Långa handläggningstider av arbetstillstånd

Fru talman! Mathias Sundin har frågat mig vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att komma till rätta med långa handläggningstider av arbetstillstånd för arbetstagare från tredjeland.

Inledningsvis vill jag betona att jag delar Mathias Sundins uppfattning vad gäller vikten av korta handläggningstider i ärenden rörande arbetstillstånd. Snabb handläggning gör det möjligt för svenska arbetsgivare att konkurrera om internationell kompetens på en arbetsmarknad som blir alltmer global.

Regeringen har därför givit Migrationsverket i uppdrag att för 2015 redovisa hur sökandes och arbetsgivares behov gällande skyndsam handläggning har tillgodosetts under året.

En förutsättning för snabb handläggning är förstås att de sökande skickar in kompletta och korrekta underlag.

Migrationsverket har även i uppgift att motverka missbruk av systemet. Det är därför viktigt att det finns en balans mellan behovet av skyndsam handläggning och behovet av att motverka missbruk.

Migrationsverket har för närvarande ett certifieringssystem för de arbetsgivare som i regel gör rätt i ansökningsprocessen, det vill säga har kompletta ansökningar med anställningsvillkor som kan ligga till grund för arbetstillstånd.

Migrationsverket bedriver samtidigt ett omfattande utvecklingsarbete som bland annat innebär en fullständig digitalisering av handläggningen. På sikt kommer detta arbete att leda till kortare och mer förutsägbara handläggningstider för alla arbetsgivare och sökande, bland annat genom att det blir lättare att göra rätt vid ansökan.

Slutligen skulle jag vilja kommentera de siffror som Mathias Sundin redogör för och som enligt min uppfattning ger en missvisande bild. Enligt den senaste statistiken från Migrationsverket är handläggningstiden för arbetstillstånd för certifierade arbetsgivare i genomsnitt en vecka. För övriga arbetsgivare vars ansökningar är kompletta och inkommer digitalt är handläggningstiden i genomsnitt drygt två veckor. Längre handläggningstider beror oftast på inkompletta ansökningar. Handläggningstiden kan också bli längre om arbetstillståndet avser branscher där det krävs särskilda utredningsåtgärder för att motverka missbruk och utnyttjande.

Det är viktigt att Sverige kan attrahera den kompetens som behövs. Regeringen följer dessa frågor noga, men med anledning av Migrationsverkets pågående utvecklingsarbete ser jag för närvarande inte någon anledning att vidta ytterligare åtgärder i den här frågan.

Fru talman! Jag skrev den här interpellationen efter det att techsajten Breakit uppmärksammade dessa långa handläggningstider när de intervjuade flera företagare.

Breakit visar på den exceptionella framgång som Sverige har haft de senaste åren vad gäller startup-företag inom internetområdet: Nu behövs det sajter som rapporterar om enbart dessa företag och det som händer där.

Vi har i Sverige fem så kallade unicorns, enhörningar, det vill säga bolag som har nått en värdering på minst 1 miljard dollar. Vi har också ett stort antal växande företag. Det gäller verkligen att se till att de här företagen inte hämmas av myndigheters senfärdighet eller regler som ligger i vägen för att de ska kunna rekrytera rätt personal.

Det är just det som är problemet här: Man har haft svårt att rekrytera rätt personal utanför EU. Det finns bland annat ett system där det har visat sig att rika bolag eller i alla fall bolag som har råd att satsa pengar på detta kan så att säga köpa sig före i kön. Det är de här certifierade företagen. De större företagen och enhörningarna har råd med detta. Man kan ifrågasätta systemet ändå, men det missgynnar framför allt de mindre bolagen, som har ännu större behov av den här personalen och av att kunna lägga ut de 10 000-15 000 kronor som krävs för att kunna rekrytera en person på det här sättet.

I artiklarna beskrivs några av de här företagens vardag. Anna Fredrixon, som är HR-chef på Truecaller, förmodligen en av de blivande enhörningarna här i Sverige, beskriver Migrationsverket som "en enorm bromskloss". Truecaller skulle rekrytera en teknikchef, och då ville Migrationsverket ha en årsredovisning innan bokslutet blivit klart och papperskopior på annonser som redan skickats in digitalt. Hon säger att det är svårt att förutse vad Migrationsverket vill ha.

Ett annat exempel är Fyndiq, ett av de här snabbväxande lite mindre bolagen. Man skulle anställa en person från Kina men upptäckte att inga handläggare på Migrationsverket talade i telefon - i alla fall inte med Fyndiq - så att man den vägen kunde ta reda på vad som krävs för att skicka in rätt information. Man fick mejla och skicka brev, men man fick nästan ingen återkoppling. Framför allt hade man svårt att bedöma tiden så att man kunde säga till personen man skulle rekrytera hur lång tid det skulle ta. Det tog 18 månader, och personen sökte och fick jobb i ett annat land i stället.

Morgan Johansson pekar på att man ofta fyller i felaktig information. Det här är alltså personer som klarar av att bygga mångmiljonbolag i flera länder, mångmiljardbolag i flera länder, räknat i både kronor och dollar. Men de klarar alltså inte av att göra rätt för att få ett arbetstillstånd. Är det då företagarna som är problemet, eller är det processen hos Migrationsverket som är problemet?

Fru talman! För det första: Mathias Sundin påstår att det är möjligt att köpa sig före i någon kö. Det är inte sant. Det är inte möjligt att köpa sig före i någon kö.

Det kanske är certifieringen som Mathias Sundin syftar på. Det är den ordning som tillskapades för några år sedan, 2012, för att se till att ansökningarna skulle vara kompletta.

Om man har kompletta ansökningar tar det, som jag säger i mitt interpellationssvar, en vecka eller kanske två veckor att få det här avklarat. Men om man inte har det - om man till exempel inte bifogar ett utlåtande från facket, vilket är en av orsakerna till att många av de här ansökningarna inte är kompletta - tar det längre tid. Om man är verksam i en bransch där det förekommer mycket missbruk, fusk och fiffel och det därför måste göras en särskild utredning, då tar det också längre tid.

Det var den borgerliga regeringen som införde det certifieringssystem som Mathias Sundin är så kritisk mot. Det var alltså hans egna partikamrater. Varför införde den borgerliga regeringen certifieringssystemet? Jo, för att handläggningstiderna på Migrationsverket ökade kraftigt under den tiden. Från 2010 till 2013 fördubblades den genomsnittliga handläggningstiden från ungefär 44 dagar till 98 dagar. Därför införde den dåvarande borgerliga regeringen detta certifieringssystem.

Från och med 2014 sker det inga fler certifieringar av företag. I stället har vi gått över till att försöka utveckla verksamheten genom fullständig digitalisering. Vi ska se till att både ansökan och hantering sker digitalt. Det är mycket bättre och lättare.

Mathias Sundin talar om att det tar lång tid. Ibland måste man kontrollera vad det är för företag man har att göra med. Mathias Sundin har sina exempel, men jag har mina exempel på företag som man måste gå igenom för att se om det är seriös verksamhet.

Det räcker att läsa den pågående artikelserien i Dagens Nyheter för att se att det finns arbetsgivare som är fullständigt skrupelfria. De kan tänka sig att utnyttja människor på ett sätt som vi knappt kan föreställa oss på svensk arbetsmarknad.

Resultatet av åtta år med borgerlig regering är att arbetsmarknaden har stöpts om så att folk kan utnyttjas på detta sätt.

Myndigheterna har ett ansvar för att de människor som kommer hit för att jobba hamnar i en verksamhet där de får betalt för det de gör. Myndigheterna har ett ansvar för att det är en seriös verksamhet och att arbetsgivaren är seriös. Därför finns det ett speciellt utredningsuppdrag vid misstanke om fusk och fiffel, och det drar ibland ut på tiden. Men har man ordning och reda på papperen, kompletta ansökningar och är seriös, då ska det gå igenom på några veckor.

Mathias Sundin måste förstå att det finns ett reellt behov av att ha kontroll av verksamheterna.

Fru talman! Att man kan betala 10 000-15 000 kronor till ett av dessa företag och därmed få det mycket snabbare kallar jag att köpa sig före i kön. Jag tycker att alla ska ha denna snabbhet.

Morgan Johansson ägnar nästan hela sitt inlägg åt att tala om den borgerliga regeringen. Det kan man ju göra när man inte vill vidta några åtgärder själv. Jag ställde frågan till Morgan Johansson vad han vill göra åt detta. Det han vill göra åt det är uppenbarligen att tala om den borgerliga regeringen. Då kan Morgan Johansson göra det i sådana fall, men jag tycker att Morgan Johansson i stället borde se till att processen fungerar smidigare.

Morgan Johansson säger att företagen ska ha ordning och reda på papperen. Ja, självklart, men man måste ändå fråga sig vad det är man kräver att dessa företag ska lämna in.

Morgan Johansson säger att det tar en vecka med snabbspåret och ett par veckor utan snabbspåret där man köper sig förbi kön, eller vad vi nu vill kalla det. Men man kan inte börja mäta tiden först när ansökan är inlämnad. Det är fem steg som ska klaras av innan ansökan lämnas in.

Steg ett är att man ska annonsera i minst tio dagar så att det går ut i hela Europeiska unionen. Steg två är att man ska logga in på Migrationsverket, skapa ett anställningserbjudande och fylla i en mängd uppgifter, rätt koder och så vidare. Steg tre är att skicka det till rätt facklig organisation och få ett svar - det är alltså något man inte kontrollerar själv. Steg fyra är att skanna in eller fotografera det - känns modernt - och skicka det till Migrationsverket.

Har man en nystartad verksamhet som funnits i mindre än ett år ska man visa att man kan betala lön i minst tre månader. Man ska skicka med bankuppgifter, balansuppgifter, resultatrapporter, avtal, skatteutdrag, kontoutdrag och så vidare.

Steg fem är att den ansökande personen också ska fylla i ett antal uppgifter.

Sedan görs ansökan. Därifrån börjar tiden ticka som migrationsministern pekar på.

Det är som om ett e-handelsföretag skulle mäta effektiviteten i verksamheten efter hur lång tid det tar att skicka varan till kunden efter att denne har gjort sin beställning och inte alls bry sig om hur krångligt det är att beställa varan. Båda delarna är avgörande.

Om vi överför detta på ansökningsprocessen är så att säga beställningsdelen oerhört krångligt reglerad.

Mina exempel faller inte under de särskilda branscherna, så de har inte de kraven på sig.

Företagen vittnar om ständigt ändrade besked i kontakterna och att det är svårt att förstå vad man exakt ska göra.

Flera av bolagen jobbar enligt konceptet lean startup, det vill säga att man ska strömlinjeforma sitt företag och processerna i företaget för kunderna för att hitta product market fit. Det skulle inte skada om Morgan Johansson och Migrationsverket jobbade enligt lean startup.

Fru talman! Vad vill jag göra åt det? Det säger jag i mitt interpellationssvar. Jag säger att vi måste digitalisera hela handläggningen. Mathias Sundin tog själv upp skanning och sådant. En digitalisering av handläggningen, både inlämning och processen därefter, tror jag kommer att snabba på behandlingen.

Jag tog upp den borgerliga regeringen för att Mathias Sundins interpellation handlar om certifieringssystemet. Jag pekade på att den borgerliga regeringen införde certifieringssystemet för att handläggningstiderna ökade dramatiskt. Det var ett misslyckande.

Men från och med 2014 certifieras inte längre några företag. I stället försöker vi förbättra de administrativa rutinerna genom en fullständig digitalisering, vilket jag tror kommer att få stor betydelse.

Mathias Sundin har säkert exempel på företag där det borde ha gått snabbare. De flesta fall hanteras inom några veckor, men i de fall där det drar ut på tiden misstänks fusk, fiffel och oseriösa aktörer. Då måste Migrationsverket göra en djupare kontroll.

Mathias Sundin nämnde lite i förbifarten att företagen måste bifoga bankuppgifter, avtal och annat. Vill han stryka det? Ska företagen inte längre behöva visa att de är seriösa? Är det den delen av behandlingen han tycker är överdriven? Då hamnar vi i att fler och fler arbetstagare som kommer från andra länder utnyttjas och exploateras. Därför måste myndigheterna ha möjlighet att granska dessa branscher och varje enskild arbetsgivare så att man kan se att de är seriösa.

Det är viktigt för att människor inte ska exploateras men också i förhållande till andra arbetsgivare så att en oseriös verksamhet inte kan konkurrera ut de arbetsgivare som vill sköta allt rätt. Mathias Sundin måste förstå att det kravet behövs.

Fru talman! S-perspektivet på företagare är fascinerande. Utgångsläget är att företagare är skumma och vill utnyttja folk. De exempel som jag har tagit upp är personer som ska flytta hit och som tjänar kanske 100 000 kronor i månaden, betalar 60 000 kronor i skatt och bidrar till våra framtida jobb. Att de misstänkliggörs i denna debatt är märkligt.

Det får mig att tänka på en historia om en man som skulle köpa en bil i Östeuropa, en Trabant. Han fyllde i alla ansökningspapper och lämnade in dem på kontoret. De stämplade allt, och han fick svaret att han skulle få sin Trabant om 13 år.

Mannen tackade och frågade: Vilket datum får jag bilen? Handläggaren kliade sig lite i huvudet och sa: Bilen kommer om 13 år, och du undrar vilket datum som bilen ska komma. Ja, svarade mannen. Handläggaren sa: Vänta, ska jag se. Han gick in på det bakre kontoret, och efter ett tag kom han ut och sa: Den 24 april om 13 år kommer bilen.

Är det på förmiddagen eller eftermiddagen, frågade mannen. Handläggaren sa: Frågar du mig om din bil som kommer om 13 år kommer på förmiddagen eller eftermiddagen? Ja, sa mannen, rörmokaren kommer på eftermiddagen, så jag skulle vilja passa in det.

Jag vet inte varför jag kom att tänka på den historien, men det gjorde jag just nu i alla fall.

Fru talman! Utgångspunkten är naturligtvis aldrig att alla är skumma. Så är det inte. Men utgångspunkten är att man måste ha något slags kontroll över sin verksamhet. Annars riskerar det att leda till den typ av missbruk som jag pekar på.

Det är kanske ett bekymmer som har funnits under de senaste åtta åren. Den tidigare regeringen släppte lös en rad system som har kunnat missbrukas. Vi har sett det på Arbetsförmedlingens område, där olika ersättningssystem har missbrukats. Även ROT- och RUT-systemen har missbrukats rätt radikalt. Det är ganska enkelt att fuska inom dessa system.

Det finns ibland en övertro på att alla alltid gör rätt. Det är precis när det finns en sådan övertro som vi hamnar i situationer där människor exploateras därför att man inte har kontroll eller ett sådant sätt att se på det.

Det är klart att vi ska göra allt vi kan för att underlätta för de företag som är seriösa och som vill kunna rekrytera arbetskraft utifrån. Det är bland annat därför jag säger: Låt oss nu jobba med de administrativa delarna. Se till att digitalisera hela processen så att vi kan snabba på handläggningstiderna.

Jag tänker dock inte göra avkall på själva kontrollverksamheten, för då hamnar vi nog i allt större bekymmer.

Överläggningen var härmed avslutad.