Läkemedelsförsörjning

Fru talman! Johan Hultberg har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen har vidtagit och kommer att vidta för att säkerställa att brexit inte äventyrar svensk läkemedelsförsörjning eller produktion av läkemedel i Sverige. Därutöver har Johan Hultberg frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till en strategi för läkemedelsförsörjning vid kris och krig.

Låt mig börja med att beklaga Storbritanniens planerade utträde ur EU. Storbritannien är en nära och viktig samarbetspartner till Sverige, och i och med deras utträde förlorar vi en nära allierad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår för närvarande ett intensivt arbete på EU-nivå för att hitta lösningar på de problem på läkemedelsområdet som kan följa av en avtalslös brexit. Målet med detta arbete är att viktiga läkemedel från Storbritannien även i den situationen ska kunna nå patienter i övriga EU utan att bristsituationer uppstår.

Om det trots dessa förberedelser skulle finnas risk för brist på ett visst läkemedel ska företagen rapportera det till den ansvariga myndigheten, i Sverige Läkemedelsverket. Läkemedelsverket kommer då givetvis att göra sitt yttersta för att söka värna om våra patienter genom att använda de verktyg de har.

När det gäller läkemedelsförsörjningen vid kris och krig hade tidigare Apoteket AB ett samlat ansvar för läkemedelsförsörjning både ur ett krisperspektiv och ur ett totalförsvarsperspektiv. Detta förändrades dock i samband med apoteksomregleringen.

Regeringen har vidtagit flera insatser framför allt för att stärka beredskapen vid utbrott av smittsamma sjukdomar. Till exempel har Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att beredskapslagra antivirala läkemedel. Socialstyrelsen har även tagit initiativ till att analysera landstingens försörjningssystem för läkemedel.

Det behövs dock ett samlat grepp kring ansvaret för samtliga aktörer i försörjningskedjan för läkemedel. Därför tillsatte regeringen under förra mandatperioden en utredning, Utredningen för hälso- och sjukvårdens beredskap. Uppdraget är bland annat att se över nuvarande ordning för att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser i fredstid respektive under höjd beredskap. Utredningen ska rapportera sitt uppdrag senast den 31 december 2020.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är välkommet att vi de senaste åren haft en förnyad och intensifierad debatt om samhällets sårbarhet och om den civila beredskapen, som många gånger brister. Det område som vi nu debatterar är ett av de mest centrala och viktigaste när det gäller att ha en god beredskap för olika former av kriser i samhället. Just läkemedelsförsörjningen är i dag extremt sårbar. Därför efterlyser jag en strategi för läkemedelsförsörjning vid kris och krig.

Nu är det tyvärr så att vi närmar oss en brexit. Jag delar naturligtvis uppfattningen att det är väldigt beklagligt att Storbritannien är på väg att lämna Europeiska unionen. Jag har fortfarande en liten gnutta hopp om att Storbritannien till slut stannar kvar i unionen, efter denna mycket utdragna och minst sagt händelserika process. Jag är övertygad om att det vore det bästa för Storbritannien, Sverige och hela EU.

Storbritannien är utifrån ett läkemedelsperspektiv ett väldigt viktigt land. Storbritannien är inblandat i produktionen av vart femte läkemedel i EU. De rapporter som hittills har gjorts till Läkemedelsverket och dess motsvarigheter i övriga Europa pekar på att det kanske är ett trettiotal läkemedel som det kommer att vara brist på om Storbritannien lämnar EU utan ett utträdesavtal, vilket är den situation vi nu närmar oss, fru talman. I dag är det 24 dagar och ganska exakt tio timmar kvar till dess att Storbritannien ska lämna EU. Som det ser ut nu kommer man inte att lämna EU på ett ordnat vis med ett utträdesavtal, utan man kommer att krascha ut. Då finns en uppenbar och stor risk för att vi kommer att hamna i en allvarlig bristsituation vad gäller dessa kanske trettiotalet läkemedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag blev en smula bekymrad, fru talman, när jag före den här debatten surfade in på Läkemedelsverkets hemsida. Jag hittade väldigt lite information om hur man arbetar med frågan om brexit, och man skriver att det brittiska utträdet är tänkt att följas av en övergångsperiod fram till den 31 december 2020. Då får jag intrycket att ansvarig myndighet i Sverige planerar för solsken, att man utgår från att det kommer att finnas ett utträdesavtal. Men det som vi nu närmar oss är ju att Storbritannien kraschar ut ur EU.

Jag skulle vilja fråga ministern om hon, som kanske har närmare kontakt med ansvarig myndighet, har fått tillfredsställande rapporter från Läkemedelsverket i Sverige och om hon känner sig trygg med och tycker att svenska folket kan känna sig tryggt med att det inte kommer att uppstå några allvarliga problem med vår läkemedelsförsörjning som en konsekvens av brexit.

Fru talman! Man kan inte nog understryka – jag har redan nämnt det i mitt svar, och Johan Hultberg tar upp det igen – att det är oerhört bekymmersamt att Storbritannien lämnar EU och att man inte gör det på ett ordnat sätt, som det nu ser ut. Det verkar bli en hård brexit, och det är klart att det kommer att bli problem. Vi kommer att känna av det. Det är helt uppenbart att vi inte bara är sårbara utan också i allra högsta grad är beroende av varandra. Vi är beroende av allt det samarbete som vi under decennier har byggt upp med Storbritannien. Det är väldigt tydligt.

Detta är inte Sveriges sak att lösa. Det är inte så att varje enskilt land förhåller sig fritt till Storbritanniens utträde, utan unionen förhandlar gemensamt. Det är säkert därför Johan Hultberg har kunnat ta del av den nämnda informationen på Läkemedelsverkets sida, där man hela tiden ger den officiella information som finns att ge.

När det gäller brexit och läkemedel har problemet framför allt gällt den kvalitetskontroll av läkemedel som måste göras i Storbritannien om de sedan ska exporteras till övriga EU-länder. Den frågan har fått en lösning. Den 25 februari meddelade EU-kommissionen att regelverket ska tolkas på ett sådant sätt att nationella myndigheter under en övergångsperiod kan ge dispens från kravet på att kvalitetstestningen måste ske inom unionen.

Detta innebär i praktiken att läkemedel som man importerar från Storbritannien och som har kvalitetstestats där inte måste genomgå en ny sådan testning om det blir en hård brexit. De företag som är intresserade av den här möjligheten ska ansöka till Läkemedelsverket, som sedan prövar den saken. Under denna vecka kommer myndigheter att gå ut med mer information om detta – om det sker i debatterande stund kan jag inte svara på. Det är klart att myndigheter liksom alla andra vill hitta bästa möjliga lösning. Vi är många som helst inte vill tro att det verkligen blir en hård brexit, men det datumet närmar sig.

Läkemedelsverket bedömer att risken för brist på vissa läkemedel i Sverige och EU kommer att minska betydligt tack vare kommissionens ställningstagande. Det här är inte en lösning för evigt, utan man behöver naturligtvis sedan hantera situationen mer långsiktigt. Men det här är de besked som ska ges. Läkemedelsverket tittar därutöver på om det finns andra möjliga vägar för att minska den negativa påverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Återigen: Det kommer att kännas om Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Men svenska myndigheter, inklusive Läkemedelsverket, gör naturligtvis sitt yttersta för att det ska bli minsta möjliga kännbarhet för i det här fallet patienter, brukare och vårdinrättningar som har behov av läkemedel.

Jag vill också påminna om att de företag som har läkemedel på den svenska marknaden har en skyldighet att höra av sig till Läkemedelsverket senast två månader innan försäljningen av ett läkemedel upphör. Då kan Läkemedelsverket ta ställning till vad det finns för andra alternativ som kan användas i vården.

Den akuta frågan, som jag tror att Johan Hultberg var ute efter, har så här långt fått sin lösning. Sedan behöver vi naturligtvis se till att man löser detta på längre sikt.

Fru talman! Det var ett välkommet besked från EU-kommissionen som ministern förmedlade här – en nyhet som jag faktiskt hade missat. Det är väldigt positivt att kommissionen har landat i den minst sagt fullt rimliga slutsatsen att man i det här läget måste ge möjlighet till dispenser.

Det är naturligtvis inte på det viset att alla de läkemedel som produceras och som kanske rent av har utvecklats i Storbritannien blir farliga över en natt. Givetvis måste man kunna hantera detta på ett pragmatiskt sätt under en övergångsperiod. Det är också grunden för varför det är så viktigt att förhandlingarna fortsätter mellan Storbritannien och EU om att få till ett utträdesavtal.

I grunden handlar det om att vännerna på de brittiska öarna måste komma samman om vad de vill. EU med 28 länder har lyckats enas att kunna ställa sig bakom det utkast till utträdesavtal som har framförhandlats under lång tid. Storbritannien bär en väldigt stor del av ansvaret för att säkerställa att det blir ett ordnat utträde. Nog om det.

Den mer långsiktiga frågan om läkemedelsförsörjning tycker jag också att vi ska lyfta fram i diskussionen. Jag vill se en strategi för läkemedelsförsörjningen vid kris och krig. Jag ser fram emot att ta del av den utredning som nu pågår.

Jag förstår att ministern inte kommer att ge ett besked om hur man från regeringens sida tänker sig att dessa frågor ska adresseras framåt innan den utredningen har kommit. Jag skulle ändå vilja fråga ministern hur hon ser på det faktum att antalet restnoteringar av läkemedel har fyrdubblats sedan 2015. Då var det 148 anmälningar om 215 läkemedel. Nu i förfjol var det 680 restnoteringar.

Det är bekymmersamt när det saknas ganska viktig medicin. Medicinen mot sköldkörtelrubbningar har till exempel varit slut. Apropå barnfamiljer har det gällt maskmedel och annat som många nog tycker att det är rätt angeläget att man kan få tag på.

Hur ser ministern på de restnoteringarna? Är det någonting som ministern och regeringen på kort sikt i avvaktan på utredningen skulle kunna göra för att ändå minska sårbarheten i det komplexa system som det svenska läkemedelsförsörjningssystemet är?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag nämnde i mitt svar kommer utredningen att lämna sitt betänkande under 2020. Det är inte så lång tid kvar, beroende på vilket perspektiv man har. Utredningen tittar på sjukvårdens beredskap utifrån ett brett perspektiv där frågan om läkemedelsförsörjning är en av de frågor som ska analyseras. Det är viktigt.

Hela omregleringen av apoteksmarknaden gjorde att situationen blev en annan. Apoteksbolaget hade tidigare ett ansvar för beredskap. Eftersom det var det som lagrade medicinerna gjorde man det även i krigstid. Man har inte en annan ordning. När det handlar om kris och beredskap har man egentligen samma ansvar som tidigare. Det behöver naturligtvis ses över.

Det betyder inte att ingen har någon beredskapslagring. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och landstingen har olika delar av ansvaret för beredskapslagringen, men det är inte heltäckande. Det är viktigt att få analysen gjord av utredningen.

Hur ser beredskapen ut i hälso- och sjukvården inte bara i krigstid utan också vid allvarliga händelser i fredstid som kan inträffa? Det kan vara hälsohot, terroristattentat eller höjd beredskap. Det finns många olika situationer och scenarier som vi skulle kunna se framför oss.

Det handlar om hur vi kan säkerställa att vi har tillgång till de läkemedel som krävs. Frågan förändrades ändå. Jag är personligen ändå lite överraskad över att man inte hanterade situationen vid omregleringen på ett lite bättre sätt. Men helt uppenbart var det inte så man gjorde. Tanken var då att den här tjänsten skulle upphandlas. I dagsläget är det ingen privat eller statligt ägd aktör som har något särskilt ansvar för att beredskapslagra läkemedel.

Det är också så att det inte heller finns möjlighet att få information om hur privata apoteks lagerhållning är. Det går inte att få en sammanställning av vad de statliga men också de privata apoteken gemensamt har för lagerhållning. Det är i sig en problematik och en av de saker som utredaren måste titta på och återkomma med. Frågan är angelägen.

Fru talman! Det finns väl anledning att till viss del vara kritisk till hur omregleringen genomfördes utifrån det här perspektivet. Men vi ska också vara ärliga och säga att det inte var så att Sverige hade ett fullgott system för beredskap för allvarliga kriser eller rent av krig när det gäller läkemedelsförsörjning även under Apoteket AB:s monopoltid. Nu är det angeläget att blicka framåt och hitta en lösning. Jag ser verkligen fram emot utredningen.

Det är också viktigt att ministern och regeringen lyfter fram de här frågorna på EU-nivå. Vi diskuterar i det här sammanhanget brexit. Detta är ett område som verkligen bör adresseras gemensamt inom EU. Försörjningen handlar väldigt mycket om att vi är beroende av att kanske importera vissa substanser till vår industri.

Vi har en ganska framstående läkemedelsindustri i Sverige. Då är det viktigt att vi kan säkerställa inte bara försörjningen av färdiga produkter utan också bra handelsflöden för att möjliggöra en produktion även i händelse av kris. Det är någonting som man borde diskutera och förhoppningsvis hitta gemensamma lösningar för på europeisk nivå. Det hade varit kostnadseffektivt och mer ändamålsenligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tackar för debatten. Vi får säkert anledning att återkomma när utredningen har presenterats.

Fru talman! Också jag tycker att vi ska se framåt även om jag återigen vill understryka att Apoteket AB innan 2009 hade en skyldighet att ansvara för läkemedelsförsörjning vid kris och beredskap. Olika regeringar har därefter inte tagit ansvaret att se till att det ersattes av annan beredskap.

Det är klart att den frågan måste hanteras. Jag ser fram emot den utredning som kommer under 2020. Det är viktigt att betona att Sverige är ett land där läkemedelsindustrin men också Läkemedelsverket är väldigt framstående och har en framskjuten position i de europeiska sammanhangen. Det är viktigt hur Sverige hanterar situationen i de här sammanhangen.

Låt mig avsluta med att säga att det bara är lite drygt två månader kvar till EU-valet. Låt oss hoppas att viktiga frågor kommer att diskuteras. Detta är ett typexempel som visar oss hur viktigt det är att vi fortsätter att ha en union där vi knyter samman och löser gemensamma utmaningar tillsammans. Det blir uppenbart och tydligt att man står sig ganska slätt som ensamt land i en värld som i allra högsta grad är global.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.