Medicinska åldersbedömningar

Herr talman! Johan Forssell har frågat mig hur jag avser att säkerställa att de medicinska åldersbedömningarna återupptas och när vi kan förvänta oss att så sker.

Inledningsvis kan det konstateras att medicinska åldersbedömningar utförs, om än i liten omfattning. Det har dock under lång tid varit svårt att få dessa genomförda bland annat beroende på brist på anbud från relevanta utförare. Det är därför angeläget att finna en bättre ordning för hur medicinska åldersbedömningar ska kunna genomföras.

Socialstyrelsen utfärdade 2012 rekommendationer för hur medicinska åldersbedömningar bör utföras. Enligt rekommendationerna bör en inledande barnläkarundersökning kompletteras med röntgenundersökningar av handskelett och tänder. En sammanhållen medicinsk bedömning grundad på dessa utlåtanden bör sedan göras av specialister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I praktiken har få medicinska åldersbedömningar genomförts beroende på låsningar mellan olika aktörer, oenighet om tolkningsföreträde och hur resultatet av den medicinska åldersbedömningen ska värderas tillsammans med övrig bevisning och utredning. Socialstyrelsen ser för närvarande på eget initiativ över riktlinjerna för medicinsk åldersbedömning. En vetenskaplig genomlysning av metoder för åldersbedömning ska presenteras i april.

Frågan om en asylsökande är under eller över 18 år är viktig, inte bara när det gäller frågan om uppehållstillstånd utan även när det gäller boende och omvårdnad. Det är till exempel inte lämpligt att vuxna asylsökande bor med ensamkommande barn i barnboendena, och resurser avsatta för barn ska inte gå till vuxna asylsökande.

En bedömning av åldern måste därför göras när den asylsökande inte kan göra sin ålder sannolik och det finns tveksamheter om den ålder som uppgetts. En medicinsk åldersbedömning kan bidra till underlaget och ge den sökande stöd för de uppgifter om åldern som lämnats.

Mot bakgrund av detta har regeringen höjt ambitionsnivån när det gäller åldersbedömningar. Migrationsverket har i regleringsbrevet för 2016 fått i uppdrag att i ökad utsträckning bedöma åldern på ensamkommande barn vid registrering och prövning. Senast den 4 maj ska myndigheten delredovisa vidtagna och planerade åtgärder till Regeringskansliet.

Ett intensivt arbete pågår också inom Regeringskansliet för att finna en ordning så att fler medicinska åldersbedömningar av asylsökande kan genomföras. Regeringen avser att återkomma i denna fråga inom den närmaste tiden.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Trevligt också att se att så många åhörare följer den här diskussionen!

Jag har skrivit denna interpellation av den anledningen att vi har en helt ny situation gällande de ensamkommande ungdomarna som har kommit till Sverige. Det kom som bekant 35 000 förra året - på bara ett år.

Vi ger i Sverige särskilda rättigheter och särskilda förmåner till den som är under 18 år. Det är olika typer av bidrag, särskilt boende etcetera. Det är fullt rimligt att det är så. Men det innebär också att det, allt annat lika, kan vara mer förmånligt för den enskilda att faktiskt uppge en ålder som är yngre än 18 år än den faktiska åldern. Det är detta som den här interpellationen handlar om.

Sveriges flyktingpolitik grundar sig på flera viktiga principer. En viktig sådan princip är att resurser som är avsedda för barn ska gå till just barn och inte till vuxna. Den som är äldre än 18 år får naturligtvis söka asyl och ska bli prövad utifrån det men då som vuxen och inte som barn.

Det är dessutom så att ett barn som kommer till Sverige efter att kanske ha rest över halva jorden utan sina föräldrar för att nå hit inte sällan befinner sig i en ganska utsatt situation. Vad händer om det begås ett brott mot ett barn på ett sådant här HVB-hem av en person som är äldre än 18 år? Vilket ansvar har i så fall vi som politiker för den uppkomna situationen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag lyfte upp detta redan i höstas, och tyvärr har vi sedan dess fått ett antal väldigt tragiska exempel på att just detta har inträffat på flera platser runt om i Sverige.

Herr talman! Jag tror att Sverige kan lära sig mycket av våra grannländer. Jag jämförde siffrorna från 2014 med Danmark, Finland och Norge, och då framgick det att man gjorde medicinska åldersbedömningar på var tredje ensamkommande i Danmark och i Finland. I Norge skedde det faktiskt på tre av fyra ungdomar. I Migrationsverkets årsredovisning ser vi att det förekom endast i 208 fall, vilket innebär att ungefär 3 av 100 blir åldersbedömda här i Sverige med medicinska metoder.

Tittar vi på våra grannländer ser vi också att man där korrigerar upp åldern i betydligt fler fall än vad vi gör i Sverige. Här är det 1 av 20. I Danmark är det ungefär var fjärde och i Norge var tredje. Man kan konstatera att där har man också nått längre. Man har en fungerande ordning.

Jag tycker att det är bra att regeringen nu verkar ha samma uppfattning. Det är ohållbart att det ser ut som det gör i dag. Jag konstaterar, precis som nämns i svaret, att detta lyfts fram i regleringsbrevet för 2016. Samtidigt lyftes det bort 2015. Det är alltså ett steg framåt men från en väldigt låg nivå.

Jag tycker att det var olyckligt att så skedde, dels för att det sedan kom 35 000 personer, dels för att Migrationsverket bara några månader senare helt slutade genomföra dessa bedömningar i egen regi. Jag skulle gärna vilja veta varför regeringen fattade det beslutet då.

Vi har från Moderaterna föreslagit att Migrationsverket till exempel skulle kunna anställa egna läkare för att göra detta. Det finns i dag en särskild id-enhet som granskar handlingar på Migrationsverket, och det vore fullt möjligt med en enhet också vad gäller medicinska åldersbedömningar som är helt avskild från de enheter som arbetar med asylprövningar. Jag tycker att dessa bedömningar bör ske regelmässigt när åldern är osäker.

Jag skulle också med anledning av svaret vilja veta när statsrådet tror att vi kan ha en fungerande ordning på plats i Sverige.

Herr talman! Den här interpellationen är väldigt viktig, för den aktualiserar en problematik som de som arbetar ute på fältet, på boenden och på olika sociala enheter i kommunerna runt om i Sverige har sett väldigt länge. Jag är övertygad om att även migrationsministern, Johan Forssell, jag själv, vice talman Tobias Billström tidigare och alla andra som har varit ute och besökt boenden får signaler om att det finns personer som kommer till Sverige och uppger att de är yngre än 18 år, fast de är äldre.

Det är därför mycket märkligt att det inte har funnits en ordning där man får ett bredare och bättre kompletterande underlag för att kunna fastställa åldern på personerna. Det är precis som Johan Forssell beskriver: Om man är under 18 år har man en rad fördelar inom den svenska asylpolitiken. Det är lättare att återförenas med sina föräldrar, det är lättare att få stanna i Sverige, det är en annan typ av boende och så vidare. Detta gör att det kan finnas incitament för människor att faktiskt uppge en lägre ålder, och vi måste våga medge att så kan vara fallet.

Det betyder absolut inte att alla ungdomar som kommer ensamma till Sverige uppger att de är yngre än vad de är. Så är det absolut inte. Men det finns ett antal som gör det, och då är det viktigt att medicinska åldersbedömningar kan komma till stånd som en del i att få ett bredare underlag för att kunna fatta ett mer korrekt beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar inte bara om att kunna fastställa om en person är över 18 år, utan det handlar likaväl om rättssäkerheten för en asylsökande ensamkommande pojke, vilket det oftast är, att kunna få sin rätt garanterad om han faktiskt är yngre än 18 år men Migrationsverket hävdar någonting annat. Detta går alltså i båda riktningarna.

För Liberalerna är barnrättsperspektivet också väldigt viktigt. I Sverige gör vi skillnad på barn och vuxna. Barn har särskilda rättigheter. Vuxna har särskilda skyldigheter gentemot barn. Om vi får en situation ute på boendena med unga flickor och pojkar på 13, 14 och 15 år som blandas med personer som är över 20 år, och sedan i takt med att det kanske blir mindre bemanning också blir väldigt pressat, så är det absolut inte tillfredsställande.

Barnrättsperspektivet handlar också om att kanalisera resurser rätt. Resurser som ska gå till barn ska inte hamna hos personer som är över 18 år. Därför är bedömningarna viktiga. Jag tycker också att det framgick av statsrådets svar att statsrådet delar vår grundhållning i frågan.

De medicinska åldersbedömningarna är inte helt vattentäta. Det vet vi. Det är därför man ska använda ordet bedömning och inte bestämning, har jag förstått. Det är fråga om bedömningar. Genom att röntga visdomstanden och göra en medicinsk bedömning kan man med ungefär 90 procents säkerhet fastställa om en person är över eller under 18 år. Det kan komplettera andra delar.

Varför kan man inte utreda möjligheten att i sådana fall låta läkare i andra länder, i till exempel våra nordiska grannländer, göra de medicinska bedömningar som svenska läkare vägrar att göra? Det är ändå angeläget att de medicinska åldersbedömningarna kommer till stånd.

Herr talman! Vi är helt överens om att det är viktigt att vi får åldersbedömningarna till stånd. Det är viktigt att vi får ordning i denna fråga. Det handlar bland annat om utgångspunkten att inga barn ska behandlas som vuxna. Inga vuxna ska heller behandlas som barn. Det är vad vi måste säkerställa.

Detta är viktigt i fråga om asylprövning och i fråga om resursanvändning, som bland annat Johan Forssell pekade på, och det är kanske ännu viktigare ur en säkerhetsaspekt. Det är inte lämpligt att vuxna bor i barnboenden. Vi måste se till att åldersbedömningarna kan göras.

Fredrik Malm sa att det var märkligt att det inte finns en ordning på plats. Jag kan instämma i att det är märkligt. Rättare sagt är det kanske inte så förfärligt märkligt. Det här är en av de gamla surdegarna som den gamla regeringen lämnade efter sig.

Orsaken till att vi befinner oss där är de nya riktlinjerna som kom 2012 från Socialstyrelsen. De gjorde att frågan totalt gick i baklås. Det finns en grupp barnläkare som inte vill vara med och göra bedömningarna. Med de nya riktlinjerna från Socialstyrelsen gavs läkarna i princip vetorätt mot åldersbedömningarna, vilket innebar att det blev svårare och svårare att genomföra dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gjorde den gamla regeringen 2012 för att lösa de knutarna? Ingenting. Vad gjorde den gamla regeringen 2013 för att lösa knutarna? Ingenting. Vad gjorde den gamla regeringen 2014 för att lösa knutarna? Ingenting.

Detta är en sådan uppgift som vi har fått ta oss an för att hitta ett system och en lösning på. Jag har goda förhoppningar om att vi ska klara detta.

Jag omtalade i mitt svar Socialstyrelsens projekt för att ta fram en bättre och rättssäker metod. Jag träffade Socialstyrelsens ledning för två veckor sedan. Nästa månad, i april, om planeringen håller - ingenting talar emot detta - kommer Socialstyrelsen att gå ut med sina resultat. Man har tagit fram en ny och mer rättssäker metod med ett mindre spann. Det ska vara en mer säker metod för att veta precis hur gamla ungdomarna är. Tekniken har moderniserats. Arbetet ska vara färdigt när det gäller metoden i april - i varje fall ska det finnas ett förslag.

Därefter måste det komma en organisation på plats. Migrationsverket tillsammans med någon ytterligare aktör ska se till att arbetet påbörjas. Det har talats om vilken typ av insatser som behöver göras. I vår planering tänker vi nu på Rättsmedicinalverket, som kan bygga upp en sådan kapacitet så att man kan vara med tillsammans med Migrationsverket och genomföra åldersbedömningarna.

Jag ser framför mig att vi under det här året kommer att få till stånd en fungerande ordning. Det är sannerligen viktigt att den kommer på plats. Det ligger många asylprövningar framför oss.

Utöver detta vill jag säga att det är viktigt att inte bara få en sådan ordning på plats utan också att bedömningen kan göras tidigare i processen, helst redan i samband med att människor ska placeras i boenden. Nu sker ofta prövningen långt senare vid själva asylprövningen. Men ur säkerhetssynpunkt är det bra att göra åldersbedömningen tidigare.

Herr talman! Jag tycker att migrationsministern slirar lite på sanningen i sin historieskrivning. Visst borde säkert fler medicinska åldersbedömningar ha skett under Alliansens tid vid makten, men de skedde faktiskt. De skedde i en betydligt större andel av de sökande eftersom det kom betydligt färre människor till Sverige.

Vad Morgan Johansson sedan gjorde när han klev in i Rosenbad som ny migrationsminister var att han i regleringsbrevet till Migrationsverket helt strök formuleringen om att öka användningen av medicinska åldersbedömningar. Den fanns inte med det året. Jag tycker nog att Morgan Johansson ska vara försiktig med att säga att andra inte har gjort tillräckligt, mot bakgrund av hur den här regeringen själv agerade när man fick möjlighet att påverka.

Jag tycker att dagens ordning är märklig. I grunden ligger bevisbördan när det gäller ålder på den enskilde. Det är naturligt. Problemet i dag är att Migrationsverket godtar den uppgivna åldern om det inte är uppenbart så att man är äldre än 18 år. Problemet är att det är svårt för vem som helst att titta på en person och säga att personen är 18, 20, 22 eller 16. Principen att bevisbördan ligger på den enskilde måste gälla även i praktiken. Man måste kunna styrka sin ålder om det inte är uppenbart att man är yngre än 18 år. Det är rakt motsatt mot i dag. Om man inte kan styrka åldern med ett id-kort - det är få som är inne i systemet som har haft med sig ett id - bör det ske med hjälp av en åldersbedömning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så långe det inte sker, och när praxis ser ut som den gör, menar vi att Migrationsverket bör kontrollera åldern, eller bedöma sannolikheten, i betydligt fler fall än i dag. Det bör egentligen ske för samtliga som befinner sig i den gråzonen.

Vi föreslog redan i höstas att Migrationsverket skulle kunna anställa egna läkare här och nu. Jag är medveten om att det pågår ett arbete hos Socialstyrelsen. Vi får väl se vad som kommer fram av det arbetet. Men som jag påpekade redan i höstas i fråga om den rekommendation som Socialstyrelsen då gav - och den gäller fortfarande i dag - finns det inga formella hinder mot att använda sig av den. Ibland låter det som att det skulle vara ett helt tomt fält, att det inte finns någonting att förlita sig på. Det finns faktiskt en rekommendation, och den gäller även i dag.

Hur ser statsrådet på modellen att Migrationsverket ska återta ansvaret för att göra dessa bedömningar? Vi vet inte hur många, men vi vet att det finns människor som kommer till Sverige och uppger en felaktig ålder. Ibland kan det vara för att de inte vet själva hur gamla de är, men jag tror att det i merparten av fallen finns incitament av olika slag för dem att säga att de är yngre än vad de egentligen är.

Anser statsrådet att det ska få konsekvenser om man medvetet uppger en felaktig ålder? Även om asylrätten är grundläggande skulle det kunna bli fråga om en sänkt ersättning så att det alltid ska finnas incitament att redan från dag ett uppge korrekt ålder.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det är givetvis bra att man försöker skynda på processen. Sedan har statsrådet en koalitionspartner i regeringen att övertyga. Det kan bli lite tuffare.

Sanningen är den, tror jag, att vi alla behöver fundera över vilka fördelar och vilka nackdelar som finns med den svenska migrationspolitiken i vid mening och vilket ansvar våra respektive partier har för att vi nu hamnar i en situation där vi tvingas till många panikåtgärder.

Samtidigt ser vi när vi tittar på den här specifika situationen att inflödet av ensamkommande ungdomar, i huvudsak pojkar, var betydligt lägre för en tre fyra fem år sedan än det är nu. Vi fick en extremt speciell situation under förra hösten, som riskerar att fortsätta och som jag tror har aktualiserat den här frågan mer än tidigare. Inte minst har nog fler och fler fått upp ögonen för den här problematiken sedan förra hösten.

Men frågan kvarstår. Om det finns riktlinjer från våra myndigheter som bygger på att man ska kunna genomföra medicinska åldersbedömningar efter först en barnläkarundersökning och sedan en åldersbedömning hos folktandvården är det mycket märkligt om inga läkare vill utföra detta. Då finns det läkare i till exempel våra grannländer som borde kunna genomföra de här medicinska bedömningarna lika väl så att de i alla fall blir gjorda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Problemet var ju att riktlinjerna som Socialstyrelsen tog fram 2012 innebar att det utlåtande som barnläkarna skulle ge efter ett samtal var det som skulle vara vägledande för domstolen och Migrationsverket. Den medicinska bedömningen, alltså själva röntgenplåtarna, skulle inte ligga med i det underlaget.

Det var så upplägget var, och det var det som gjorde att hela frågan gick i baklås. Från 2012 och framåt blev det svårare och svårare att göra åldersbedömningarna. Så blev det, helt enkelt. Till slut fick Migrationsverket ge upp. Det gjorde man på hösten 2015 för att man helt enkelt inte fick några åldersbedömningar gjorda.

Det kvittar egentligen vad som står i regleringsbrevet - om man inte får åldersbedömningarna gjorda för att man inte får någon att göra dem, ja, då står man där.

Min kritik tidigare mot den gamla regeringen var att man inte tog tag i detta redan 2012 och 2013, när man ändå såg att det blev svårare och svårare att få åldersbedömningarna utförda.

Nu låser vi upp de knutarna. Socialstyrelsen tar fram en metod som är mer rättssäker än den tidigare, som vi ju vet har fått kritik för att den har ett alltför stort spann - plus minus två år. Det ser man är ett bekymmer. Nu har man en ny teknik på gång som gör att man har en mer rättssäker metod där spannet är mindre. Jag är övertygad om att den kommer att kunna fungera. Samtidigt ser man över sina egna riktlinjer, vilket är väldigt viktigt.

När det gäller vem som ska utföra detta tror jag på ett samarbete mellan Migrationsverket och, som jag sa i min tidigare replik, Rättsmedicinalverket. Vi är på väg fram med uppdrag till de två myndigheterna för att se till att systemet börjar fungera.

Jag har ganska goda förhoppningar om att vi ska kunna få detta att fungera redan under det här året, förhoppningsvis redan i början av hösten. Men då krävs det att både tekniken och den nya organisationen är på plats. Angeläget är det; det är vi överens om. Vi måste få systemet att funka.

Jag vill också se till att vi kan tidigarelägga åldersbedömningarna så att de inte sker i slutskedet, det vill säga vid själva asylprövningen, utan redan i samband med att man kommer till Sverige. Det har ju stor betydelse för vilken typ av boende man placeras på, inte minst ur säkerhetsaspekt.

Herr talman! Jag tror inte att det kvittar vad som står i regleringsbrevet. Det är så regeringen styr sina myndigheter.

Därför tyckte jag att det var beklagligt att Morgan Johansson och regeringen strök detta i det dåvarande regleringsbrevet. Det sände en mycket olycklig signal, särskilt mot bakgrund av att det samma år kom 35 000 ensamkommande och att Migrationsverket just det året gav beskedet att man skulle sluta genomföra detta.

Samtidigt tycker jag att det är positivt att regeringen lägger in skrivningar i årets regleringsbrev. Det är bra. Det sätter ett tryck på myndigheterna. Det innebär att regeringen pekar med hela handen och beskriver vad som är viktigt och vad man ska arbeta med. Det är min hållning i fråga om regleringsbreven.

Vi får se vad detta leder till. Jag tycker att det verkar som att statsrådet är ganska optimistisk, och det välkomnar jag verkligen. Vi behöver de här bedömningarna nu, inte bara för dem som kommer till Sverige nu utan för att vi har ett mycket stort antal ungdomar - och vuxna, tror jag - som redan befinner sig i systemet. Vi har alltså en stor stock av människor som vi måste arbeta av, och vi behöver få detta på plats så snart som möjligt. Jag ska följa det här med stort intresse framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar också hur statsrådet ser på frågan om dem som medvetet uppger fel ålder. Det förekommer ju faktiskt att man senare får fram id-handlingar eller att de själva berättar att de har en annan ålder. Jag tycker att det är en väldigt viktig princip att det ända från början finns starka incitament för att alltid säga som det är. Man ska uppge korrekt ålder oavsett om den är 16, 18 eller 20 år. Är regeringen beredd att titta på om det skulle kunna få några konsekvenser om man inte uppger rätt ålder?

Herr talman! Jag är som Johan Forssell noterat ganska optimistisk om att vi ska kunna få ett system på plats som är mer rättssäkert än det tidigare och som kommer att fungera, i motsats till det tidigare.

Vad jag sa om regleringsbrevet är att det inte spelar någon roll vad man skriver i brev om man inte får någon att faktiskt leverera det man vill ha. Bakgrunden som jag pekade på var precis den: Med de riktlinjer som Socialstyrelsen tog fram byggde man in motsättningar och låsningar, som den gamla regeringen inte alls brydde sig om att låsa upp. Det gör vi nu, och det är hög tid att vi får ordning på detta.

När det gäller frågeställningen hur man ska bedöma om den enskilde inte uppger rätt ålder är det ju så att bevisbördan ligger på den enskilde. När en asylprövning görs är det man själv som ska göra troligt dels att man har ett skyddsbehov, dels vilken ålder man har. Åldersbedömningen är i den meningen ett erbjudande till den enskilde att styrka sin uppgift. Om man inte tar det erbjudandet får man såklart svårare att göra sina påståenden troliga, och det vägs in i bedömningen som Migrationsverket gör när det gäller asylprövningen.

Jag har som sagt ganska goda förhoppningar om att vi ska kunna få ordning på detta, och det så fort som möjligt. Redan under det här året ska vi få både systemet och organisationen på plats. Jag hoppas att vi också ska kunna få volym på åldersbestämningarna. Det behöver vi nu eftersom det kom så pass många förra året.

Överläggningen var härmed avslutad.