Mängdrabatt vid flerfaldig brottslighet

Fru talman! Katja Nyberg har frågat mig dels när jag och regeringen kommer att gå fram med en utredning om revidering av straffmätningen vid flerfaldig brottslighet, dels vad jag och regeringen kommer att göra för att garantera brottsoffers rätt till upprättelse i samband med detta.

Kampen mot brottsligheten är ett långsiktigt arbete som är högt prioriterat av regeringen. Vi har genomfört ett stort antal straffskärpningar, bland annat för allvarliga våldsbrott, och gör nu den största satsningen någonsin på svensk polis. Regeringens målsättning är att öka antalet polisanställda med 10 000 till 2024. Sedan 2016 har antalet ökat med nästan 3 500. Det är en glädjande utveckling som på sikt kommer att göra stor skillnad för ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

Regeringen har också nyligen presenterat det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Paketet omfattar ett flertal nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, hårdare straff samt ett bättre brottsförebyggande arbete. Budskapet är glasklart, nämligen att brott aldrig ska löna sig.

Den som begår flera brott ska få ett straff som står i proportion till brottslighetens allvar. Påföljdssystemet måste på ett trovärdigt sätt kunna hantera fall där någon vid samma tillfälle döms för flera brott. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet.

Regeringen har under förra mandatperioden skärpt återfallsregleringen på så sätt att fler gärningar ska behandlas som återfall i brott. Regeringen har också beslutat om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål. Försöksverksamheten har lett till ökad lagföring, kortare handläggningstider och ökad kvalitet i utredningarna. Regeringen har därför beslutat att den ska fortsätta till 2022 och att den i ett första steg ska byggas ut till hela polisregion Stockholm med start i januari i år. Regeringen har också nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att utreda ett permanent snabbförfarande i brottmål och andra åtgärder för en snabbare lagföring av brott. Snabb lagföring och en skärpt återfallsreglering är åtgärder som tillsammans markerar samhällets avståndstagande från upprepad brottslighet och motverkar den.

Även om straffet framför allt är repressivt kan det också fungera som upprättelse för brottsoffret. En annan viktig del i upprättelseprocessen för ett brottsoffer är möjligheten att få kompensation för den kränkning som ett brott har inneburit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning. Syftet är att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Regeringen har vidare nyligen överlämnat en remiss till Lagrådet med förslag om ett slopat grundavdrag för brottsskadeersättning.

Det är viktigt att bekämpa såväl brotten som dess orsaker. Det är också viktigt att den som utsatts för ett brott får det stöd och skydd som han eller hon behöver. Regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder för att minska brottsligheten och öka människors trygghet.

Fru talman! Jag vill tacka Morgan Johansson för hans svar och välkomnar att regeringen vidtar vissa åtgärder, men jag anser att de inte är tillräckliga.

Jag noterar att Morgan Johansson inte svarar på frågan om straffmätning vid flerfaldig brottslighet och i stället hänvisar till gamla reformer som inte berör frågeställningen i sig. Att återfall i brott bör bedömas allvarligt är en sak, att de som begår mängder av brott får rabatt för brott som förtjänar ett straff är en helt annan sak.

Straffrätten innehåller i dag ett generöst rabattsystem för den med en kriminell livsstil. Den nuvarande ordningen är alldeles för generös. Det krävs en översyn med utgångspunkten att avdraget på straffvärdet för de efterföljande brotten ska minska avsevärt. Som vi vet grundar sig mängdrabatten på asperationsprincipen: ju fler brott en person begår, desto lägre påföljd för efterföljande brott.

Riksdagen har i ett tillkännagivande till regeringen valt en mellanväg där de tre grövsta brotten ska lyda under ackumulationsprincipen, och asperationsprincipen tillämpas först därefter. Sverigedemokraterna valde att ställa sig bakom förslaget, då det utgör en förbättring jämfört med nuvarande ordning. Syftet med en sådan förändring är att bejaka brottsofferperspektivet och att den som utsätts för brott ska känna att den får den upprättelse som den förtjänar.

Regeringens företrädare i riksdagen reserverade sig mot tillkännagivandet med anledning av att frågan bereddes inom Regeringskansliet. Men förslagen om detta fanns inte med i regeringens 34-punktsprogram. Det finns därför anledning att fråga Morgan Johansson om regeringen tänker tillgodose riksdagens tillkännagivande. En jämkning mellan ackumulationsprincipen och asperationsprincipen bör vara utgångspunkt för en sådan utredning.

Fru talman! Straffets högre syfte är att visa offret och alla andra att det inte är den starkes lag som gäller eller den mest hänsynslöse eller brutale som styr. Med dagens generösa rabattsystem är det den starkes lag som gäller, vilket går stick i stäv med den allmänna rättsuppfattningen.

Dagens rabattsystem leder även till en annan problematik som ytterligare minskar möjligheterna för brottsoffer att få upprättelse. Att bli utsatt för brott innebär inte bara en kränkning utan även psykiskt lidande för brottsoffren, då de berövas möjligheten att få upprättelse genom ekonomisk kompensation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med vetskap om att flerfaldig kriminalitet och åtal inte leder till straffpåföljd är det inte ovanligt att åklagare lägger ned brottsutredningar eftersom de ändå inte leder någonstans. Det i sin tur leder till att brottsoffret inte i samma omfattning har rätt till skadestånd, ersättning från försäkringsbolag, Brottsoffermyndigheten och så vidare. I vissa fall kan det till och med leda till att ekonomisk upprättelse helt uteblir.

Sverigedemokraterna anser att utgångspunkten vid brott mot person ska vara att avdrag inte ska appliceras på de efterföljande brotten. Brottsoffrets upprättelse i det enskilda fallet ska inte kränkas och ska väga tyngre än den kriminellas eventuella möjligheter till återanpassning.

Jag undrar därför, Morgan Johansson, vad som är viktigast, den kriminellas återanpassning eller brottsoffrets möjligheter till upprättelse.

Fru talman! På den frågan är svaret enkelt: Båda är viktiga. Brottsoffret har rätt till sin upprättelse, men det är också viktigt att se till att den som har begått ett brott slutar att göra det genom den kriminalvård som man som dömd hanteras av. Och ju fler kriminella som lämnar kriminaliteten, desto färre brottsoffer får vi ju, så det är totalt fel att ställa de här sakerna mot varandra.

Det är alldeles riktigt att vi har problem med gängkriminalitet. Problemen har inte kommit de senaste åren, utan de problemen har vi haft sedan över 20 år då de här gängstrukturerna bet sig fast ordentligt i Sverige.

Den här regeringen tar tag i detta på ett sätt som ingen annan regering har gjort, skulle jag vilja påstå. Vi genomför nu den största polissatsningen någonsin: 10 000 fler anställda inom polisen fram till 2024. Vi har redan sett till att polisen nu har utökats med över 3 500 anställda, så vi har redan nått en tredjedel av det mål som vi har satt upp. Polisen har nu fler anställda än någonsin tidigare i Sveriges historia - ungefär 32 000 anställda.

Vi har genomfört straffskärpningar på en lång rad områden. Jag tror inte att det finns någon justitieminister som har lagt fram förslag om fler straffskärpningar än vad jag har gjort. Vi har satt upp kameror i ett stort antal av de utsatta områdena på särskilt brottsutsatta platser. Vi satsar mycket mer än tidigare på brottsförebyggande verksamhet, och vi bygger ut hela rättskedjan, inte bara polisen utan också kriminalvården och domstolarna.

Låt oss nyansera bilden en smula. Ja, vi har problem med gängkriminalitet, men det var faktiskt större risk att bli dödad i Sverige för 30 år sedan än vad det är i dag. Antalet fall av dödligt våld per capita har minskat sedan 1990 och framåt.

Till grund för vårt arbete har vi 34-punktsprogrammet från i höstas. Det innehåller ytterligare straffskärpningar, exempelvis för rån, grov utpressning och ett antal andra brott.

Katja Nyberg tar upp diskussionen om flerfaldig brottslighet. Det är förstås lätt att ta populistiska poänger på temat "Kan man få rabatt för brott?". Det här handlar inte om mängdrabatt, utan det handlar om att ge ett straff som motsvarar den samlade brottsligheten.

Om man skulle göra på det sätt som jag tror att Katja Nyberg är ute efter och stapla brotten på varandra skulle det få helt orimliga konsekvenser. Låt mig ge ett exempel. Maxstraffet för stöld är två års fängelse. Om man skulle stapla brotten på varandra skulle maxstraffet för sex stölder ge tolv års fängelse. Det är mer än maxstraffet för dråp eller grov våldtäkt. Det kan inte vara rimligt att sex stölder är värre än ett dråp eller en grov våldtäkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har dessa regler för att det ska finnas något slags rimlighet och för att kunna se till straffvärdet som helhet.

Om Sverigedemokraterna nu vill gå in för det detta orimliga, alltså att stapla brottens maxstraff på varandra, får de också budgetera för det. Men det har Sverigedemokraterna inte velat göra. Så sent som 2018, när de tryckte igenom budgeten med Moderaterna och Kristdemokraterna, underfinansierade de kriminalvården. Kriminalvården har inte en chans att klara dessa straffskärpningar om den samtidigt underfinansieras.

Vi kommer att gå vidare med straffskärpningar i de delar där det får effekt, men vi kommer inte att införa ett system som får de orimliga effekter som Sverigedemokraterna uppenbarligen är ute efter.

Fru talman! Det är som sagt välkommet att regeringen vidtar vissa åtgärder, men jag får fortfarande inget svar på min fråga.

Riksdagen har i sitt tillkännagivande valt en mellanväg där de tre grövsta brotten ska lyda under kombinationsprincipen så att de läggs på varandra. Därefter ska asperationsprincipen tillämpas.

Fokus i dagens kriminalvård ligger på att brottslingen ska kunna återanpassas. Behandling snarare än bestraffning anses vara det bästa sättet att förebygga fortsatt brottslighet. Detta bygger på en syn att kriminella är samhällets olycksbarn, att de är individer som oftast inte kan rå för sin situation och att det därför är inhumant att straffa dem.

Det här är förklaringen till de många undantag och strafflindringar vi har, bland annat tvåtredjedelsfrigivning, mängdrabatt vid flera brott, ungdomsrabatter, skyddstillsyn i stället för fängelse samt generösa permissioner och förmåner.

De flesta inser att detta i kombination med en låg uppklaringsnivå och att polisen har svårt att utföra sitt uppdrag, speciellt i vissa utsatta områden, gör det ganska lätt att begå brott och slippa straff i Sverige i dag. Sverige är med andra ord ett paradis för kriminella.

Vi politiker lägger fram förslag på förslag om strängare straff och hårdare tag mot den ökade brottsligheten. Men alla dessa lösryckta straffhöjningar för diverse brott är uppenbarligen inte tillräckliga, och de borde egentligen inte vara nödvändiga. Att i stället avskaffa det nuvarande straffrabattsystemet skulle räcka långt, och straffhöjningar skulle inte behövas i samma omfattning.

Med ett avskaffande av mängd- och straffrabatter skulle även brottsbalken och rättegångsbalken bli mer enhetliga. Men nu höjs i stället straffen utifrån vilken debatt som förs.

Låt oss komma ihåg att dagens brottslingar inte främst är olycksbarn utan att det många gånger ligger helt andra motiv bakom. Det kan handla om gänglojalitet, social status, lättförtjänta pengar eller rent av brott som fritidssyssla eller underhållning. I dag både styr och bestämmer kriminella, och det är inte alls särskilt synd om dem. Det är inte så konstigt att folk blir upprörda och rent av förbannade på vad som beskrivs som daltande med brottslingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den grundläggande strategin behöver därför ändras så att brottsoffrens upprättelse sätts först. Därefter kan vi möjligen arbeta med gärningsmännen och deras återanpassning i samhället.

Det låter kanske ålderdomligt med upprättelse, men det är en helt nödvändig komponent för att rättsväsendet ska fungera. Det är dags att se över straffrabattsystemet och visa att vi bryr oss om brottsoffren på riktigt. Vad tänker regeringen göra för att återupprätta brottsoffrens möjligheter till upprättelse?

Fru talman! Vi kommer givetvis att fortsätta med de straffskärpningar som ger bra effekt. Vi kommer också att fortsätta att bygga ut polisen.

Vi satsar även på snabbare lagföring. Ibland är det effektivaste kanske inte hårdare straff utan snabbare påföljd. I mitt interpellationssvar redogjorde jag för de försök vi nu gör. Vi går först ut i hela Stockholm, och 2022 ska vi ha byggt ut det i hela landet. Det här innebär att vi för en stor mängd brott kan få ned handläggningstiden mellan gripande och dom från 20 veckor till 2-6 veckor, alltså ett mer omedelbart ingripande.

Detta innebär i sin tur att den efterföljande brottslighet man begår efter att man har fått en dom kommer att belasta det nya straffet eftersom det betraktas som återfall i brott. Det här har gett god effekt i de områden i norra Stockholm där vi har prövat det. Därför kommer vi som sagt att bygga ut detta i hela landet.

Enligt min uppfattning finns det ingen motsättning mellan hållningen att ha en tuff attityd till dem som begår brotten, exempelvis till dem som är gängkriminella och går omkring och tror att de äger ett kvarter eller ett bostadsområde, och hållningen att man när de väl kommer till kriminalvården ska arbeta för att minska risken för återfall i brott.

Det är faktiskt så att sedan 20 år tillbaka minskar återfall i brott efter avtjänat straff. Det tror man inte alltid när man hör debatten, men så är det. Det finns alltså en möjlighet att komma tillbaka till samhället efter att ha varit i kriminalvårdens försorg. Det tjänar alla på, inte minst framtida brottsoffer. Ju fler som lämnar den kriminella världen, desto färre brottsoffer kommer vi att få i framtiden.

Katja Nyberg försöker justera sitt förslag eftersom hon förstår att det är helt orimligt att sex stölder ska ge högre straff än ett dråp eller en grov våldtäkt. Därför säger hon att det bara är de tre grövsta brotten som ska räknas. Det ger dock samma typ av orimliga effekter.

Låt oss säga att vi har tre inbrott. Maxstraffet för inbrott är sex års fängelse, så tre inbrott skulle då ge 18 års fängelse. Det är nästan dubbelt så mycket som maxstraffen för grov våldtäkt och dråp. En inbrottstjuv som begår tre brott skulle alltså riskera att dömas till ett nästan dubbelt så högt straff som en som begått en grov våldtäkt.

Jag tror att de flesta som funderar igenom detta tänker att detta inte är helt rimligt.

Men om man har den hållning som Katja Nyberg har måste man också vara beredd att bygga ut kriminalvården och att budgetera för det. Men senaste gången Sverigedemokraterna fick chansen att rösta igenom en budget, hösten 2018, underfinansierade ni tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna Kriminalvården med 300 miljoner kronor. Det första jag fick göra sedan var att skjuta till de pengar Kriminalvården behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan sak: Om man vill höja straffen måste man också se till att det kan byggas fängelser. Då kan man inte bete sig som Sverigedemokraterna har gjort i till exempel Svedala där de har gått in för att stoppa det nya fängelsebygget. Så gör ett populistiskt parti. Att först stå här och tala om höjda straff och hårdare tag och sedan stoppa ett fängelsebygge på lokal nivå, det funkar inte.

Fru talman! Som jag ser det är regeringen inte kapabel att ta hand om problemen utan lutar sig i stället mot generell statistik. Även om kriminaliteten sjunker inom vissa områden finns det fortfarande grupper som begår grova brott, och just nu är det sprängningar, skjutningar och rån mot främst unga som skenar iväg.

Som politiker är det faktiskt vår förbaskade uppgift att ta tag i dessa problem och inte luta oss mot statistik som visar att kriminaliteten går ned i vissa brottskategorier.

Polisförbundet gjorde en undersökning bland poliser och ställde frågan hur man bäst bekämpar gängkriminalitet. Poliserna svarade att slopad mängdrabatt och slopad straffrabatt för unga är viktiga reformer som behöver genomföras. Varför ska man inte lyssna på dem som arbetar med denna problematik dagligen? De borde rimligen veta vad de pratar om.

Tyvärr finns det inga förslag i 34-punktsprogrammet om avskaffande av mängdrabatten, vilket är något som vi sverigedemokrater vill se. Det finns däremot avskaffande av straffrabatt för ålderskategorin 18-20 år, men detta gäller bara vid grov brottslighet. Jag undrar varför det inte gäller all brottslighet. Man är vuxen nog att rösta, köra bil och göra allt det som förknippas med att vara vuxen, men det enda man inte skulle vara vuxen nog att göra är att ta konsekvenserna av sitt eget handlande. Varför är det så?

Jag ska även säga några ord om anledningen till att vi stödde M:s och KD:s budget. Vi tog helt enkelt det näst bästa alternativet. Hade vi fått välja hade vi tagit vår budget och skjutit till ännu mer.

I den senaste budgeten satsar Sverigedemokraterna 1,9 miljarder mer än regeringen på Kriminalvården och totalt 5,6 miljarder mer än regeringen på hela rättsväsendet. Med vår budget finns det en god kapacitet att tillgodose det som Kriminalvården behöver.

Det är dags att se över straffrabattssystemet och visa att vi verkligen värnar om brottsoffrens upprättelse.

Fru talman! Sanningen är den att Sverigedemokraterna röstade fram M-KD-budgeten, som underfinansierade Kriminalvården med över 300 miljoner kronor. Jag tror att Kriminalvården hade äskat 395 miljoner kronor, men de fick 85 av er, Katja Nyberg. Det första jag fick göra var att skjuta till nya pengar till Kriminalvården så att vi skulle kunna bygga ut den.

Katja Nyberg svarade inte på frågan hur man å ena sidan kan stå här i kammaren och prata om högre straff och å andra sidan stoppa anstaltsutbyggnader och verka emot det på lokal nivå. Så beter sig ett populistiskt parti som känner av vad som funkar i Svedala och vad som funkar i riksdagen och sedan inte har någon som helst koppling däremellan. Man kan inte stå här och kräva högre straff och sedan samtidigt stoppa anstaltsutbyggnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Katja Nyberg säger att Sverigedemokraterna avsätter mer pengar i sitt budgetförslag denna gång, men dessa pengar kommer inte att räcka långt. Om tre inbrott kan ge 18 års fängelse kommer pengarna att ta slut på en kvart. Det räcker inte långt om man skulle göra på det sätt som Katja Nyberg uppenbarligen vill göra. Sedan är det orimligt att några inbrott kan ge dubbelt så långt straff som en grov våldtäkt eller ett dråp. Detta tror jag inte är rimligt enligt den allmänna rättsuppfattningen.

Nej, bästa sättet att komma till rätta med den här typen av flerfaldig brottslighet är att ha ett bra system för snabbare lagföring, det vill säga att ett brott kan ge en snabb påföljd eller åtgärd från samhällets sida. Därefter ska det naturligtvis finnas en bra kriminalvård som gör att man, när man väl kommer ut och står utanför grindarna, har en bra möjlighet att kunna återanpassa sig i samhället. Detta tjänar alla på, både brottsoffer och samhället i stort.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.