Minskat återvändande

Fru talman! Ola Möller har frågat mig vad jag ska göra åt att allt färre återvänder.

Sedan regeringen tillträdde för drygt ett år sedan har en rad åtgärder vidtagits för att öka återvändandet. Bland annat beslutade regeringen den 30 augusti om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet i syfte att bland annat förbättra förutsättningarna att bedriva ett effektivt återvändandearbete. Därtill har en särskild utredare fått i uppdrag att göra en översyn av reglerna om förvar i utlänningslagen i syfte att skapa ett modernt och ändamålsenligt regelverk. Den 1 januari 2024 trädde också lagändringar i kraft som ger myndigheterna effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll.

Berörda myndigheter fick i sina respektive regleringsbrev för 2023 i uppdrag att öka sin samverkan i återvändandearbetet. Som en konsekvens av den tydliga styrningen från regeringen har Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården skapat en samlokalisering av återvändandeverksamheten för att få en högre effektivitet i arbetet.

Regeringens ambitionshöjning på återvändandeområdet innebär också att regeringen tar ett samlat grepp, och en stor satsning görs i budgetpropositionen 2024 på återvändandet. Det innefattar fokus på återvändande hos Migrationsverket, ett ökat antal förvarsplatser, inrättandet av återvändandecenter samt förstärkning av återvändandesamarbetet med tredjeländer. Dessa satsningar syftar till att öka återvändandet.

En viktig del av regeringens arbete är att intensifiera samarbetet med tredjeländer. Kravet på ett fungerande återvändande knyts tydligt till andra relevanta politikområden, såsom viserings, handels, bistånds- och utrikespolitiken. Regeringens reformagenda för biståndet anger också att biståndet ska utvecklas för att bli ett bättre verktyg för att främja återvändandet.

Till skillnad från den förra regeringen har den här regeringen en konkret plan för att lösa ett brett spektrum av migrationsrelaterade samhällsproblem, däribland återvändandet. Att återvändandet under många år med den förra regeringen inte var prioriterat har lett till den situation vi har i dag där alldeles för få återvänder. Återvändandearbetet är ett långsiktigt arbete, och med de kraftfulla åtgärder som regeringen vidtar är vår ambition att återvändandet nu kraftigt kommer att öka.

Fru talman! Jag tackar migrationsministern för svaret.

Det spelar roll vem som styr. Det har migrationsministern och andra ledande företrädare för både regeringen och Sverigedemokraterna varit ute och talat om, fru talman. Det är lite märkligt: När det talas om ett minskat antal skjutningar går man oanständigt ut och säger att det är regeringens förtjänst. Men när antalet utvisade, avvisade och återvändande minskar är det sossarnas fel. Jag får inte ihop logiken. Spelar det roll vem som styr, eller spelar det inte roll vem som styr?

Det man kan konstatera är att det har skett ganska stora tapp i hur många människor som återvänder. Vi pratar ju ändå om nästan 20 procent färre från 2021 till 2023, som är det första hela år då den här regeringen suttit vid makten. Min fråga till migrationsministern är egentligen: Spelar det någon roll vem som styr, eller är det kanske andra faktorer som spelar roll?

Det görs nu väldigt mycket, eller det ska göras väldigt mycket. Det har uppenbarligen inte gjorts så väldigt mycket, mer än att man har skjutit till pengar. Det har man gjort, men det har inte lett till mer återvändande. Det är en intressant parentes. Vi sa nej till de pengarna. Vi sa just: Det kommer inte att leda till mer återvändande. Man satsade 20 miljoner förra året på det.

Hur stort återvändande kan vi då förvänta oss när alla åtgärderna är på plats? Vad är målet? Vi hade kvantitativa mål i den förra regeringen. Vad är det kvantitativa målet? Vi kan ta det både i andel och i nominella termer.

Fru talman! Som jag sa inledningsvis är det vi ser resultatet av Socialdemokraternas bristfälliga politik på området.

Under Socialdemokraternas senaste mandatperiod sjönk återvändandet varje år. Det sjönk från 2018 till 2019. Det sjönk från 2019 till 2020. Det sjönk från 2020 till 2021, och det sjönk från 2021 till 2022.

Det senaste året som vi har styrt hela året började det gå upp igen. Det är naturligtvis förklaringen till att interpellanten väljer att i sin fråga jämföra med 2021 och inte med 2022.

Med det sagt är jag absolut inte nöjd med resultatet. Men jag är mycket nöjd med det arbete som regeringen och samarbetspartiet tillsammans gör för att verkligen vända utvecklingen och se till att återvändandet fortsätter att gå uppåt.

Därför har vi också vidtagit en rad kraftfulla åtgärder för att just öka återvändandet. Alla de åtgärderna som vi har vidtagit har inte vidtagits tidigare. Det kan jag bara beklaga.

Regeringen beslutade i augusti 2023 om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet för att bland annat förbättra förutsättningarna för att bedriva ett effektivt återvändandearbete.

En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av reglerna om förvar i utlänningslagen i syfte att skapa ett modernt regelverk. Det delbetänkandet överlämnades precis nyligen.

Den 1 januari 2024 trädde lagändringar i kraft som ger myndigheterna effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll. Det är otroligt viktigt för att kunna säkerställa att personer som inte ska vara här också lämnar landet.

Vi har gett tydliga mål och uppdrag till Migrationsverket, Polismyndigheten och andra berörda myndigheter för både 2023 och 2024 för att intensifiera återvändandearbetet. Jag kan inte nog betona hur viktig styrningen är och inte bara lagstiftningen.

Regeringen gör en stor satsning på återvändande i budgetpropositionen för 2024. Det gäller för det första ett ökat fokus på återvändande hos Migrationsverket, för det andra fler förvarsplatser, för det tredje inrättande av återvändandecenter, som det ibland har raljerats över från Socialdemokraternas sida, och för det fjärde att återvändandesamarbetet med tredjeland ska förstärkas.

Samarbetet med tredjeland har intensifierats. Kravet på ett fungerande återvändande knyts också tydligt till andra relevanta politikområden inte minst inom biståndspolitiken. På EU-nivå under det svenska ordförandeskapet drev vi också tydligt frågan om viseringsrestriktioner för länder som inte tar emot sina egna medborgare.

Vi har en starkare samverkan mellan olika berörda myndigheter. Som jag sa är regeringen inte nöjd med det nuvarande resultatet. Det grundar sig i att återvändandearbetet under många år under den socialdemokratiskt ledda regeringen inte var prioriterat.

Det är ett långsiktigt arbete. Jag är väldigt glad över de åtgärder som vi nu har vidtagit. Jag ser med tillförsikt fram emot kommande statistik.

(forts. § 8)

Herr talman! Det stämmer som migrationsministern sa att återvändandet har sjunkit för varje år sedan 2018. Men detta beror också på antalet inkommande ärenden. Vi hade att hantera en migrationspolitisk situation som den moderata regeringen lämnade efter sig 2014. Det kom enormt mycket människor på grund av den lagstiftning som Moderaterna hade antagit, vilket gjorde att vi hade väldigt många ärenden att hantera. Då blir också antalet människor som lämnar landet större, eftersom vi lade om politiken från Moderaternas permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga uppehållstillstånd. Detta förändrade också läget väsentligt.

Det beror på att migrationsministern jämför äpplen och päron här. Det är därför jag jämför äpplen och äpplen, det vill säga att det är volymerna asylsökande 2021 jämfört med 2023 som är relevanta när man tittar på hur många som har lämnat landet, jämfört med 2018, då det kom in många fler ärenden. Det har konstaterats att det var väsentligt färre, nästan 20 procent färre, som lämnade landet 2023, det år då Moderaterna styrde hela året, jämfört med 2021, då vi socialdemokrater styrde hela året.

Svar på interpellationer

Det är också intressant med det paradigmskifte som ska ske. Än så länge har i princip varenda politisk reform som regeringen gjort på det migrationspolitiska området skett utifrån våra utredningar. Vi har inte sett någon leverans från den nuvarande regeringen när det gäller migrationspolitiska förslag. Det är bara utredningar som fullföljde mycket av det som vi införde. Därför är min fråga om vilka återvändandenivåer vi kan förvänta oss relevant, och jag skulle vilja ha ett rakt svar.

Nu när migrationsministern är klar med genomförandet av alla sina mer eller mindre konkreta förslag - utvisning av folk för att de är missbrukare eller har skulder, angiverilagar i välfärden, tillbakadragande av permanenta uppehållstillstånd från folk och liknande - vilken återvändandegrad kommer vi då att få se? Vad ser migrationsministern framför sig?

Herr talman! Den interpellation som ställdes till mig var så kort att det inte var alldeles enkelt att förstå hur interpellanten hade tänkt, och jag kan inte säga att det blev mycket enklare nu utifrån den statistik som han redogjorde för. Jag kan konstatera att antalet asylsökande helåret 2023 jämfört med helåret 2022 minskade med 26 procent i Sverige, men ändå ökade återvändandet helåret 2023 jämfört med helåret 2022.

Ingen leverans, säger ledamoten. Jag undrar hur han tänker då. Vi har levererat tre propositioner. Jag vill särskilt lyfta fram den som handlar om anhöriginvandring och den humanitära skyddsgrunden. Det är förslag som våra fyra partier i regeringsunderlaget lade fram under den förra mandatperioden och som handlade om skärpning av försörjningskravet för anhöriga och om att minska utrymmet för att bevilja människor uppehållstillstånd när de inte har skyddsskäl.

Socialdemokraterna röstade nej till dessa skarpa förslag. Vi tog fram dem i riksdagen under den förra mandatperioden genom att arbeta i utskottet. Vi förlorade omröstningen med en röst, men jag är väldigt glad att vi nu har lyckats få igenom det. Det trädde i kraft strax före årsskiftet. Därför ser jag med tillförsikt fram emot att få se resultaten av skärpningarna, som jag tror är alldeles nödvändiga för att minska invandringen och därmed stärka integrationen.

På Ola Möller låter det som att Socialdemokraterna gjorde väldigt mycket. Då har jag två frågor. Den ena handlar om preskriberade beslut om asyl. Personer som kommer till Sverige och ansöker om asyl men som får nej på sin asylansökan och detta vinner laga kraft står för en fjärdedel av alla asylansökningar som kommer in. Detta innebär att den socialdemokratiska regeringen misslyckades fullkomligt med att få återvändandet att fungera. Man har inte varit beredd att göra det som krävs för att bekämpa skuggsamhället.

När vi nu lägger fram förslag efter förslag om verktyg för att verkligen kunna säkerställa den reglerade invandringen och se till att de som har fått nej på sin asylansökan verkligen lämnar landet blir det ramaskri. Och innan det ens finns en färdig proposition har naturligtvis en rad olika socialdemokrater runt om i landet sagt att de inte tänker följa denna lag. Detta vittnar om vilken vilja som egentligen finns i detta parti att upprätthålla den reglerade invandringen.

En annan sak som jag skulle vilja lyfta fram, där jag bedömer att Socialdemokraterna inte gjorde tillräckligt, är arbetet med att säkerställa att tredjeländer tar emot sina egna medborgare, vilket de har en folkrättslig förpliktelse att göra. Där krävs en oerhört intensiv diplomati för att säkerställa att de faktiskt gör detta. Man behöver jobba med biståndet och med andra delar för att de ska förmås att ta tillbaka sina egna medborgare.

Vi har nu inrättat en särskild statssekreterargrupp för att säkerställa att man, från Justitiedepartementet till Utrikesdepartementet, talar med en och samma röst och ser till att använda alla verktyg som finns för att få till ett fungerande återvändande. Detta är något som jag önskar att man hade gjort för mycket länge sedan.

Som jag nämnde jobbade vi under det svenska ordförandeskapet också intensivt för att använda de verktyg som faktiskt finns, bland annat påtryckningar när det gäller viseringspolitiken, gentemot länder som inte sköter sig och som inte tar emot sina egna medborgare. Där har vi glädjande nog redan sett resultat.

Herr talman! Det är intressant att statsrådet plötsligt återfaller i rollen som riksdagsledamot och börjar interpellera mig här och ställa frågor.

När det gäller återvändandet och tredjeland är det en konstig ordning att dra ned på biståndet. Man kan titta på till exempel Palestina. Där tar man bort hela biståndet, och sedan förväntar man sig att de ska ta emot människor. Det är ju inte så att länder blir mer stabila då. De push-faktorer som finns i länderna blir inte bättre av att man drar ned på biståndet, tvärtom.

Den socialdemokratiska regeringen har varit väldigt duktig när det gäller den typ av avtal som behövs. Vi hade till exempel Marocko och gatupojkarna. Det fick stor effekt, och problemet med de marockanska gatupojkar som var här löstes. När det gäller avtalet med Irak, där migrationsministern och även Sverigedemokraterna tog åt sig äran för att ha utvisat folk till Irak, var det ju vi som ordnade fram det inom ramen för EU under vår regeringsperiod.

Det avtal som den moderata regeringen tecknade med Irak 2008 implementerades däremot aldrig, utan i stället infördes migrationslagar som satte oss i 2014 års flyktingkris. Historieskrivningen om vem som har gjort vad är lite märklig.

När det gäller preskriptionstiderna har jag absolut ingenting emot att vi tittar över och diskuterar dem. Vi har också gått med på anhörighetsfrågan, för det var en sak vi höll med om. Om man tittar på återvändandecenter, inre utlänningskontroll och så vidare ser man dock att det är våra utredningar och förslag som regeringen har burit vidare.

Alla de stora, svulstiga grejerna, där man bryter mot rättsstatens principer och där man börjar dra tillbaka gynnande förvaltningsbeslut och liknande, har vi däremot inte sett någon leverans på. Därför frågar jag återigen migrationsministern: Vad är målbilden för hur många andelsmässigt som kommer att återvända när ni är klara med all er politik? Vad är målet?

Herr talman! Socialdemokraterna införde inte bara en utan två gymnasielagar som direkt underminerar återvändandet. Spårbyte är en annan sak som både Migrationsverket och Delegationen för migrationsstudier har pekat på är försvårande för det frivilliga återvändandet. Trots detta ville S utreda hur det skulle bli enklare och hur fler skulle kunna omfattas av spårbyte. Och när riksdagen röstade om att stoppa spårbytet röstade S nej tillsammans med MP och V.

När vi nu föreslår och faktiskt också inrättar återvändandecenter raljerar Socialdemokraterna om läger, trots de uppenbara svårigheter som EBO medför när det gäller myndigheternas återvändandearbete. Det bidrar också till en allvarlig segregation.

När vi föreslår att det offentliga ska arbeta tillsammans för att utvisningsbeslut ska verkställas raljerar S om angiverilag, och S-styrda kommuner fortsätter att betala ut ekonomiskt stöd till personer som befinner sig illegalt i Sverige. Varje år under åren 2018-2022 minskade antalet återvändande, men nu vänder utvecklingen uppåt igen. Detta tycker jag är väldigt positivt.

S påstår sig nu uppenbarligen vara för en stram invandring och ett ökat återvändande, men när S styrde gav man de facto Miljöpartiet veto i migrationspolitiken. Återvändandet underminerades varje år som S hade makten. Nu är det positivt att utvecklingen vänder.

För att svara på interpellantens fråga är min målsättning naturligtvis att alla som har fått nej på sin asylansökan också ska lämna landet. Men detta bygger på att även S-styrda kommuner är med och hjälper till.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.