Lantmäteriets handläggningstider

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar i min tjänsteutövning för att korta handläggningstiderna för lantmäteriförrättningar när det gäller enskilda vägar.

I sin fråga hänvisar Lars Beckman bland annat till ett konkret förslag med förenklingar för att snabba på och sänka kostnaderna för att ändra andelstal i gemensamhetsanläggningar. Detta avser det förslag som Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) har lämnat till regeringen om möjlighet för samfällighetsföreningar att själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i den gemensamhetsanläggning som föreningen förvaltar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lagstiftningen kring gemensamhetsanläggningar har genomgått förenklingar, senast år 2015. När det gäller ändringar av regelverk är det dock viktigt att dessa inte bara bidrar till ökad effektivitet utan även upprätthåller rättssäkerheten. Statsrådet Fritzon har så sent som i oktober i fjol besvarat en fråga från Lars Beckmans partikollega Cecilia Widegren som berör REV:s förslag och de invändningar som förts fram mot det.

Problemet med Lantmäteriets långa handläggningstider inom fastighetsbildningsverksamheten kan dock inte åtgärdas enbart med ändrad lagstiftning. Jag vill betona att det kommer att krävas ett betydligt bredare grepp och fler åtgärder än så för att nå målet med rimliga handläggningstider. Regeringen har vidtagit och fortsätter att vidta en rad sådana åtgärder för att komma till rätta med Lantmäteriets långa handläggningstider. Detta har jag så sent som i augusti respektive november i fjol svarat Lars Beckmans partikollegor Sten Bergheden och Jan R Andersson.

Lantmäteriet fick i sitt regleringsbrev för 2018 i uppdrag att vidareutveckla sin redovisning och analys av handläggningstider både för de kommunala lantmäterimyndigheterna och den statliga lantmäterimyndigheten. Dessa är ett första steg för att göra det möjligt att kunna mäta effekten av olika åtgärder samt vid behov kunna prioritera och vidta ytterligare åtgärder. Uppdragen bygger på Statskontorets rapport från regeringsuppdraget att utvärdera organiseringen av fastighetsbildningen med mera. Statskontorets övriga förslag bereds nu inom Regeringskansliet.

Den 13 december 2017 utsåg regeringen Susanne Ås Sivborg till ny generaldirektör för Lantmäteriet. Tidigare under året har regeringen även stärkt Lantmäteriets ledning genom att utse fyra nya styrelseledamöter, däribland en ny styrelseordförande. Den nya generaldirektören tillträdde sin tjänst den 1 januari i år och det är regeringens bedömning att hon tillsammans med den förnyade styrelsen har förutsättningar att ta ett helhetsgrepp om Lantmäteriet och dess fastighetsbildningsverksamhet för att möta de utmaningar myndigheten står inför.

Jag kommer att fortsätta följa handläggningstidernas utveckling och effekten av vidtagna åtgärder. Om de av Lantmäteriet och regeringen vidtagna åtgärderna inte visar sig vara tillräckliga kommer jag att ytterligare skärpa kraven på myndigheten för att minska handläggningstiderna.

Fru talman! Vi kommer att ha två interpellationsdebatter i dag som handlar om Lantmäteriet. De är inte lika glödheta som den om vedspisupproret som min kollega Carl-Oskar Bohlin kommer att debattera med statsrådet sedan, men denna fråga är viktig. Det här handlar om samhällets basservice. Det här handlar om möjligheterna att leva och bo på landsbygden och att driva företag på landsbygden.

Jag har rest runt i mitt hemlän, Gävleborgs län, och i resten av Sverige, och jag har mött både småföretagare och andra som är djupt bekymrade över Lantmäteriets handläggningstider och konsekvenserna av dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller enskilda vägar - det här vet statsrådet men kanske inte den som ser den här debatten - är den allra största delen av Sveriges vägnät just enskilda vägar. Det rör sig om totalt 44 000 mil, varav endast 7 800 mil får statsbidrag.

Då funderar jag på det som statsrådet säger om att man bereder frågor inom Regeringskansliet. Av svaret verkar det som att man delar synen på bilden som jag har gett av att det är ett problem med långa handläggningstider. Jag såg att i januari 2018 låg 2 000 vägförrättningar hos det statliga lantmäteriverket för handläggning. Man avslutar ungefär 1 100 förrättningar per år. Det innebär alltså att det krävs betydligt mer för att de här frågorna ska lösa sig.

Det man blir nyfiken på - det är möjligt att statsrådet har sparat informationen till sitt nästa anförande - är när regeringen kommer att göra någonting. När kommer man att göra regelförenklingar? När kommer man att åtgärda frågan så att det inte ligger 2 000 förrättningar och väntar?

Precis som statsrådet säger i sitt svar har Riksförbundet Enskilda Vägar med 12 000 vägföreningar som medlemmar - det är 2 miljoner fastighetsägare som har del i enskilda vägar - konstaterat att lagstiftningen inte fungerar och att det behövs förändringar.

Det vore intressant att få reda på när regeringen kommer att sluta bereda frågor och i stället lägga fram konkreta förslag.

Fru talman! Jag är den förste att instämma i att långa handläggningstider hos Lantmäteriet är ett problem. Det var en av de första frågorna som jag började arbeta med när jag tillträdde för drygt ett och ett halvt år sedan.

Det har hänt saker. Vi har bytt ut större delen av styrelsen i Lantmäteriet och har en ny styrelseordförande och en ny generaldirektör som tillträdde så sent som den 1 januari i år. Det måste man väl ändå säga är åtgärder.

Sedan har vi också ställt krav på Lantmäteriet genom regleringsbreven. Det är en rad olika krav och uppdrag som Lantmäteriet har fått under det senaste året, och man har också börjat svara ordentligt på dem.

Men vi ska också komma ihåg att det inte är hela Lantmäteriet vi pratar om. Det finns delar inom myndigheten som inte har långa handläggningstider och som man inte ska skjuta på i de här frågorna. Men det finns en del saker, och det handlar bland annat om fastighetsbildningen, som tar alldeles för lång tid. Det beror naturligtvis delvis på att vi nu för tiden bygger mycket mer än vad vi gjorde tidigare. Det handlar också om att det är brist på kompetens för att man under lång tid har utbildat alldeles för få nya tjänstemän inom det här området.

Kompetensfrågan är inte så lätt att snabbt komma till rätta med. Vi har från regeringens sida bidragit till att man nu startar nya lantmäteriutbildningar, bland annat i Uppsala. Det kommer på sikt att bidra till lösningar, men man måste på kort sikt klara av den här frågan inom Lantmäteriets organisation genom effektiviseringar och förändringar som kan bidra till kortare handläggningstider.

När det gäller frågan om enskilda vägar kan en ändring i lagstiftningen antagligen ha en begränsad effekt. Det är möjligt att det skulle kunna bidra till en effektivisering. Jag håller med om det. Men man måste också, som statsrådet Fritzon tidigare har sagt, titta på rättssäkerhetsfrågorna i samband med det här. Rent konkret ligger den uppgiften inte inom mitt ansvarsområde, och jag kan inte komma med någon annan bedömning än den man gör på Justitiedepartementet i den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag tror att det är viktigt att ta den här frågan på stort allvar. Den berör alltså 2 miljoner fastighetsägare.

Det finns konkreta förslag. Nu blir det här lite tekniskt, men det handlar egentligen om att vägföreningarna själva ska kunna besluta om andelstal. Det vore en konkret regelförändring som skulle fungera väldigt väl. Den lagstiftningen finns i dag inom bostadsrättsföreningarnas område där medlemmarna har den rätten. Det är alltså ingen främmande lagstiftning som ska plockas fram, utan man skulle mycket väl kunna göra det här.

I svaret som statsrådet gav här i sitt första inlägg talade han om övriga förslag som nu bereds inom Regeringskansliet. Det är klart att många, förmodligen inte minst de 2 miljoner fastighetsägarna, är nyfikna på när regeringen kommer att ta fram de förslagen. Och vad är det för frågor rent konkret som statsrådet närmast ser som bereds och är lämpligast att lägga fram?

Det tror jag vore ett oerhört värdefullt besked till alla dem som berörs av de här frågorna.

Fru talman! Jag kan svara för min del att vi har en kontinuerlig dialog med Lantmäteriet. Just nu väntar vi på att den nya generaldirektören tillsammans med sin styrelse tar fram en plan för hur man ska jobba systematiskt för att få ned handläggningstiderna hos myndigheten. Man måste ge den nya generaldirektören lite mer än ett par veckor för att kunna ta fram den planen, men den kommer att komma inom kort.

De förslag och de arbetsformer och vägar som den nya styrelsen och generaldirektören enas om är närmast det som jag syftar på i den här frågan.

Sedan kan det finnas lagstiftning som främst bereds inom Justitiedepartementet, och det kan hända att vi också kommer fram med saker där. Men jag tror att det här bredare greppet inom Lantmäteriet och hur man organiserar sig, alltså hur man använder kompetensen för att utnyttja den bättre inom organisationen och hur man organiserar sig i övrigt är de viktigaste frågorna för att se till att myndigheten blir effektivare och snabbare i sin handläggning framöver.

Fru talman! Effektiviteten inom Lantmäteriet ska vi diskutera i nästa interpellationsdebatt. Jag ber alltså att få återkomma till det. Nu handlar det om enskilda vägar och de 2 miljoner fastighetsägare som i dag får vänta väldigt länge på att få andelstalen fördelade.

Det finns en lagstiftning som fungerar väl inom bostadsrättens område. Det vore angeläget att införa en förenklingsreform som ger alla vägföreningar rätt att själva besluta om andelstal. Riksförbundet Enskilda Vägar har lämnat ett konkret och väldigt bra förslag utifrån vilket regeringen relativt snabbt och enkelt skulle kunna utreda och ta fram en åtgärd för konkret effektivisering. Det skulle avlasta Lantmäteriet. Ett sådant förslag och en sådan lag skulle kunna leda till att alla ärenden på Lantmäteriet påskyndades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är statsrådet beredd att driva fram en sådan lagstiftning?

Fru talman! Det är bra om vi kan föra fram ändrad lagstiftning som förenklar och effektiviserar arbetet. Det här är ett sådant förslag.

Jag tackar Lars Beckman för att han lyfter upp frågan. Jag håller med om att den inte är oväsentlig. Men de invändningar som har rests om rättssäkerhet för andelsägare, i praktiken minoritetsdelägare, i föreningarna måste också tas på allvar. Det gäller. Man måste ta till vara deras intressen när man gör en sådan förändring. Det är skälet till att det inte har gått att lösa frågan snabbt.

Jag hoppas dock att vi ska kunna komma framåt även i den här frågan framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.