Lantmäteriets verksamhet

Herr talman! Lars Beckman har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra under kommande tid för att handläggningstiderna på Lantmäteriet ska minska väsentligt. Lars Beckman har också frågat mig om jag är beredd att vidta några åtgärder för att ge kommunerna möjligheter att lösa dagens problem själva med kommunal lantmäteriförrättning.

Som Lars Beckman konstaterar visar Lantmäteriets rapport Den samlade fastighetsbildningsverksamheten att det finns en stor variation mellan handläggningstiderna för landets lantmäterimyndigheter. Lantmäteriet påtalar även att detta innebär att servicen för medborgare, företag och myndigheter är olika i olika delar av landet. Både jag och regeringen anser att detta, tillsammans med de långa handläggningstider som vissa lantmäterimyndigheter har, är ett allvarligt problem för bostadsbyggandet och för många andra delar av samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har därför gett Lantmäteriet ett flertal uppdrag för att komma till rätta med problemen. Regeringen har stärkt Lantmäteriets ledning genom att utse fyra nya styrelseledamöter, däribland en ny styrelseordförande. Dessutom utsågs en ny generaldirektör för drygt ett år sedan. Lantmäteriet har bland annat fått i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar för att attrahera, anställa och utveckla personal som är nödvändig för verksamheten, inklusive en analys av hur myndigheten utvecklar verksamheten för att uppnå detta.

Regeringen har även gett Lantmäteriet i uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten avser att vidta för att minska handläggningstiderna och hur ärenden kan prioriteras utifrån samhällets varierande behov. Vidare har Lantmäteriet fått i uppdrag att ta fram och införa en ny uppföljningsmodell samt redovisa, analysera och utvärdera nyckeltal. Nyckeltalen är en utgångspunkt för att kunna mäta effekten av olika åtgärder samt vid behov kunna prioritera och vidta ytterligare åtgärder. Det skapar förutsättningar för ett nytt sätt att planera och styra fastighetsbildningsverksamheten. Arbetet med införandet av den nya uppföljningsmodellen och dess resultat ska delredovisas i april 2019 och därefter löpande i myndighetens årsredovisning. Ytterligare åtgärder bör invänta resultaten från detta arbete.

När det gäller Lars Beckmans andra fråga har motsvarande frågor från Beckman besvarats i riksdagen vid ett flertal tillfällen. Det har då bland annat redogjorts för hur en ansökan om kommunal lantmäterimyndighet hanteras och att prövningen av en sådan sker på rättsliga grunder.

Under 2017 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utvärdera hur organiseringen av fastighetsbildningen i en statlig och ett antal kommunala lantmäterimyndigheter fungerar utifrån kraven på en enhetlig, rättssäker och effektiv fastighetsbildning. Statskontoret konstaterar i sin rapport Delat ansvar för fastighetsbildning att det delade huvudmannaskapet bland annat bidrar till inlåsning av resurser och konkurrens om personal, samt att bristen på lantmätare har gjort problemet mer påtagligt. Statskontoret drar slutsatsen att detta är en av orsakerna till problemet med lantmäterimyndigheternas långa handläggningstider. Jag delar Statskontorets bedömning.

I den rapport från Lantmäteriet som Lars Beckman hänvisar till framgår det att långa handläggningstider inte är ett problem som enbart är begränsat till den statliga lantmäterimyndigheten utan att detta problem även förekommer hos ett antal kommunala lantmäterimyndigheter. Mot denna bakgrund framstår det som högst tveksamt att handläggningstiderna skulle gå att minska genom att underlätta för enskilda kommuner att inrätta egna kommunala lantmäterimyndigheter. Jag är därför inte beredd att vidta några sådana strukturåtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag är inte säker på att alla de som nu väntar på att få hjälp av staten kommer att tycka att svaret hjälper dem på vägen, men vad vet jag.

Herr talman! Det finns ett viktigt samhällskontrakt mellan staten och samhället och medborgarna. Man ska förvänta sig att brott klaras upp om de sker. Man ska förvänta sig en så enkel sak som att E4:an är körbar när det snöar. Man ska förvänta sig att få sjukvård om man är sjuk. Man ska förvänta sig att ens föräldrar tas om hand i äldreomsorgen. Och, herr talman, man ska förvänta sig att staten kan leverera en så enkel sak som en fastighetsbildning om man vill bygga. Det är det som den här interpellationen handlar om.

De genomsnittliga tiderna är i dag väldigt höga. I genomsnitt tog det 63 veckor från ansökan till myndighetsbeslut om fastighetsbildning under det första halvåret 2018. Det är över ett år, herr talman. Det är klart att det då krävs konkreta åtgärder. Det krävs konkret, resolut handling från regeringen för att bryta det här mönstret.

Jag har varit på besök hos många kommuner som upplever en stark frustration över att staten inte levererar enligt sitt samhällskontrakt. Man har företagare som vill expandera. Man har företagare som vill bygga ut sin verksamhet. Man har företagare som vill skapa jobb i Ljusdal, men de kan inte göra det på grund av att staten inte levererar enligt sitt samhällskontrakt.

Människor vill bygga hus. Staten levererar inte. Det är över ett års väntetid på en så enkel sak som fastighetsbildning. Att byta styrelseordförande kan säkert hjälpa. Att förstärka styrelsen kan säkert hjälpa. Men det jag önskar att statsrådet skulle ha talat om, och det kanske kommer i nästa anförande, är vad man kan göra med dagens nya teknik. Hur kan öppna geodata hjälpa till i de här processerna? Hur kan digitala processer i it-nationen Sverige 2019 vara snabbare och mer behjälpliga?

Jag har noterat att regeringen skriver att det ska komma besked om öppna geodata. Det skrev man i budgeten 2017 och i budgeten 2018, men det är väl lämpligt nu att statsrådet berättar om vart man är på väg.

Det finns andra konkreta regelförenklingar man kan göra. Jag har ställt en skriftlig fråga som statsrådet säkert håller på att besvara och som handlar om andelstal i vägsamfällighetsföreningar. Det är en relativt enkel sak som regeringen skulle kunna göra och som skulle underlätta dramatiskt även för Lantmäteriet.

Herr talman! Det handlar om samhällskontraktet. Det handlar om statens roll i bostadsbyggandet. Jag noterade att statsrådet i en interpellationsdebatt tidigare i veckan tyckte att bostadskrisen är överdriven. Jag är inte säker på att alla de runt om i Sverige som försöker få en bostad delar statsrådets uppfattning att bostadskrisen är överdriven. Här handlar det om en viktig del i att få fart på bostadsbyggandet i Sverige. Det är en viktig del att företag även i mitt hemlän Gävleborg ska kunna expandera sin verksamhet utan att behöva vänta ett år på en sådan relativt enkel sak som en fastighetsbildning.

Herr talman! Till att börja med är det viktigt att vi håller oss till rätt fakta. 63 veckor stämmer inte. Den tid det handlar om är 53 veckor. Därmed inte sagt att det skulle vara något slutgiltigt mål eller att det är bra. Vi tycker fortfarande att det är för lång tid. Men rätt ska vara rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också en fara i att försöka förenkla viktiga myndighetsbeslut. När man säger att fastighetsbildning är en enkel sak låter det som att det går att riva av på en kafferast eller liknande. Det är att ge en felaktig bild av en viktig ärendehantering. Det kan handla om väldigt stora summor pengar och viktiga verksamheter. Vi måste ha respekt för att det är en viktig myndighetshandläggning och se till att den fungerar och är rättssäker, funktionell och effektiv.

Som jag sa i mitt svar tycker vi att det behöver göras mer för att korta handläggningstiderna. Med den struktur vi har i Sverige är det framför allt myndigheterna som ansvarar för sina verksamheter. Vi har självstyrande myndigheter som har stort ansvar för att organisera sina egna verksamheter. Det vi gör är att ge tydliga direktiv till myndigheterna om att arbeta ännu mer intensivt med att försöka korta handläggningstiderna.

Vi har redan vidtagit ett antal olika åtgärder och kommer att fortsätta arbeta med frågan. Vi har i ett regleringsbrev gett myndigheten i uppdrag att redovisa arbetet med kompetensförsörjningen, som såklart är viktig. Om man inte har rätt handläggare med rätt kompetens är det svårt att bedriva bra lantmäteriverksamhet. Redan i januari 2017 gav vi också myndigheten i uppdrag att redovisa åtgärder för att korta handläggningstiderna. Då hade vi som målsättning att handläggningstiden skulle minska från 47 till högst 40 veckor.

Vi har som sagt sett till att Lantmäteriet får en förnyad styrelse. Det är viktigt att ha en ledning som klarar av att prioritera och styra verksamheten på ett bra sätt. I det har styrelsen och ordföranden självklart en viktig roll. Dessutom har vi utsett en ny generaldirektör. Det krävs också en ledning som klarar av att organisera verksamheten på ett bra sätt.

Nu har vi gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera organiseringen av fastighetsbildningen. Vi har nu fått ett underlag som vi kan använda för att utvärdera hur man kan gå vidare med det arbetet.

I december 2017 gav vi också i ett regleringsbrev i uppdrag att redovisa uppgifter för den samlade fastighetsbildningsverksamheten, just för att få ännu bättre underlag framöver.

Nu har vi gett Lantmäteriet i uppdrag att ta fram en målsättning för nyckeltal och att arbeta med att ta fram bättre möjligheter för att mäta verksamheten, så att vi får möjlighet att prioritera och se till att man effektiviserar så mycket som möjligt. I regleringsbrevet för 2018 fick Lantmäteriet också i uppdrag att fortlöpande ta fram nyckeltal och redovisa aktuella nyckeltal. En delredovisning kommer redan nu i april 2019. Där får vi bättre underlag för att gå vidare och se vilka åtgärder som kan vidtas framöver för att få en ännu bättre verksamhet.

Jag tycker att Lars Beckman ibland söker efter väldigt enkla svar. Det är ändå en komplicerad verksamhet. Därför behöver vi hitta långsiktiga svar. Lars Beckman duckar kanske för frågan om utbildning och när det gäller att se till att vi har tillräckligt många kompetenta handläggare. Jag är bekymrad över hur Moderaterna, tillsammans med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, har hanterat den frågan.

I budgeten för 2018 aviserade regeringen en stor utbildningssatsning för just samhällsbyggnad som skulle trappas upp successivt. 14 miljoner redan i första budgeten skulle trappas upp stegvis till 112 miljoner kronor. Men i den budget som Moderaterna lade fram på riksdagens bord och som klubbades igenom med stöd av Sverigedemokraterna finns det ingen sådan upptrappning. Det leder till att vi inte får den utökning av kompetensen som behövs för att långsiktigt kunna hantera handläggningstiderna. Jag tycker att Lars Beckman ska ge besked om varför man har prioriterat på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Statsrådet talar i fyra minuter om uppdrag och om att man har bytt styrelse och styrelseordförande. Men jag noterar att statsrådet inte talar om öppna geodata. Jag noterar att statsrådet inte talar om vikten av digitala processer. Och jag noterar att statsrådet inte talar om till exempel den konkreta regelförändring som skulle innebära att man kunde ändra andelstal för enskilda vägar. Det handlar om konkreta saker som gör skillnad.

Om statsrådet är kvar om fyra år - det vet vi ju inte; det är en ganska osäker liten regering - kommer vi sannolikt att stå här och tala om samma saker igen. Det är det vi har gjort de senaste fyra åren, herr talman. Det har pratats och pratats. Och tiderna har blivit längre och längre.

Nej, herr talman, jag tar inte lätt på fastighetsbildningar - tvärtom. Jag inledde mitt första inlägg med att säga att staten har ett viktigt samhällskontrakt. Samhällets grundläggande funktioner måste fungera. När jag säger enkel fastighetsbildning menar jag att en fastighetsbildning sannolikt är enklare för staten att genomföra än till exempel en polisutredning om ett mord.

Herr talman! Det grundläggande samhällskontraktet måste fungera. Jag tror att medborgarna, som betalar en av världens högsta skatter, förväntar sig att staten inte tar år på sig med fastighetsbildningar.

Om jag fick prioritera skulle jag exempelvis prioritera resurser till de här åtgärderna i stället för att prioritera att miljarder ska gå till att vuxna, friska människor ska vara lediga genom att få ett friår. Samhällets grundläggande funktioner måste fungera innan man som regering är beredd att lägga miljarder på att ge vuxna människor ledigt i form av ett friår. Samhällskontraktet måste hållas om Sverige ska hålla ihop.

Jag har varit ute i kommunerna och träffat upprörda kommunalråd som säger: "Här i min kommun hindras expansionen av att staten inte levererar sin del av verksamheten." I många kommuner säger man att man skulle vilja ha egen möjlighet till lantmäteriförrättning.

Statskontoret säger att det skulle leda till konkurrens om personal. Och statsrådet håller uppenbarligen med. Det kan såklart konkret betyda att lönerna blir högre, därför att det är en attraktiv yrkesgrupp. I en marknadsekonomi kan det i sin tur leda till att fler söker sig till yrket.

Jag ser inte konkurrens om personal som det viktigaste argumentet mot att ge kommunerna möjlighet att förändra och påverka sin egen och näringslivets situation. Löner som stiger kanske till och med skulle vara det mest effektiva medlet för att få fler att söka sig till ett viktigt yrke. Ja, det kanske skulle innebära att avgifterna blir högre. Men det kanske också skulle innebära att år av väntan i stället blir till någon månad, vilket vore rimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle gärna vilja få statsrådets syn på öppna geodata. Kan de hjälpa till här? Har regeringen och statsrådet en plan för digitala processer? Det har varit passiva svar fram till nu. Eller är det på det sättet att köerna kommer att fortsätta öka och att staten inte heller de närmaste åren kommer att leverera sin del av samhällskontraktet? Och vad, rent konkret, är det som statsrådet förväntar sig kommer att leda till att väntetiderna för fastighetsbildningar kortas dramatiskt?

Herr talman! Det är lätt att lyfta fram en siffra i budgeten och säga att om man bara gjorde det i stället skulle det lösa problemet. Då tycker jag att Lars Beckman ska förklara varför Moderaterna i den budget som de lade fram, och som röstades igenom med hjälp av Sverigedemokraterna, prioriterade att sänka skatten framför allt för dem som har höga inkomster i stället för att, som jag nämnde, prioritera att satsa på utbildningen av just lantmätare och samhällsbyggnadsexperter. Det skulle kunna vara ett sätt att tillgodose den kompetensefterfrågan som finns.

Vi har uppenbarligen en utmaning när det gäller att se till att det finns tillräckligt många som klarar av att handlägga, oavsett om det är i kommunala lantmäterimyndigheter eller i den statliga lantmäterimyndigheten. En utbildningssatsning, som den förra regeringen föreslog men som Moderaterna valde att inte gå vidare med, skulle vara en del av en lösning på en sådan utmaning. Där prioriterade Moderaterna uppenbarligen på ett annat sätt. Lars Beckman får gärna förklara varför man tyckte att det var en felprioritering att utbilda dem som kan få den kompetens som behövs i stor utsträckning.

Nu ska Uppsala universitet glädjande nog i alla fall sätta igång med en ny utbildning för lantmätare: Lantmäteriprogrammet, juridisk inriktning. Vi rör oss alltså i rätt riktning. Men jag skulle gärna se att det gick i en snabbare takt.

När det gäller digitalisering av processerna är det ett arbete som pågår med hög intensitet. Där kommer vi alltså att fortsätta leverera. Att använda de nya digitala verktygen så effektivt som möjligt tror jag kommer att vara en del av lösningen. Även arbetet med öppna geodata pågår med full fart. Där har vi även EU-regelverk att följa. Det kommer regeringen alltså att leverera utifrån.

Jag tycker att Lars Beckman ibland har en tendens att förenkla debatten. Man kan till exempel jämföra den kommunala lantmäteriverksamheten med den statliga. På Lars Beckman låter det som att detta skulle vara lösningen på problemen. Men det är lätt att konstatera att det inte är så att den kommunala verksamheten generellt sett alltid har kortare handläggningstider än vad den statliga lantmäterimyndigheten har.

Man kan lätt i en lista se att Stockholm, Helsingborg, Uddevalla, Motala, Hässleholm, Landskrona, Haninge, Varberg, Sandviken, Örnsköldsvik och Västerås har längre genomsnittliga handläggningstider än vad den statliga lantmäterimyndigheten har.

Då ska man också komma ihåg att det är en väldigt stor skillnad mellan dessa myndigheter. Statliga Lantmäteriet handlägger 3 200 ärenden under den tid som till exempel Sandviken handlägger 8. Det är alltså en väldigt stor skillnad i volym i fråga om dessa ärenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att Lars Beckman duckar lite grann i en viktig fråga som handlar just om kompetens. Där har vi en utmaning. Det visar också Statskontorets utredning väldigt tydligt. När verksamheten är uppdelad på många olika myndigheter blir det konkurrens om personal. Det blir svårt att hitta den kompetens som behövs. Exempel på effekterna är att Lantmäteriet har 56 procent av alla handläggare, men de hanterar 76 procent av alla ärenden. Skulle man kunna se till att de får större möjligheter att rekrytera den kompetens de behöver tror jag att det skulle kunna bidra till att handläggningstiderna kortas.

Nu tycker jag att man ska ha respekt för processer. Jag tycker att det är bra att man, innan man går till beslut, har ett bra underlag. Jag tycker att Lars Beckman också borde ha respekt för den processen. Vi har gett Lantmäteriet i uppdrag att komma med förslag och komma med en redovisning. I april, när vi har ett bättre underlag, har vi möjlighet att utifrån det fatta beslut om vilka som är de bästa vägarna för att korta handläggningstiderna.

En sak är vi överens om, och det är att handläggningstiderna är för långa. Vi har också en gemensam målsättning: att försöka få ned dem. Jag hoppas att vi kan arbeta tillsammans när vi har ett bättre beslutsunderlag med att ta konkreta steg för att effektivisera och därmed också få en effektiv samhällsbyggnadsprocess framöver.

Herr talman! Det är intressant att statsrådet pratar om skatter. Det är nämligen denna regering, MP-S-regeringen, som tänker ta bort värnskatten från den 1 januari, enligt den januariöverenskommelse ni har. Ni ska alltså ta bort skatten för dem som tjänar mest och finansiera det med en grön skatteväxling, som enligt din statsrådskollega i SVT:s Agenda ska finansieras med chockhöjda bensin- och drivmedelsskatter för alla som bor på landsorten.

De som bor i storstäderna ska få borttagen värnskatt, och de som bor på landsorten ska betala. Det är en intressant fördelningspolitik.

Herr talman! I regeringsförklaringen står det att bostadsbyggandet ska göras snabbare, billigare och mer hållbart. Den statliga fastighetsbildningen är naturligtvis avgörande för att det ska fungera.

Jag tycker att statsrådet visar en nonchalans för de kommuner som känner att de inte har rådighet över sin egen situation i kommunen. Staten levererar inte enligt sitt samhällskontrakt. Staten skapar långa väntetider, som gör att utvecklingen i enskilda kommuner hindras.

Det finns någonting som skiljer mig och statsrådet åt. Man talar till exempel om konkurrens om personal och tycker att det är ett problem. Det kanske är det som till och med är lösningen när det gäller att få fler att gå en utbildning med en väldigt viktig inriktning - samhällsplanering. Om man ger kommunerna möjlighet kommer kanske lönerna att stiga. Det kanske i sin tur gör att fler väljer denna viktiga utbildning som gör att de är med och bygger Sverige.

Verkligheten slår alltid retorik, herr talman. Verkligheten är att Lantmäteriet har längre handläggningstider än staten i genomsnitt, och då ska man veta att staten inte är särskilt snabb.

Jag tycker att det är bra att statsrådet nu har sagt att han vill prioritera denna fråga. Det finns säkert all anledning att under året återkomma till den här debatten om inte tiderna kortas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är väl ett säkert tecken på att argumenten börjar tryta när man som interpellant rör sig till områden som ligger väldigt långt från själva kärnfrågan.

Att börja prata om skattepolitik generellt kanske inte bidrar till att vi kommer fram till en lösning när det gäller Lantmäteriets verksamhet och handläggningstider. Men jag kan konstatera att Lars Beckmans beskrivning av den skattepolitik som denna regering bedriver är fullständigt felaktig.

Vi ska sänka värnskatten. Det ska vi göra på grund av att vi har tagit stort ansvar i en svår politisk situation, och det var ett krav från de samarbetspartier som nu ingår i regeringsunderlaget - Centerpartiet och Liberalerna. Men vi har också sagt att vi ska göra en skatteöversyn där det vägledande ska vara att vi ska minska de ekonomiska klyftorna. Till skillnad från hur det var under den tidigare borgerliga regeringens tid, då klyftorna ökade väldigt mycket, kommer vi att se till att försöka minska de ekonomiska klyftorna.

Jag konstaterar att ordet samhällskontrakt har använts flitigt i denna debatt av Lars Beckman. Jag tycker att det är viktigt att se att det i samhällskontraktet också ingår att se till att skapa förutsättningar för en väl fungerande verksamhet - långsiktigt.

Det är lätt att konstatera att det inte går att utbilda sig om det inte finns tillräckligt många utbildningsplatser. Man kan höja lönen hur mycket som helst, men finns det inte utbildningsplatser går det inte att välja utbildningen och därmed ta den karriärvägen.

Moderaterna prioriterade i sin budget ned den ambition som den rödgröna regeringen hade: att se till att vi kontinuerligt skulle bygga ut antalet utbildningsplatser. Jag tycker att det var ett exempel på att man inte tog ett ansvar för samhällskontraktet. Man gav inte förutsättningar för de individer som skulle vilja söka sig till den här karriären eller för de myndigheter som har utmaningen att hitta kompetent personal. Det tycker jag var en felprioritering. Jag hoppas att vi ska kunna komma tillbaka till en bättre prioritering.

Men vi kommer också att använda många andra verktyg. Digitalisering och öppna geodata är ett par av dem. Vi kommer att få bättre underlag när vi låter myndigheten leverera förslag. Jag hoppas att Lars Beckman kan ha tålamod nog att åtminstone invänta det underlaget innan han kräver handling.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.