Miljökrav vid fordonsbesiktning

Herr talman! Jens Holm har ställt frågor om föreskrifterna för kontrollbesiktning och om jag avser att verka för att det ställs miljökrav vid registrering av A-traktorer.

Transportstyrelsens föreskrifter, som började gälla 2018, innebär att gränsvärden för miljökontroll både sänktes och höjdes jämfört med tidigare. Utöver den konsekvensutredning som Transportstyrelsen gjorde i samband med justeringarna gav regeringen även Transportstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att analysera klimat- och miljöeffekterna av förändringarna. Analyser visade att ändringarna endast medfört mycket marginell påverkan på miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det kommer till fordonen är det också viktigt att komma ihåg att allra störst inverkan på miljön har de kravskärpningar som skett för nya fordon. Sverige är drivande i förhandlingarna om de nya avgaskraven, de så kallade Euroklasskraven. När EU nu också reviderar det så kallade besiktningspaketet kommer det att innehålla nya kontrollmetoder för partikelmätning och förhoppningsvis kväveoxider. Med bättre kontrollmetoder skapas möjligheter för skärpta miljökrav. Sverige är pådrivande för ett reviderat EU-regelverk med krav på bra och förfinade mätmetoder.

Vad gäller A-traktorer kan jag meddela att Transportstyrelsen så sent som 2020 genomförde föreskriftsförändringar som innebär att fordonen inte längre behöver framföras i höga varvtal, vilket tidigare varit ett krav. Detta minskar bränsleförbrukning och utsläpp. Regeringen har dessutom nyligen gett Transportstyrelsen i uppdrag att se över reglerna för A-traktorer i dess helhet. Fordonens påverkan på miljön är en del i det uppdraget.

Herr talman! Vi vet att transportsektorn i Sverige är en av våra största utsläppskällor. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges samlade utsläpp. Nu har vi ett ambitiöst klimatmål. Utsläppen ska ned med 70 procent till senast 2030. Men det finns även andra aspekter av våra transporter som påverkar miljön och även hälsan, till exempel luften vi andas. Så många som 7 500 människor i Sverige dör i förtid på grund av luftföroreningar. En viktig orsak till det är just utsläppen från bilar, lastbilar och andra fordon i våra transporter.

Att se till att de fordon som kör på våra vägar inte släpper ut mer än absolut nödvändigt är en väldigt viktig funktion för den kontrollbesiktning som görs av våra fordon. Kontrollbesiktningen regleras ju av ett regelverk som bestämmer vad det är som ska kontrolleras och på vilket sätt.

Jag tror därför att det var många som blev förvånade när vi i maj 2018 fick nya föreskrifter för kontrollbesiktning. När man tittar på de föreskrifterna ser man att miljöambitionerna har sänkts på flera områden i stället för att höjas. Till exempel mäts utsläpp av partiklar från fordon numera endast utifrån generella gränsvärden, inte som förut mot skyltvärdet, det vill säga det värde som fordonstillverkaren satt upp. Har man legat under det värdet har man inte godkänts i besiktningen.

Inte heller görs det en lika rigorös kontroll av fordonets omborddiagnossystem, OBD-systemet. Tidigare gjordes det en kontroll mot de felkoder som kunde finnas i OBD-systemet. Det kunde leda till underkännande. Detta sker inte längre, herr talman. Och dieselfordon som är äldre än 20 år gör man inte längre någon detaljerad avgasmätning på, utan detta ska besiktningsmannen eller -kvinnan bedöma endast med blotta ögat.

Herr talman! Besiktningsbranschen har uppvaktat oss i trafikutskottet flera gånger och påpekat att det här är kraftiga försämringar av miljöambitionen vid fordonsbesiktningen. De vill inte ha de här försämringarna, men de har fått dem, eftersom regeringen har släppt igenom dessa försämrade föreskrifter. Besiktningsbranschen menar nu att vi är ett av EU:s sämsta länder vad gäller miljöambitioner vid kontrollbesiktning av fordon. Man kan också se på antalet fordon som underkänns. De är mycket färre i dag än före 2018, då de nya föreskrifterna trädde i kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför skulle jag vilja fråga infrastrukturministern: Anser infrastrukturministern att det med de nya föreskrifterna har blivit bättre eller sämre miljöambitioner vid den viktiga fordonsbesiktningen?

Jag skulle också vilja fråga infrastrukturministern angående den rapport som man hänvisar till. Det sägs faktiskt klart och tydligt i den rapporten att det har blivit lägre miljöambitioner med de nya föreskrifterna. Där tycker jag att jag får svaret på min egen fråga, men jag vill höra det från Tomas Eneroth. Och vad är han beredd att göra för att höja miljöambitionerna vid fordonsbesiktningen?

Herr talman! Jag vill ge ett extra tack till Jens Holm för en mycket pedagogisk inlandning i frågan. Jag tyckte att det var föredömligt att redovisa den omställning som behöver göras i transportbranschen och i fordonen och de krav vi ställer på fordonstillverkarna för att sedan landa i besiktningen. Frågorna om besiktningsreglerna är väldigt viktiga.

Ingen ska tveka om ambitionen när det gäller klimatomställningen i denna regering, eller för den delen i den förra - det är det regelverket vi talar om. Vi har varit ledande i klimatarbetet internationellt. Det var inte så länge sedan jag själv deltog i COP 26. Bland annat där fick jag fram två stycken viktiga produkter som handlar om vilka klimatkrav vi ska ställa på både tyngre och lätta fordon.

Jag uppskattar Jens Holms engagemang och delar det. Det här är en svår materia, ska jag ärligt säga. Vilka mätmetoder ska användas? Hur implementerar vi direktiv? När det gäller huruvida man ska ha skyltvärden eller inte är EU:s länder inte direkt eniga om vilken metod som är bäst. Nederländerna och Sverige har valt att inte använda skyltvärden, andra har gjort det.

Jag reagerade också i början på uppgifter om att det skulle kunna bli en försämring av kraven. Det har inte varit regeringens ambition. Det var också bakgrunden till att Naturvårdsverket och Transportstyrelsen fick i uppdrag att analysera både klimat- och miljöeffekterna av de förändringarna. IVL:s studie visar att det skedde ytterst marginella förändringar. Men det finns också förslag där på vad vi behöver tänka på när det nya direktivet för besiktning och vägkantskontroll ska revideras. Jag tror att det är otroligt viktigt att vi har adekvata mätmetoder och att vi använder bästa möjliga ingångsvärden när det gäller att säkerställa att bilarna inte släpper ut mer än vad som är deklarerat tidigare och vad som är tillåtet.

Sedan är det naturligtvis en fråga om effektivitet. Jag har sett en beskrivning som utgick från att man skulle använda de gamla gränsvärdena. Jag tror att det var 250 fordon per år som skulle ha underkänts med de äldre gränsvärdena. Skillnaderna är alltså marginella.

Jag vill ändå vara tydlig gentemot Jens Holm om att jag inte tvekar att göra en revidering av detta och skärpa kraven inför det arbete som ska göras med besiktningsdirektivet. Jag tror att det är viktigt. Jag förutsätter att Transportstyrelsen men också Naturvårdsverket inkommer till regeringen om de har tydliga krav på förbättringar som kan göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att vi har en väl fungerande kontrollbesiktning. Det är också viktigt att vi har mätmetoder som är relevanta och vetenskapligt beprövade. Det är även naturligtvis viktigt att vi är ledande när det gäller vilka krav vi ställer på fordonen. Finns det brister är jag beredd att ta initiativ till att gå vidare. Men det underlag jag har fått från myndigheterna visar att det är ytterst marginella effekter utifrån den studie som IVL har gjort.

Besiktningsbranschen har fört en dialog, och jag har förstått att man har gjort det tillsammans med ansvariga myndigheter. Jag har varit beredd att lyssna på synpunkter. Finns det intresse framöver för att skärpa regelverket kommer jag att medverka till detta.

Herr talman! Både ministern och jag är besjälade av att utsläppen måste ned, både för klimatets skull och för folkhälsans skull. Det sker 7 500 förtida dödsfall bara i Sverige, och i Europa är det nästan 400 000 som dör i förtid på grund av luftföroreningar. Jag tycker att det är lite märkligt att ministern då säger att det endast har blivit marginella förändringar med de nya föreskrifterna för fordonsbesiktning. Det är ju ändå försämringar som har skett.

Sedan 2018 har regeringen gått åt fel håll. Vi släpper igenom fler bilar med större utsläpp i dag än tidigare. Det vet ministern mycket väl. Jag vet att besiktningsbranschen har tillsänt ministern all information om detta; man har säkert även träffat honom. I dag är det till exempel endast hälften så många bensinbilar som underkänns vid kontrollbesiktningen jämfört med hur det var före 2018. Det är endast en tredjedel så många som underkänns jämfört med 2018. Det är alltså ganska kraftiga försämringar, skulle jag vilja säga.

Ministern hänvisar till en rapport. Vi ska komma ihåg att det var Transportstyrelsen som genomförde de här försämringarna och att det också är Transportstyrelsen som har lett den utredning som gjorts. Om man läser den här utredningen noggrant ser man att Naturvårdsverket motsatt sig de här försämringarna och förändringarna av besiktningsreglerna. På sidan 35 i rapporten finns en ganska tydlig slutsats angående vad de nya reglerna har lett till: "Resultaten visar på ökade utsläpp vilket medför försämrad luftkvalitet och gör det svårare att klara de nationella miljömålen som Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft." Så står det på sidan 35 i den rapport som har beställts för att utvärdera de nya reglerna.

Det står ju att vi får ökade utsläpp och att vi får svårare att nå våra miljömål, som klimatmålet och målet om frisk luft. Därför vill jag fråga ministern igen: Är ministern utifrån denna information beredd att ändra på reglerna så att vi får mer rigorösa miljöambitioner vid fordonsbesiktningen?

Nu har det gått tre år sedan dessa förändringar gjordes. Jag förstår inte varför det ska ta så lång tid.

Ministern hänvisade till ett pågående EU-arbete om ett nytt besiktningsdirektiv. Jag undrar om man kommer att frångå de lägre miljöambitioner som vi har inom ramen för detta direktiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag skulle också vilja fråga angående A-traktorerna, som i folkmun ibland kallas epatraktorer. Det finns ju rätt många sådana numera. Antalet har ökat med 80 procent bara de senaste fem åren; i dag finns det över 30 000 i Sverige. Det görs ingen miljökontroll när man besiktigar dem.

Ministern hänvisade till en utredning som just nu pågår. Jag vill fråga om ministern inom ramen för den utredningen har gett ett uppdrag om att man ska komma med förslag på hur en rigorös miljökontroll av A-traktorerna ska göras vid fordonsbesiktningen.

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för engagemanget.

Ingen ska tveka om ambitionen att ha adekvata kontrollmetoder. Transportstyrelsen och Naturvårdsverket har försökt att enas om vilka som är de bästa kontrollmetoderna.

Jag konstaterar att det är lite olika vilken typ av kontrollmetod man använder inom EU. Jag tror att det är viktigt att vi nu när vi ska förhandla de nya besiktningsdirektiven skärper kraven. Detta är också Sveriges tydliga ambition; det kan Jens Holm vara alldeles säker på.

Vi behöver ett reviderat EU-regelverk, men vi behöver också definiera rätt kontrollmetoder. Där förutsätter jag att våra myndigheter är drivande utifrån regeringens instruktioner.

När det gäller A-traktorerna har det redan, som jag redovisade i interpellationssvaret, gjorts föreskriftsändringar som innebär att man inte längre behöver framföra dem i höga varvtal. Detta var en gammal reglering, och om vi ska vara riktigt ärliga var det inte det smartaste ur klimatsynpunkt.

Ökningen av antalet A-traktorer har inneburit att nya problem har aktualiserats. Till exempel blir det trängsel, inte minst vid två-plus-ett-vägar, när man kör i 30 kilometer i timmen och när det är långa köer. Det handlar alltså om A-traktorernas påverkan på annan trafik.

Dessutom ska man komma ihåg att vi för A-traktorer, till skillnad från för mopedbilar, inte har bälteskrav. Vi har heller inte samma krav på förarutbildning. De får ju färdas i högst 30 kilometer i timmen.

Detta var bakgrunden till att vi tillsatte en utredning och sa: Gör en ordentlig genomlysning! Det kanske är riktigt att höja hastigheten till 45 kilometer i timmen för att inte få så stor påverkan på annan trafik, men det kanske också är riktigt att titta på fordonens konstruktion, på bälteskrav och på förarutbildning. Så som det är nu kan vi faktiskt inte ha det i längden.

I detta uppdrag ligger också att titta på fordonens påverkan på miljön. Utgångspunkten här är inte att titta på exakt vilka kontrollmetoder som ska användas, men det är fritt för ansvarig myndighet att också titta på alltifrån manipulation av hastigheter och motor till annan teknisk konstruktion när det gäller just A-traktorer.

Jag tycker att det är viktigt att ta vara på ungdomars intresse för Atraktorer och motorer för att öka mobiliteten; det finns ett egenvärde i detta. Men det ska vara säkert och klimatsmart, och det ska ske på ett sätt som inte har för stor påverkan på annan trafik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bara att inse att det finns en del utmaningar med den kraftiga ökning vi sett av antalet A-traktorer, både när det gäller påverkan på annan trafik och i relation till det europeiska regelverk som vi måste följa. Då handlar det om att man kör mopedbilar, som är väsentligt mindre krocksäkra, i 45 kilometer i timmen. Jag ser kanske hellre att vi tittar på alternativ för att landets ungdomar - för det är främst dessa som kör - ska kunna åka både säkert och klimatsmart.

Utgångspunkten här är att utredaren, eller myndigheten, ska titta på vilka insatser som kan göras. Låt oss hjälpas åt att se till att det blir så klimatsmart som möjligt när det gäller just A-traktorerna.

Fru talman! Ministern pratade mycket om A-traktorerna, men jag hörde faktiskt inte att han svarade på min konkreta fråga. Frågan var: Ska det, med de nya förslagen, vid kontrollbesiktning av en A-traktor göras en miljökontroll av A-traktorn gällande utsläpp av partiklar och annat?

Detta tycker jag är oerhört viktigt. Det kan ju inte vara så att vi inte har koll på utsläppen från över 30 000 fordon. Jag skulle vilja att ministern kommenterar detta.

Gällande de sänkta miljöambitionerna vid kontrollbesiktningen tycker jag att det är märkligt att ministern och regeringen har släppt igenom de här försämrade reglerna. Det är ju klart och tydligt - i den rapport som ministern själv hänvisade till står det på sidan 35 att detta försvårar våra möjligheter att nå miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Det står också att resultaten visar på ökade utsläpp.

Detta borde vara tillräckligt för att ministern i morgon ska sätta sig ned och ge berörd myndighet i uppdrag att ta fram nya, ambitiösare föreskrifter för fordonsbesiktningen, så att vi inte släpper igenom 20 år gamla dieselbilar på vilka man inte ens ska göra en detaljerad kontroll av utsläppen. Det är så det görs nu. Man kontrollerar inte fordonen mot OBD-systemet, som bilen har inbyggt just för att man ska kunna hitta fel och brister. Man har inte längre en rigorös partikelkontroll mot skyltvärdet, alltså det värde som fordonstillverkaren själv har satt upp.

Fru talman! Jag hoppas att vi skyndsamt får bättre föreskrifter för hur våra bilar ska kontrolleras. Det handlar om miljontals fordon som är ute på våra gator, och vi kan inte tillåta att de släpper ut mer än nödvändigt.

Fru talman! Jag tror att man ska vara medveten om att den stora delen handlar om alla nya fordon som nu kommer in, där elektrifieringen får genomslag. Sverige är det land i EU som har högst andel nybilsförsäljning när det gäller laddbara fordon. Det är klart att detta kommer att slå igenom också i bilarnas påverkan på klimatet i Sverige.

Här fortsätter vi med ytterligare initiativ, både för att underlätta laddning och för att säkerställa att fler kan använda elfordon framöver. Detta är den ena delen; det gäller att påminna sig om det, så att vi ser storheterna i det som pågår och vilka utsläpp vi kan begränsa.

Den andra delen är naturligtvis att det pågår förhandlingar om det nya besiktningsdirektivet och de nya reglerna för kontrollbesiktning. Det är där vi ser till att vara väldigt aktiva för att säkerställa att vi får ett nytt europeiskt regelverk som kan tillämpas. Jag tror att detta kan vara den viktigaste insatsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den utvärdering som Transportstyrelsen och Naturvårdsverket gjorde, som Jens Holm valde att läsa upp vissa delar av, visar att det rör sig om ytterst marginell påverkan. Jag uppskattar engagemanget, men jag tycker också att man måste se till vad som är rimliga insatser i förhållande till den arbetsinsats som behöver göras. Inte minst när det handlar om väldigt gamla fordon måste man se till hur verkningsfullt det är att lägga väldigt mycket tid och kraft på dessa.

Jag tyckte att jag svarade på frågan om A-traktorer. Det ligger inom ramen för uppdraget att även titta på påverkan på klimatet. Om myndigheten väljer att inom ramen för uppdraget titta på vilka konsekvenser detta får för besiktningen är det naturligtvis välkommet. Med den ökande andel A-traktorer vi har tror jag att det är jätteviktigt att se till att även dessa är klimatsmarta. Jag tror att de ungdomar som kör A-traktorer tycker att detta är helt rimligt. Jag tror också att det är viktigt att de framöver kan gå på biobränslen och så småningom även bli elektrifierade.

Vi ska minska transportsektorns utsläpp med 70 procent till 2030. Vi ska bli nettonoll 2045. Min ambition är att vi ska kunna ta det ännu snabbare. Vi ligger väldigt väl i linje med att kunna pressa ned utsläppen. Låt oss fortsätta det arbetet!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.