Migrationsverkets skuld till kommunsektorn

Fru talman! Jan Ericson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att Migrationsverkets skuld till kommunerna betalas i närtid och om jag kan tänka mig att överväga en ny modell med preliminära löpande a conto-utbetalningar som stäms av i efterhand för att minska den stora summa kommunerna tvingas vänta på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den stora ökningen av antalet asylsökande under 2014 och 2015 ledde till att kommunernas ansökningar om ersättning ökade kraftigt. Det tidigare administrativt krävande ersättningssystemet för kommunernas mottagande av ensamkommande barn bidrog till fördröjningar i handläggningen. Systemet medförde en lång eftersläpning från att den faktiska kostnaden uppstod till dess att kommunerna ansöker om ersättning och sedan slutligen får betalt av Migrationsverket.

I dag ligger balansen på 8,1 miljarder kronor. Vid årets slut beräknas balansen ligga mellan 4 och 5 miljarder kronor.

För att effektivisera utbetalningarna till kommunerna införde regeringen den 1 juli 2017 ett nytt ersättningssystem för kommunernas mottagande av ensamkommande barn. Det nya ersättningssystemet bygger i större utsträckning på schabloner som betalas ut automatiskt utan att kommunen behöver ansöka om ersättningen. Införandet av det nya ersättningssystemet har effektiviserat utbetalningarna till kommunerna för kostnader som uppstått från och med den 1 juli 2017. Kommunerna har fram till den 31 december möjlighet att ansöka om ersättning för kostnader som uppstått innan det nya ersättningssystemet infördes.

Bland annat för att i högre takt kunna betala ut äldre anspråk om ersättningar har regeringen föreslagit och riksdagen fattat beslut om en ökning i höständringsbudgeten 2017 med 6,3 miljarder kronor.

Migrationsverket bedömer att man kan betala ut större belopp till kommuner och landsting under 2017 än vad som tidigare antagits, både genom ökad effektivitet i handläggningen och genom direkta delutbetalningar. Genom denna hantering kommer Migrationsverket således att kunna betala ut en större del av sina ersättningsanspråk under 2017 än vad som tidigare har prognostiserats. Kontroll och sedvanlig handläggning av de ersättningsanspråk som delutbetalas kommer i stället att ske under 2018.

Detta var mitt inledande svar.

Fru talman! Det är ju lite hedrande att få delta i dagens sista interpellationsdebatt.

Ministern och jag träffades här för knappt en månad sedan. Då berättade jag att jag för drygt ett år sedan ställde en interpellation till dåvarande migrationsminister Morgan Johansson med anledning av att Migrationsverket hade en väldigt stor obetald skuld till kommunerna. I den efterföljande debatten utlovade han att Migrationsverket höll på att arbeta sig i kapp och att väntetiden för betalning successivt skulle minska.

När jag i början av december skrev den här nya interpellationen var Migrationsverket fortfarande skyldigt kommunerna över 10 miljarder kronor för asylmottagandet. Detta har fått till effekt att mindre kommuner med stort mottagande har fått väldigt stora ekonomiska obalanser och till och med har tvingats låna för att klara den löpande ekonomin.

Nu säger ministern att skulden enligt Migrationsverket är nere på drygt 8 miljarder, och ministern tror att balansen ska vara nere på 4-5 miljarder vid årsskiftet. Om bara några veckor, med lite helger emellan, ska man alltså halvera sin skuld till kommunerna från 8 till 4-5 miljarder. Detta låter faktiskt något osannolikt.

Jag misstror inte alls ministern, men jag tror att man kanske ska ta Migrationsverkets uppgifter med en liten nypa salt. Om Migrationsverket inte lyckades hålla den förra migrationsministerns löfte för ett år sedan om att minska skulden kraftigt tvivlar jag tyvärr på att man faktiskt kommer att lyckas den här gången. Faktum är att Sveriges kommuner i flera år i praktiken har kommit att agera bank åt staten. Det beror på att ersättningen från Migrationsverket betalas ut i efterhand med stora fördröjningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Effekterna av den nya bosättningslagen och de i övrigt ganska stora påfrestningarna på kommunerna som kommit till följd av det stora antalet nyanlända, till exempel vad gäller skolan, är tillräckligt stora utan att staten behöver försvåra situationen genom att släpa efter med ersättningarna till kommunerna. Annars finns risken att kommunerna behöver dra ned på annat. Vi vet ju att det i sin tur inte direkt gynnar integrationen. Det minsta man kan begära är att kommunerna får betalt i tid så att de får en överblick över sin ekonomi och sin budget.

Migrationsministern nämnde i debatten i början av december att Migrationsverket hade ändrat sina utbetalningsrutiner och mer använde schabloner. Detta var något jag efterfrågade i min debatt med Morgan Johansson för ett år sedan. Enligt honom var det omöjligt, och risken var att kommunerna då skulle få för mycket betalt, att det skulle skapa för mycket osäkerhet och så vidare. Tydligen gick det bra ändå.

I början av december var migrationsministern osäker på om den nya schablonmodellen gällde för alla kommunplacerade nyanlända eller bara för ensamkommande barn. Hon ville återkomma om detta. I dagens debatt har jag fått svaret att modellen bara gällde de ensamkommande barnen. Varför är det så?

Jag har svårt att se att det skulle finnas något problem med att använda schabloner för alla typer av ersättningar för nyanlända för att sedan stämma av i efterhand om det finns detaljer som man behöver göra återkrav för eller som kan dras på nästan utbetalning. I min interpellation frågar jag faktiskt ministern om hon kan tänka sig att överväga en ny modell med preliminära löpande a conto-utbetalningar som stäms av i efterhand och som gäller alla former av mottagande av nyanlända, inte bara ensamkommande barn. Denna fråga får jag inte svar på i ministerns inledande anförande, och därför upprepar jag den.

Fru talman! Jag vill verkligen tacka för interpellationen. Även om Jan Ericson och jag har debatterat det här tidigare är det ändå viktigt och angeläget att ägna den här stunden åt denna fråga.

Regeringen är tydlig med att utbetalningarna till kommunerna ska ske på ett så effektivt sätt som möjligt. Därför har regeringen tillfört ytterligare 6,3 miljarder kronor, så att det blir möjligt att 2017 klara av en så hög andel av utbetalningarna som möjligt.

Vad jag kan se i de andra partiernas budgetförslag har inget annat parti kommit fram med en högre nivå för att möjliggöra ytterligare utbetalningar. För övrigt tror jag egentligen inte att det hade påverkat bilden, eftersom det också krävs att man har kompetens och kunnande att hantera det hela.

För att ge en bild av detta kan jag berätta att Migrationsverket har eftersläpningar sedan 2015. Vi betalar nu ut för såväl 2015 som 2016 och 2107. År 2016 fanns 37 anställda årsarbetare som jobbade med dessa frågor. I dag finns det på Migrationsverket 203 handläggare som hanterar utbetalningarna. Detta ger en ganska bra bild av vad uppdraget handlar om. Det här är också bakgrunden till att vi behövde överge det väldigt krångliga och administrativa system som infördes 2008. Nu har det moderniserats, och precis som Jan Ericson säger rör det nya systemet de ensamkommande och deras boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som ett direkt svar på frågan om man inte kan gå vidare och även förändra utbetalningarna för andra ersättningsområden kan jag berätta att den utredning som vi kallar Mottagandeutredningen har delar av detta i sitt uppdrag. I avvaktan på denna utredning har dock Migrationsverket på uppdrag av regeringen vidtagit åtgärder för att effektivisera hanteringen av också övriga ansökningar. Det kan handla om kostnader för skola och sjukvård. Sammantaget är detta utbetalningar till kommuner och landsting.

Det finns en tydlig ambition och ett uppdrag till Migrationsverket att under 2018 digitalisera ansökningsförfarandet och automatisera utbetalningarna till kommuner och landsting enligt den modell som jag beskrev att man redan nu använder. I den delen är det väl en uppskattning av Jan Ericsons tidigare förslag om att hitta ett slags schablonmodell.

Jag skulle vilja att vi kan hjälpas åt med att se till att samtliga kommuner i landet ansluter sig till det avtal som man behöver för att den digitaliserade e-tjänsten ska fungera på ett bra sätt. I dagsläget har ungefär hälften av landets kommuner valt att gå in i denna modell. Jag är dock övertygad om att betydligt fler kommer att visa intresse även för kommande områden och utbetalningar framöver efter att de under hösten har fått bekanta sig med det nya ersättningssystemet.

Vi står de kommande veckorna således inför en övergångsperiod. Jag ser fram emot att vi når en balans som verkligen är en balans.

Fru talman! Jag reagerade lite när jag hörde i interpellationssvaret att man bland annat för att i högre takt kunna betala ut äldre anspråk har ökat höständringsbudgeten med 6,3 miljarder kronor. Det kan ju inte saknas pengar i regeringens budget för att man ska kunna betala skulden till kommunerna. Jag tror precis som ministern att det inte i första hand handlar om pengar, för det är klart att Migrationsverket måste göra rätt för sig och att det måste finnas pengar till detta. Annars får man låna eller göra något annat, för man kan inte låta kommunerna vänta för att statens pengar är slut.

Problemet, vilket ministern också tog upp, är att man i dag hanterar ärenden från 2015, 2016 och 2017 och att man har 203 handläggare. Detta säger något om hur oerhört komplicerat ersättningssystemet är. Frågan är om man kan ha ett så komplicerat system.

När vi i början av december debatterade det här påpekade flera debattdeltagare att det till och med förekommer rättstvister mellan kommuner och Migrationsverket om vilka ersättningar man kan få betalt för. Det är orimligt att regelverket är så komplicerat att kommunen inte på förhand vet vad den får ersättning för och inte.

Jag vill fråga ministern om det finns några tankar om att förenkla regelverket och kanske förtydliga så att det inte behöver vara en balans med tre år gamla ärenden och att 203 handläggare ska jobba med detta på Migrationsverket. Det låter väldigt ineffektivt, i varje fall för mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag gläder mig åt att ministern konstaterar att det som jag föreslog för Morgan Johansson för ett år sedan, och som han sa var helt omöjligt, nu helt plötsligt är regeringens linje och att Migrationsverket har fått i uppdrag att jobba med detta. Det är ju jättesynd att Morgan Johansson inte lyssnade på vad jag sa för ett år sedan.

Fru talman! Jag ska vara väldigt tydlig gentemot Jan Ericson. De 6,3 miljarderna är ett anslag inom det aktuella utgiftsområdet som på alla sätt gör det möjligt att i högre takt klara utbetalningarna av högre anspråk.

Jag ska nu nästan vara övertydlig gentemot Jan Ericson. Det system och det regelverk som vi har och bär ansvar för fram till årets slut är det som den dåvarande borgerliga regeringen tyckte skulle tillgodose behovet av ett administrativt system för utbetalningar till kommunerna. Det visade sig dock att det inte var gångbart. Det kunde inte hantera de höga volymerna 2014 och 2015. Det var krångligt administrativt. Det gick att eftersöka det ett helt år efteråt. Det skulle lämnas in i pappersform. Det är många olika system för att beskriva kommunernas kostnader. Det är ett väldigt föråldrat system.

Sedan i somras har vi ett helt nytt ersättningssystem, som är digitaliserat och enkelt. Det har avsevärt förenklat kommunernas möjligheter att följa det här och dessutom själva vara aktiva genom att gå in och påverka exempelvis antalet ensamkommande som finns i kommunen vid det aktuella tillfället.

Alla som nu har äldre anspråk och behöver söka enligt det gamla ersättningssystemet har bara fram till årsskiftet på sig att göra det. I det nya systemet krävs det inte ens en ansökan, men det krävs att man har ingått avtal om en e-tjänst med Migrationsverket. Jag är övertygad om att detta framöver kommer att kunna innebära att kommunerna, med det stora ansvar de tar, får sina kostnader ersatta från start på ett bra sätt.

Även när det gäller frågan om rättsprocesser vill jag vara tydlig - jag var det förra gången också: Det pågår inte några rättsprocesser mellan kommunerna och Migrationsverket om uteblivna betalningar. Men det finns fall där Migrationsverket har avslagit någon del av ansökan, och detta är föremål för en sådan process.

Herr talman! Anslagens storlek får inte över huvud taget ha någon betydelse för i vilken takt man betalar ut ersättning. Jag tycker att det var lite olyckligt formulerat i svaret. Är Migrationsverket skyldigt kommunerna pengar kan inte verket säga: Nej, nu är våra pengar slut - vi kan inte betala ut några pengar utan måste vänta till nästa år, då vi får nästa anslag. Så får det naturligtvis inte vara, och jag tror inte heller att det är så. Jag tror bara att detta var lite olyckligt formulerat i svaret.

Vad gäller det här med tvisterna tycker jag kanske att det är allra allvarligast om det är tvister om vad man egentligen får ersättning för. Kommunerna måste ju veta på förhand vad de kan kosta på sig att göra för en bra integration och ett bra mottagande. Då måste de ha klart för sig vad det är de kan få täckning för i efterhand, så att de inte drar på sig onödiga utgifter. Vi berörde även tidigare att risken annars finns att kommunerna snålar in på mottagandet för att de är oroliga för att inte få täckning för kostnaderna. Jag tror inte att någon av oss vill att det ska bli så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag konstaterar att det nya systemet tyvärr bara gäller ensamkommande. Jag hoppas verkligen att ministern driver på här, så att det kan omfatta alla former av ersättningar för nyanlända.

Ministern säger att regeringen har ärvt det här systemet från allianstiden, men vi ärvde det av tidigare regering om jag inte är helt felunderrättad. Systemet har legat kvar väldigt länge. Det har väl som sagt handlat om att det har varit väldigt få individer det har varit aktuellt att kräva ersättning för, och då har det inte varit något stort problem. Nu har vi en helt annan situation, och jag gläder mig åt att ministern flaggar för att jag kanske kan få som jag vill så småningom. Jag tror att det blir väldigt bra.

Jag vill passa på att önska ministern, herr talmannen och övriga en god jul.

Herr talman! Jag vill inleda med att tacka för debatten, Jan Ericson. Den har gett mig ett alldeles ypperligt tillfälle att beskriva regeringens höga ambitioner med att få det nya ersättningssystemet på Migrationsverket och digitaliseringen på plats. Vi ser nu fram emot ett helt nytt sådant system, ett mycket effektivt sådant, och vi har prövat det sedan i somras. Jag ser också framför mig att det på sikt kommer att omfatta även andra utbetalningsområden, som Jan Ericson önskar.

Höstens debatt har i mycket handlat om de eftersläpningar vi har sedan 2015 och 2016. Det innebär att det är högsta växel på Migrationsverket för att klara så många utbetalningar som möjligt före årets slut vad gäller de äldre anspråken. Om vi hamnar på den nivån att det kvarstår 4-5 miljarder, ungefär 10 procent av den totala summan, för hela innevarande år i utbetalningar är det en bättre nivå än vad Migrationsverket självt bedömde att man skulle klara att hantera. Därmed hoppas jag att vi i början av nästa år tillsammans kan konstatera att vi nu har ersatt det gamla krångliga administrativa systemet med ett nytt, modernt och förenklat sådant.

Med detta tycker jag att det känns väldigt bra att kunna säga: God jul och tack för debatten!

Överläggningen var härmed avslutad.