Migrationsverkets skulder till kommunerna

Fru talman! Lotta Finstorp har frågat mig hur jag avser att agera för att de kommuner som har fordringar på Migrationsverket ska få sina rättmätiga betalningar och om jag anser att det är rimligt att det pågår ett så stort antal rättsprocesser mellan kommuner och Migrationsverket.

Den stora ökningen av antalet asylsökande under 2014 och 2015 ledde till att kommunernas ansökningar om ersättning ökade kraftigt. Det tidigare administrativt krävande ersättningssystemet för kommunernas mottagande av ensamkommande barn bidrog till fördröjningar i handläggningen. Systemet medförde en lång eftersläpning från att den faktiska kostnaden uppstod till dess att kommunerna eftersöker ersättning och sedan slutligen får betalt av Migrationsverket.

För att effektivisera utbetalningarna till kommunerna införde regeringen redan den 1 juli 2017 ett nytt ersättningssystem för kommunernas mottagande av ensamkommande barn. Det nya ersättningssystemet bygger i större utsträckning på schabloner som betalas ut automatiskt utan att kommunen behöver ansöka om ersättningen. Införandet av det nya ersättningssystemet har effektiviserat utbetalningarna till kommunerna för kostnader som uppstått från och med den 1 juli 2017. Kommunerna har fram till den 31 december 2017 möjlighet att ansöka om ersättning för kostnader som uppstått innan det nya ersättningssystemet infördes.

Bland annat för att i högre takt kunna betala ut äldre anspråk om ersättningar föreslår man en ökning i höständringsbudgeten 2017 med 6,3 miljarder kronor av det anslag inom utgiftsområde 8 som ska finansiera de statliga ersättningarna till kommuner och landsting.

Migrationsverket bedömer att man kan betala ut större belopp till kommuner och landsting under 2017 än vad som tidigare antagits, bland annat genom direkta delutbetalningar. Delutbetalningarna innebär att Migrationsverket betalar ut en större andel av de sökta ersättningarna i inkomna och ännu inte avslutade ärenden. Genom denna hantering kommer Migrationsverket således att kunna betala ut en större andel av ersättningsanspråken under 2017 än vad som tidigare har prognostiserats. Kontroll och sedvanlig handläggning av de ersättningsanspråk som delutbetalas kommer i stället att ske under 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta var mitt inledande svar.

Fru talman! På många håll i landet uttrycker kommuner ilska och besvikelse över de uteblivna betalningarna av ersättning från Migrationsverket.

De allra flesta av Sveriges kommuner har ju uträttat stordåd för att lösa den extraordinära situation som de stora flyktingströmmarna medförde. Deras insatser för asylsökande och för särskilt mottagande av ensamkommande ska självfallet ersättas av staten, det vill säga Migrationsverket.

Flera ersättningar för insatser till asylsökande och för mottagande av flyktingar betalas ut i efterskott, precis som ministern säger i sitt svar. Man måste ansöka, och nu finns det dessutom schablonutbetalningar. Men inte nog med att utbetalningarna dröjer oacceptabelt länge, utan nu avslås ansökningar gång på gång. I vissa fall erhåller kommunerna enbart en del av de sökta beloppen trots fullständiga underlag och för kommunerna självklara fordringar, som man då ligger ute med.

Under året har kommuner vittnat om ett stort antal totala avslag. Det är ofta avslag som överklagas, och det är inte sällan som kommunerna vinner i kammarrätten. Men det kostar väldigt mycket resurser och tid. I vissa kommuner, till exempel i min hemkommun Flen, har man fått anställa en person som är expert på att återsöka pengar och som leder rättsprocessen åt kommunen för att få tillbaka pengarna. Tycker ministern att det är rimligt att kommunerna ska agera bank åt staten? För min del tycker jag att det är fullständigt oacceptabelt. Det tycker också alla kommuner som ligger ute med så mycket pengar.

Redan 2016 skrev SKL till Migrationsverket: "Migrationsverket ska inte lastas för att de har att hantera ett tungrott ersättningssystem. Det faller på regeringen. Däremot måste Migrationsverket tillse att det finns system och rutiner för att hantera det befintliga ersättningssystemet så effektivt som möjligt. Och inte minst måste man se till att det finns handläggarresurser i den omfattning som krävs. SKL anser att dessa uppgifter inte prioriterats i tillräcklig utsträckning, då vi ser tecken på att skulden till kommuner och landstig nu ökar snabbt."

Det gör den fortfarande. Det har betalats ut en hel del. Men samtidigt har man inte kommit i fatt de stora volymer och balanser som finns. Det skapar bland annat brist på likviditet hos kommunerna. Det innebär att många kommuner måste låna pengar för att klara löneutbetalningar och annat. Det innebär för kommunerna ytterligare problem och kostnader att hantera. I och med dröjsmålen uppstår också en osäkerhet om kommunerna kommer att få den ersättning de fakturerat eller inte. Det är jättesvårt för kommunerna att budgetera framåt. De vet inte när de kommer att få några pengar och om de kommer att få det som de har ansökt om.

SKL var väldigt på hugget förra året, 2016, för att hjälpa kommunerna i detta. Jag hade väl gärna sett att de hade stått ytterligare på barrikaderna under 2017. Enligt Migrationsverkets siffror finns det fortfarande fordringar på drygt 10 miljarder. Migrationsverket har skulder till ett stort antal kommuner. Det har till exempel en skuld till Karlskrona kommun på 224 miljoner kronor. Det är en väldigt stor del av nettoomslutningen. Den har inte fått alla pengar för 2015, och skulden har ökat med 44 miljoner kronor under 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksrevisionen har granskat detta. Granskningen visar att kommuner har sämre likviditet på grund av de sena betalningarna. Deras enkät visar att nästan var femte kommun har tvingats låna pengar. För nästan var tionde kommun har de sena ersättningarna inneburit att kommunen låtit bli eller skjutit upp att anställa personal. Anser ministern att det är ett rimligt sätt att hantera våra kommuner?

Fru talman! Jag har ställt en liknande interpellation. Den har av någon underlig anledning placerats den 19 december, så då ses vi igen. Jag tänker ändå lite grann gå in i denna debatt i dag och kommentera frågorna.

Jag hade nämligen en liknande interpellationsdebatt för ett drygt år sedan med Morgan Johansson, din företrädare. När jag skrev min interpellation var skulden till kommunsektorn över 20 miljarder kronor. I debatten den gången den 21 oktober 2016 konstaterade Morgan Johansson nöjt att skulden hade sjunkit till 9,6 miljarder. Då utlovade han för mig att Migrationsverket nog skulle vara i fas i början av nästa år, det vill säga i början av detta år 2017.

Nu ser det inte riktigt ut så. När jag skrev min nya interpellation hade skulden ökat till en bit över 10 miljarder. Den är alltså högre än vad den var för ett år sedan. Det tycker jag är ganska anmärkningsvärt. Jag kan instämma i det Lotta Finstorp sa innan här. Det är väldigt jobbigt för kommunerna att planera.

Jag hade gruppmöte med min egen hemkommun, Marks kommun, nu i går. Där konstaterade man att det är nästan omöjligt. Det är så många lösa trådar i detta att man inte ens vet om eller när man kommer att få betalt. Ett exempel var ersättning för överförmyndarverksamheten som släpar på något konstigt sätt, och ingen vet hur man ska få betalt. Det är väldigt besvärligt för kommunen att göra budgetar och veta vad man har för pengar att röra sig med, plus att man tyvärr i vår kommun också tvingas låna för att klara av det löpande.

När jag debatterade med Morgan Johansson förra året föreslog jag för honom att man skulle införa ett system med en a conto-utbetalning i enlighet med kommunernas krav där man sedan kunde granska underlagen och i efterhand cleara om det var någonting som inte stämde. Morgan Johansson konstaterade då att jag var helt ute och cyklade och att det var helt omöjligt att göra detta. Det var för krångligt, skulle medföra merarbete och dessutom vara för osäkert för Migrationsverket. Man kunde inte veta om det skulle stämma, och det skulle vara lätt för kommunerna att kräva för mycket pengar.

Jag konstaterar att redan den 1 juli 2017 fungerade uppenbarligen det som var helt omöjligt i oktober 2016. Det tycker jag är väldigt konstigt. Däremot framgår det inte riktigt av ministerns svar om systemet med a conto-utbetalning bara gäller för ensamkommande eller om det gäller för alla kostnader för kommunernas mottagande. Det skulle jag gärna vilja ha svar på i debatten. Det har jag inte riktigt klart för mig.

Precis som Lotta Finstorp tycker jag att det är lite oanständigt att staten bedriver processer mot kommunerna. Kommunerna har det tufft nog i dag att ta hand om alla nyanlända. I en kommun i min valkrets berättade kommunchefen lite uppgivet att Migrationsverket hade ringt på kvällen och sagt att i morgon kommer det tolv ungdomar som ni måste ta hand om. Han hade sagt: Det är helt omöjligt. Vi har ingenstans att göra av dem. Det bryr vi oss inte om, säger Migrationsverket. Dagen efter hade man tolv personer att ta hand om. Det gjorde att kommunchefen fick rusa i väg för att försöka hitta någonting, och man köpte en villa som man skulle kunna använda till detta. Det skedde med en dags varsel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den situationen har våra kommuner i dag. Det minsta man kan begära är att staten åtminstone inte processar mot kommunerna i de här frågorna och ser till att betala pengarna i tid. Jag vill fråga ministern framför allt om ersättningssystemet med a conto-utbetalningar. Gäller det alla typer av ersättningar från Migrationsverket, eller gäller det bara för ensamkommande?

Fru talman! Tack, Jan Ericson, för att du deltar i interpellationsdebatten! Jag ställde samma fråga som du om det inte var möjligt att hantera alla tre debatterna under kvällen. Men vi lär nog få återkomma den 19 december. Vi har tittat på Migrationsverkets skulder just för ensamkommande. Vi får återkomma till hela gruppen. Det kan vi göra den 19 december.

När det gäller ersättningssystemet vill jag säga följande till Lotta Finstorp. Bakgrunden är att 2014 och 2015 hade vi en enorm ökning antalet asylsökande men framför allt av ensamkommande. Sverige var det land i Europa som tog emot allra flest.

Det visade sig då att det ersättningssystem som Sverige hade vid det tillfället inte fungerade, och det var som bekant en annan regering. Det blev kostsamt, och det var inte ändamålsenligt. Det var ett svåröverskådligt regelverk. Det var administrativt betungande, och det kunde ta upp till ett år för kommunerna att eftersöka ersättning.

Som ni säkert vet har jag haft anledning att betrakta det från den lokala nivån, och dessutom i en kommun som stått för ett väldigt högt mottagande. Jag har full förståelse för frågorna som ställs.

Det ger mig en väldigt bra möjlighet att nu kunna redovisa regeringens och Migrationsverkets arbete med att på alla sätt få ned utbetalningarna så att vi hamnar i ett läge där man både pengamässigt och tidsmässigt står i relation till inkomna ansökningar.

Nu har systemet gjorts om till ett modernare, mer schabloninriktat system. Det kommer sannolikt att fungera på ett helt annat sätt. Vi har fortfarande eftersläpningar på äldre utbetalningar. Det är i huvudsak dem det handlar om fram till årsskiftet. Jag kan passa på att uppdatera med de allra mest aktuella siffrorna för dagen.

Det har fram tills nu betalats ut 37 ½ miljard till kommunerna. Det återstår 6 miljarder. Det innebär att det vi kallar balansen - och det är säkert det som både Jan Ericson och Lotta Finstorp refererar till - vid årsskiftet enligt prognosen kommer att hamna på mellan 4 och 5 miljarder.

Det är klart att ingen skulle vara gladare än jag om jag kunde säga att balansen nu var klar. Detta hinner man inte till årsskiftet, men det har varit en väldigt snabb resa under hösten. Det är naturligtvis bra, för detta är oerhört viktiga besked till kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltså tiden fram till årsskiftet man har på sig att ansöka om de äldre kostnaderna, och sedan går vi in helt och hållet i det nya. Då kommer vi att ha en mycket enklare modell för både kommuner och Migrationsverket att förhålla sig till. Jag är glad att vi kan överge det gamla, svårhanterliga utbetalningssystemet.

Fru talman! Tack, ministern, för en viktig debatt! Jag har stor respekt för de stora volymer som kom, framför allt av ensamkommande. Läget har naturligtvis varit extraordinärt för både stat och kommuner. De dröjande utbetalningarna är ett problem, men de rättsprocesser som nu pågår för många kommuner är verkligen inte okej. Kommunerna har lagt ned stora kostnader för att ställa upp och jobba tillsammans med staten. Sedan får man avslag på ansökningarna om de pengar som man till slut får rätt att få. Det är inte anständigt att göra på det sättet.

Min hemkommun Flen är mycket hårt drabbad av detta - både av uteblivna betalningar och av rättsprocesser som pågår. Vi har en mottagningsenhet sedan decennier tillbaka i Flen och en stolthet över att vi har ett bra flyktingmottagande och ett bra samarbete mellan stat och kommun. Det är tydligt vem som gör vad och så vidare. Där är man nu förtvivlad från socialförvaltningens sida. Migrationsverkets verksamhet påverkar socialnämnden på många olika sätt, till exempel avseende familjekonflikter bland asylsökande och kommunens ansvar att ordna skyddat boende. Det är där det många gånger blir avslag, och kommunen får sedan driva en process och få rätt i kammarrätten.

Jan Ericson talade om sin hemkommun. I Flens kommun ordnade vi på bara 24 timmar ett transitboende för ensamkommande. Även när det gäller detta är det stora problem att få tillbaka pengarna. Ibland säger människor i kommunen: Varför skickar inte kommunen detta till Kronofogden för indrivning? Varför ska vi, små sårbara kommuner, agera bank åt staten?

Det är någonstans där man hamnar i stoltheten över att ha ett bra flyktingmottagande. Ett stort problem är all den tid som krävs för en slimmad socialförvaltning. Dessa pengar, 60 miljoner, som kommunen nu väntar på att få motsvarar ungefär 7 procent av kommunens hela budget. Det är otroligt tufft att kunna planera för äldreomsorg och för barn som behöver omhändertas och komma på HVB-hem.

Under en vecka nyligen fick kommunen 17 avslagsbeslut från Migrationsverket. Av dessa har man sedan fått rätt i ett antal och fått pengar tillbaka. Ofta sitter man på socialförvaltningen och undrar: Ska vi ha råd att ta in vikarier? Kommer vi att ha råd att utvidga de verksamheter som behövs i dag?

Socialchefen i Flens kommun, Jukka Taipale, säger: Vad händer nästa gång om det kommer ett stort inflöde av asylsökande till Flen? Vi kan inte ställa upp på samma sätt som vi gjorde den här gången. Det är otroligt allvarligt när kommunerna känner att de inte längre kan göra detta eftersom de inte har råd. Var femte kommun måste låna pengar för att kunna betala lönerna därför att betalningen dröjer, vilket är ett problem i sig. Staten säger dessutom sedan att man får avslag på ansökan om pengarna och man sedan får hålla på med rättsprocesser. Att ha affärer med staten borde vara tryggt och förutsägbart, men i dag är det precis tvärtom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att de allra flesta som drabbas har förståelse för att det kan vara viss fördröjning med betalningarna på grund av den stora arbetsbelastning som Migrationsverket har. Men det är skattebetalarna som får stå för notan, och det är kommuninvånare som drabbas. Den debatten behöver vi inte ha. Det är bara onödigt, för alla har gått man ur huse för att hjälpa till. Men att kommunerna ska agera bank åt staten är inte okej.

Fru talman! Tack, Lotta Finstorp, för din beskrivning från verkligheten! Jag respekterar den. Jag kommer inte att kunna kommentera någon enskild kommun, och jag tror egentligen inte heller att Lotta Finstorp anser att det är jag eller en riksdagsledamot som ska avgöra vilka anspråk från en kommun som är rätt eller fel. Jag hoppas och tror att vi är överens om att det är Migrationsverket som ska göra det.

Däremot är det oerhört viktigt att vi har en bra dialog med Kommunsverige. Jag och statsrådet Ylva Johansson träffade alldeles nyligen ledningen för Sveriges Kommuner och Landsting med Lena Micko och Anders Knape i spetsen. Vi hade som vanligt, höll jag på att säga, ett bra och uppriktigt samtal. Det är viktigt. SKL:s ledning förde fram just denna fråga. Det jag kunde redovisa från regeringens sida är att vi avsätter extra medel för detta. Vi är också mitt i en övergång till ett nytt system, och det finns anledning för oss att bygga detta system så bra det går gemensamt.

Jag vill passa på att peka på att man nu får en möjlighet ute i kommunerna att få tillgång till den nya e-tjänsten. Det är ett sätt för Migrationsverket att få löpande informationsuppdatering från kommunerna. Som det har sett ut nu, med det gamla systemet, har varje kommun skickat in på sitt sätt. Med 290 kommuner är det klart att ansökningarna ser väldigt olika ut, och det hela är tidskrävande. Nu får man fördelar med e-tjänsten, där både kommunerna och Migrationsverket tydligare kommer att kunna följa utvecklingen för just den egna kommunens åtaganden.

Jag kan passa på att säga att detta är ett anslutningsavtal, och ännu har vi inte alla kommuner med i detta. I alla sammanhang försöker jag därför att uppmana till att man går hem och frågar i sin egen kommun. Om man får kontaktpersoner i anslutningen och får systemet att fungera väl har man en kontinuerlig uppföljning av händelseutvecklingen i respektive kommun. Man kan då på ett bättre sätt också hantera följderna av detta, bland annat ersättningar och liknande.

Lotta Finstorp frågar om rättsprocesserna. Bara så att det inte ska råda något missförstånd vill jag säga att det inte, såvitt jag känner till, pågår några rättsprocesser mellan kommuner och Migrationsverket om uteblivna betalningar. Däremot är det så - och jag tror att det är detta Lotta Finstorp beskriver - att när en kommun får en del av sitt anspråk avslaget har man möjlighet att överklaga i domstol. Det är en bra möjlighet, för det är som sagt många kommuner inblandade, och ansökningarna görs på väldigt olika sätt. De bedömningar som ska göras är myndighetsbedömningar, men den enskilda kommunen har möjlighet till överprövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta tycker jag att vi ska ha respekt för. Jag tror inte att vi skulle kunna ha ett system där varje kommun får precis vad de ansöker om, utan det måste finnas någon sorts professionell bedömning av vad underlagen faktiskt avser.

Fru talman! Tack, ministern, för en bra och viktig debatt! Det är många som lyssnar på den där ute. Men det är inte enbart kommunerna som inte får betalt eller som har problem med detta. Det handlar också om andra, till exempel juridiska byråer som har utfört uppdrag åt Migrationsverket, exempelvis som offentliga biträden. Det var flera juridiska byråer som hörde av sig till mig när de såg att denna interpellationsdebatt skulle hållas. De får inte betalt för arbetstimmar och direkta kostnadsutlägg. Bland annat är det problem när det handlar om tolktjänster, för byrån måste betala tolkarna som har gett stöd åt de offentliga biträdena, och ersättningarna måste betalas ut inom 30 dagar enligt fakturan som kommer från tolkarna.

Eftersom de här juridiska byråerna ligger ute med så mycket pengar blir det svårt för dem också avseende likviditeten. En byrå som jag har haft kontakt med har utestående fordringar hos Migrationsverket som motsvarar 70 procent av deras totala utestående fordringar. Antalet liknande förtvivlade berättelser bara ökar.

Det handlar både om privata företag som har utfört olika tjänster för Migrationsverkets räkning och om kommunerna som vittnar om tidskrävande administrativa uppföljningsrutiner. Det har hänt att man inte har fått betalt trots att beslut är fattat av Migrationsverket. Det säger de här personerna som är offentliga biträden. Det duger inte. Människor måste få betalt för utförda tjänster åt staten. Man tror ändå att det är en kund som man kan lita på och som det är tryggt att göra affärer med.

Hur avser statsrådet att agera för att de offentliga biträdena ska kunna få sina rättmätiga betalningar i tid?

Fru talman! Tack till Lotta Finstorp, med bistånd av Jan Ericson, för den här interpellationsdebatten! Det är en otroligt viktig diskussion. Jag är helt övertygad om att det är som Lotta säger att många följer den.

Kommunerna gör varje dag fantastiska insatser i det åtagande som vi har för våra asylsökande ensamkommande barn och unga. Jag har väldigt stor respekt för det. Jag har också på alla sätt respekt för Migrationsverket och de insatser som man gör dagligen för att detta ska fungera i ett bra samspel.

Det jag kanske inte nämnde i debatten är att det har avsatts mycket stora resurser till Migrationsverket för att klara detta. Inte bara tillför regeringen de extra 6,3 miljarderna i höständringsbudgeten, utan man har också, även om Migrationsverket ska dra ned i sin verksamhet när nu mottagandet minskar, växlat upp mångdubbelt för hanteringen av ersättningsanspråken från kommunerna.

När vi tittar på hur det såg ut 2016 ser vi att man hade strax under 40 årsarbeten för detta, och i dag har man över 200 årsarbeten för detta. Det vittnar lite om vilka insatser det faktiskt är fråga om för att en utbetalning av de anspråk som görs på Migrationsverket ska kunna verkställas. Det ska naturligtvis gälla alla delar, också de som är nämnda här i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.