Luftföroreningar och bilprovningen

Fru talman! Jytte Guteland har frågat mig om jag avser att följa Transportstyrelsens åtgärdsförslag för att skärpa miljökontrollen hos bilprovningen, vilka åtgärder jag avser att vidta för att skärpa gränsvärdena för avgasutsläpp från personbilar och när jag avser att vidta dessa åtgärder.

Låt mig inledningsvis konstatera att jag delar Jytte Gutelands uppfattning att det är viktigt med en god miljökontroll vid kontrollbesiktning av fordon.

Den 15 februari 2023 redovisade Transportstyrelsen sitt regeringsuppdrag att analysera förutsättningarna för skärpt miljökontroll vid fordonsbesiktning. I redovisningen redogörs för ett par områden där ändrade regler skulle kunna ge en mer ändamålsenlig miljökontroll. Utifrån dessa slutsatser arbetar Transportstyrelsen just nu med att se över sin föreskrift om kontrollbesiktning.

Tidsplanen är att nya regler ska kunna vara beslutade till sommaren 2025, med tillämpning från 2026.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och för den viktiga debatten här i dag.

Människor blir sjuka av luftföroreningar i dag. Folkhälsan är drabbad i Sverige, i Europa och globalt. För Sveriges del handlar det om drygt 6 700 personer som dör i förtid på grund av luftföroreningar, och när det gäller trafiken talar man om att en ansenlig del kommer från luftföroreningarna.

Naturvårdsverket och miljöforskare på Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning har konstaterat att det här är en väldigt stor folkhälsofråga. Smutsig luft färdas fritt oavsett var den kommer ifrån, och sett till hela EU är det 400 000 européer varje år som drabbas av detta och dör i förtid. Det finns alltså ett akut behov av lagstiftning för att åstadkomma renare luft, inte minst i våra städer.

Frisk luft både förbättrar folkhälsan och minskar klimatpåverkan. På senare år har ny kunskap visat att hälsoeffekterna av luftföroreningar är allvarligare än man tidigare trott och att riskerna är större än vad som har varit känt. Nya forskningsstudier visar på effekter för allt fler negativa hälsoutfall, och att luftföroreningar är skadliga vid lägre halter än man har trott tidigare - särskilt partiklar från lokala källor.

Trafiken drabbar liv och hälsa långt över de 220 människor som dör i trafikolyckor i Sverige varje år. Under pandemin påpekades att de luftföroreningar som drabbar människor i städer bidrar till att öka sårbarheten för covid-19 i vissa grupper. Europaparlamentet har under senare år röstat igenom förslag för starkare och skarpare gränsvärden för luftföroreningar, och Världshälsoorganisationen har skärpt sina riktvärden.

Besiktningsbranschen i Sverige larmar om att dagens besiktning inte är tillfyllest när det gäller avgasrening. Årets branschrapport från Fordonsbesiktningsbranschen, FBB, visar att Sverige för femte året i rad är bland de sämsta länderna i EU när det gäller miljökrav vid fordonsbesiktning. Låga krav och höga gränsvärden gör det möjligt att många personbilar godkänns trots bristande avgasrening och miljöskadliga utsläpp. Det här skriver branschen i sin rapport.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav Transportstyrelsen i uppdrag att utreda miljökontrollen, och i februari förra året presenterade Transportstyrelsen ett antal åtgärdsförslag som enligt utredningen är möjliga att genomföra inom dagens EU-direktiv. Detta behöver alltså inte dras i långbänk. EU-kommissionen uppmanar dessutom alla medlemsländer att så snabbt som möjligt införa partikelmätning vid avgaskontroll.

Mot bakgrund av detta vill jag ännu en gång fråga statsrådet varför regeländringarna dröjer. Det verkar finnas en ovilja att gå före EU:s besiktningspaket. Jag har hört att vi före sommaren 2025 ska få se en förstärkning, men jag skulle ändå vilja fråga vad regeringen avser att göra.

Fru talman! Jag tackar Jytte Guteland för engagemanget. Som jag sa håller jag med om behovet av förändringar, och det är därför jag ser mycket positivt på Transportstyrelsens arbete med föreskrifter för att ta fram nya regler som ska vara beslutade till sommaren 2025 och tillämpas från 2026.

Det stämmer att det var den dåvarande regeringen som gav Transportstyrelsen detta uppdrag, och det gjorde man baserat på ett tillkännagivande från riksdagen som Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet stod bakom. Samma dag gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att analysera vilka förutsättningar som skulle behöva ändras för att genom skärpt miljökontroll vid besiktning kunna förbättra luftkvaliteten. Detta är en fråga där det alltså finns en bred samsyn, och därför är det positivt att Transportstyrelsen nu är i färd med att justera sin föreskrift så att miljökontrollen vid besiktning görs mer ändamålsenlig.

I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att det som spelar allra störst roll för att minska fordons hälsofarliga utsläpp är vilka fordon som finns på marknaden till att börja med. De kravskärpningar som har skett för nya fordon de senaste åren har varit betydande, vilket ger stor effekt. Därtill spelar det givetvis roll att vi har en ändamålsenlig miljökontroll vid besiktningen.

Så till mätningen av partikelantal. EU-kommissionen har uppmanat medlemsstaterna att införa sådan mätning. Det är en intressant ny metod för att bättre kunna mäta ett fordons utsläpp av partiklar. Transportstyrelsen beskriver metoden i sin redovisning av regeringsuppdraget och följer utvecklingen på området. Den rekommendation som EU-kommissionen publicerade förra året innehåller enligt Transportstyrelsen en del oklarheter, vilket i sin tur lett till att de fyra länder som har infört denna metod nu gör på olika sätt. Det finns även exempel på införandeproblem hos vissa av de länder som använder metoden. Det är givetvis viktigt att lära av de länder som har pekat på införandeproblem och även gör på olika sätt. Detta arbetar Transportstyrelsen med.

Det pågår som sagt ett aktivt arbete, och förslag kommer att tas fram enligt det uppdrag Transportstyrelsen har att besluta om föreskrifter. Jag har uppfattat att det finns en stor samsyn vad gäller detta behov. Arbetet görs nu skyndsamt, och redan till sommaren ska nya regler vara beslutade.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för beskrivningen, och vi är definitivt eniga om att frågan är viktig och att det finns en samsyn. Det är också glädjande att höra att det finns en vilja från statsrådet att komma vidare och inte lägga detta i långbänk.

Sverige ligger inte bra till på EU-nivå när det gäller gränsvärden. Tvärtom är Sverige en medelmåtta. Men jag anser att Sverige har en viktig roll i att ta itu med partiklarna. Forskningen visar att dessa har större påverkan på hälsan än vad man tidigare har förstått, och de lokala utsläppen drabbar många stadsbor. Jag är själv från Stockholm, och här finns en stor oro hos dem som bor nära trafik och utsätter sina barn för luftföroreningar. Detta gäller inte bara min hemstad, utan oron finns i många städer i både Sverige och Europa. Det är viktigt att komma till rätta med såväl gränsvärdena för utsläpp som partikelvärdena.

När det gäller de nya bilar som kommer ut på marknaden är besiktningsbranschen oroad över att dagens kontrollsystem inte riktigt möter kommande behov utifrån ny teknik, digitalisering och bilar som fungerar på andra sätt, inte minst elbilar. För både hälsa och trafiksäkerhet är det viktigt att vi har ett förtroende för besiktningsbranschen och att besiktigade bilar är säkra. Därför måste vi ha ändamålsenliga regler även för nya bilar. Annars kommer förtroendet för besiktningen att minska och svenska folket ifrågasätta rimligheten med besiktningen, som faktiskt räddar liv. Det är alltså väldigt viktigt att vi är uppdaterade med ändamålsenliga regler så att även besiktningen av nya bilar är god.

Jag uppmanar därför statsrådet att ta ledarskapet när det gäller både det som har legat i långbänk och behöver få en förbättrande lösning och de nya bilarna.

Här i riksdagens talarstol vill jag också säga att det är djupt orättvist att människor drabbas av dålig och farlig luft. Luftföroreningar är inte ett livsval. Det är inte så att svenskar väljer att bli sjuka på grund av dålig luft, utan detta är något de drabbas av på grund av var de bor. Oftast drabbas våra barn värst. Inte sällan ligger förskolor illa till. Det har gjorts mätningar av luften på förskolor i flera av landets kommuner, och partikelhalterna är för höga, vilket gör att de som nu är barn riskerar att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och olika typer av lungproblematik längre fram i livet. Det är alltså även en rättvisefråga att säkra att luften i Sverige är tjänlig för alla.

Fru talman! Vi är överens om att en god luftkvalitet är viktig för människors hälsa. Sverige har i ett europeiskt perspektiv relativt låga halter av luftföroreningar, och luftkvaliteten har på många håll förbättrats under de senaste 50 åren. Utsläppen från transportsektorn har minskat under denna period, men transporter är ändå en stor källa till luftföroreningar. Trots förbättringar finns det fortfarande mycket kvar att göra för att vi ska nå en luftkvalitet med minimerade hälso- och miljöeffekter. Det är i detta ljus jag vill påminna om Transportstyrelsens pågående arbete med att justera sin föreskrift så att miljökontrollen vid besiktning görs mer ändamålsenlig.

I veckan kommunicerades också ett nytt forskningsprojekt med VTI och Volvo Cars på temat elbilar och däck. Denna fråga är värd att både studera och utveckla eftersom elbilar ofta är tyngre på grund av batteriet och elmotorns direkta och inte sällan höga vridmoment som kan öka slitaget på både däck och vägbana. Detta kan man också lyfta fram för att bredda frågan eftersom utvecklingen går fort på många områden. Arbetet med att ställa om fordonsflottan pågår för fullt och drivs inte minst på av den svenska fordonsindustrin. Här ser vi ett större slitage när det gäller både personbilar och lastbilar, och vi behöver följa upp hur detta kan hanteras på ett så klokt sätt som möjligt så att inte fossilfria fordon ger andra utsläpp. Jag ser därför fram emot att följa detta forskningsprojekt.

Jag följer förstås också noga Transportstyrelsens arbete.

Vad gäller ledartröjan är det viktigaste att det händer något och att det kommer fram bättre och mer ändamålsenliga föreskrifter för miljökontroll. Som en följd av det tillkännagivande riksdagen riktade till regeringen under förra mandatperioden gav den förra regeringen ett uppdrag till Transportstyrelsen, och Transportstyrelsen har nu tagit fram en rapport och arbetar med slutsatserna från den i sitt föreskriftsarbete. Arbete pågår alltså, fru talman.

Fru talman! Tack, statsrådet, för delat engagemang i frågan och för svaren här i dag!

Smutsig luft färdas som sagt fritt. Oavsett varifrån den kommer drabbar och dödar den människor i förtid. Vi vet att 400 000 européer varje år dör i förtid på grund av bristande luftkvalitet, och vi vet att närmare 7 000 svenskar drabbas.

Kostnaderna uppgår också till stora belopp i samhället. Man pratar om 168 miljarder kronor på grund av att så många människor drabbas av dålig luft. Samhällskostnaderna är alltså enorma, men det viktigaste är att individer drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, KOL, astma och diabetes.

Forskarna har på senare år kommit underfund med att människor drabbas vid lägre gränsvärden än man tidigare trott. Forskningen har också visat att partiklar från trafik är långt farligare än man tidigare förstått. Det är visserligen som statsrådet säger så att smutsig luft har funnits i våra samhällen även historiskt och att vi har kommit till rätta med en del större utsläpp. Men forskarna vet numera mycket mer om hur tidigt vi människor drabbas av luftföroreningar och hur farliga de är för vår hälsa. Det är därför väldigt viktigt att lyssna även på besiktningsbranschen, som oroas över att kontrollerna inte är till fyllest för att skydda människors hälsa.

Branschen vill se en möjlighet att säkra människors liv och hälsa både vad gäller säkra bilar och bilar som inte skadar luftkvaliteten. Jag vill alltså uppmana statsrådet att skynda på det här arbetet och inte dra det i långbänk.

Fru talman! Jag har nu flera gånger hört ledamoten använda ordet långbänk, men det jag har sagt - också flera gånger - är att arbetet pågår. Tidsplanen för Transportstyrelsens föreskriftsarbete innebär att det ska ha beslutats om nya regler redan till sommaren 2025.

Några av de delar man arbetar med är regeländringar som förbättrar miljökontrollen, exempelvis skärpta krav på felindikatorer för fler fordonsslag jämfört med i dag. Ett annat exempel är ökade möjligheter att förelägga om registreringsbesiktning vid flygande inspektion. I dag kan polisen ge ordningsbot vid flygande inspektion om fordonet inte uppfyller beskaffenhetskraven, men det kan vara mycket komplicerat för polisen att utreda vid vägkanten om det exempelvis finns misstanke om manipulation av avgasreningen. Om polisen i stället skulle kunna förelägga om registreringsbesiktning när de ser någon ändring av avgassystemen blir kontrollen mer effektiv.

En annan del som Transportstyrelsen arbetar med är att skärpa kraven på utrustning för avgasrening för A-traktor. Det finns även andra delar som Transportstyrelsen arbetar med när det gäller att ta fram nya föreskrifter. Det ska som sagt fattas beslut om dem till sommaren 2025 med tillämpning från 2026.

Myndigheten har löpande kontakt med berörda intressenter, till exempel fordonsbesiktningsbranschen - som ledamoten nämnde - och Mobility Sweden, gällande de här ändringarna. När de är framtagna och innan det fattas beslut kommer de att remitteras till berörda aktörer för att få bra underlag och för att åstadkomma det som både ledamoten och jag vill, nämligen god miljökontroll vid besiktning av fordon.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.