Minskad öppenhet och transparens

Herr talman! Anette Åkesson har frågat mig varför jag och regeringen inte informerat om de införda indexeringarna av skatter och avgifter, varför jag och regeringen valt att ta bort relevant information som analyser och konsekvensbeskrivningar av förslag i dokument som budgetpropositionen och skrivelsen om skatteutgifter och slutligen om jag och regeringen fattat beslut om en ny strategi att minska öppenheten av politiska förslag.

Sverige har en lång tradition av öppenhet. Det gäller fortfarande. Jag känner inte alls igen mig i Anette Åkessons beskrivning.

Jag och Per Bolund presenterade regeringens skatteförslag på en pressträff. Som brukligt ska alla skatteförslag remitteras, vilket vi också gör. Förslaget om att den årliga omräkningen av energi- och koldioxidskattesatserna för bensin och dieselbränsle förutom den allmänna prisutvecklingen även ska beakta utvecklingen av bruttonationalprodukten remitterades av Finansdepartementet tillsammans med övriga punktskatteförslag inför budgetpropositionen för 2016. Ett förslag som presenterats på en pressträff och remitterats till 70 remissinstanser kan inte anses vara undangömt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För varje skatteförslag som regeringen lägger fram ingår en beskrivning av förslagens effekter. Att redovisa effekterna av föreslagna åtgärder är angeläget och helt nödvändigt i beredningsprocessen. Att som Anette Åkesson anför "man undviker att analysera och redovisa effekterna av sina politiska förslag" känner jag inte heller igen mig i.

Redovisningen av skatteutgifter fyller en viktig uppgift, inte minst för att öka transparensen i budgetprocessen och ge ett bättre underlag för att prioritera mellan olika stöd på budgetens inkomst- respektive utgiftssida. I år analyserades inte den samhällsekonomiska effektiviteten av någon enskild skatteutgift. Det gjordes inte heller i till exempel 2012 års redovisning. Ambitionen är dock fortfarande att i framtiden även presentera sådana analyser i redovisningen av skatteutgifterna till riksdagen.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret. Magdalena Andersson säger att hon inte känner igen sig i beskrivningen men besvarar inte frågan om S-MP-regeringen avsiktligt minskat på öppenhet och transparens i sina dokument.

Faktum kvarstår: Så är fallet. Att det är så beror antingen på att S och MP beslutat att ha det så eller på att det bara blivit så. Det sistnämnda är osannolikt.

Det är angeläget att uppmärksamma den minskade transparensen oavsett vad den beror på, eftersom den kan få allvarliga konsekvenser. Det borde ha väckt större medial uppmärksamhet när S och MP i sin budgetproposition valde att inte redovisa den tabell Alliansen hade med, det vill säga den som öppet redovisade effekter av regeringens politik på lång sikt.

Jag hävdar dessutom att ett förslag som får konkreta konsekvenser för privata hushåll och mindre företag kan anses vara undangömt trots att det har remitterats till ett antal större instanser. Med tanke på att budgetpropositionen är en lunta på ett antal tusen sidor och att effekterna för alla som kör bil blir relativt omfattande när man utöver den allmänna prisutvecklingen årligen lägger på ett antal procent på koldioxidskattesatserna för bensin och diesel, beroende på utvecklingen av bruttonationalprodukten, borde man varit tydligare med, alltså vad förslaget konkret innebär.

Då förslaget inte finns med i vårändringsbudgeten har remissvaren inte redovisats, men de lär knappast ha varit positiva, av många skäl. Vi kan hoppas att förslaget inte finns med i den kommande budgetpropositionen, alternativt att man då redovisar vad det betyder för ett vanligt hushåll på några års sikt.

S och MP har en mer eller mindre dold agenda med en höjd bensinskatt. Egentligen är S och MP inte enbart ute efter högre skatteintäkter, utan man vill höja kostnaderna för att få folk att sluta köra bil. Det betyder också att man anser att ännu fler ska flytta från landsbygden till städerna, där det är möjligt att nyttja kollektivtrafik. Men det är inte något man uttalar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En dold agenda gäller även skattehöjningen på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Där finns visserligen en konsekvensanalys i vårändringsbudgeten: Elpriserna kommer att stiga. Men analysen går inte in på vad som händer om det som S-MP-regeringen egentligen är ute efter sker, nämligen att kärnkraftsreaktorer läggs ned. Då kan Sverige komma att drabbas av elbrist, och det lär bli helt andra prisökningar. Det låtsas S och MP inte om.

Ytterligare exempel är maxtaxan i förskolan. Hur många har hört att den börjar indexeras från den 1 juli 2015? Det aviserades i budgetpropositionen men har sedan inte beslutats politiskt och öppet. Just denna indexering anser jag personligen är välkommen. Maxtaxan har legat stilla sedan 2004 och täcker endast en liten del av kommunernas faktiska kostnader. Det innebär att maxtaxan intecknar en allt större del av de kommunala budgetarna. Å andra sidan kommer S och MP enligt samma avisering att sänka det statliga bidraget på motsvarande sätt, så någon positiv effekt för kommunerna kommer det inte att få.

Att inte informera om ett förslag när det rör många människor, även om det på kort sikt inte handlar om stora summor, är för mig helt ofattbart. Varför vill S och MP inte tala om vad de gör och vilka konsekvenser det får? Varför vill de inte att människor ska förstå vilka förslag de lägger fram? Står S och MP inte för sin politik?

Herr talman! Jag måste säga att detta nog är den underligaste interpellation jag någonsin har läst. Jag har nog aldrig sett någonting som jag har blivit så förvånad över.

Vad är det för faktaunderlag man har i det här sammanhanget? Det är skatter som man faktiskt har planerat för, som man inte har lagt fram någon proposition om, men man har remitterat det. Vad är det då för underlag som man saknar, som man tycker att man inte har, i de här sammanhangen?

Är budgetpropositionen numera så annorlunda? Jag har inte sett det i alla fall. Jag tror att man i finansutskottet läser budgetpropositionen rätt ordentligt, både det som handlar om utgifter och det som handlar om inkomster. Jag tror i alla fall det. Det är möjligt att det är något jag har missat, men jag kan inte säga att det finns några jättestora skillnader i förhållande till hur det var under alliansregeringen. Jag tror att man måste vara mer exakt i de här sammanhangen.

Man fortsätter med att tala om konsekvenser på energipolitikens område. Låt mig säga så här: Vi som har hängt med ett antal år när det gäller energipolitiken har väl mer eller mindre väntat på att någonting skulle ske med de gamla kärnkraftverken. Det är det ena.

Det andra är att kärnkraftsindustrin själv har sagt att beslutet man tog inte berodde på den här skatten. Det var helt och hållet på kommersiella grunder som man lade ned det här. Det har varit på gång länge. Det är ingenting som är nytt. Däremot är själva beslutet om vilket år och när ganska nytt. Men man har diskuterat under en längre tid hur länge kärnkraftverken kommer att hålla. Man har ibland sagt 10 år, ibland 20 år, ibland 30 år. Men att den var på väg ut visste alla. Det är jag ganska säker på att också alliansregeringen var väl medveten om. Det var väl därför man gjorde den energiöverenskommelse som man gjorde i Alliansen. Det är åtminstone den uppfattning jag har fått. Man var tvungen att göra någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag måste säga att jag är förvånad över den här interpellationen, för jag tycker inte att det finns någon som helst verklighet. Om jag får vara lite raljant skulle jag vilja säga att det ligger inom ramen för ett gnäll på regeringen när man inte har någonting annat att säga.

Herr talman! Anette Åkesson säger att det är oerhört viktigt att man öppet redovisar avsikten med sin politik. När Vattenfall sa att man avser att stänga Ringhals 1 och Ringhals 2 var den förra energiministern, Maud Olofsson, ute och sa: Yes, det här var precis det som var avsikten med alliansregeringens energiöverenskommelse.

Tycker Anette Åkesson att den förra regeringen redovisade detta öppet när man gjorde energiöverenskommelsen?

Herr talman! Det är intressant att det finns många synpunkter på våra interpellationer. Ibland är det för mycket skatt. Ibland är det för mycket annat. Så är det.

Jag vill återkomma till indexeringen. I budgetsammanhang är det nämligen inte helt oproblematiskt att indexera taxor och avgifter. Generellt sett innebär en indexering att man okritiskt delar ut mer pengar till en viss verksamhet. Men eftersom politiska prioriteringar är nödvändiga när pengarna inte räcker till allt - och det kommer de aldrig att göra i offentliga sammanhang - innebär det att man genom slentrianmässiga indexhöjningar undandrar dessa verksamheter från att ställas mot sådant som kanske egentligen är viktigare.

Man intecknar redan från början en större del av de resurser som står det offentliga till förfogande. Det är mycket olyckligt och kan drabba invånarna genom att andra angelägna verksamheter får, relativt sett, för lite resurser.

Jag har därför svårt att förstå Socialdemokraternas och Miljöpartiets förkärlek för ökade indexeringar och antar därför att det ligger andra, för mig okända motiv bakom besluten.

Redovisningen av skatteutgifter är nog det mest okända men ändå mest intressanta politiska dokumentet. Det är en läsvärd årlig skrivelse som tydligt redovisar vad politiska beslut kostar i jämförelse med en beskriven norm. Tidigare år har skrivelsen även innehållit analyser av politiskt omdiskuterade beslut, som nedsättningen av socialavgifter för unga och nedsättningen av mervärdesskatt på restaurangtjänster.

Alliansen duckade alltså inte för att visa vilka konsekvenser våra beslut fick utan redovisade dessa öppet. Det är bara att beklaga att det inte finns med några analyser i årets skrivelse, men det gläder mig att finansministern har ambitionen att kommande år analysera den samhällsekonomiska effektiviteten. Det är angeläget att samhällets resurser används på bästa sätt för att skapa så mycket välfärd som möjligt för skattepengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Efter det att interpellationen skrevs har jag insett att mörkandet inte är en helt ny företeelse, åtminstone inte för Socialdemokraterna. De har ju tidigare tillämpat det för att "minska arbetslösheten". Det var nämligen strategin bakom de mängder med personer som förtidspensionerades fram till det att Alliansen tillträdde 2006, i snitt 140 personer per dag. Genom att flytta människor bort från arbetskraften sa man sig minska arbetslösheten, när det i själva verket var ett siffertrixande för att bättra på statistiken, vilket fick den tragiska konsekvensen att man dolde människor i utanförskap.

Därför är det redan i utgångsläget oroande med SMP:s relativa arbetslöshetsmål, som dessutom sätts i relation till andra EU-länder. Det blir en speciell utmaning att hålla reda på hur SMP kommer att agera, inte minst med tanke på det kreativa förslag som Arbetsförmedlingens generaldirektör kom med häromveckan, att man ska ta bort unga under 20 år ur arbetslöshetsstatistiken. Det vore ju ett sätt som tyvärr helt passar in i den nya trenden att mörka information.

Vad anser finansministern om transparens och öppenhet? Om finansministern anser att det är viktigt, vad ämnar Magdalena Andersson göra för att förbättra transparensen hos S-MP-regeringen?

Herr talman! Jag tror att man kan vara väldigt lugn när det gäller arbetslöshetsstatistiken. Det finns ju regler på EU-nivå, och man ändrade reglerna mot slutet av den gamla socialdemokratiska regeringen, just därför att man visste att det inte var korrekt. Det är därför som det ibland inte går eller är svårt att jämföra siffror om arbetslöshet före och efter, åtminstone för unga.

Sedan skulle jag vilja säga: Det är väl bra att inte olika typer av transfereringar bara står stilla, så att värdet av dem urholkas? Det finns det många exempel på hur man har gjort. Underhållsbidraget vet vi ju har stått stilla, vilket har gjort att kvinnor har blivit mer och mer fattiga, för tyvärr är det mest kvinnor som tar emot det. Det är bara ett exempel. Jag skulle kunna peka på fler. Jag tycker alltså att det bara är bra att man indexerar.

Däremot ska man naturligtvis vara öppen och för det första säga varför man gör det och för det andra beskriva konsekvenserna. Om man kommer till en situation då man har problem med svensk ekonomi, då får man vidta åtgärder.

Det sista jag undrar över är: Vem är det som har hittat på, när man har något slags möte hos Moderaterna, att det ska införas nya regler om förtidspensionering? Jag har inte hört det, och jag tror ingen annan har hört det heller. Det skulle jag vilja veta.

Herr talman! Den här regeringen kommer naturligtvis att redovisa konsekvenserna av sina förslag på lämpligt sätt, precis som den tidigare regeringen har avvägt hur de tycker att det är lämpligt att redovisa effekterna av deras förslag.

Det finns effekter av den tidigare regeringens förslag som jag gärna hade sett redovisade i tidigare budgetpropositioner, till exempel den långsiktiga sysselsättningseffekten av att en lägre andel av ungdomskullarna har haft möjlighet att läsa på universitet. Det hade varit intressant att kunna utläsa det ur budgetpropositionen, men det har vi inte fått göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågorna blir dock fler när man lyssnar på Anette Åkesson. Hon verkar i största allmänhet vara väldigt mycket emot indexering. Då undrar jag naturligtvis: Gäller det också indexeringen av brytpunkten för den statliga inkomstskatten, eller är den indexeringen rätt och alla andra indexeringar fel? Till skillnad från de indexeringar som vi nu har föreslagit ökar den kostnaderna till staten, medan det är en kostnad för de offentliga finanserna.

Vi skickar våra förslag på remiss. Vi får sedan in remissvar. Det vi skickar ut på remiss blir offentligt, och alla remissvar som vi får in är offentliga. De går dessutom oftast att hitta på hemsidan hos de organisationer som har skickat in dem. Sedan redovisas de i budgetpropositionen och oftast via pressmeddelanden.

Här tycker Anette Åkesson inte att vi har redovisat öppet. Jag skulle gärna vilja höra från Anette Åkesson vilka ytterligare åtgärder hon tycker att regeringen bör vidta samt om den tidigare regeringen har vidtagit några ytterligare öppenhetsåtgärder för just hur man annonserar sina förslag som i så fall skulle vara intressanta att föra fram.

Så till den tredje frågan. När det nu är viktigt att man redogör för konsekvenserna av sina förslag - och en tydlig konsekvens av den förra regeringens energiöverenskommelse enligt förra vice statsministern, närings- och energiministern Maud Olofsson var att man stänger kärnkraftsreaktorer - var det något som man redovisade när man kom överens om det? Det var det inte. Varför gjorde man inte det?

Sedan har jag en fjärde fråga. Anette Åkesson säger att det är viktigt att man genomför en skatteutgiftsredovisning. Det kommer vi att göra. Men man gjorde inte det 2012. Då undrar jag: Ställde Anette Åkesson någon interpellation till finansministern 2012 på grund av detta?

Herr talman! År 2012 var det inte min uppgift att ställa interpellationer, utan det var oppositionens uppgift att ställa frågorna på det sättet.

Jag anser att jag har framfört en hel del exempel på hur Alliansen har redovisat mer öppet än vad SMP-regeringen nu gör. Självklart är jag inte emot indexering generellt. Till exempel nämnde jag att jag är positiv till att maxtaxan indexeras men inte till att man sedan drar undan pengarna igen.

S:t Görans sjukhus i Stockholms läns landsting är ett bra exempel. Det är motsatsen till indexering. Där sänker man i stället ersättningen med en dryg procentenhet årligen men behåller samma kvalitetskrav. Det är ett intressant exempel.

Det har varit skrämmande enkelt att hitta exempel på där SMP mörkar information. Socialdemokraterna har till viss del ägnat sig åt sådant även tidigare mandatperioder, men det vi ser sedan i höstas kan snarare liknas vid ett trendbrott. Det handlar om sådant som kommer att påverka invånarna, som att göra det svårt att förstå hur bensinskatt, elpriser och maxtaxor höjs, men även om att dels genom indexeringar inteckna en större del av budgetutrymmet, dels undvika att presentera sina förslag respektive analysera konsekvenserna av dem. Det sistnämnda är inte enbart ett direkt problem för väljarna, som drabbas på olika sätt, utan det gör också det politiska oppositionsarbetet svårare. En minskad transparens kan i längden därför även bli ett demokratiskt problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att en svag regering inte ens försöker informera om vad de vill göra utan försöker smyga in förslag är mycket oroande. Motiven kan vara antingen att SMP har en dold agenda, alternativt att de inte orkar ta debatten politiskt. Båda dessa motiv är oacceptabla i en demokrati.

Jag vill tacka finansministern för debatten.

Herr talman! Jag kan konstatera att Anette Åkesson svarade på en av mina frågor men inte på de andra tre, som är högst relevanta.

Anette Åkesson sa att hon inte skrev någon interpellation därför att hon inte var i opposition då. Men det går ju bra att skriva interpellationer även om man inte är i opposition, om man tycker att det är en så oerhört viktig fråga att man redovisar skatteutgifter. Då är det inte utan att man undrar om hon tog upp det på något annat sätt med den tidigare regeringen. Men det kanske vi kan få diskutera i en senare interpellationsdebatt.

Man är förvånad över de andra frågorna, där man inte får något svar över huvud taget.

Indexering ogillar Anette Åkesson. Hon säger att det intecknar budgetutrymme. Men de två indexeringar som hon pekar på att vi inför intecknar inte budgetutrymmet utan ökar budgetutrymmet, medan den indexering som Anette Åkesson inte ville svara på, nämligen höjning av brytpunkten, intecknar budgetutrymmet. Det finns ingen logik i Anette Åkessons syn på indexering, och hon svarade för övrigt inte på frågan.

Frågan om att informera på något annat sätt hade Anette Åkesson inte heller något svar på. Vi har skrivit pressmeddelanden, vi skickar våra förslag på remiss, alla remissvar kommer ut öppet, vi har presskonferenser och vi informerar precis på samma sätt som den tidigare regeringen om innehållet i våra förslag. Ändå hävdar Anette Åkesson att det är att mörka. Men hon har inget förslag på vad vi ytterligare ska göra. Mörkningen tycks vara ett spöke i Anette Åkessons hjärna.

När det nu är så viktigt att man öppet redovisar konsekvenserna av sin politik, varför redovisade Anette Åkessons egen regering inte att konsekvenserna av Alliansens energiöverenskommelse var att man skulle stänga kärnkraftsreaktorer?

Jag hoppas att Anette Åkesson får vila upp sig under sommaren. Sedan får vi komma tillbaka och debattera dessa frågor efter sommaren. Det ser jag mycket fram emot. Jag hoppas att hjärnspökena försvinner under semestern.

Överläggningen var härmed avslutad.