Mänskliga rättigheter i Kurdistan

Fru talman! Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förmå Kurdistans regionala regering att respektera yttrandefriheten och andra demokratiska rättigheter och att snarast försätta de 26 journalisterna och andra politiska fångar och MR-aktivister på fri fot.

Situationen när det gäller de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatens principer i Irak är allvarlig. Detta tydliggörs i regeringens rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Irak, som publicerades 2019. Den proteströrelse som sedan 2019 kommit till uttryck genom återkommande demonstrationer runt om i landet står under hårt tryck från aktörer som vill begränsa yttrandefriheten. Både demokratiaktivister och journalister har utsatts för godtyckliga arresteringar och bortföranden, våld och riktade mord. Enligt Reportrar utan gränser rankas Irak på plats 162 av 180 länder när det kommer till pressfrihetsindex. Det ska jämföras med plats 156 år 2019.

Jag svarade nyligen Amineh Kakabaveh på riksdagsfråga 2020/21:211 om gripandet av Sherwan Sherwani och hans journalistkollegor i irakiska Kurdistan med att regeringen ser med största allvar på gripanden av och våld mot journalister och människorättsförsvarare i Irak, inklusive i den kurdiska regionen.

Utvecklingen i den kurdiska regionen i Irak präglas just nu av ett allt hårdare politiskt klimat mot oppositionella röster. Det är med stor oro jag noterar att tre journalister, däribland Sherwan Sherwani, och två aktivister vid en rättegång i Erbil nyligen dömdes till sex års fängelse för allvarliga brott. Det är också djupt oroande att de dömda liksom andra gripna oppositionella hållits fängslade utan tillräckligt rättsskydd. Sverige förväntar sig att respekten för mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet, fria och oberoende medier liksom rättsstatens principer upprätthålls och har också nyligen framfört dessa uppfattningar till politiska företrädare i den kurdiska regionen i Irak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige har ett brett engagemang i Irak för att främja en demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Vi ger genom strategin för utvecklingssamarbetet med Irak stöd för att förbättra det civila samhällets möjligheter att organisera sig med särskilt fokus på bland annat mänskliga rättigheter. Vi lyfter återkommande upp frågor om mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihetsfrågor, och demokrati i vår dialog med företrädare för den federala regeringen i Bagdad och för KRG i Erbil.

Jag kommer i mina möten med irakiska företrädare, inklusive med företrädare för KRG, att fortsätta att inskärpa att vi på svensk sida förväntar oss att de mänskliga rättigheterna efterlevs. Sverige för också en kontinuerlig dialog med företrädare för det irakiska civilsamhället, inklusive i Kurdistan.

Sverige är pådrivande inom EU och FN och i andra sammanhang när det gäller att uppmärksamma kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Irak. Vi verkar inom EU för ett fördjupat samarbete med Irak för att främja en ökad demokrati och stärkt respekt för mänskliga rättigheter.

Fru talman! Tack, utrikesminister Ann Linde, för svaret!

Jag tycker, precis som utrikesministern är inne på, att det är viktigt att markera och att stödja och stå upp för det fria ordet och för mänskliga rättigheter, inte minst i Kurdistan. Det är sorgligt, fru talman, att jag själv som kurdisk ska stå här och kritisera. Men det är också en del av mitt och vårt arbete som socialister, feminister och människor som har kämpat. Inget samhälle har utvecklats utan kritik, inte ens vår demokrati som vi kämpar för dag och natt. Det är också därför vi är politiker i det här landet.

Alla som är vänner av frihet, solidaritet och demokrati kritiserar på ett sådant sätt som vi gör här. Därför hoppas jag att detta ska få gehör. Jag vet att det i alla delar av Kurdistan finns ett stort intresse för den här debatten, eftersom vi nu talar om de fem, inte tre, journalisterna. Amnesty och många andra organisationer som Reportrar utan gränser och Human Rights Watch och många institutioner och politiker i USA och i väst har kritiserat det som hänt och har lyft fram de här frågorna och människorna, som helt enkelt har gjort sitt jobb som journalister. De har granskat makten. De har granskat korruption, och de har särskilt granskat den delen av Kurdistan där det under klanledare och Masrour Barzani har förekommit kränkningar av yttrandefrihet och demokrati. Dessa kränkningar har tilltagit avsevärt på grund av att de är så rädda om sina maktbefogenheter.

Vi vet också att kurderna har både Turkiet och Iran emot sig. Åt ena hållet är det Barzani, åt det andra finns PUK:s område. Men det legitimerar inte att man ska kidnappa, tortera och fängsla de människor som vill ha utveckling i Kurdistan.

Sherwan Sherwani är en av dessa kända journalister. Jag bjöd faktiskt honom till Sveriges riksdag för drygt två år sedan. Han träffade människorättsorganisationer och politiker i Europa. Jag tror att han även träffade UD. En av åtalspunkterna mot honom är just att han har träffat människor i utlandet. Det klassas av Barzani och enligt rättegången som spionage. Han anses ha varit illojal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag talade i förrgår med en av hans advokater - eller deras advokater, eftersom de är fem stycken. Advokaten poängterade väldigt starkt: Vi har inte fått ta del av något material, Amineh. Fångarna har på ett omänskligt och ovärdigt sätt förts till rättssalen den 15 och 16 februari. De hade förbundna ögon och sattes i en bur i Barzanis militärdomstol.

Ingen av advokaterna fick träffa dem innan eller läsa domen. Man hävdar också att Sherwan Sherwani blivit hotad med att hans fru skulle bli våldtagen om han inte erkände att han är spion. Det är fruktansvärt. Jag hoppas att vi kräver deras frigivning.

Fru talman! Precis som Amineh Kakabaveh gör ser också regeringen med stor oro på situationen för de mänskliga rättigheterna i Irak inklusive den kurdiska regionen. Vi följer händelseutvecklingen noga och lyfter kontinuerligt fram mänskliga rättigheter i vår bilaterala dialog med politiska företrädare för provinsregeringen i Erbil och centralregeringen i Bagdad samt genom EU och FN. Trenden vi ser är djupt oroande.

Jag har tidigare fördömt förekomsten av riktade mord på aktivister och attacker mot demonstranter. Jag har också understrukit vikten av att irakiska myndigheter säkerställer ansvarsutkrävande för dessa brott och övergrepp samt att demonstranter kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter och samlas och uttrycka sina åsikter. Jag har uttryckt min djupa oro för det dödliga våldet i samband med de demonstrationer och protester som har pågått i Irak sedan hösten 2019. De fleråriga fängelsestraff mot journalister och aktivister som vi nu ser i den kurdiska regionen fördjupar denna oroväckande trend.

Precis som FN:s generalsekreterares särskilda representant för Irak, Jeanine Hennis-Plasschaert, sa i sin senaste kvartalsvisa briefing i säkerhetsrådet finns det i en demokrati ingen plats för förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter som yttrandefrihet och mötesfrihet. Demokrati kräver transparens, rättvisa och ansvarsutkrävande. De här grundläggande principerna är, som representanten påtalade, tyvärr ofta frånvarande i Irak inklusive den kurdiska regionen.

Respekten för de mänskliga rättigheterna inklusive yttrandefrihet och fria och oberoende medier är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Fortsatt demokratisering och fredsbyggande i Irak efter flera år av konflikt kräver att alla medborgare ges möjlighet att göra sin röst hörd och delta aktivt i samhällsdebatten utan rädsla för att utsättas för förtryck, hot, våld eller påtvingade försvinnanden. Detta gäller givetvis även journalister och aktivister, som har samhällsbärande uppgifter att granska orättvisor, maktmissbruk och korruption och utkräva ansvar av makthavare.

Sverige delar nära mellanfolkliga band med Irak inklusive Kurdistan. Dessa band utgör grunden till Sveriges breda och långsiktiga engagemang i Irak, som syftar till att stötta fred, stabilitet och demokratisering. Som jag tidigare nämnde stöder vi genom strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med Irak arbetet för att förbättra och förstärka det civila samhällets möjligheter att verka och organisera sig, med särskild inriktning på bland annat mänskliga rättigheter. Flera sådana projekt genomfördes av biståndspartner också i den kurdiska regionen, bland annat med fokus på journalister, unga och kvinnor. Vi ger bland annat stöd till organisationen Internews, som stöder kvinnliga journalister genom att främja en öppen samhällsdebatt om kvinnors rättigheter, jämställdhet, attityder och förändringar av normer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som sagt är det väldigt viktigt att markera mot både regeringen i Irak och, inte minst, KRG:s styre. Demokrati och yttrandefrihet byggs och tillåts inte över en dag, en natt eller ett år. Irak är ett land som var drabbat av diktatorn Saddam i 36 år. Nu är det kaos. I de kurdiska delarna har det i alla fall varit lite lugnare, även om Daish och många andra islamistiska terroristgrupper växt med stöd av både Turkiet och Iran - de har inte blivit helt befriade.

Man har nu faktiskt haft makten i 30 år. I 30 år har också Sverige stått för en del av stödet. Jag menar att det är viktigt att kräva att de här journalisterna och människorättsaktivisterna ska friges omedelbart, och jag undrar om utrikesministern kommer att göra det. De har utsatts för både fysisk och psykisk tortyr, enligt advokaten. Familjemedlemmar som protesterat mot domen har fängslats, till och med småbarn. Ett av Sherwan Sherwanis barn är under fem år, tror jag. Många av dem stannade i arresten i 24 timmar. Så här kan man inte göra i en del av ett land där kurderna själva har kämpat för sina mänskliga fri- och rättigheter.

Det är inte lätt att kritisera makten. Bilden jag håller upp visar en ledamotskollega från Goran som sitter i det irakiska parlamentet. När han kommer hem blir han attackerad med knivar av tre män på grund av att han kritiserar makten. Det uppges att Masrour Barzanis klan har hotat PUK med våldsamheter om inte de tre män som misstänks för dådet släpps fria. De som begått brott med många knivar mot den ledamotskollega jag nämnde är på fri fot nu, medan journalisterna dömts till sex års fängelse och spärrats in. Och det gäller inte bara dem. På den bild jag nu visar finns 27 andra, som inte har ställts inför rätta.

Om vi i Sverige vill hjälpa till att bygga ett samhälle där rättsstatens principer, det fria ordet och demokrati respekteras måste vi också markera väldigt starkt. Vi går inte på det här. De kan inte med hjälp av den svenska goda viljan bygga ett system där det är värre än med andra regimer. Även i diktaturer finns det lagar. I Kurdistan använder man samma lag som Saddam använde när han dödade och förföljde kurder. Man har bara bytt nummer på paragrafen från 156 till 1, 20 eller något annat - jag har inte exakt koll på det, men det är i enlighet med någon av de här paragraferna man fängslar människor.

Jag är absolut för att utrikesministern och regeringen ger hjälp och stöd till att exempelvis bekämpa Daish och bekämpa korruption. Men när man kommer med kritik måste man också värna rättigheterna för journalister, kvinnorättsaktivister och människorättsaktivister som kämpar. Det finns nu på läktaren många som tillhör civilsamhället, och deras organisation har klassats som illojal och anklagats för spionage. Det här är allvarligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det irakiska samhället, inklusive den kurdiska regionen, står inför stora utmaningar för att åstadkomma stabilitet och fortsatt demokratisering efter många års konflikt. Uppbyggandet av en irakisk rättsstat är en viktig del i processen för att uppnå långsiktig och hållbar fred i landet. Detta gäller även den kurdiska regionen.

Under 2020 riskerade journalister, MR-försvarare och demonstranter som kritiserade och ifrågasatte kurdiska offentliga institutioners agerande att utsättas för hot, trakasserier och godtyckliga arresteringar och häktningar.

De fleråriga fängelsedomarna mot fem journalister och aktivister är därför djupt oroväckande. Oron förstärks av att dessa personer, som i oktober arresterades och åtalades för spioneri och för att destabilisera den nationella säkerheten, enligt bland annat Amnesty international har vittnat om tortyr och annan form av misshandel.

Mot denna bakgrund uttryckte Sveriges MR-ambassadör i ett uttalande vår djupa oro över de fängelsestraff som utdömts och underströk vikten av respekten för mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet och fria och oberoende medier. Vi fortsätter vår dialog med irakiska företrädare om de här fallen men också om grundläggande demokratiska värden.

Sverige är ständigt pådrivande för att mänskliga rättigheter och demokrati hålls prioriterade inom ramen för EU:s engagemang i Irak. EU arbetar kontinuerligt med att stärka sitt samarbete med Irak. I ett nyligen hållet anförande i FN:s råd för mänskliga rättigheter uppmanade EU den irakiska regeringen att utreda påstådda hot, godtyckliga arresteringar, bortförande av och mord på civilrättsaktivister, journalister och människorättsförsvarare. I anförandet lyftes särskilt de nyligen utdömda fleråriga fängelsestraffen i den kurdiska regionen.

Likt på andra platser i världen för Sverige i Irak dialog med journalister, aktivister, människorättsförsvarare och andra grupper i det civila samhället. Vittnesmålen från de senaste månadernas händelseutveckling ger vid handen en fortsatt negativ utveckling.

Skyddet och främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är en högt prioriterad fråga för den svenska regeringen. Därför har jag och medarbetare på Utrikesdepartementet i bland annat våra samtal med företrädare för den kurdiska regionala regeringen återkommande lyft fram, och kommer att fortsätta att lyfta fram, vår oro när det gäller läget för de mänskliga rättigheterna och demokratiutvecklingen, inklusive frågan om hot och repressioner mot aktivister och journalister.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för markeringen! Den är väldigt bra. Sverige har till skillnad från många andra europeiska länder varit aktivt och är aktivt när det gäller att värna om de mänskliga rättigheterna, mediers frihet och kvinnors rättigheter. Då måste man markera mot krigsherrar och klanledare i dessa områden oavsett om de är arabiska, turkiska, kurdiska eller iranska. Man måste helt enkelt göra det samtidigt som man har dialog med dem och till exempel stöder kurderna i Irak.

Jag hoppas verkligen att utrikesministern nu i talarstolen uttryckligen säger att dessa journalister och människorättsaktivister måste friges. Det är viktigt. Det finns inga bevis och ingen dom. Domen har lästs upp från en talarstol i militärdomstolen för Barzani, och inga advokater har fått någon möjlighet att säga något. De har inte ens kunnat träffa sina klienter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De är även väldigt oroliga i egenskap av advokater. Vad kommer att hända när de till exempel försvarar? Nu har vi ledamotskollegor där som blir attackerade på öppen gata. Vad händer med andra? Det är en farlig utveckling. Vi måste också markera genom att kräva att man ska frige alla journalisterna, och Sherwan Sherwani måste få komma hem till sina små barn. De måste få upprättelse för den tortyr och det våld de utsatts för, de sex månader som de har suttit i fängelse och också de förnedringar som de utsatts för.

Jag vill att vi i Sverige vara väldigt tydliga och göra precis som många människorättsorganisationer har gjort. Det är väldigt viktigt att uttala sig. Vi kommer tyvärr att komma tillbaka till den här frågan.

Fru talman! Liksom Amineh Kakabaveh ser regeringen med stor oro och största allvar på gripandet av Sherwan Sherwani och hans journalistkollegor i irakiska Kurdistan och på det våld mot journalister och människorättsförsvarare som nu sker i Irak och i kurdiska regionen.

Vi har sedan den senaste vågen av protester utbröt i Irak hösten 2019 sett en oroande utveckling när det gäller respekten för mänskliga rättigheter i Irak, inklusive i den kurdiska regionen. Sverige har både bilateralt och genom EU reagerat mot våldet mot demonstranterna, inklusive attackerna som är riktade mot MR-försvarare och journalister.

Vi har framhållit vikten av att man följer och respekterar de mänskliga rättigheterna. Där ingår yttrandefrihet, föreningsfrihet, förhandlingsfrihet och mediefrihet men också att det måste utkrävas ansvar av dem som har gjort sig skyldiga till övervåld.

Respekten för alla befolkningsgruppers lika rättigheter är en nyckelfråga för Iraks framtid. I bilaterala kontakter med Irak betonar Sverige återkommande vikten av politiska reformer och ekonomiska reformer som syftar till en jämlik behandling av alla irakiska medborgare.

Vi kommer att fortsätta att verka för en inkluderande reformprocess och en nationell försoning. Jag vill avsluta med att tacka Amineh Kakabaveh för att hon tar upp den här frågan till en viktig debatt i Sveriges riksdag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.