Långsiktiga effekter av sänkt skatt på arbete

Herr talman! har frågat mig hur stor effekt jag anser att avtrappningen av jobbskatteavdraget har på offentliga finanser på lång sikt.

Frågan är ställd mot bakgrund av de bedömningar som görs i budgetpropositionen för avskaffandet av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. De effekter på sysselsättning och arbetade timmar som redovisas där är i första hand externa bedömares uppskattningar och beräkningar. Dessa bedömningar är gjorda specifikt för den övre skiktgränsen. De är behäftade med mycket stora osäkerheter och infaller successivt under lång tid.

Herr talman! Jag haltade fram eftersom min fot somnade när jag satt och lyssnade på tidigare interpellationsdebatter.

Även finansministern eller kanske finansministerns departement verkar ha somnat när de svarade på min interpellation. Det är en mycket viktig fråga, herr talman, som får ett mycket kortfattat, nästan avhugget, svar.

Men det är ju juletider, och man ska vara snäll och se det bästa hos varandra. Det är självklart bra för Sverige att Magdalena Andersson väljer att ta bort värnskatten. Det var en tillfällig skatt som Socialdemokraterna införde för att återställa de offentliga finanserna efter det mycket tärande 80talet och 90-talskrisen. Den skulle inte vara en permanent del av det svenska skattesystemet, utan den skulle tas bort när de offentliga finanserna var sanerade. Det dröjde väldigt länge innan Socialdemokraterna tog bort denna skatt, men nu tar man bort den.

Herr talman! Det är inget fel på det. Det är klart att många - särskilt vanliga löntagare, till exempel LO-arbetare - kan tycka att det är märkligt att en socialdemokratisk regering vid årsskiftet ger människor med väldigt höga inkomster stora skattelättnader medan vanliga familjer med vanliga inkomster i de allra flesta eller åtminstone många fall får höjd skatt. Många har synpunkter på att finansministern inte hade något över till andra människor som arbetar utan bara till dem som tjänar allra mest. Men att värnskatten försvinner är ändå välkommet för Sverige när det gäller konkurrenskraft, utbildning och så vidare.

Interpellationen handlar om avtrappningen av jobbskatteavdraget, det vill säga att de som tjänar över ungefär 50 000 kronor får mindre jobbskatteavdrag. De får 3 procents värnskatt; vi hade 8 procent förut. Och nu kan man säga att vi har 3 procent kvar.

Eftersom finansministern gör bedömningen i sin budget att värnskatten är självfinansierande är det lite konstigt att ha kvar en annan skatt som det också borde vara självfinansierande att ta bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad betyder det att en skatt är självfinansierande, herr talman? Det innebär att det blir mer pengar i samhället. Staten förlorar inga pengar, men människor får behålla mer själva. Och när människor får behålla mer själva finns det möjlighet att köpa fler saker, spara mer pengar eller investera. Det gör att vi antingen kan få mer jobb genom ökad konsumtion eller att vi långsiktigt kan få starkare näringsliv och konkurrenskraft genom fler investeringar i ekonomin.

Finansministern gör bedömningen i sin budget att självfinansieringsgraden av att ta bort värnskatten är antingen nära 100 procent eller till och med långt över 100 procent. Därför är det märkligt att man väljer att ha kvar skatter som tynger ned den svenska ekonomin. Det är ändå viktigt, oavsett hur högt samlat skattetryck man vill ha, att skatteuttaget är effektivt och att det görs på ett sådant sätt att det skadar ekonomin så lite som möjligt.

Det vore intressant att få ett svar från finansministern om hur hon ser på att vi har kvar skatter som det troligtvis skulle vara helt självfinansierande eller näst intill självfinansierande att ta bort, särskilt mot bakgrund av läget i Sverige. Vi finns bland de länder som har EU:s högsta arbetslöshet.

Något som kanske är ännu allvarligare, herr talman, är att Sverige nästa år bedöms ha lägst tillväxt per person i hela Europeiska unionen. Inget annat land bedöms alltså lyckas sämre med ekonomin än Sverige. När Anders Borg var finansminister en gång i tiden utsågs han till Europas bästa finansminister. Nu har vi i stället en finansminister som levererar den lägsta tillväxten per person i hela EU.

Herr talman! Riksdagsledamoten Niklas Wykman önskar längre svar på interpellationer. Jag ska ta med mig det och be tjänstemännen förbereda längre svar. Vi kan också samarbeta om det. Om Niklas Wykman kan ställa mer komplicerade frågor kan jag också försöka komma med längre och mer komplicerade svar.

Sanningen är att vi inte vet effekterna. Det finns ingen sanning i det här. Det finns uppskattningar. Men de uppskattningarna är behäftade med mycket stor osäkerhet. Därutöver är det väldigt oklart under vilken tidsperiod dessa mycket osäkra effekter faller in. Det är också anledningen till att de mer exakta beräkningar som tidigare fanns med i budgetpropositionerna inte längre gör det. Det finns nämligen en mycket stor osäkerhet. Det är uppskattningar.

De siffror som finns i budgetpropositionen är externa bedömares. Det är också tydligt i budgetpropositionen att det är behäftat med stor osäkerhet och att det är mycket oklart under tidsperioden. Detsamma gäller alla eventuella beräkningar av nedtrappningen av jobbskatteavdraget.

Jag tror att också Moderaterna, i alla fall när man var i regeringsställning, delar min uppfattning att det finns stor osäkerhet och att det är en lång tidsperiod. Man valde nämligen själv att inte göra någonting åt värnskatten, trots att man sänkte skatten med 140 miljarder.

Herr talman! Många svenska hushåll med vanliga inkomster undrar såklart varför de inte får några skattesänkningar eller till och med får skattehöjningar vid årsskiftet medan finansministern väljer att ta bort värnskatten för dem som tjänar allra mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finansministern argumenterar ändå väl för det beslutet i sin budget. Hon skriver bland annat att det "i viss utsträckning kommer att löna sig mer för den enskilde att utbilda sig till och erbjuda sin arbetskraft i högbetalda yrken. Det kan innebära att det på längre sikt kan bli lättare för företagen att få tag i utbildad arbetskraft. Förslaget kan också, som bland andra Näringslivets skattedelegation framhållit, stärka svenska företags och Sveriges konkurrenskraft när det gäller att attrahera kvalificerad internationell arbetskraft."

Att finansministern inte har gjort några egna beräkningar tycks inte stämma. I hennes egen budget skriver hon nämligen om mikrosimuleringsmodellen Fasit, som Finansdepartementet självt använder: "Skattningar baserade på mikrosimuleringsmodellen FASIT pekar på att antalet arbetade timmar i ekonomin kan öka med 0,13 procent till följd av reformen, vilket motsvarar ca 7 000 årsarbetskrafter; denna siffra är dock behäftad med osäkerhet och den verkliga effekten kan vara högre eller lägre. Flera studier . indikerar också att dessa effekter kan vara betydande." Det är väl troligtvis så att effekten kan vara större, enligt den forskning som finns.

Finansministern skriver vidare i budgeten: "enligt litteratur på området kan den långsiktiga självfinansieringsgraden för reformen ligga i intervallet 56-185 procent. En samlad bedömning är att den långsiktiga självfinansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent." Den samlade bedömningen är alltså regeringens bedömning.

Herr talman! Regeringen argumenterar tydligt för att avskaffa värnskatten. Finansministern fortsätter i budgeten: att "den s.k. värnskatten, slopas bedöms bidra till en ökad medelarbetstid. Förslaget bedöms stärka redan sysselsatta individers ekonomiska incitament att arbeta fler timmar och att göra lönekarriär. På lång sikt förväntas förslaget leda till fler arbetade timmar och en ökad löneinkomst för dessa individer." Det kommer i sin tur att påverka bnp positivt.

Det stämmer alltså inte, som finansministern säger, att det bara är externa bedömare som gör dessa bedömningar. Det är Finansdepartementet, finansministerns eget departement, som gör de här bedömningarna.

Det avtrappade jobbskatteavdraget är dock troligtvis mer skadligt för ekonomin och kanske mer orättvist än värnskatten på det sättet att de som tjänar allra mest inte drabbas av det. Det gör bara personer som tjänar mycket men inte allra mest.

Finansministern har här skapat en konstig skattekonstruktion som gör att människor med jättehöga inkomster ska betala lägre skatt än de som bara har höga inkomster. Det är väldigt på marginalen, och det är svårt för oss andra att förstå varför man väljer att göra på det sättet.

Allra mest konstigt är det att finansministern konstaterar att självfinansieringsgraden för att ta bort den här typen av skatter mest sannolikt är 100 procent. Det kan vara mer. Det skulle kunna vara något mindre, men det mesta talar för något mer, enligt Finansdepartementets egen budget. Det skulle öka bnp, det skulle öka sysselsättningen och det skulle göra att fler människor kommer i arbete. Ändå väljer finansministern att ha kvar avtrappningen av jobbskatteavdraget, som hon själv har infört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågorna till finansministern blir: Varför är den här avtrappningen av jobbskatteavdraget bra? På vilket sätt är den i svensk välfärds intresse? På vilket sätt är den i Sveriges intresse? På vilket sätt gör den vårt land bättre? Bidrar den på något sätt till att Sverige blir ett bättre land att vara i?

Finansministern skriver själv att den här typen av skatter leder till lägre bnp, högre arbetslöshet, färre arbetade timmar och så vidare. Är det bara så att finansministern inte tycker att människor som utbildar sig ska få någon nytta av det?

Herr talman! När jag blickar ut över landet tycks det mig att människor som utbildar sig har nytta av det, eftersom utbildade människor i genomsnitt har högre löner och högre levnadsstandard än människor som inte har utbildat sig. Det märks också på att det är ett högt söktryck på de svenska universiteten.

Varför är avtrappningen av jobbskatteavdraget bra?

Det har en väldigt bra fördelningseffekt, och förslaget har en väldigt bra fördelningsprofil.

Det inbringar pengar till statskassan.

Att avskaffa det nedtrappade jobbskatteavdraget skulle

öka inkomstskillnaderna

minska intäkterna till statskassan.

De ökade inkomstskillnaderna är en effekt som skulle vara kvar. I vilken utsträckning skatteintäkterna inte skulle bli lika mycket mindre på lång sikt som under de första åren råder det mycket stor osäkerhet om.

Vi vet alltså två saker: mindre pengar här och nu och sämre fördelningsprofil. Det är två argument för att ha kvar det.

Herr talman! Sverige står inför allvarliga problem. Man ska inte ryckas med i de mycket negativa beskrivningar som ofta förekommer på sociala medier, där det sägs att Sverige är misskött eller vanskött. Men den riktiga beskrivningen är väl snarast att Sverige är oskött. Det är ingen som riktigt kliver fram och tar ansvar för den situation som råder i Sverige.

Det handlar om brottslighet på våra gator, grov organiserad kriminalitet som fräter på tryggheten, välfärd som inte levererar det den är satt att göra och offentliga finanser som inte når den styrka som krävs för att möta kriser i ekonomin. Det handlar om en skattepolitik som mer tycks gå ut på att göra olika politiska partier nöjda snarare än att verkligen säkra att vi har starka offentliga finanser, en trygg finansiering av välfärden och rätt typer av drivkrafter.

Det får också konsekvenser när landet är oskött. Bortom de akuta problemen ser vi också att våra långsiktiga förutsättningar försämras. Finansministern är ansvarig för ett land - eller åtminstone ytterst ansvarig för de offentliga finanserna i ett land - som spås ha den lägsta ekonomiska tillväxten i hela Europeiska unionen nästa år.

Herr talman! Detta är ingen slump. Det beror på att det är en regering och en regeringsperiod med Stefan Löfven som går till historien som Sveriges första helt strukturreformslösa period, där ingenting eller åtminstone mycket lite har gjorts för att svenska jobb och svenskt tillväxt ska kunna ta fart för att fler människor ska få ett jobb att gå till. Regeringen har helt lutat sig mot en högkonjunktur och har inte gjort något för att landet i grunden ska prestera starkare. Det kommer att leda till stora problem framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Strukturreformer, säger Niklas Wykman. Man vet vad det handlar om när Moderaterna talar om strukturreformer. Det är skattesänkningar som man kallar för strukturreformer. Alla skattesänkningar där man vill ge mest till dem som tjänar mest kallar man för strukturreformer.

Jag är en stark förespråkare av strukturreformer, men jag ser att det finns andra strukturer som behöver förändras i stället för att bara höginkomsttagare ska få ytterligare pengar. Jag ser stora behov i barnomsorgen, skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Det var därför vi tillförde 35 miljarder under förra mandatperioden, och vi kommer att tillföra ytterligare mångmiljardbelopp under den här.

Jag ser stora behov av att rusta upp den svenska infrastrukturen, vägar och järnvägar. Det är därför vi har lagt fram den största infrastrukturplanen med mest resurser någonsin.

Jag ser att det svenska näringslivet skriker efter mer kompetens. Det är därför vi genomför ett stort kunskapslyft och bygger ut utbildningen brett - folkhögskola, komvux, yrkesvux, sfi, högskolor och yrkeshögskolor. Överallt bygger vi ut. Det är viktiga strukturreformer, och allting bygger på sunda offentliga finanser. Till skillnad från när Niklas Wykman satt på Finansdepartementet och sänkte skatten med lånade pengar genomför vi dessa viktiga strukturreformer med pengar som vi har i handen.

Ordning och reda och viktiga strukturreformer - det är vad den här regeringen har genomfört.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.