nu blir det väsentligt krångligare för denna grupp att arbeta, och vi riskerar att många kompetenta personer lägger av. Ser regeringen denna risk, och hur kommer man att agera om det händer?

Fru talman! Den utredning som tittade på schablonersättningen kom fram till att det skulle bli alltför krångligt att i stället för en schablonersättning ha ersättning för faktiska kostnader på det sätt som vi har för den landstingsdrivna vården. Här var det alltså ett enkelhetsargument som låg till grund för att man skulle fortsätta med schablon i stället för att ha det på ett annat sätt. Samma utredning kom också fram till att schablonen var något hög.

Som Hampus Hagman tog upp hanterar olika landsting detta på olika sätt, och det gäller inte bara schabloner utan på vilka villkor man upphandlar denna typ av vård, vilket också styrs av de upphandlingsregler som finns. Olika landsting hanterar alltså detta olika, och Hampus Hagman har givetvis alla möjligheter i världen att påverka sina kristdemokratiska kollegor i landstingen att driva frågan i den riktning Hampus Hagman önskar.

Allt detta pekar på det faktum att vi har ett alltför stort problem med inhyrd personal. Sverige borde verkligen ta krafttag för att försöka att komma till rätta med detta problem. Även om den inhyrda personalen gör sitt allra bästa har den ingen chans att ge lika god omsorg och vård som fast anställda läkare som har kontinuerlig kontakt med patienterna. Är det något som denna kammare borde enas om är det att ta krafttag mot den inhyrda personalen.

Ett stort problem för att komma till rätta med detta är det faktum att det är mer skattemässigt gynnsamt att vara inhyrd från eget företag än att vara fast anställd.

Att kompensera detta med lägre skatt på inkomster skulle gräva ganska stora hål i statskassan, och vi socialdemokrater brukar försöka att ha ordning och reda i statskassan när vi har ansvaret för statens finanser - till skillnad från vissa andra regeringskonstellationer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.