Mänskliga rättigheter och handeln med Iran

Herr talman! Yasmine Posio Nilsson har frågat mig om jag avser att se till att frågor om mänskliga rättigheter lyfts upp vid mötet med representanter från Iran i juni. Vidare har Yasmine Posio Nilsson frågat mig om jag är av uppfattningen att det inte råder några målkonflikter i ett ökat handelsutbyte med Iran i förhållande till Sveriges politik för global utveckling, det som kallas PGU.

Det råder ingen tvekan om att situationen för mänskliga rättigheter i Iran är mycket allvarlig. Verkställandet av ett stort antal dödsstraff, förekomsten av tortyr, bristande rättssäkerhet, diskriminering av kvinnor och flickor, otillräcklig respekt för minoriteters mänskliga rättigheter, bristande fackliga rättigheter och fängslande av aktivister och oppositionella är djupt oroväckande.

Regeringens position i dessa frågor är mycket tydlig. Den landrapport om situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran som Utrikesdepartementet tog fram 2017 visar klart och tydligt den allvarliga situation för mänskliga rättigheter som råder i landet.

Sverige tar upp mänskliga rättigheter i alla politiska kontakter med Iran, senast vid kabinettssekreterare Annika Söders besök i Teheran den 6 maj 2018, då hon bland annat träffade den iranske utrikesministern Zarif. Jag och utrikesminister Margot Wallström tog även upp situationen för mänskliga rättigheter i Iran, med särskilt fokus på kvinnors och flickors rättigheter, vid våra möten den 16 och 17 april med Irans vicepresident med ansvar för kvinnofrågor, Massoumeh Ebtekar. MR-situationen i Iran lyftes också vid mitt och statssekreterare Oscar Stenströms möte den 22 februari 2018 med en besökande iransk handelsdelegation ledd av Irans vice ekonomiminister Khazaei.

Möjligheten för facklig organisering är bristfällig i Iran, och många fackliga aktivister och ledare sitter fängslade. Även detta togs upp vid kabinettssekreterarens besök i Iran den 6 maj. Det togs även upp vid både statsministerns och mina möten under vårt besök i Iran i februari 2017. Utrikesminister Margot Wallström tog också upp vikten av att respektera fackliga rättigheter under sitt möte med Irans utrikesminister Zarif vid hans besök i juni 2016.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att fortsätta att vara tydlig och ha en rak dialog med iranska företrädare i frågan om MR-läget i Iran. Även vid mötet i juni, som Yasmine Posio Nilsson refererar till, kommer MR att diskuteras. Det handlar om ett blandkommissionsmöte med Iran, som planeras hållas i Teheran i slutet av juni. Den svenska delegationen kommer att ledas av min statssekreterare, Oscar Stenström. Inför mötet har Kommerskollegium fått i uppdrag att undersöka företagens upplevda handelshinder.

Syftet med mötet är att främja handelsutbyte med Iran. Detta är en del av regeringens ambition att ha en bred relation med Iran, som inkluderar såväl handelsfrågor som MR-frågor och säkerhetspolitiska frågor. Ett brett och mångsidigt utbyte möjliggör breda diskussioner. Under mötet kommer MR, socialt ansvarstagande och företags samhällsansvar, det som kallas Corporate Social Responsibility, att lyftas.

Jag är således av uppfattningen att det är möjligt att främja ett ökat handelsutbyte med Iran och samtidigt driva Sveriges politik för global utveckling och Agenda 2030. Ökad handel och fördjupat bilateralt utbyte öppnar för dialog även i frågor där vi tycker olika.

Den isoleringspolitik som riktats mot Iran de senaste decennierna, och som USA nu återigen förespråkar, har hindrat dialog, stärkt de konservativa krafterna i Iran och inte lett till några positiva framsteg när det gäller respekten för MR, demokrati och rättsstatens principer. Genom dialog i kombination med tydliga budskap kan vi bidra till en positiv utveckling.

Svenska företag har också ett viktigt ansvar. För att hjälpa företagen i deras arbete kring socialt ansvarstagande, inklusive respekt för mänskliga rättigheter, har regeringen tagit fram en handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter. Regeringens arbete för utökat ekonomiskt utbyte med Iran är således också en del av dess arbete för att stärka respekten för mänskliga rättigheter i Iran och förenligt med Sveriges politik för global utveckling.

Herr talman! Tack, statsrådet Ann Linde, för att ni i regeringen ser allvarligt på situationen i Iran! Jag vill börja med att förklara vad som föranlett mina frågor, och därefter tänkte jag lägga till några nya som har uppstått.

Iran är utan tvekan en av vår tids hårdaste och mest auktoritära diktaturer. Brotten mot de mänskliga rättigheterna är många, omfattande och systematiska. Det finns inga frizoner från förtrycket i det iranska samhället, men etniska och religiösa minoriteter, hbtq-personer, fackligt aktiva och sympatisörer till oppositionsgrupper tillhör dem som drabbas hårdast av övergreppen. Förtrycket av kvinnor och flickor är systematiskt och genomsyrar alla delar av det iranska samhället. Bara under 2017 genomfördes minst 507 avrättningar, enligt Amnesty. Flera av de avrättade var barn.

En av dem som fått en dödsdom som ännu inte verkställts är Ahmadreza Djalali, som är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk och numera även svensk medborgare. Ahmadreza Djalali har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009. Han disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012. Vi i Vänsterpartiet har vid olika tillfällen frågat regeringen vad man gör för att Iran ska häva dödsdomen, och vi vill återigen trycka på att det är viktigt att ärendet lyfts även vid detta tillfälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men Iran agerar inte enbart mot den egna befolkningen utan understöder även olika terrorgrupper, såsom Hizbullah och Hamas, som verkar i Libanon och Gaza. Iran deltar också i ett flertal olika krig i närområdet.

Iran var den enskilt största mottagaren av svenska exportkrediter i regionen under regeringen Reinfeldt, så det skuldbelägger jag inte er för. Mellan 2006 och 2012 utfärdade EKN garantier för affärer med regimen i Teheran för mer än 15 miljarder kronor.

Efter de folkliga protesterna 2009 uppmärksammade nyhetsbyrån Bloomberg att svenska Ericsson och brittiska Creativity Software sålt övervakningsutrustning till Iran. Enligt oppositionella i Iran bidrog utrustningen från Ericsson till att regimen kunde spåra upp människor som deltagit i protesterna genom deras telefonsamtal, sms och mejl.

Sverige bedriver alltjämt en omfattande verksamhet för att främja export till landet. Det sker i form av rådgivning, exportkrediter och exportgarantier genom organ som Business Sweden, Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit. Bland andra Amnesty har kritiserat denna verksamhet för att den inte tydligt kopplas till arbetet med de mänskliga rättigheterna.

Anledningen till att mina frågor uppstår är att ni inte i texten som finns på hemsidan tydliggör att ni tänker lyfta Irans systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter under resan. Mina frågor har du besvarat, Ann Linde, men det dyker upp nya när jag lyssnar till svaret.

Statsrådet Ann Linde menar i sitt svar att den dialog som skapats i och med handeln ska bidra till att Sverige kan lyfta Irans kränkningar av mänskliga rättigheter. Då undrar jag: Har det skett någon förbättring sett till de mänskliga rättigheterna?

Min nästa fråga är: Ämnar Oscar Stenström träffa MR-organisationer eller civila på plats? Har UD eller något av statsråden på någon av resorna träffat MR-organisationer eller civila på plats? Varför, eller varför inte?

Slutligen undrar jag hur regeringen avser att agera om svenska företag i Iran inte följer regeringens utarbetade handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter, som ska hjälpa företagen att arbeta med socialt ansvarstagande och respekt för mänskliga rättigheter.

Herr talman! MR-situationen är, som jag sa, mycket allvarlig i Iran. Etniska och religiösa minoriteter, oppositionella och fackliga företrädare är hårt utsatta.

Sveriges hållning när det gäller dödsstraff är väl känd. Regeringen fördömer tillämpning av dödsstraffet i alla dess former. Det är ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff, som strider mot de mänskliga rättigheterna.

EU är en drivande aktör i arbetet för avskaffande av dödsstraff, och Sverige tar aktivt del i EU:s arbete. Det omfattande tillämpandet av dödsstraff i Iran är mycket oroande. Regeringen har varit tydlig i dessa frågor. I vår dialog med Iran påtalar vi tydligt de brister vi ser - på alla möten, vid alla resor och vid alla deltaganden av iranska företrädare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att vi ska kunna ta upp bristerna vad gäller MR måste vi ha en dialog. Regeringens utgångspunkt är att det är genom utbyte och engagemang i kombination med tydliga budskap som vi kan bidra till en positiv utveckling. Det är därför angeläget att föra en dialog också med de länder som vi inte i alla avseenden är överens med. Det är mot denna bakgrund som vårt engagemang gentemot Iran ska ses.

Vi tar också återkommande upp enskilda fall av brott mot mänskliga rättigheter i Iran genom EU och bilateralt. Genom vår ambassad i Teheran deltar vi i gemensamma EU-uppvaktningar av det iranska utrikesdepartementet och rättsväsendet. Dödsstraffet är särskilt prioriterat i detta arbete.

Vi har också tagit upp flera fall där fackliga företrädare har fängslats för sina aktiviteter. När det gäller frågan vad regeringen gör för den fängslade KI-forskaren i Iran tar UD kontinuerligt upp fallen på hög nivå med företrädare för Iran, såväl i Stockholm som i Teheran. I våra kontakter framför vi med emfas Sveriges och EU:s syn på dödsstraff. Sverige kräver att dödsdomen mot Ahmadreza Djalali inte verkställs, och vi har tillsammans med övriga EU protesterat mot straffet vid upprepade tillfällen. Vi fortsätter våra konsulära ansträngningar för Ahmadreza Djalali och begär kontinuerligt tillstånd för att besöka honom.

Fru talman! Tack, för svaren, statsrådet Ann Linde! Det är bra att ni tydliggör att ni tydligt har lyft upp dödsstraffet och att ni ska fortsätta att göra det. Detta ser vi positivt på.

Jag vill återigen lyfta upp frågan om den dialog som enligt statsrådet möjliggjorts genom handeln mellan Sverige och Iran. Ann Linde säger i svaret: "Den isoleringspolitik som riktats mot Iran de senaste decennierna, och som USA nu återigen förespråkar, har hindrat dialog, stärkt de konservativa krafterna i Iran och inte lett till några positiva framsteg när det gäller respekten för MR, demokrati och rättsstatens principer. Genom dialog i kombination med tydliga budskap kan vi bidra till en positiv utveckling."

Vi i Vänsterpartiet tror inte heller att ett förbud mot investeringar i eller handel med Iran skulle gynna kampen för demokrati och mänskliga rättigheter, men vi anser att man måste iaktta stor försiktighet när man handlar med eller investerar i ett land som Iran. Sveriges exportfrämjande får aldrig bidra till att regimen i Iran gynnas eller att brott mot de mänskliga rättigheterna begås.

Vi har tidigare motionerat om att den svenska regeringen bör inleda en dialog med de svenska företag som är verksamma i Iran avseende de mänskliga rättigheterna, och nu har ju regeringen tagit fram en handlingsplan för de företag som investerar i eller handlar med Iran. Detta är mycket bra. Jag undrar dock fortfarande, då jag inte tycker att jag riktigt fick svar på den frågan förut: Hur avser regeringen att agera om de svenska företagen inte följer denna handlingsplan?

Som jag sade i mitt förra inlägg har det, enligt Amnesty, under 2017 genomförts minst 507 avrättningar i Iran, varav flera av barn. De systematiska kränkningarna mot kvinnor och flickor, etniska och religiösa minoriteter, hbtq-personer, fackligt aktiva och sympatisörer till oppositionsgrupper har fortsatt med oförminskad styrka, trots handeln och den fantastiska dialog som statsrådet Ann Linde säger att Sverige använder sig av för att lyfta upp de systematiska kränkningarna mot de mänskliga rättigheterna. Det är uppenbart att det som Sverige och även omvärlden gjort inte har varit tillräckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är fortfarande nyfiken på om regeringens ansträngningar och omvärldens försök har minskat de systematiska kränkningarna av mänskliga rättigheter och hur statsrådet Ann Linde avser att öka Sveriges ansträngningar för att påverka den iranska regeringen.

Fru talman! Låt mig börja med att tala om hur den kärntekniska överenskommelsen och återinförandet av sanktionerna kommer att påverka svenska företag och svensk export negativt och vad detta sedan innebär för dialogen.

Efter att ha varit i Iran kan jag själv vittna om hur viktigt och möjligt det är att ha en dialog om såväl MR-frågor som fackliga rättigheter och kvinnors rättigheter. Vi kan se att svenska företag har gjort det möjligt för iranska kvinnor att gå ut i arbetslivet på ett sätt som de inte har gjort förut. H&M var det företag som var först med att låta kvinnor jobba i sina affärer. Ikea har låtit kvinnor bli chefer och jobba på kvällen. Man har sett en direkt påverkan i positiv riktning när det gäller kvinnors rättigheter av det faktum att svenska företag finns där.

USA:s beslut att lämna den kärntekniska överenskommelsen och återinföra sanktionerna kommer däremot att påverka svenska företags möjlighet att vara i Iran och därmed möjligheten att få in svenska värderingar mycket negativt.

Vår handel med Iran fördubblades efter överenskommelsen. Vår export fyrdubblades efter det att sanktionerna togs bort. Nu när Mike Pompeo, som är utrikesminister i USA, bekräftade att de kommer att föra in hårda sanktioner mot Iran kommer detta att betyda mycket negativa konsekvenser. Jag välkomnar därför att EU:s höga representant Federica Mogherini har varit tydlig i sitt svarsuttalande efter Pompeos tal, där hon understryker den enighet som råder i EU. Mogherini säger också att det inte finns något alternativ till den kärntekniska överenskommelsen.

I nära samråd med våra partner i EU analyserar regeringen nu i detalj konsekvenserna för Sverige och de svenska företagen. Sverige kommer tillsammans med EU att göra vad vi kan för att försöka begränsa effekterna av sanktionerna för svenska och europeiska företag. Regeringen välkomnar de initiativ som har tagits i Bryssel, inklusive den så kallade blockeringsordern. Detta är en viktig politisk markering från EU. Frågan hanteras nu på högsta nivå inom EU och kommer att tas upp på det utrikesministermöte som ska hållas på måndag, den 28 maj. Det finns inga beslut fattade ännu, men det är viktigt att vi agerar tillsammans.

Samtidigt som regeringen gör allt detta för att minska effekterna av de återinförda sanktionerna vill jag varna för en tro på enkla lösningar. Eftersom betalningar till och från Iran i praktiken omöjliggörs kommer det att bli mycket svårt att genomföra affärer. Ännu har vi inte sett några konkreta förslag som löser detta problem. Även företag från andra länder signalerar stora problem. Ett exempel är franska Total, som är en av de största investerarna i Iran och som nu har meddelat att de drar sig ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förutom initiativ som kommissionen har tagit kommer regeringen tillsammans med övriga EU att fortsätta att främja handel och verka för en bred dialog med Iran, naturligtvis inklusive mänskliga rättigheter, för att på så sätt förmå Iran att stanna kvar i överenskommelsen. Det planerade så kallade blandkommissionsmöte som interpellanten nämnde är en del i detta arbete.

Fru talman! Tack, statsrådet Ann Linde, för svaren!

Visst är det olyckligt att Trump överger JCPOA. Det är högst oansvarigt, och vi ser positivt på att både Sverige och EU arbetar aktivt för att åtminstone försöka upprätthålla en dialog om det.

Jag vill understryka att det är oerhört viktigt att de som behöver stöd i Iran, nämligen de civila, får ännu mer stöd av Sverige och att regeringen, utöver den dialog som förs, behöver utarbeta fler planer för hur man kan trycka på Irans regim så att de slutar kränka de mänskliga rättigheterna.

Sverige behöver även i samverkan med andra länder arbeta för att fler gör detsamma. Visserligen gör man detta i EU i samband med JCPOA-deklarationen och att den ska försöka upprätthållas. Häromdagen fick jag dock höra att man försöker separera dialogen om MR-frågor och JCPOA-deklarationen. Man behöver styra upp detta arbete lite mer och vara tydlig med varför det är så oerhört viktigt.

Vi kan konstatera att den dialog som hittills har förts inte har gett några resultat, även om det finns företag som har anställt kvinnor, vilket är fantastiskt bra.

Fortfarande döms människor till döden. Fortfarande utsätts kvinnor, flickor och minoriteter för systematiska kränkningar i Iran. Fortfarande spär Iran på konflikter i närliggande länder. Vi måste använda alla vägar som är möjliga för att få ett slut på det.

Fru talman! För Iran innebar sanktionslättnaderna i kärnteknikavtalet en möjlighet att öppna landet och förbättra relationerna med omvärlden och förbättra ekonomin. För Sverige och EU innebär det också att vi har kunnat fördjupa dialogen med Iran om mänskliga rättigheter.

Regeringen välkomnar överenskommelsen, och det internationella atomenergiorganet IAEA har vid upprepade tillfällen bekräftat att Iran lever upp till sina åtaganden. Samtidigt har vi varit tydliga med att överenskommelsen måste följas av förbättringar i Irans mycket allvarliga MR-situation.

Överenskommelsen har stärkt de reformvänliga krafterna i Iran. Dessa verkar för en ökad öppenhet gentemot andra länder och arbetar relativt sett i större utsträckning för att till exempel stärka kvinnors roll i samhället.

När jag träffade Irans vicepresident med ansvar för kvinnofrågor i april hade vi en konstruktiv dialog om bland annat vikten av kvinnors närvaro på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den nuvarande administrationen har fått igenom en ny narkotikalagstiftning som avser att minska tillämpningen av dödsstraff för brottslingar som var minderåriga när brottet begicks.

MR-situationen i Iran är, som sagt, utan tvekan mycket allvarlig, även med en reformvänlig regering på plats. Men att förbättra MR-situationen tar lång tid, särskilt i ett land där det finns starka konservativa krafter inom regeringen som försöker motarbeta framsteg när det gäller mänskliga rättigheter. Men det är bättre med en reformvänlig administration än med en konservativ. Därför är jag orolig över att USA:s beslut att lämna den kärntekniska överenskommelsen riskerar att stärka de konservativa krafterna i Iran.

Överläggningen var härmed avslutad.