Möjlighet till fjärrundervisning

Herr talman! Maria Stockhaus har med anledning av propositionen Möjligheter till fjärrundervisning (prop. 2014/15:44) frågat gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic hur hon ställer sig till användning av it i undervisningen och möjligheten att använda entreprenadlösningar i till exempel fjärrundervisningen.

Jag ansvarade för denna proposition i regeringen. Interpellationen har därför överlämnats till mig.

Undervisning i och genom it är viktig. Av läroplanerna för grund- och gymnasieskolan framgår att skolan har ett ansvar för att varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Enligt riksdagens beslut om propositionen Möjligheter till fjärrundervisning införs en definition av fjärrundervisning i skollagen, och det tydliggörs i vilka situationer fjärrundervisning är tillåten. Bestämmelserna hindrar naturligtvis inte att en lärare i den ordinarie undervisningen använder sig av informations- och kommunikationsteknik. Det är läraren som tillsammans med eleverna planerar vilka metoder och lärverktyg som ska användas så att de nationella målen och kunskapskraven nås.

Precis som Maria Stockhaus anför öppnar it för nya möjligheter för gymnasieskolan när det gäller att erbjuda ett större urval av kurser trots att lärare inte finns på plats lokalt. Även för grundskolan skapas nya möjligheter att till exempel erbjuda fler moderna språk. Av propositionen om fjärrundervisning framgår att regeringen bedömer att det för närvarande är lämpligt att, under vissa förutsättningar, införa en möjlighet till fjärrundervisning i till exempel moderna språk, modersmål och studiehandledning på modersmålet. På sikt bör det bli möjligt med fjärrundervisning även i andra ämnen. Som anges i propositionen har regeringen också för avsikt att besluta om en försöksverksamhet med möjlighet till fjärrundervisning i fler ämnen. Detta är i enlighet med den lagrådsremiss som beslutades av den förra regeringen. Konsekvenserna av fjärrundervisning bör utvärderas innan det kan bli aktuellt att införa generella möjligheter till fjärrundervisning i alla ämnen.

Regeringen och den borgerliga oppositionen är överens om att se över förutsättningarna för utökade möjligheter till modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad samt göra en då nödvändig, bredare översyn av entreprenadbestämmelserna i 23 kap. skollagen. Det är därför regeringens avsikt att så snart det över huvud taget är möjligt låta utreda frågor om bland annat möjligheter till fjärrundervisning på entreprenad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är glädjande att utbildningsministern är positiv till att använda fjärrundervisning, även om det handlar om vissa begränsningar och på sikt.

Jag har rest runt i landet under mitt första riksdagsår. Om vi menar allvar med att hela Sverige ska leva och att det ska gå att få en bra utbildning i alla delar av landet måste vi bli bättre på att utnyttja modern teknik.

Alliansregeringen påbörjade ett arbete inom ramen för Digitaliseringskommissionen och finansierade också det forum för skolans digitalisering som jag hade förmånen att leda som ordförande i SKL:s utbildningsberedning.

Men vad har hänt sedan den nya regeringen har tillträtt? Svaret är tyvärr att det inte har hänt särskilt mycket på detta område. Det enda konkreta är just den proposition som min interpellation handlar om.

Tack vare att Alliansen grep in i utbildningsutskottet och skrev en följdmotion blev resultatet av denna proposition inte den våta filt över möjligheterna till fjärrundervisning som det faktiskt riskerade att bli.

När innehållet i propositionen blev känt fick åtminstone jag starka reaktioner från flera kommuner och skolor som såg att deras möjligheter att ge eleverna den undervisning som de har rätt till skulle gå om intet om inget gjordes. Tack vare Alliansen blev det nu ett tillkännagivande som innebär ett uppdrag till regeringen att se över bestämmelserna om entreprenad inom skolan.

I dag är möjligheterna mycket begränsade till att lägga ut undervisning på entreprenad. Ska en liten kommun kunna erbjuda exempelvis alla moderna språk och modersmål måste de kunna ta hjälp utifrån. Det stora problemet för dem är att det helt enkelt inte finns behöriga lärare att tillgå inom kommunen. Om de då inte kan köpa in tjänster från annat håll med behöriga lärare spelar möjligheterna till fjärrundervisning inte någon större roll.

Herr talman! De senaste åren har mängden teknik och den infrastruktur som finns på plats ute i kommunerna exploderat, även om det tyvärr inte sker överallt i alla skolor. Vi behöver anamma de möjligheter som tekniken ger och inte försöka hämma utvecklingen och sätta upp hinder för användningen. Jag beundrar de rektorer och lärare som sätter elevernas rätt till undervisning först och som vågar utmana invanda mönster och traditionella lösningar.

Vi som politiker har självklart till uppgift att se till att undervisningen håller hög kvalitet, oavsett hur den bedrivs. I dag tror jag tyvärr att de rektorer och lärare som verkligen har försökt hitta lösningar i en svår situation inte känner att de har stöd av denna regering, snarare tvärtom.

Propositionen om fjärrundervisning hade kunnat hanteras annorlunda på Utbildningsdepartementet, och signalen hade därmed kunnat bli en helt annan.

Herr talman! Jag delar helt och hållet interpellantens uppfattning om vikten av statliga insatser för digitalisering i skolans värld.

Det har skett mycket under de gångna åren. Men jag skulle vilja säga att det till stor del skedde trots avsaknad av regeringsinitiativ snarare än tack vare regeringsinitiativ.

Det som vi har haft att komma till har varit många olika initiativ, inte minst det som gjordes inom ramen för SKL och som nu har behövt samlas, så att vi kan ta ett samlat steg framåt. Det är detta arbete som pågår på Utbildningsdepartementet. Sverige behöver nämligen ett nationellt it-arbete för skolans värld. Man får gärna arbeta på olika sätt med it mellan olika lärare och mellan olika skolor. Men man kan inte ha en situation där vissa gör det och andra inte gör det alls. Då hamnar vi i ett läge där skolan inte sluter klyftor utan snarare fördjupar klyftor, i detta fall de digitala klyftorna som är djupa i Sverige.

De utvärderingar som vi har om digitalisering är att Sverige är ett av världens mest digitala länder, men det är inte jämlikt fördelat. Det finns stora grupper som har hamnat utanför digitaliseringen av samhället och vilkas möjligheter till ett aktivt medborgarskap, ett aktivt samhällsliv och arbete kraftigt kommer att undergrävas om vi inte åtgärdar detta. Det är vår ambition.

När det gäller frågan som behandlas konkret i interpellationen, nämligen fjärrundervisning, ska jag återigen påpeka att innehållet i den proposition som vi avlämnade till riksdagen helt bygger på det beredningsunderlag, de bedömningar och den lagrådsremiss som gjordes av den förra regeringen. Jag hade att välja mellan att avbryta detta arbete, vilket skulle försena detta ytterligare och sätta ett antal skolor i en svår situation, eller se till att vi får en lagstiftning på plats som trots allt öppnar möjligheterna för fjärrundervisning jämfört med hur situationen var tidigare, då lagen tolkades som att det inte var tillåtet.

Jag är glad för de överväganden som sedan gjordes i utbildningsutskottet. Jag är övertygad om att det som vi har åstadkommit genom propositionen och överväganden i utbildningsutskottet var så långt vi kunde gå med det beredningsunderlag som finns i dag. Men det är inte tillräckligt. Det är därför som vi nu behöver ta fram nytt beredningsunderlag, inte minst om det som gäller entreprenadbestämmelserna. Det är de som till ganska stor del ställer till det för möjligheterna att använda fjärrundervisning bredare. Där ska man vara medveten om att det är ganska svåra bestämmelser.

Jag kunde så sent som i går uppfatta att Lärarnas Riksförbund helt vill avbryta alla möjligheter till entreprenadlösningar inom utbildningssektorn utifrån erfarenheter som har dragits inom sfi-verksamheten där entreprenadmöjligheterna är betydligt större än inom grundskolan.

Man ska alltså vara medveten om att entreprenadlösningar är någonting som är ganska svårt. Då måste vi också ha ett regelverk som innebär att vi tar till oss av de problem som kan uppstå och att vi ser till att vi öppnar för det på ett sådant sätt att vi inte skapar nya problem.

Men det ska öppnas framför allt för möjligheterna till modersmålsundervisning, eftersom det är nödvändigt för att vi ska kunna ha en bra modersmålsundervisning över hela landet.

Det andra underlaget som vi behöver, och som är i enlighet med det beredningsunderlag som den tidigare regeringen presterade och som utredningen föreslog, är ett underlag där vi kan utvärdera på ett gott sätt vad som sker när man öppnar för fjärrundervisning i betydligt fler ämnen än vad vi gör direkt i propositionen. En sådan försöksverksamhet har vi nu möjlighet att inom kort dra igång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Att det tidigare inte skulle ha varit möjligt att bedriva fjärrundervisning stämmer inte riktigt. Det handlar om att den tidigare var oreglerad. Det fanns inte regleringar som förbjöd fjärrundervisning. På Utbildningsdepartementet hade man trots allt möjlighet att ta tag i frågan om entreprenad tidigare. Man hade inte behövt lämna över propositionen utan att ta ett sådant initiativ och att lämna över till utbildningsutskottet att agera med anledning av den reaktion som kom från skolor som använder sig av denna lösning.

I denna kammare har jag vid flera tillfällen hört utbildningsministern tala positivt om användning av it. Det gör utbildningsministern även nu. Det svar som jag har fått på min interpellation är också någorlunda positivt.

Som politiker får vi ofta kritik för att vi pratar mycket men inte gör någonting.

När det gäller it i skolan ser jag tyvärr att det finns fog för denna kritik mot utbildningsministern. Uttalanden som att det behövs nationella riktlinjer för mobil- och it-användning i skolan kan knappast tolkas som en positiv inställning. Den reaktionen kom i samband med en diskussion om ordningsproblem. När man då drar med it-användningen i skolan ger det negativa signaler.

Reaktionen att det är lite gulligt att Alliansen engagerar sig i it i undervisningen känns också ganska märklig. Vad har regeringen egentligen gjort i frågan under sitt första år? Det enda som har passerat kammaren är propositionen om fjärrundervisning. Där hade man kunnat agera annorlunda än man gjorde och skickat helt andra signaler. Denna proposition riskerade att helt dra undan mattan för skolor och kommuner om man inte hade börjat adressera frågan om fjärrundervisning. Vilka signaler skickar det?

Tekniken finns på plats, och elever behöver få undervisning av behöriga lärare som inte alltid finns på plats i skolan eller ens i kommunen. När kommer regeringen tillbaka med förslag om ändringar när det gäller entreprenad? Det är en komplicerad fråga, men hur länge ska dessa elever på till exempel Ådasgymnasiet vara utan modersmålsundervisning? Detta handlar faktiskt om eleverna och deras rätt till undervisning av behöriga lärare som kanske inte finns på plats i kommunen. Då är det viktigt att vi öppnar för möjligheter, även om man gör det som försöksverksamhet eller ser till att det sker under kontroll av Skolinspektionen. Men alternativet för eleverna på Ådalsgymnasiet är faktiskt att de nu inte får någon modersmålsundervisning alls.

Herr talman! Att sitta i en regering och möta opposition kan man ibland reflektera över. Jag uppfattade Maria Stockhaus så att hon är mest kritisk mot att vi inte tillräckligt snabbt rivstartat ett arbete som inte genomfördes under den förra regeringen, nämligen ett arbete för att skapa nationell likvärdighet i skolans it-arbete. Hon kritiserade också att vi inte tillräckligt mycket har förändrat de politiska överväganden som låg bakom det beredningsunderlag och den lagrådsremiss som avlämnades av den tidigare regeringen rörande fjärrundervisning samt att vi inte tillräckligt tydligt tar avstånd från den borgerliga oppositionens vallöften om hur mobiltelefoner ska hanteras i skolan.

Det är ju någonstans en lite märklig kritik från oppositionen när man vill att regeringen så mycket som möjligt ska stå så långt från den förra regeringen som det bara går.

När vi skulle avlämna propositionen hade vi att göra överväganden när det gäller fjärrundervisningsfrågan på grundval av ett beredningsunderlag som var sammanställt av den föregående regeringen, och vi såg då det som nödvändigt att den skulle gå igenom i riksdagen.

Det faktum att fjärrundervisningen var oreglerad - som Maria Stockhaus nämner - hade ju lett till att det fanns avgöranden som klart visade att man inte ansåg att det var i enlighet med skollagen. Därför behövde man göra förändringar i skollagen. Det var då viktigt för mig att vi genomförde dem så snabbt som möjligt.

Jag är därför glad över att riksdagen såg till att driva den frågan mera öppet, att vi klargjorde att vi ville ha ännu öppnare skrivningar än dem som ingick i den tidigare regeringens beredningsunderlag.

Jag var inte alls övertygad om att så skulle ske när ärendet kom till riksdagen. Det var inte riktigt så som frågan hade hanterats av den föregående regeringen och den tidigare ledningen på Utbildningsdepartementet.

När det gäller den fråga som Maria Stockhaus tog upp om mobiltelefoner var ju det resultatet av en utredning som tillsattes av den förra regeringen och som blev till ett vallöfte från den borgerliga alliansen, att man skulle ha en ny lagstiftning för hur mobiltelefoner skulle hanteras i skolan. Vad det faktiskt handlade om var att den utredning som gjordes av Metta Fjellner konstaterade att det möjligen fanns en brist i lagstiftningen när det hade införts tydliga ordningsregler på den enskilda skolan - där eleverna också ska vara delaktiga i införandet av ordningsregler - men där eleverna inte följde dessa regler.

Jag tycker att det är rimligt att konstatera att man tittare vidare på om det finns en eventuell brist i lagstiftningen. Men i jämförelse med frågan om it-arbetet, om digitaliseringen och om att överbrygga de digitala bildningsklyftorna i skolan är det inte den största frågan, även om den ibland i medierna får uppmärksamhet som om den vore det.

Herr talman! I ärlighetens namn påbörjade Alliansen ett arbete i Digitaliseringskommissionen som hade en hel del skrivningar om just digitalisering av svensk skola. Utbildningsdepartementet finansierade Forum för skolans digitalisering som SKL fick i uppdrag att driva. I höstas lämnade man ifrån sig ett utkast om vad som borde ingå i en nationell strategi för skolans digitalisering.

Utredningen som Metta Fjellner gjorde handlade om ordningsproblemen i skolan i stort och inte specifikt om mobiltelefoner. Jag vänder mig emot är att man på politisk nivå diskuterar användningen av mobiltelefoner i klassrummen. Jag tycker att man borde överlåta den frågan till professionen. Men utbildningsministern valde att i det sammanhanget dra in it i stort. Han sade att det var viktigt att reglera både mobilanvändning och it-användning. Om man uttrycker sig på det sättet ger det knappast ett positivt intryck när det gäller it-användningen i skolan.

Alliansen har nu dessutom kommit med ett skarpt förslag om en nationell strategi för skolans digitalisering. I detta ligger möjligheten att utnyttja tekniken för att höja kvaliteten på undervisningen och förbättra skolans resultat, även när det gäller att utveckla fjärrundervisningen.

När vi står inför en lärarbrist - en brist som redan är ett faktum ute i många mindre kommuner i landet - kan tekniken vara ett sätt att säkerställa att alla får tillgång till en likvärdig utbildning.

Alliansen har genom sin motion om fjärrundervisning sett till att propositionen som skickades till riksdagen inte fick de katastrofala följder som den annars skulle ha fått för många skolor. Nu har vi lagt fram ett förslag om skolans digitalisering. Det vore intressant att höra utbildningsministerns reaktion på detta förslag, förutom att han tycker att det är gulligt.

Herr talman! Jag kallade inte förslaget för gulligt. Däremot uttryckte jag mig så över engagemanget. Det finns nog anledning också för mig att tänka på ordvalet framöver, även om sommaren närmar sig.

Men det handlar om den grundläggande kritik som jag har och som går ut på att det gjordes väldigt mycket också under den föregående mandatperioden, men det gjordes i väldigt liten utsträckning från regeringshåll och i än mindre utsträckning från Utbildningsdepartementets håll. Där vill vi ta vid.

När man har haft en situation där väldigt många olika initiativ har kunnat blomma upp - goda initiativ på den lokala nivån, initiativ genom SKL:s försorg, initiativ genom Digitaliseringskommissionen - är det inte en alldeles enkel uppgift att väga samman detta på bästa sätt.

Det är inte lätt att lösa den konkreta frågan om hur man på ett bra sätt ska erbjuda fortbildning och kompetensutveckling i it och IKT-arbete för skolans personal. Det ska ges en mer fördjupad kompetens än vad lärarna har haft i sin grundutbildning och där kompetensnivån bland den befintliga personalen skiljer sig väldigt mycket åt. Vissa är oerhört engagerade och har kommit långt för att digitalisera sitt arbete och sina skolor, medan andra upplever att det är svårt att hänga med och ta del av tekniken och teknikens möjligheter.

De flesta av våra grannländer är inne i den fas där man för första gången reviderar sin nationella it-strategi. Vi är nu inne i den fas när vi ska utarbeta en nationell strategi. Det är klart att det innebär vissa utmaningar, och det är de utmaningar som vi har att hantera.

Överläggningen var härmed avslutad.